Diabetes och fysisk aktivitet. Diabetes och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och riskreduktion. Fysisk aktivitet en utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes och fysisk aktivitet. Diabetes och fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och riskreduktion. Fysisk aktivitet en utmaning"

Transkript

1 Diabetes och fysisk aktivitet Vardagsmotion eller tävlingsidrott hur lyckas man med detta när man har diabetes Diabetes och fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Vikten av kunskap Hormonell reglering Målsättning Fysiologi Reglering av blodsocker (lever & muskler) Kolhydratförråd och blodsocker Under fysisk aktivitet Kolhydratintag och tid efter måltid Träningspass < 1 tim resp > 1tim Insulin Vägledning penna och pump Teknologi för analys och coachning Peter Adolfsson, överläkare, Kungsbacka sjukhus Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett Efter fysisk aktivitet Lämpligt kolhydratintag efter träning Lämpliga rutiner Fysisk aktivitet och riskreduktion VARFÖR BEHÖVER MAN HA KUNSKAP OM FYSISK AKTIVITET OCH DIABETES? The joint association of physical activity and glycaemic control in predicting cardiovascular death and all-cause mortality in the US popultion Reddigan J.I. et al. Diabetologia 2012: 55; Fysisk aktivitet för hälsa Fysisk aktivitet en utmaning Vardagsmotion räcker för normalindividen vi kan snabbt förbättra vår kondition genom promenader Ex. Att gå till arbete eller skola HbA1c blir inte alltid bättre Fysisk aktivitet är förknippad med såväl hypo som hyperglykemi Vad vill patienten primärt undvika VILA AKTIV MYCKET AKTIV Hösten

2 Utmaningen normoglykemi Olika glukostrender beroende på intensitet runsweet.com (Ian Gallen, MD, UK) A B C Snabb promenad Löpning, 50-70% Maximal ansträngning, intervall 70-90% Fysisk aktivitet hormonell respons hos friska HORMONELL REGLERING OCH FYSIOLOGI Insulin Glukagon Tillväxthormon Cortisol Adrenalin Noradrenalin P Adolfsson et al. Pediatric Diabetes 2012 Dec;13(8): Hormonell respons vid fysisk aktivitet av olika intensitet Hormonell respons vid fysisk aktivitet av olika intensitet Om glukoskontrollen är bra inför fysisk aktivitet normaliseras också den hormonella responsen för individen med typ 1 diabetes! 12 ungdomar med typ 1 diabetes och 12 friska kontroller 3 olika belastningar under 3 dagar där CGM användes för att säkerställa att hypoglykemi inte uppstod före aktivitet Peter Adolfsson et al. Pediatric Diabetes 2012 Dec;13(8): Prestationsmässigt klarar man då lika hög belastning! Peter Adolfsson et al. Pediatric Diabetes 2012 Dec;13(8): Hösten

3 Fysisk aktivitet dagen efter hypoglykemi vilken påverkan? Fysisk aktivitet dagen efter hypoglykemi vilken påverkan? Om man har för låga blodsockervärden dagen före kan detta påverka kroppens förmåga att reglera blodsockret dagen efter! Försök med belastningen 50 % VO2 max = Något ansträngande Adrenalin Glukagon Glukosfrisättning Normo Fria fettsyror Ett försök gjordes där personer antingen fick ha en bra blodsockernivå eller en 2 tim lång period med lågt blodsocker, 2,9 mmol/l dagen före en fysisk ansträngning Hypo Noradrenalin Kortisol Kortisol Glycerol Laktat Dagen efter en hypoglykemi Motreglering reducerad med 40-80%! 3 x mer tillfört socker för att behålla normalt blodsocker under fysisk aktivitet! Pietro Galassetti Diabetes 2003;52: Målsättning med fysisk aktivitet MÅLET VAD ÄR DET? Vikt reduktion Må bra Prestation Intensitet Lätt till måttlig Ansträngande Intervall och styrketräning Maximal/ SuperMax 6 saker att värdera Typ av idrott Tidpunkt för aktivitet I relation till måltider Påverkan av tidigare aktivitet och tidigare hypoglykemi MÅLET BRA GLUKOSKONTROLL Duration och intensitet Insulin on board Glykogendepåer + tillgång till kolhydrater Hösten

4 Målsättning? Före måltid 2 tim efter måltid Idrott start Vilket blodsockermål skall vi förmedla? - före? - under aktivitet? - efter aktivitet? - natt efter aktivitet? 6 4 Högt Målvärde Lågt 8 4 Högt Målvärde Lågt 8 5 Målvärde Lågt Att korrigera vid 9 eller 14 mmol/l Korrektion tidig Det är enklare att hamna nära om avståndet till målet är kortare 8 10 mmol/l Varifrån vill du slå ditt slag från 20 eller 200m? 20 m 200 m 14 mmol/l Hyper 9 mmol/l Inom mål 5 6 mmol/l Hypo Sensorglukos En snabbt insatt åtgärd vid högt glukosvärde gör att korrektionsdosen fungerar bättre mer insulinkänslig 4 mmol/l En beräknad korrektionsdos fungerar Korrektion sen 8 10 mmol/l Diabetes och fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Vikten av kunskap Hormonell reglering Målsättning Fysiologi Reglering av blodsocker (lever & muskler) Kolhydratförråd och blodsocker Sensorglukos En sent insatt åtgärd vid högt glukosvärde gör att korrektionsdosen fungerar sämre mindre insulinkänslig 4 mmol/l Korrektionsdosen fungerar inte! Vinsten med CGM: du kan snabbt få veta när värdet är högt! Under fysisk aktivitet Kolhydratintag och tid efter måltid Träningspass < 1 tim resp > 1tim Insulin Vägledning penna och pump Teknologi för analys och coachning Efter fysisk aktivitet Lämpligt kolhydratintag efter träning Lämpliga rutiner Hösten

5 Det är kroppen själv som sköter blodsockret Hormonell reglering kolhydratförråd Anabol miljö (Uppbyggande) 5 mmol/l (0,9 g) Om dina kolhydratförråd är fyllda! 4 mmol/l (0,7 g) Blodsockerreglering under fysisk aktivitet Effekter Stillasittande av fysisk aktivitet Hormonell reglering Kontraktion Glukagon, Adrenalin. Lever Glykogen Tarm Muskelcell Glukagon Katabol miljö (nedbrytande) Adrenalin & Kortisol Stresspåslag svängigt socker Försök att undvika att ett för lågt i blodsocker stresspåslag svängigt blodsocker! Blodkärl Träning Insulin Muskeln ökar si upptag av socker från blodet Levern ökar sin frisä ning av socker ll blodet Minskar leverns frisä ning av socker ll blodet 5 mmol/l 0,9 g/l Repetition - Fysiologi Vår lever frisätter glukos till blodet Våra muskler tar glukos från blodet Glukos Glukosupptag Blodsockrets transport in i muskelcellen Via Insulin (hormonellt) Muskelcell Via fysisk aktivitet (Intracellulära mekanismer) Kontraktion Muskelcell Energistatus (Intracellulära mekanismer) Energistatus Muskelcell På morgonen och efter träning låga kolhydratförråd Efter träning låga kolhydratförråd Insulin Glukos Blodsocker Blodkärl På kvällen ska levern ha ett högt kolhydratförråd Blodkärl Glukosupptag Fyllda kolhydratförråd Insulin Ökar muskelcellens upptag av socker från blodet Under fysisk aktivitet Ökar muskelcellens upptag av socker från blodet Låg Energistatus (kolhydratförråd) Ökar muskelns upptag av socker från blodet Insulinkänslighet & kolhydratfyllnad Träningspassets påverkan & ditt kolhydratintag efter passet Insulinkänslighet & kolhydratfyllnad Träningspassets påverkan & kolhydratintaget efter passet Hög Insulinkänslighet Insulinkänsligheten är förhöjd till dess vi återställt kolhydratförråden Hög Insulinkänslighet Insulinkänsligheten kvarstår till dess vi återställt kolhydratförråden Normal Träning Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Normal Träning Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Om vi fyller på kroppens kolhydratförråd långsamt Kolhydratfyllnad Om vi fyller på kroppens kolhydratförråd snabbt Låg Kolhydratfyllnad Låg Hösten

6 Blodsockersvar Lika måltid intas med olika kolhydratfyllnad Hypoglykemi och kolhydratintag Hur mycket kolhydrater ska vi inta vid hypoglykemi Fyllda glykogenförråd Tömda glykogenförråd Behövs mindre insulin Mellanmål vik gt Rekommendation vid hypoglykemi 3 g kolhydrater (1st Dextrosol) per 20 kg kroppsvikt Rekommendation vid hypoglykemi Kan behövs 3 4 ggr mer kolhydrater Tim Tid efter måltid Hur mycket kolhydrater behöver man inta vid en hypoglykemi? Hur är kroppens kolhydratfyllnad? Träningsläger Icke diabetiker Intar för lite kolhydrater Träning 3 tim Träning 2 tim Natt 1 Träningsdag 2 5,0 4,0 Hur ser blodsockret ut för de som inte har diabetes och tränar? Natt 2 Träning 2 tim Träning 2 tim Träningsdag 3 Natt 3 Träning 4 tim Träningsdag 4 3,1 5,0 4,0 5,0 4,0 Natt 4 Trän 2,10 tim Träning 2 tim Träningsdag 5 2,9 2,7 2,2 2,7 5,0 4,0 Natt 5 Träning 3 tim Träningsdag 6 5,0 4,0 Kroppens kolhydratfyllnad (glykogen) påverkar: Insulinkänslighet Blodsocker Under och efter träning Diabetes och fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Vikten av kunskap Hormonell reglering Målsättning Valet av insulindos Lämpligt intag av Kolhydrater Vid måltid Under träning Inför natten (bas) Vid måltid Under träning Vid hypoglykemi Försök att uppnå en likartad kolhydratfyllnad Stabilt blodsocker Fysiologi Reglering av blodsocker (lever & muskler) Kolhydratförråd och blodsocker Under fysisk aktivitet Kolhydratintag och tid efter måltid Träningspass < 1 tim resp > 1tim Insulin Vägledning penna och pump Teknologi för analys och coachning Efter fysisk aktivitet Lämpligt kolhydratintag efter träning Lämpliga rutiner Hösten

7 Cirka 5-8 mmol/l men din kolhydratfyllnad (lever & muskler) avgör! Hög kolhydra yllnad Cirka 5 6 mmol/l Våra kolhydratförråd (glykogen) påverkar alltid blodsockerregleringen Fram för allt under träning Låg kolhydra yllnad Cirka 7-8 mmol/l Dina kolhydratförråd kommer att påverka ditt blodsockret under träning Glukos mmol/l Kolhydratrik kost Icke diabetiker Ansträngande intensitet va en under passet Muskelns källa till kolhydrater under fysisk aktivitet Energikällor (%) REK om kolhydratintag baseras på glykogenförrådens storlek! 1 tim Glykogen oftast tillräckligt 1 2,5 tim Gränslandet Glykogenförråden töms! Kolhydratintag > 2,5 tim Glykogenförråd tömda! Blodsockret glukoskälla för musklerna Kolhydratintag Kolhydratfattig kost Hypo Hypo Tim Fyllda kolhydratförråd (lever & muskler) ökar möjligheterna till att bibehålla ett stabilt blodsocker under träning! Nutrition in Sports Tillräckliga kolhydratförråd (glykogen) Kolhydratförråd börjar tömmas (glykogen) Kolhydratförråd tömda! Glukos från blodet är muskelns källa till glukos! Riktlinjer kolhydratintag och träning Icke diabetiker Träningstid min Små mängder eller munskölj Icke diabetiker behöver inte fylla på med kolhydrater under ca 1 timmes träning! 1 2 tim 2 3 tim > 2,5 tim g kolhydrater / tim 60 g kolhydrater / tim 90 g kolhydrater / tim Rekommendationerna gäller både för att bevara ett bra blodsocker samt för att maximera prestationsförmåga Vid diabetes typ 1 behöver man oftast fylla på med kolhydrater! Varför? Modifierad utifrån Jeukendrup 2014 Hösten

8 Vilka insulinnivåer har du i kroppen när du tränar? Detta kommer att avgöra ditt kolhydratbehov under träning Exempel: 80 kg TDD: 42 E Aktivt insulin pmol/l Basinsulin 7 E Frukost 7 E Lunch 7 E Middag Basinsulin 0,83 E/tim = 21 E (50 %) Måltidsinsulin = 21 E (50 %) Kortvarig fysisk aktivitet ( 1 tim) Utan insulinreduktion Kolhydrattillförsel Icke diabetiker som tränar och endast intar vatten har lägre insulinnivåer än basinsulinet ovan! Under dagtid är nästan alltid insulinnivåerna för höga! Hur lång tid efter måltiden tränar du? Insulinets påverkan avgör kolhydratbehovet Tid efter måltidsinsulin (ej reducerad ) 1 tim 1 1,5 g/kg 1,5 tim 0,65 g 2 tim 2,5 tim 0,45 g 0,30 g 3 tim 0,15 g /kg 70 kg /kg 70 kg /kg 70 kg /kg 70 kg 45 g 30 g 20 g 10 g Diabetes typ 1 1 tim cykling Något ansträngande 0,1 E insulin/kg Ex. 70 kg = 7 E Vilka insulinnivåer har du i kroppen när du tränar? Ungefärligt kolhydratbehov vid 1 timmes träning Aktivt insulin Basinsulin Ingen reduktion av insulin Exempel: 70 kg > 1g/kg > 70 g 0,65g/kg 0,45g/kg 0,30g/kg 0,15g/kg 45 g 30 g 20 g 10 g Frukost Lunch Middag Insulindos (humalog, Novorapid) Modifierad utifrån Francescato 2004 OBS: Detta är ungefärliga värden på hur mycket kolhydrater du behöver inta för att kompensera för det aktiva insulinet vid träning 1 tim Kolhydratintag under träning ( 1 tim) Behov för att balansera det aktiva insulinet Tid efter måltidsinsulin ej reducerad insulindos Tid efter måltid 1 tim 1,5 tim 2,5 tim 3 tim Kolhydratintag per kg kroppsvikt/tim > 1 g / kg 0,65 g / kg 0,3 g / kg 0,15 g / kg Exempel på kolhydratkällor under träning Obs! Kolhydratintag/timme gärna mer frekvent intag g ½ banan ¼ dl russin 1 1,5 dl söt saft g 1 1 ½ banan ½ ¾ dl russin 1,5 3 dl söt saft g 1½ 2 bananer ¾ 1 dl russin 3 4 dl saft g 4 5 dl söt saft Gels g 5 6 dl söt saft Gels g 6 7 dl söt saft Gels Vuxen 75 kg > 75 g 50 g 25 g 12,5 g ½ paket 1 paket 1,5 paket Barn/ Ungdom 45 kg > 45 g 30 g 15 g 7,5 g Litet russinpaket = 30 g kolhydrater 1 gel = 100 g 63 g kolhydrater OBS: Ungefärligt kolhydratintag per timmes träning Du måste dock själv pröva om det stämmer för just dig! Vid högre kolhydratintag är det svårt att inta fast föda (bananer etc). Det är då enklare att inta koncentrerade källor t.ex. gels etc. Hösten

9 Insulinnivåer under långvarig fysisk aktivitet Icke diabetiker Blodsocker & kolhydratintag Insulin Långvarig fysisk aktivitet (> 1 tim) utan insulinreduk on Kolhydra llförsel 5,0 3,9 2,9 KH 80 g/tim Vatten KH 40 g/tim KH 80 g KH 40 g Vatten Insulin 35 % 19 st friska (18 47 år) Sta onär cykling Normalvikt (kondi on medelmåttlig) % VO2max ( något ansträngande ) Kolhydrater 80 g/tim Insulin något högre än innan fysisk ak vitet Hypoglycemia during prolonged exercise in normal men. N Engl J Med 1982 Långvarig fysisk aktivitet Jämförelse diabetes typ 1 och icke diabetiker Upplägg långlopp Icke diabetiker Motionslopp cykel (70 km) Diabetes typ 1 CGM (kontinuerlig glukosmätning) Start Före loppet Kolhydra ntag 90 g/ m Insulinnivåer något högre än innan ak vitet (insulinnivåerna styrs av kolhydratintaget) Upplägg långlopp diabetes typ 1 Basinsulinet sänkt o ast med ca % Kolhydra ntaget styrs av blodsockerläge Alla deltagare hade någon gång under loppet hyperglykemi 2 av 6 deltagare (33 %) fick en hypoglykemi The "Ups" and "Downs" of a Bike Race in People with Type 1 Diabetes: Dramatic Differences in Strategies and Blood Glucose Responses in the Paris to Aneaster Spring Classic. Can J Diabetes Motionslopp cykel (70 km) Diabetes typ 1 Deltagare/tid Kolhydratintag 1. 3 h, 47 min 105 g (28 g / tim) 2. 4 h, 4 min 7 g (1,7 g / tim) 3. 2 h, 3 min 53 g (26 g / tim) 4. 2 h, 15 min 165 g (73 g / tim) 5. 2 h, 57 min 156 g (53 g / tim) 6. 2 h, 56 min 103 g (35 g / tim) Ingen av deltagarna hade e systema skt beteende! Kolhydra ntagets storlek styrdes av blodsockernivå! Systematiskt intag av kolhydrater under långvarig fysisk aktivitet (diabetes typ 1) 2015 Individer med diabetes typ 1 (n=8) Vasaloppet 89 km (sluttid: 7 10 tim) 75 g kolhydrater/tim Balansera kolhydratintaget med lämplig mängd insulin Träningsläger 3 dagar (lära oss att ställa in insulindoser) The "Ups" and "Downs" of a Bike Race in People with Type 1 Diabetes: Dramatic Differences in Strategies and Blood Glucose Responses in the Paris to Aneaster Spring Classic. Can J Diabetes Evaluation of glucose control when a new strategy of increased carbohydrate supply is implemented during prolonged physical exercise in type 1 diabetes. Eur J Appl Physio Hösten

10 Tre träningspass för att lära sig att ställa in rätt insulindos till 75 g kh/tim Vasaloppet 2014 Diabetes typ 1 Kolhydrater Insulin Träningspass 1 Träningspass 2 Träningspass 3 Deltagarna lärde sig snabbt att balansera insulindoserna mot det givna kolhydratintaget (75 g/tim) Stabiliserar hormoner etc som kan påverka blodsocker Glukagon Tillväxthormon Kortisol Adrenalin Fria fettsyror En mycket stabil glukosreglering uppnåddes Systematiskt intag av kolhydrater (75 g/h) Kolhydratintaget balanserades med rätt mängd insulin Evaluation of glucose control when a new strategy of increased carbohydrate supply is implemented during prolonged physical exercise in type 1 diabetes. Eur J Appl Physio Att åka Vasaloppet utan att sänka insulindoser Robin Bryntesson (1 min, 56 sek efter vinnaren) Att lära sig att balansera kolhydratintaget med rätt insulindos 12 Start 6,2 mmol/l Evertsberg (47 km) 2 tim, 14 min Oxberg (62 km) 2 tim, 51 min (11:a) Mål 3,2 mmol Mora (89 km) 4 tim, 16 min (52:a) Kolhydratintag Rätt mängd basinsulin 9 6 7,5 6,5 8 mmol 3 5,5 4 mmol Sälen Mora Fram ll Oxberg kändes det otroligt bra låg då 11:a! Från Oxberg fram till mora missade han 4 langningar av dricka! Robin intog 64 g kolhydrater per timme (+ 7,5 dl vätska/tim) Oförändrad mängd basinsulin! Vasaloppet 2014 Robin Bryntesson 10 km före mål kopplade han ur pumpen! Vid långvarig fysisk aktivitet har tidigare studier visat: Minimum 40 g/tim + reducerad insulindos Riktlinjer kolhydratintag och träning Vid diabetes typ 1 Träningstid min 1 2 tim Blodsocker Kolhydratintag Balansera aktivt insulin (se tabell) > 40 g kolhydrater + reduktion av insulin Max prestationsförmåga Små mängder eller munskölj g kolhydrater / tim Att stå på startlinjen med ett bra blodsocker 2 3 tim > 40 g kolhydrater + reduktion av insulin 60 g kolhydrater / tim > 2,5 tim > 40 g kolhydrater + reduktion av insulin 90 g kolhydrater / tim Långvarig fysisk aktivitet (> 2,5 tim) utan insulinreduktion kräver troligtvis ett kolhydratintag kring 75 g/tim Hösten

11 Blodsocker vid starten av en tävling Längdåkning Tävling 75 km Blodsocker Finlandialoppet Vid starten av en tävling är ofta blodsockret mycket högt! Att uppnå 5 10 mmol/l vid start av tävlingen Förlängd frukost Insulindos till frukost ska ta hand om: Mål d Stresspåslag före start (nervositet) Före tävlingsstart Vid behov dricker av kolhydratlösning Kolhydratlösning (ca g) Nervositet (adrenalin) Insulin profil Ex: 7 E insulin för måltid (70 g) + 3 E för stresspåslag (30 g) Nutrition in Sports, The Diabetic Athlete, Jörgen Jensen, Brendon Leighton, 2000 Hur kan vi lösa de a? Frukost Ca Nervös Stress Start Vasaloppet Alla deltagare hade mellan 5 10 mmol/l vid starten av loppet! Diabetes och fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Vikten av kunskap Hormonell reglering Målsättning Fysiologi Reglering av blodsocker (lever & muskler) Kolhydratförråd och blodsocker INSULIN ANPASSNING BEROENDE PÅ TIDPUNKT OCH REGIM Under fysisk aktivitet Kolhydratintag och tid efter måltid Träningspass < 1 tim resp > 1tim Insulin Vägledning penna och pump Teknologi för analys och coachning Efter fysisk aktivitet Lämpligt kolhydratintag efter träning Lämpliga rutiner Tidpunkt för måltidsdos 1 tim 2 tim 3 tim Aktivitet Aktivitet Tränar du när vid insulin peaken 1 1,5 g/kg/tim Exempel 70 kg g/tim 0,3 0,9 g/kg/tim Exempel 70 kg g/tim Fyll på med mer kolhydrater under träningenn Cobry E et al. Diabetes Technology & Therapeutics Vol 12, Number 3, 2010 Pediatric Diabetes 2008: 9: Hösten

12 Insulin on board påverkar dina åtgärder Vid träning/motion kan insulindos behövas sänkas med % (Intensitet Duration) Dosens storlek påverkar måltidsinsulinets profil 24 E 12 E 6 E Hur gör den som har penna INSULINPENNA Copyright Peter Adolfsson 2013 Penna modell att starta med Tid: min Start Stop +10 min +1 TRÄNING MÅLTID 10 g KH * frukt Tillför kolhydrater! Något ansträngade: 0,3-0,9 g/kg x tim g KH * frukt MÅLTID INSULINPUMP MÅLTIDS- DOS MÅLTIDS- DOS Sänk långverkande dos inför natt om aktivitetsnivån är ökad och om du Inte fyllt på med tillräcklig mängd kolhydrater Målvärde >4 4-8 Hösten

13 Hur gör den som har pump Copyright Peter Adolfsson 2013 Pump på vid fysisk aktivitet Tid: min Start Stop +10 min +1 TRÄNING MÅLTID 10 g KH * frukt Tillför kolhydrater! Något ansträngade: 0,3 0,9 g/kg x tim g KH * frukt MÅLTID BOLUS BOLUS BASAL Temporär basaldos: sänkning 1,5 2 tim. före fysisk aktivitet åter till ordinarie dos beroende på energistatus och insulinkänslighet Något ansträngande: 20 30% / Ansträngande: 40 50% Målvärde >4 4 8 Copyright Peter Adolfsson 2013 Pump av vid fysisk aktivitet Tid: min Start Stop +10 min +1 Kolhydratbehov under aktivitet beroende på intensitet och duration TRÄNING MÅLTID 10 g KH * frukt Tillför kolhydrater! Något ansträngade: 0,3 0,9 g/kg x tim g KH * frukt MÅLTID >60 BOLUS BASAL GE 50% AV SAKNAD DOS VARJE TIM VIA PENNA / PUMP Temporär basaldos: sänkning 1,5 2 tim. före fysisk aktivitet åter till ordinarie dos beroende på energistatus och insulinkänslighet Något ansträngande: 20 30% / Ansträngande: 40 50% ANSLUT PUMPEN! BOLUS Extra kolhydrater behövs vanligtvis inte, men kan behövas om glukosvärdet sjunker Extra kolhydrater behövs vid intensiv aktivitet och om insulinjustering inte har genomförts Extra kolhydrater behövs Målvärde >4 4 8 Pump + Långverkande insulin Nattlig hypoglykemi En kombination av pumpbehandling och en dos långverkande insulin? Poäng med detta?? Utvärdering gjord avseende metabol kontroll 12 pat, RCT CSII alt. CSII + Lantus (30% av basal) 1 års uppföljning HbA1c ns Om aktiviteten är ökad under em kväll reducerad basaldosen? Studie: ordinarie dos / 20% reduktion av basal * 16 ungdomar, medel 13,3 år * 60 min aktivitet * PG kontrollerat var 30:e min Ordinarie dos; medel PG 7,0 Sänkt basal; medel PG 9,6 + färre hypoglykemier men kanske beror behovet av sänkt basaldos under natt mer på hur väl man lyckas återställa energibalansen före sänggåendet! Alemzadeh R et al. Diabetes Technol Ther 2009 Aug;11(8): Taplin CE et al. J Pediatr 2010 Nov;157(5):784 8.e1. Epub 2010 Jul 21. Hösten

14 UTBILDNING OCH FEEDBACK Idrott och tävling vid type 1 diabetes Ett tydligt mål? En stabil glukos kontroll före, under och efter fysisk aktivitet! En maximal fysisk prestationsförmåga! Halvvasa med utbildning och coachning Resultat utbildning + coachning Increased ph activity! Improved glucose control! 6 saker att värdera Fysisk aktivitet och diabetes Typ av idrott Tidpunkt för aktivitet I relation till måltider Påverkan av tidigare aktivitet och tidigare hypoglykemi KUNSKAP ÄR VIKTIGT INTE ENKELT Duration och intensitet Insulin on board Glykogendepåer + tillgång till kolhydrater HÅLL KONTROLL PÅ GLUKOSVÄRDET STÖD I TEKNIK FEEDBACK Hösten

15 Utveckling av glukosmätning GLUKOSMÄTNING 1941 Glukos i urin? F U test 1 2/dag SMBG 4/dag CGM 288/dag retrospektiv CGM 288/dag realtid Blodglukosmätning Kräver frekvent kontroll Visar aktuellt värde Nationella riktlinjer 2015 FGM / Libre CGM Kräver frekvent skanning Kräver kalibrering Visar aktuellt värde / Trendpil (förändring) / Glukoshistorik Visar aktuellt värde / Trendpil (förändring) / Glukoshistorik Nya riktlinjer publicerade i Diabetolognytt Skillnader från tidigare: CGM rekommenderas nu till en bredare population CGM + Pump Kräver kalibrering Påminnelse och larm Visar aktuellt värde / Trendpil (förändring) / Glukoshistorik Påminnelse och larm Gas och broms Riktlinjerna ger dock inte råd om exakt hur CGM skall introduceras eller användas DiabetologNytt 2015 Årgång 28 Nr 1 2 Aktuell utbildning/guide! Libre CGM HbA1c Mindre variabilitet Medveten hypo. Behov fler värden Vid debut Ej specifika behov Ej nattliga hypo. Ej glömsk Neuropsyk. Sjd (Autism) Klarar själv Öka motivation INDIVIDUALISERA HbA1c Mer variabilitet Omedveten hypo Behov fler värden Som tillägg Sport/fordon Nattlig hypo Glömsk Neuropsyk. Sjd. (ADHD) Behov av följare Ev. finlir < 57 mmol/mol CGM 1 Start CGM 2 Aktivt användande CGM 3 Optimera effekt Speciellt verktyg för sjukvården med specifika råd! Hösten

16 Presentation Freestyle Libre Guide 8 Med CGM mäter vi inte blodsocker 4 Att arbeta med värde och trend Ett sätt att undvika både låga och höga värden!! Åtgärda i tid!! Olikheter plasma vs sensor Utöver trend - larmfunktioner För- eller nackdel: beror också på sensorns noggrannhet! HYPER 10 mmol/l (180 mg/dl) 10 mmol/l (180 mg/dl) Sensorglukos Plasmaglukos TREND TREND 4 mmol/l (72 mg/dl) 4 mmol/l (72 mg/dl) HYPO Hösten

17 En del fysiologi Lag time En del teknik där sensorns kvalitet och tillhörande algoritm är det som styr Rådata: BG CGM / medel lag time 9,3 min där användande av prediktions algoritm kan leda till ca 5 min lag time Larmfunktioner Trendpilarna är till stor hjälp för att förebygga låga och höga värden Larm kan aktiveras för att uppmärksammas på att glukosvärdet förändras Det är viktigt att förstå vad pilarna innebär! J Diabetes Sci Technol Aug 4;9(5): Time Delay of CGM Sensors: Relevance, Causes, and Countermeasures. Schmelzeisen Redeker G et al. Exempel på vad trendpilar (Dexcom) Konstant Ökar långsamt Sjunker långsamt Ökar Ökar snabbt Sjunker Sjunker snabbt 0-0,8 mmol/l per 15 min 0,8-1,7 per 15 min 0,8-1,7 per 15 min 1,7-2,5 per 15 min >2,5 per 15 min 1,7-2,5 per 15 min >2,5 per 15 min ATT UNDVIKA LÅGA VÄRDEN mg/dl mmol/l Att kunna få en förvarning! mg/dl mmol/l Att kunna få en förvarning! Undvika hypoglykemi! Agera före: Undvika hypoglykemi! Agera före: (minuter) (minuter) Hösten

18 mg/dl mmol/l Att kunna få en förvarning! Undvika hypoglykemi! Agera före: mg/dl mmol/l Att kunna få en förvarning! (minuter) min Se upp för hypoglykemi! CGM Real-time under fysisk aktivitet Produkt Intervall Trendpil Intervall Trendpil Intervall Trendpil Du måste behålla kontrollen! Värden kan sjunka eller stiga oberoende av trendpilarna! Dexcom > Freestyle Navigator > Medtronic > 6.5 > > 0.55 mmol/l per 5 min mmol/l per 5 min Riddell MC et al. Diabetes Technol Ther. 2011;13(8): CGM Real-time under fysisk aktivitet Effekt av kolhydrattillförsel beroende på aktuellt glukosvärde och hur snabbt glukosvärdet förändras Förebygg hypoglykemi - aktivitet! Produkt Intervall Trendpil Intervall Trendpil Intervall Trendpil Dexcom > Freestyle Navigator > Medtronic > 6.5 > Kolhydrater g g g Riddell MC et al. Diabetes Technol Ther. 2011;13(8): Hösten

19 Förbättrad noggrannhet: MARD vid 4 mmol/l mg/dl mmol/l Noggrannhten påverkar upptäckt och möjligheten att förebygga eller minska hypoglykemi ± 20% ±8% Dexcom G4 Platinum 4,8 3, Dexcom G4 Software 505 4,3 3,7 Lägre MARD (%) ger högre säkerhet och alarm som aktiveras vid rätt tidpunkt Diabetes Technol Ther Aug;17(8): Peyser TA, Nakamura K, Price D, Bohnett LC, Hirsch IB, Balo A. mg/dl mmol/l Förbättrad noggrannhet: MARD vid 4 mmol/l ±8% 77 4, Noggrannhten påverkar upptäckt och möjligheten att förebygga eller minska hypoglykemi Dexcom G4 Software 505 3,7 Alarm satt på nivån 4.4 mmol/l 4,4 Alarm aktiverades i 95% av fallen och 10 min före 3.1- nivån i 91% av fallen Diabetes Technol Ther Aug;17(8): Peyser TA, Nakamura K, Price D, Bohnett LC, Hirsch IB, Balo A. Förbättrad noggrannhet! Medtronics Enhanced Enlite CGM och Smartguard minskar hypoglykemier: 41% färre hypoglykemi tillfällen per vecka (<3,7 mmol/l), ingen ökning av hyperglykemi (>10 mmol/l) new minimed 640g system europe Förbättrad noggrannhet! MiniMed 640G systemet är studerat på ett forskningscentra med senaste sensor och en ny algoritm. MARD vid olika glukosnivåer (omräknat efter kontakt med studieansvarig): >10 mmol/l 6.3 ± 4.8% mmol/l 10.3 ± 7.5% <4.2 mmol/l 16.8 ± 13.5% Accuracy of the continuous glucose sensor used with the predictive low glucose management system. Ohad Cohen et al. ATTD Milano 2016 Medtronic 640G Medtronic 640G PLGM Funktion i form av LGS Lågt Glukos Stopp Funktion i form av SmartGuard eller PLGM Predictive Low Glucose Management Pumpen stannas innan det blir lågt en bra poäng då sensorn fungerar bättre på denna glukosnivån! Effekt av PLGM dagen efter långvarig fysisk aktivitet Hösten

20 CGM ger möjligheter! 1:a idrottslägret för vuxna med typ 1 diabetes Målsättning: bättre och säkrare idrott KETONMÄTNING Utbildning, coachning, användande av CGM, Borgskalan, och pulsklockor, Skall patienten mäta ketoner? Informationskort Olika situationer exv. byte infusionsset / idrott? Bredare kommunikationsportaler! DATA MANAGEMENT CareLink Professional, CareLink Personal Diasend Klinik, Diasend Hemma, Diasend Soft, Diasend Personal Hösten

21 Teknik för att undvika hypoglykemi Kan man analysera själv? Ja, detta gör man enkelt! Man lär sig på diabetesmottagningen och börjar på egen hand En snabb kontroll 1 gång per vecka går att komma ihåg + möjliggör en justering av korrektions och kolhydratskvoter Diasend nu med aktivitet! Analysera och kommunicera! Nedladdning och analys vid varje besök med Diasend Klinik / Care Link Pro / SmartPix Aktivitetshanterare har lagts till synkat med olika hälsoappar kontroll av prevention och intervention (Typ 1/2) Runkeeper Nike fuelband Fitbit Rekommendation: Nedladdning hemma med Diasend Personal / Diasend Soft alt. Care Link Personal alt. SmartPix varje vecka Analys på egen hand Kommunikation med mottagningen vid behov Diabetes och fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Vikten av kunskap Hormonell reglering Målsättning Vad är den primära orsaken till hypoglykemier och svängigt blodsocker efter träning? Fysiologi Reglering av blodsocker (lever & muskler) Kolhydratförråd och blodsocker Under fysisk aktivitet Kolhydratintag och tid efter måltid Träningspass < 1 tim resp > 1tim Insulin Vägledning penna och pump Teknologi för analys och coachning Efter fysisk aktivitet Lämpligt kolhydratintag efter träning Lämpliga rutiner För lågt intag av kolhydrater efter träning Totalt intag/dag Vilodag: ca g Träningsdag: Öka med ca g För mycket insulin Till natten Till måltid Hösten

22 Kolhydratbehov för en vanligt dag Livsstil avgör kolhydratbehovet 6 9 år ca 210 g Plus Träning! g Pojkar Flickor år år ca 250 g ca 225 g Hjärnans kolhydratbehov ca 130 g Pojkar år ca 325 g Flickor år ca 250 g Kolhydratbehov vanligt leverne ca g Man 237 g 238 g (8 år) 229 g (11 år) 199 g (4 år) Kvinna 192 g 100 g Kolhydratbehov Fysisk aktivitet är det som primärt avgör behovet av kolhydrater Kolhydrat Förbrukning/Behov 600 g 500 g 400 g 300 g 200 g 250 g 130 g Hjärna & Nervsystem Att minska energiintaget på rätt sätt! 355 g 1 tim löpn Ansträngande 250 g 460 g 2 tim löpn Ansträngande Vår förbrukning vårt behov Faktiskt intag 200 g 355 g 1 tim löpn Ansträngande Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Vi måste lära oss att äta mer följsamt! Vid vila äter vi mindre kolhydrater Tränar vi så äter vi mer kolhydrater Om du fyller på bra med kolhydrater under passet kan du då äta mindre efter träningen? KOLHYDRATINTAGET DIREKT EFTER TRÄNING Cykling ll utma ning ansträngande intensitet Tillförsel av kolhydrater vs placebo Efter 3 timmars fysisk aktivitet med 80 g kh/tim Muskelns kolhydratförråd tömt! Muskler älskar kolhydrater! Muscle glycogen utilization during prolonged strenuous exercise when fed carbohydrat. the American Physiological Society Borgskalan intensitet Hur mycket kolhydrater gör du av med under ett träningspass? Puls VO 2 max Borgskala 60 6 Ingen ansträngning alls 70 7 Extremt lätt Mycket lätt (65 %) 44 % 11 Lätt ansträngande Något ansträngande 140 (75%) 60 % Ansträngande 160 (85 %) 75 % Mycket ansträngande 180 (92 %) 86 % Extremt ansträngande 200 (100 %) 20 Maximal ansträngning Kolhydratoxidation 0,5 g x kg/tim 1 g x kg/tim 1,5 g x kg/tim > 2 g x kg/hour Fyll på med rätt mängd kolhydrater efter passet Kolhydratförbrukning under träning per timme Lätt Ansträngande 0,5 g/kg Något Ansträngande 1 g/kg Ansträngande 1,5 g/kg Exempel: 1 tim 70 kg Mycket Ansträngande > 2 g/kg 35 g 70 g 105 g 140 g Sikta mot att inta 1 1,5 g kolhydrater/kg kroppsvikt efter träning Hösten

23 Jämförelse kolhydrater Vanlig måltid samt måltid efter träning vanlig måltid 50 kolhydrater 110 g kolhydrater Måltid efter träning Vissa livsmedel är lättare att äta/dricka om du behöver kolhydrater 60 g kolhydrater 60 g kolhydrater Försök att inta 1 1,5 g kolhydrater/kg efter träning Upp emot 100 g kolhydrater 3 dl juice ger 30 g kolhydrater (fungerar efter träning) Om det är svårt att äta den mängd kolhydrater som kan behövas efter träning kan man ta hjälp av olika typer av juice, banan, torkad frukt etc Att fylla på med kolhydrater efter träning Tömda muskler snor en stor del av måltidens kolhydrater Att fylla på med kolhydrater efter träning Fyllda muskler snor inte en stor del av måltidens kolhydrater g g 400 g 400 g Blodcirkulation Glykogen (Kolhydrater) Blodcirkulation Glykogen (Kolhydrater) 100 g 100 g Lever Lever Största andelen av kolhydraterna fyller på muskulaturen Levern kommer inte att fyllas upp tillräckligt efter endast en måltid! Största andelen av kolhydraterna fyller på levern Levern fylls upp på ett bra sätt! Träning Tömda Glykogenförråd Lever Muskulatur Kolhydratintag efter träning Mängden kolhydrater vid olika måltider Lägre mängder kolhydrater Mängd Mat (kolhydrater) Större mängder kolhydrater (Tömda kolhydratförråd) Mängd Mat (kolhydrater) Mängd Mat (kolhydrater) Mängd Mat (kolhydrater) Mängd Mat (kolhydrater) Mängd Mat (kolhydrater) Högre mängder kolhydrater Mängd Mat (kolhydrater) Mängd Mat (kolhydrater) Lägre mängder kolhydrater (Mer fyllda kolhydratförråd) Ät något mer de första måltiderna efter träningen! Det behövs ofta 2 3 måltider för fylla på kolhydratförråden tillräckligt igen Att bedöma kroppens kolhydratförråd Exempel: kroppsvikt 60 kg Hur är kolhydratfyllnaden Lever Muskulatur Träning igår? 50 g 50 g Kolhydrater totalt = 115 g 15 g 50 g Kolhydrater totalt = 210 g 25 g Kolhydrater totalt = 225 g För lite kolhydrater efter träning! 70 g Träning 1 tim Ansträngande Kolhydrat Förbrukning Ca g 15 g Hösten

24 Att bedöma kroppens kolhydratförråd Exempel: Kroppsvikt 60 kg Hur är kolhydratfyllnaden Lever Muskulatur Kolhydrater totalt = 175 g Kolhydrater totalt = 275 g Kolhydrater totalt = 115 g Lägg den större måltiden efter träningen! BETYDELSEN AV TEAMWORK 50 g 50 g Träning igår? 50 g 35 g Träning 1 tim g Ansträngande 15 g 25 g Kolhydrat Förbrukning Ca g Vårt kolhydratförråd i kroppen Balansen mellan intag och förbrukning per dag Vårt kolhydratförråd i kroppen Balansen mellan intag och förbrukning Kvällsträning Intag av kolhydrater Förbrukning av kolhydrater Förbrukning av kolhydrater Under kvällsträning Måltid efter träning Frukost: Mellanmål: Lunch: Middag: Kvällsmål: Totalt intag = 50 g 15 g 60 g 60 g 30 g 215 g En vanlig dag: (utan träning) Träning 1 tim: ( ansträngande ) Förbrukning = 200 g 100 g 300 g Ansträngande intensitet 70 kg x 1,5 = 105 g kolhydrater Förbrukning = 105 g Te: 0 g 2 smörgåsar: 30 g Totalt intag = 30 g Att gå till sängs med tillräckligt kolhydratförråd När du endast har en måltid för att fylla på ditt kolhydratförråd efter träning: Mycket viktigt att du intar rätt mängd kolhydrater Kroppens kolhydratförråd Högre fyllnad Rätt dos basinsulin till natten Kroppens kolhydratförråd och basinsulin Basinsulin Högre insulindos Bra rutiner kolhydrater & träning 1. Ät en bra frukost Fylla på levern med kolhydrater 2. Fyll på med kolhydrater under träningen Vid kortaret pass 1 tim Se tabell Vid längre pass 1 tim Normal fyllnad Kolhydratförråd Insulin Balansen mellan kolhydratförråd och insulin vanlig dos 2. Fyll på med kolhydrater efter träningen med rätt mängd Exempel Din vikt (kg) x Intensitet (Borgskala) = Din förbrukning 70 kg x 1,5 g = 105 g kolhydrater Lägre fyllnad Kroppens kolhydratfyllnad påverkar både: Basinsulin Insulindos ll mål d Lägre indulindos Direkt efter träningen 1 banan ca 20 g Fil & müsli ca 35 g 1 smörgås ca 20 g 1 glas juice ca 25 g 100 g Se tabell Målet är att gå till sängs med samma kolhydratfyllnad oavsett det är vilodag eller träningsdag! Hösten

25 Diabetes typ 1, träning & blodsocker Några tabeller ni kan ta del av när ni kommer hem.. Kortvarig träning ( 1tim) Kolhydra ntag utan insulinreduktion Långvarig fysisk aktivitet Kolhydra ntag med/utan insulinreduktion Tack! Nu har ni väl några frågor? Penna/pump Träning med insulinreduktion Efter träning Kolhydratintg och insulindosering Hösten

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se

Motion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Motion och diabetes Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Fysisk aktivitet och riskreduktion Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktigt som förbättrad glukoskontroll!

Läs mer

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Kost och Träning vid Diabetes 2013 03 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Kost och vid Diabetes 2013 03 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen

Läs mer

Diabetes och Träning 2012 11 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9

Diabetes och Träning 2012 11 21. Fysisk aktivitet. Fysiologi. Kolhydrater. I praktiken 10,0 3,9 10,0 3,9 Diabetes och 2012 11 21 Robin Bryntesson Vardagsmotionär eller tävlingsidrott Hur lyckas man med detta när man har diabetes? Fysisk aktivitet Problem vid diabetes Fysiologi Hur sköter kroppen blodsockret?

Läs mer

Disposition 2014-03-20. Veier til adekvat glucosekontroll og god prestation ved fysisk aktivitet for personer med type 1 diabetes

Disposition 2014-03-20. Veier til adekvat glucosekontroll og god prestation ved fysisk aktivitet for personer med type 1 diabetes Veier til adekvat glucosekontroll og god prestation ved fysisk aktivitet for personer med type 1 diabetes Stavanger 2014-03-20 Peter Adolfsson peter.adolfsson@regionhalland.se Stephen Redgrave Gary Hall

Läs mer

Fysisk aktivitet för hälsa. Trening/aktivitet og diabetes VARFÖR BEHÖVER MAN HA KUNSKAP OM FYSISK AKTIVITET OCH DIABETES? 2016-04-14.

Fysisk aktivitet för hälsa. Trening/aktivitet og diabetes VARFÖR BEHÖVER MAN HA KUNSKAP OM FYSISK AKTIVITET OCH DIABETES? 2016-04-14. Trening/aktivitet og diabetes Stephen Redgrave Gary Hall Wasim Akram Peter Adolfsson Per Zetterberg Maria Hjorth Petter Stymne Emil Molin peter.adolfsson@regionhalland.se Tromsö, Norge, 160414 Johannes

Läs mer

Insulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Insulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Insulinpump med integrerad CGM Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Glukosmätning - SMBG Ett extra mätvärde per dag är associerat till ett lägre HbA1c Haller MJ, Stalvey

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient. Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka

Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient. Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka Ny teknik fördelar och nackdelar för sjukvård och patient Peter Adolfsson Hallands sjukhus Kungsbacka För- eller nackdel med ny teknologi Mycket handlar om utbildning till sjukvård och patient samt att

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten.

Diabetes Mellitus Subkutan insulinbehandling direkt från sjukdomsdebuten. Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Diabetes Giltig fr.o.m: 2017-04-10 Faktaägare: Johan Karlsson, överläkare, Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Anna Bärtås, verksamhetschef, Barn- och ungdomskliniken

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Sportläger med dykning och fallskärmshoppning Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Idrott och diabetes Den som har diabetes bör stimuleras att vara

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes BLFs delförening för endokrinologi och diabetes HANDLÄGGNING OCH INSULINJUSTERING HOS BARN MED DIABETES TYP 1 VID SJUKDOM MED ELLER UTAN FEBER ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system!

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system! Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Låt oss berätta om

Läs mer

Dana R Snabbguide fördjupning

Dana R Snabbguide fördjupning Dana R Snabbguide fördjupning Nordic NordicInfu Care AB, Box 1225, 131 28 Nacka Strand. Tel 08-601 24 40. Fax 08-601 24 42. info@infucare.se www.infucare.se NordicInfu Care is an activity of Air Liquide

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen... Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Och låt oss berätta

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Hormoner. Drygt var fjärde svensk är överviktig. Bantningsmetoder!? Kost och fysisk aktivitet vid diabetes - Insulinkänslighet

Hormoner. Drygt var fjärde svensk är överviktig. Bantningsmetoder!? Kost och fysisk aktivitet vid diabetes - Insulinkänslighet känslighet - dos Fysisk aktivitet känslighet övervikt Övervikt känslighet När äter vi & i vilka mängder? Hur fördelas matintaget över dagen? Fysisk aktivitet Leverglykogen - känningar Kost Vad äter vi?

Läs mer

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov

Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2016-05-30 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1 En man i 20-25-års åldern kommer in till akutmottagningen kl 16.30, efter att ha omhändertagits på Stora Torget förvirrad, med ostadig gång och synbarligen oförmögen att ta vara på sig själv. På akutmottagningen

Läs mer

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

Träning, Ak+vitet och Diabetes

Träning, Ak+vitet och Diabetes Träning, Ak+vitet och Diabetes Varför valde jag Insulinpump? Skillnaden a* gå från Penna 0ll Pump Ökad flexibilitet LäEare vid mo+on Möjlighet ae koppla ur vid ex. semester Överraskningsmomenten Var jag

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

CGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett

CGM 2014-11-13. Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning. Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett CGM 2014-11-13 Continuous Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Peter Fors Medicinkliniken Alingsås lasarett Vårat gemensamma uppdrag Att överleva Att leva gott Att leva frisk och länge 1922

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Kost för prestation Timing Timing Vår Vå ho rmonella ella m iljö Blodsocker Blodsock Uppby Uppb g y gande eller eller nedbryt ande nedbryt miljö

Kost för prestation Timing Timing Vår Vå ho rmonella ella m iljö Blodsocker Blodsock Uppby Uppb g y gande eller eller nedbryt ande nedbryt miljö Kost för Prestation 2010 02 10 Stig Mattsson, dietist, Falu lasarett Kost för prestation Vår hormonella miljö Blodsocker Uppbyggande eller nedbrytande miljö Att skapa en uppbyggande (anabol) miljö Blodsocker

Läs mer

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Vanliga pumpar idag 1980-talets insulinpumpar Bärbara och små

Läs mer

Halmstad 29-31 januari 2014

Halmstad 29-31 januari 2014 Välkommen till kursen Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Halmstad 29-31 januari 2014 www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se DIABETES OCH MOTION Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se Kontaktperson Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB Mobil: 070-609 88 27. E-mail: ATOLL@LILLY.COM HA091103-25

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Konsten att träna med sin diabetes

Konsten att träna med sin diabetes TEMA: UNGA, IDROTT OCH SJUKDOMAR Konsten att trna med sin diabetes Fysisk aktivitet r viktigt för alla med typ 1-diabetes. Men att reglera blodsockret kan vara besvrligt. Dosen insulin måste stndigt vara

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

CGM- vilken evidens finns för nyttan och hur gör vi? Barnveckan i Karlstad 2013 Eva Örtqvist, ALB Stockholm

CGM- vilken evidens finns för nyttan och hur gör vi? Barnveckan i Karlstad 2013 Eva Örtqvist, ALB Stockholm CGM- vilken evidens finns för nyttan och hur gör vi? Barnveckan i Karlstad 2013 Eva Örtqvist, ALB Stockholm Några begrepp: MDI = Multiple Daily Injection SAP = Sensor Augmented Pump SMBG = Self Monitored

Läs mer

Rapporthandbok PROGRAMVARA FÖR BEHANDLING AV DIABETES

Rapporthandbok PROGRAMVARA FÖR BEHANDLING AV DIABETES Rapporthandbok PROGRAMVARA FÖR BEHANDLING AV DIABETES sid. 2 Adherence Report (Responsrapport) Rapporten visar data för patientens beteende under vald period. Den ger en översikt över patientens beteende

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Teknik och diabetes från EASD och ADA 2016

Teknik och diabetes från EASD och ADA 2016 Teknik och diabetes från EASD och ADA 2016 Karin Filipsson Med dr, Specialistläkare VE Endokrin, Skånes universitetssjukhus Teknik och diabetes Blodsockermätning Insulinpumpar ITCA för GLP-1 Blodsockermätning

Läs mer

MiniMed Paradigm Veo System

MiniMed Paradigm Veo System MiniMed Paradigm Veo System Lev mer, oroa dig mindre Första insulinpumpen som är klar för CGM, kontinuerlig glukosmätning, med en funktion för automatisk avstängning av insulintillförseln www.medtronic-diabetes.se

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL

Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Ketoner hos barn och ungdomar: När, var och hur? Ragnar Hanås, docent, överläk, Barnkliniken Uddevalla och NÄL Frisk eller sjuk? Frisk Utgå från kroppens behov av mat Ta insulin till maten Använd ögonmåttet

Läs mer

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com

Optimera återhämtningen med kosten. Emma Lindblom www.emmalindblom.com Optimera återhämtningen med kosten Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg. dietist Certified

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag

1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag 1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag Vad händer mer? TLV tar insulinpumparna ur det nationella läkemedelsförmånssystemet, Helt på eget bevåg. Rättsprocess pågår

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Insulinpump och CGM-system. Kom igång snabbt. Snabbguide. 41029957_RevA_QRG_VIBE_PL_SE_mmolL_R1.indd 1

Insulinpump och CGM-system. Kom igång snabbt. Snabbguide. 41029957_RevA_QRG_VIBE_PL_SE_mmolL_R1.indd 1 Insulinpump och CGM-system Kom igång snabbt Snabbguide 41029957_RevA_QRG_VIBE_PL_SE_mmolL_R1.indd 1 41029957_RevA_QRG_VIBE_PL_SE_mmolL_R1.indd 2 1. Viktigt Den här snabbguiden ger en ögonblicklig översikt

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod.

Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. Guide för vårdpersonal Viktig information om mylife OmniPod. More freedom. More confidence. With mylife. Lär känna insulinpumpen mylife OmniPod Viktig kontaktinformation 3 Poden 4 PDM:en (Personal Diabetes

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

BOLUS WIZARD BOLUSFUNKTIONEN SOM OPTIMERAR DINA INSULINDOSER

BOLUS WIZARD BOLUSFUNKTIONEN SOM OPTIMERAR DINA INSULINDOSER BOLUS WIZARD BOLUSFUNKTIONEN SOM OPTIMERAR DINA INSULINDOSER INNEHÅLL Vad är Bolus Wizard?... 3 Hur ställer man in Bolus Wizard?... 4 Daglig total.... 4 Kolhydratkvot.... 4 Insulinkänslighet... 4 Blodsockermål...

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN 15 65 06 43 30 86 03 10 88 MIXINSULIN

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

En föreläsning om kost och träning. Jennifer Pettersson

En föreläsning om kost och träning. Jennifer Pettersson En föreläsning om kost och träning Jennifer Pettersson Du är vad du äter Vem är jag? 21 år Personlig tränare och kostrådgivare Simlärare och gruppträningsinstruktör Älskar kost och träning En normal vecka:

Läs mer

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga

ATT KÖPA. Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt. Blodsockervärde. Frukost Insulindos och anmärkningar. Datum. En guide för unga ATT KÖPA Smör Bröd Ägg juice Mjöl Frukt Blodsockervärde n Datum 20/8 En guide för unga Frukost före efter Lunch före efter Middag före efter Kväll 6.8 9.9 7.3 12.1 7.5 13.8 13.5 Natt - Insulindos och anmärkningar

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

UTAN LANSETTER* *=Skanning av sensorn kräver inte lansetter

UTAN LANSETTER* *=Skanning av sensorn kräver inte lansetter Välkommen till flash glukosmätning DU KAN GÖRA DET UTAN LANSETTER* *=Skanning av sensorn kräver inte lansetter *Skanning kräver inte lansetter Dags att förändra glukosmätning Glukos måste mätas, men patienter

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne 1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer