text 0(51) Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "text 0(51) Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning"

Transkript

1 text 0(51) Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning

2 PLAN Dnr: Förord En olycka i en kärnteknisk anläggning som medför utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen kommer att ha stor påverkan på samhället, även om utsläppet är litet. Länsstyrelsen i Hallands län är ett av tre län som har kärnkraftverk vilket ställer stora krav på beredskapen hos alla inblandade aktörer såväl inom som utanför länet. Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning är en handlingsplan för berörda aktörer som ingår i kärnenergiberedskapen. Planen ska tillämpas oberoende av vilken typ av händelse som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen eller hot om sådana utsläpp. Vid en större olycka är det viktigt att myndigheter och organisationer snabbt och effektivt samarbetar för att lösa de problem som uppstår. Detta för att trygga medborgarna och samhällets välbefinnande samt effektivisera resursanvändandet. Det är inte bara viktigt att ha ett väl fungerande samarbete under en olycka utan också i skedena före och efter. Likaså är det avgörande att information kring olyckor och särskilt en kärnteknisk olycka präglas av öppenhet, samstämmighet och saklighet. Det är av stor vikt för att allmänheten ska känna förtroende och förståelse för myndigheters krishanterande arbete. Omvärlden är ständigt i förändring och planen måste kontinuerligt anpassas därefter för att följa med i utvecklingen. Jag ser därför vikten av att dra lärdomar från övningar och verkliga olyckor vilket ska omsättas till förbättringar inom kärnenergiberedskapen. Lena Sommestad Landshövding

3 Länsstyrelsen i Hallands län Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Ludwig Jägerfall & Kenneth Mattsson Meddelandenummer: 2015:4 ISSN ISRN LSTY-N-M-2015/4-SE

4 1(51) Innehållsförteckning 1. Inledning Planens syfte Revidering av plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Sändlista vid remiss Sändlista vid fastställande Grundläggande förhållanden Lagstiftning Samhällets krisberedskap Vägledande principer Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar Hot, risker och sårbarheter samt samhällsviktig verksamhet Utsläpp av radioaktiva ämnen Åtgärder efter en kärnteknisk olycka på Ringhals Inre beredskapszon och indikeringszon Inre beredskapszon Indikeringszon Alarmering Larmnivåer Höjd beredskap Haverilarm Alarmeringsvägar till allmänheten Organisation, ledning och samordning Allmänt Organisation Funktioner Samband Allmänt Telefoni Samverkanskonferenser... 20

5 2(51) 5.4. RAKEL Lync Videokonferens E-post WIS Dagbok Signalskydd Radgis Information, kommunikation och samverkan Allmänt Kriskommunikation Förhandsinformation till allmänheten Samverkan med berörda myndigheter Information till allmänheten vid larm Särskild information till grupper med specifika behov Särskild information till sjötrafik Information till lantbrukare och andra näringsidkare Sociala medier Information till massmedia Media i fält Strålningsmätning och indikering Allmänt Indikeringsorganisationen Indikeringsledaren Indikeringssamordnaren Indikeringspatruller Fasta mätstationer Personella och materiella resurser i länet Allmänt Skyddsåtgärder... 35

6 3(51) 9.1. Allmänt Utrymning Upprättande av mottagningsplatser Jodtabletter Livsmedelsrestriktioner Saneringsmetoder Allmänt Saneringsansvar Nationellt bistånd Allmänt Mottagande av nationellt bistånd Frivilliga resursgruppen Halland Internationell hjälp Allmänt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strålsäkerhetsmyndigheten Länsstyrelsen Nationell beredskapsplan Allmänt Bilaga Bilaga 1. Sändlista vid remiss Bilaga 2. Sändlista vid fastställande... 46

7 4(51) 1. Inledning Föreliggande plan utgör en del av Länsstyrelsen i Hallands läns program för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och svarar tillsammans med saneringsplanen, andra operativa planer, stödplaner och dokument, mot de krav som ställs i lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 samt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. 2 En mer djupgående översyn av planen sker vartannat år. Där emellan ses planen över och revideras fortlöpande. Särskilt sker det i de fall då Länsstyrelsen i Hallands län blir uppmärksammande på att något måste förändras. Planen finns därför i begränsad upplaga i tryckt form och finns även publicerad på Länsstyrelsens hemsida. Revideringar och eventuella uppdateringar kommer att aviseras till berörda via e-post. Berörda organisationer uppmanas att ha planen utskriven och tillgänglig i krisledningsplatser och motsvarande Planens syfte Länsstyrelsen har som sin uppgift vid en olycka, eller vid en överhängande risk för ett utsläpp på en kärnteknisk anläggning att vidta de åtgärder som krävs för att skydda människor i det egna länet från skadlig inverkan av joniserande strålning. Detta är oberoende om olyckan skett i Sverige eller utomlands. Denna plan syftar till att, med beaktande av behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheterna i övrigt, säkerställa att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning för att skydda allmänheten i händelse av en kärnteknisk olycka. Denna plan fastställer den grund som ska vara vägledande för arbetet vid en kärnteknisk olycka. I planen inkluderas b.la. vad de olika larmnivåerna höjd beredskap och haverilarm innebär samt vilka alarmeringsvägar som finns för att varna allmänheten om en kärnteknisk olycka. Vidare inkluderas exempelvis de riktlinjer som finns för att informera allmänheten och press om olyckan m.m. Det är svårt att förutse alla situationer samt de rådande omständig- 1 SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet 2 SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet

8 5(51) heterna och därför ska planen även vara en grund för improvisationer d.v.s. hanteringen av situationer som inte förutsätts i planen. Huvudsakligen är planen avsedd för att hantera eventuella händelser på Ringhals kärnkraftverk men planen är även aktuell för händelser som har sin grund vid en annan kärnteknisk anläggning, i Sverige eller utomlands. Primärt riktar sig denna plan till de aktörer som är kopplade till kärnenergiberedskapen men även till andra intressenter. Planen ska huvudsakligen användas som ett operativt redskap vid en kärnteknisk olycka men planen är även utformad för att användas som en informationskälla och för utbildning Revidering av plan för olycka vid kärnteknisk anläggning Översyn av planen görs vartannat år och vid behov. Nästa större översyn sker efter kärnkraftsövningen Gripen, år Bilagor till denna plan är under revidering och publiceras under april år Länsstyrelsen har även påbörjat en revidering av nuvarande saneringsplan. Datum för revision Fastställd Diarienummer Kommentar Utgåva Sändlista vid remiss Se bilaga Sändlista vid fastställande Se bilaga 2.

9 6(51) 2. Grundläggande förhållanden 2.1. Lagstiftning Länsstyrelsen ansvarar enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för sådant utsläpp föreligger. 3 Länsstyrelsen ansvarar även för sanering efter en sådan olycka. 4 Sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen handlar om åtgärder för att möjliggöra att man åter kan använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats. Länsstyrelsen har en särskild plan för hur ansvaret vid sanering efter en kärnteknisk olycka ska hanteras. Förutom ansvaret för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen är det Länsstyrelsens ansvar att säkerställa att den befolkning inom länet som troligen kommer att beröras av en nödsituation som medför risk för strålning, underrättas om olyckan och ges information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas samt om de regler som gäller för en sådan situation. 5 Då räddningstjänst råder, gäller även bestämmelserna om tjänsteplikt enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO). 6 Tjänsteplikt är inte gällande under saneringsarbetet, däremot kan saneringsledaren enligt LSO i vissa fall göra ingrepp i annans rätt. 7 Statliga myndigheter och kommuner är enligt LSO skyldiga att medverka med personal och egendom vid räddningsinsatsen såväl som vid saneringsarbetet. Denna skyldighet är dock bara gällande om kommunen eller myndigheten har lämpliga resurser och deltagandet inte allvarligt hindrar den vanliga verksamheten. Kommunerna är även skyldiga att delta i planeringsarbetet inför en kärnteknisk olycka. 8 3 SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 4, 6 4 Ibid, Kap. 4, 8 5 SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 4, 18 6 SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 6, 1 7 Ibid, Kap 6, 2 8 Ibid, Kap. 6, 10

10 7(51) Enligt förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) ska Länsstyrelsen även upprätta ett program för räddningstjänst och sanering. Därmed tar denna plan sitt ursprung i förordningen om skydd mot olyckor (FSO) i vilken det uttrycks vad en länsstyrelses plan för olycka vid kärnteknisk anläggning ska behandla: 1. Organisation och ledning 2. Samband 3. Strålningsmätning 4. Information till allmänheten 5. Personella och materiella resurser i länet 6. Saneringsmetoder 7. Andra frågor av betydelse för beredskapen Utöver ovanstående ska kärnkraftslänens (Halland, Kalmar och Uppsala) länsstyrelser också behandla frågor som rör alarmering, utrymning, utdelning av jodtabletter och ha en personalberedskap för räddningstjänst att bistå andra länsstyrelser med. Som nämnts tidigare ligger ovanstående till grund för planen men även övrig information som Länsstyrelsen i Hallands län anser vara relevant för beredskapen vid en kärnteknisk olycka är inkluderat i denna plan Samhällets krisberedskap Samhällets krisberedskap bygger på att förhindra och hantera olyckor genom samhällets ordinarie verksamhet. De vardagliga resurserna kan förstärkas vid en allvarligare händelse eller kris som drabbar samhället. Därmed är krisberedskapen den förmåga som skapas av många olika aktörers vardagliga verksamhet d.v.s. en integrerad del av olika aktörers ordinarie verksamhet. Nedan beskrivs vilka principer och grundläggande ansvar som samhällets krisberedskap bygger på Vägledande principer Inom samhällets krisberedskap finns det fyra grundläggande principer: närhetsprincipen, likhetsprincipen, ansvarsprincipen och solidaritetsprincipen. Närhetsprincipen grundar sig på att en kris ska hanteras så nära händelsen som möjligt där kunskapen om aktuella förhållanden är störst. 9 SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor. Stockholm: Försvarsdepartementet. Kap. 4 21

11 8(51) Likhetsprincipen innebär att samma principer och organisation som i den ordinarie verksamheten ska gälla vid en kris. Ansvarsprincipen innebär att ansvaret för verksamheten inte förändras då en kris inträffar. Den verksamhetsansvarige har ett oförändrat ansvar vid en kris. Solidaritetsprincipen innebär att EU:s medlemsstater ska bistå med stöd och resurser vid en kris i ett enskilt medlemsland. Utöver detta omfattas Sverige av en solidaritetsförklaring vilken gäller de nordiska länderna som Sverige kan mottaga bistånd ifrån och även stödja med bistånd Geografiskt områdesansvar, sektorsansvar och enskilt ansvar Utöver ovanstående principer finns även ett geografiskt områdesansvar inom krisberedskapen vilket innebär att en viss aktör ansvarar för ett visst geografiskt område vilket kan vara en kommun, ett län eller hela landet. Enligt förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion är länsstyrelsen geografiskt områdesansvarig myndighet i länet 10 och ska vidare enligt krisberedskapsförordningen (2006:942) vara den sammanhållande funktionen mellan lokala aktörer och den nationella nivån. 11 Detta innebär således att länsstyrelsen ska ha utpekade presumtiv räddningsledare, som ska verka som statlig räddningsledare med det yttersta operativa ansvaret vid en kärnteknisk olycka, inom länsstyrelsens geografiska område. Statliga myndigheter och organisationer har ett sektorsansvar vilket är oberoende av dess geografiska anknytning d.v.s. vid en kris har myndigheter och organisationer ansvar för sitt eget område inom en verksamhet, exempelvis har Livsmedelsverket ansvar för kontrollen av livsmedel. Utöver det som beskrivits ovan bygger samhällets krisberedskap även på den enskilde individens ansvar d.v.s. människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga. Den enskilda individen har ett primärt ansvar för sitt eget liv och egendom och bör därför i så stor utsträckning som möjligt, under en begränsad tid, kunna tillfredsställa sina grundläggande behov, exempelvis vatten, mat och värme. Utöver det bör den enskilde individen även se till att ha möjlighet att ta del av information från ansvariga myndigheter och andra berörda aktörer vid kriser. Först när den enskilde individen inte längre kan 10 SFS 2007:825. Förordning med länsstyrelseinstruktion. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2006:942. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap. Stockholm: Försvarsdepartementet. 7

12 9(51) skydda sitt liv eller egendom kan det bli aktuellt med ett ingripande från det allmänna Hot, risker och sårbarheter samt samhällsviktig verksamhet Länet består av sex kommuner vilka är Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Enligt SCB:s statistik från 2014 beräknas befolkningsmängden vara människor och länet består av en areal på 5719 km². Under sommarmånaderna finns det en betydande turism i länet vilket gör att befolkningsmängden ökar. Hallands län är en viktig del av förbindelserna mellan två storstadsregioner genom E6:an och Västkustbanan (Göteborg och Malmö). Det finns tre hamnar och en flygplats i länet. I Länsstyrelsen i Hallands läns risk- och sårbarhetsanalys (2014) har samhällsviktig verksamhet identifierats. Vid bortfall eller störningar i samhällsviktig verksamhet kan konsekvensen bli att hanteringen av en pågående kris försvåras eller ge upphov till en kris. De identifierade samhällsviktiga verksamheterna i länet är: Energiförsörjning (el, drivmedel m.m.) Information och kommunikation (teletjänster, internet m.m.) Finansiella tjänster och socialförsäkringar (betalningsmedel, tillgång till kontanter m.m.) Hälso- och sjukvård samt omsorg (akutsjukvård, psykiatri m.m.) Skydd och säkerhet (räddningstjänst, polis m.m.) Transporter (väg- och järnvägstransport m.m.) Kommunalteknisk försörjning (dricksvattenförsörjning, avloppshantering m.m.) Livsmedel (jordbruk, kontroll av livsmedel m.m.) Handel och industri (stora arbetsgivare, viktiga ekonomiska aktörer m.m.) Offentlig förvaltning och begravningsverksamhet (nationell, regional och kommunal ledning m.m.) Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kommer delar av den identifierade samhällsviktiga verksamheten troligtvis att falla bort eller störas svårt. 12 Prop. 2013/14:144. Lag om sprängämnesprekursorer och redovisning av krisberedskapens utveckling. Stockholm: Försvarsdepartementet.

13 10(51) Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals har ett omfattande säkerhetssystem som byggts för att förhindra eller minska effekterna av olyckor. Säkerhetssystemen har byggts in i betonginneslutningar och viktiga system har flerdubblats. Dessutom har varje anläggning, som en extra säkerhet, försetts med ett reningsfilter med kapacitet att reducera eventuella utsläppsmängder. Sannolikheten för transportolyckor och utsläpp från andra radioaktiva källor t.ex. satelliter med radioaktiva ämnen som kraschar mot jordytan är svårare att bedöma men den sammanlagda risken bedöms vara mycket låg för att en sådan olycka skulle inträffa i Hallands län. Följderna av ett utsläpp av radioaktiva ämnen är primärt beroende av utsläppets innehåll och storlek, vindriktningen samt Länsstyrelsens och andra samverkande myndigheters förmåga att hantera händelsen och t.ex. genomföra en evakuering av allmänheten i den inre beredskapszonen. Ett eventuellt haveriutsläpp följer vindriktningen och beroende på de meteorologiska förutsättningarna kan närområdet eller områden längre från Ringhals drabbas av utsläppsplymen. I det svåraste fallet kan haveriutsläppet medföra sådana nivåer för markbeläggning av radioaktiva ämnen att utrymning eller omflyttning kan behövas i de drabbade områdena. Konsekvenserna för samhället och allmänheten skulle kunna bli mycket stora om en olycka som leder till utsläpp av radioaktiva ämnen skulle inträffa. Även om förebyggande åtgärder, såsom olika larmsystem, utrymningsplaner, mätsystem m.m., finns förberedda så kan det inte uteslutas att en sådan olycka medför katastrofala konsekvenser. Se risk- och sårbarhetsanalys för mer information Åtgärder efter en kärnteknisk olycka på Ringhals Vid en kärnteknisk olycka på Ringhals som kan komma att leda till ett radioaktivt utsläpp, där allmänheten riskerar att skadas, vidtas åtgärder vilka grundar sig på förutbestämda planer. Ringhals AB ansvarar för arbetet med att föra kraftverket till ett säkert läge. Länsstyrelsens ansvar är att se till att det finns en plan för effektivt nyttjande av samhällets samlade resurser för att i så stor utsträckning som möjligt skydda allmänheten från olyckan. 13 Länsstyrelsen Halland. Risk- och sårbarhetsanalys för Hallands län Hallands%20län.pdf

14 11(51) 2.5. Inre beredskapszon och indikeringszon Kring varje svenskt kärnkraftverk finns förberedda zoner som definieras i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Inom 50 km radie kring kärnkraftverken ligger indikeringszonen. I denna zon är länsstyrelsen skyldig att ha särskild planering för indikeringsverksamhet. Inom den inre beredskapszonen, km radie från kärnkraftverket, är länsstyrelserna skyldiga att ha vissa skyddsåtgärder förberedda, bland annat inomhus- och utomhusvarning samt jodtabletter Inre beredskapszon Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig kilometer kring Ringhals (se figur 1). Länsstyrelsen har en beredskap för att dels kunna hjälpa (utrymning m.m.) men även för att varna (se kap. 3) människor i den inre beredskapszonen. I den inre beredskapszonen beräknas det, enligt siffror från 2013, finnas bosatta människor. Denna siffra är ständigt föränderlig t.ex. under sommarmånaderna då antalet människor i den inre beredskapszonen förväntas öka. Figur 1, inre beredskapszon, km kring Ringhals

15 12(51) Indikeringszon Indikeringszonen sträcker sig inom ett avstånd av 50 kilometer från Ringhals kärnkraftverk och inom detta område finns det ett antal definierade indikeringspunkter, som det utförs strålningsindikering vid (se figur 2). Dessutom finns TL-dosimetrar (Termoluminiscent) utplacerade som kan samlas in för utvärdering. Figur 2, Indikeringszon med utmarkerade mätplatser på brandstationer

16 13(51) 3. Alarmering 3.1. Larmnivåer Vid en extraordinär händelse på Ringhals kärnkraftverk finns det två skilda larmnivåer fastställda, varpå händelsens karaktär avgör vilken av de två larmnivåerna som ska utlösas av kärnkraftverkets personal. De två larmnivåerna är höjd beredskap (ej att förväxla med höjd beredskap i förordning 2006:942 om krisberedskap och höjd beredskap) och haverilarm Höjd beredskap En händelse eller störning som hotar anläggningens säkerhet har inträffat vid en anläggning. Anläggningen avviker från förväntad funktion vid störd drift så att minst två barriärer har genombrutits eller påtagligt hotats, eller har utsatts för påverkan vars konsekvenser inte är analyserade eller av annan anledning inte går att överblicka. Inga utsläpp av radioaktiva ämnen som påkallar skyddsåtgärder för omgivningen har förekommit. Vid höjd beredskap på kärnkraftverket rapporteras detta omgående till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt Länsstyrelsens larmplan. Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Information till allmänheten ges via massmedia enligt Länsstyrelsens bedömning. Länsstyrelsen i Hallands län bedömer att vid höjd beredskap fattas det beslut om räddningstjänst, då de fyra kriterierna för räddningstjänst (1 kap 2 LSO, 2003:778) är uppfyllda Haverilarm En händelse eller störning, som medför att utsläpp pågår eller inte kan uteslutas inom de närmaste tolv timmarna, har inträffat vid en anläggning. Händelsen medför att skyddsåtgärder utanför anläggningsområdet är nödvändiga. Vid haverilarm på kärnkraftverket rapporteras detta ofördröjligen till SOS Alarm som larmar alla aktörer enligt Länsstyrelsens larmplan.

17 14(51) Länsstyrelsen bedömer efter samråd med främst SSM och kärnkraftverket om ytterligare beredskapsåtgärder kan vara motiverade. Allmänheten inom den inre beredskapszonen larmas automatiskt med utomhusvarningssystem och RDS-mottagare Alarmeringsvägar till allmänheten Om en olycka inträffar i ett svenskt kärnkraftverk varnas alla som bor i den inre beredskapszonen genom ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Varningen görs med system för både utomhus- och inomhusvarning. Särskilda RDS-mottagare har delats ut till samtliga hushåll, fritidshushåll och verksamhetsutövare inom den inre beredskapszonen, km runt Ringhals. RDS-larmet är ett inomhuslarm som larmar allmänheten om en olycka skulle inträffa vid Ringhals och sedermera håller allmänheten informerad. Ett särskilt varningsmeddelande sänds via Sveriges Radio och utgår ifrån Sveriges Radios sändningsledning (SÄL) i Stockholm. RDSmottagaren kan aktiveras genom att SÄL sänder en särskild larmkod som startar samtliga RDS-mottagare inom den inre beredskapszonen. Ett kompletterande varningssystem har nyligen driftsatts där varningar kan skickas ut av SOS alarm i form av ett talmeddelande till fast telefoni. Om en allvarlig olycka skulle inträffa vid Ringhals kärnkraftverk kommer allmänheten att varnas via kraftiga ljudsändare, så kallade tyfoner som finns runt Ringhals. Signalen Viktigt meddelande utomhus, låter genom en ton i 7 sekunder, tystnad i 14 sekunder, ton i 7 sekunder o.s.v. När faran är över låter tonen i sekunder. Kompletterande varningssystem är polisens högtalarbilar som kan användas där allmänheten kan antas sakna information m.m. Även kustbevakningen har högtalarutrustning som kan användas för att informera sjöfarare, badande och kustnära boende om larmet samt meddela information kring utrymningsbeslut m.m. Se bilaga för mer information om alarmering.

18 15(51) 4. Organisation, ledning och samordning 4.1. Allmänt Den svenska modellen för samhällsstörningar grundar sig på tre olika nivåer vilka är den nationella, regionala, och lokala nivån. Länsstyrelsens ansvar inom den svenska modellen ligger på den regionala nivån, där länsstyrelsen ska vara den sammanhållande funktionen i länet och verka för samordning vilket innefattar övergripande lägesbilder, koordinera och inrikta resurser samt information till allmänheten och media. Ledning ska ses som en funktion inom krishanteringssystemet i Halland. Det är den funktion som åstadkommer den inriktning och samordning som krävs för att lösa den uppgift som krishanteringssystemet står inför 14. Samverkan är ett medel för att lösa uppgiften d.v.s. den samlade insatsen från flera olika organisationer och aktörer som krävs för att uppnå de effekter som eftersträvas. Utifrån detta perspektiv kan tre ledningsperspektiv utkristalliseras: Enhetlig ledning vilket innebär att organisationen är hierarkisk och ledningen utövas av en chef med befogenhet att beordra samordning. Enhetlig inriktning kan tillämpas där det inte finns en chef med befogenheter att samordna genom befäl och där samverkan i stället är ett resultat av en gemensam plan som tas fram. Harmonisering tillämpas när det inte finns någon utpekad chef med befogenhet att samordna genom befäl och där tid inte finns att åstadkomma en gemensam plan. 15 Hantering av större olyckor och kriser sker ofta under de två senare, enhetlig inriktning och harmonisering. Länsstyrelsen i Hallands län utgår från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) framtagna metodkoncept, samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser. 16 Detta kan uttryckas 14 Brehmer, B. (2007). Understanding the functions of C2 is the key to progress. The International C2 Journal, 1, Brehmer, B. (2010a). Harmony of efforts. A C2 concept for complex endeavors. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, No. 2, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Regional samordning och inriktning vid stora olyckor och kriser Utvärdering av ett koncept och en utvecklingsprocess

19 16(51) vara ett ledningskoncept som i sin tur bygger på två bärande idéer; god helhetsförståelse och stor flexibilitet. God helhetsförståelse är en förutsättning för att alla inblandade aktörer inklusive Länsstyrelsen ska kunna agera samordnat. Genom metodkonceptet ökar integrationen och samverkan med övriga aktörer. Hög flexibilitet är en förutsättning för att hantera komplexa situationer. Länsstyrelsen ska verka för att aktörerna inom Länsstyrelsens geografiska områdesansvar är samordnade och arbetar med en gemensam inriktning. Samordningens huvuddelar består av åtgärder, resurser, gemensam lägesbild och information till allmänheten. Målet med samordning är att alla berörda aktörer arbetar och agerar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål vilket ska medföra att krisen hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt. Länsstyrelsens grundberedskap består av en Tjänsteman i Beredskap (TiB), beredskapsdirektör och Länsstyrelsens ordinarie organisation. Vid behov kan beslut tas om att öka grundberedskapen genom att upprätta en stabsorganisation som stödjer länsledningen Organisation Stab Figur 3, Länsstyrelsen i Hallands läns organisation

20 17(51) Stabsorganisationen vid Länsstyrelsen i Hallands län kan dels beskrivas utifrån ett funktionsperspektiv men även ur ett processperspektiv. Stabsorganisationen är flexibel och anpassningsbar gentemot behov och händelsens art. Stabsorganisationen omfattar nivåerna grön, gul och röd stabsorganisation (se figur 5, 6 & 7). Stabschef utses alltid då stabsorganisation initieras. Grön omfattar i första hand personal från beredskapsfunktionen, information/kommunikation samt specialkompetens beroende på händelsen. Övriga stabsnivåer är anpassade och resursmässigt differentierade från 3-35 personer. Fullt utbyggd stabsorganisation indelas i olika sektioner och funktioner. En stabschef leder det sammantagna stabsarbetet. Stabens arbete omfattar ledningsprocesserna: Genomförandeprocess: Processen ägs normalt av en utsedd person i genomförande-/plansektionen och utgör en s.k. huvudprocess i stabens arbete. Vidare ingår ansvar i processen för att säkerställa en regional lägesbild 17, utarbeta övergripande strategisk målinriktning samt att leda och genomföra arbetet i staben utifrån stabschefens valda metodkoncept. Genomförandeprocessen arbetar på kort och medellång sikt, exempelvis 0-12 h. Planerings-/analysprocess: Processen ägs normalt av funktionsansvarig för N 5 (planering och samverkan) som tillsammans med kunskap- och analyssektionen bidrar till processen. I processen ingår ansvar för planering, analys och utvärderingsverksamheten. Processen arbetar i huvudsak med analys utifrån de övergripande strategiska målsättningarnas uppfyllande samt utifrån ett effektperspektiv d.v.s. uppnå den rätta effekten med handlingarna. Planerings-/analysprocessen vars fokus ligger bortom genomförandeprocessens tidshorisont d.v.s. på medel respektive lång sikt och med alternativa händelseutvecklingar, s.k. omfallsplanering. Stödprocess: Processen ägs normalt av utsedd person i resurs och stödsektionen. I processen ingår att utifrån övergripande strategisk målinriktning säkerställa uthållighet och redundans i staben, utgöra stöd till samverkande parter samt säkerställa ett balanserat resursutnyttjande. 17 Regional lägesbild är sammanställd bild över läget i länet vilket omfattar tidsperspektiven dåtid, nutid och framtid.

21 18(51) Processerna syftar till att skapa en helhetssyn för stabsarbetet samt att nå de övergripande strategiska målsättningarna i hanteringen av händelsen. De olika processerna går in i varandra där genomförandeprocessen kan sägas vara huvudprocess och övriga är delprocesser vilka ska fungera som stöttepelare för genomförandeprocessen. Normalt omfattar stabsorganisationen tre olika sektioner innehållande de av händelsen behovssatta funktionerna. Staben är till stöd för länsledning och/eller utsedd räddningsledare, samverkansledare eller saneringsledare. Samverkansledare utses endast i de fall då räddningsledare utses vid Länsstyrelsen i Hallands län. Vid kärnteknisk olycka utses även en saneringsledare. RL SL SanL Stabschef Bitr. Stabschef Kunskap/analys sektion 4.3. Funktioner Genomförande/plan sektion Figur 4, stabsorganisation Resurs och stödsektion De olika funktionerna benämns N Personal 2. Kunskap/analys 3. Ledning/samordning 4. Logistik/utrustning 5. Planering och samverkan 6. Samband/IT 7. Information/Kommunikation 8. Ekonomi 9. Juridik 10. Uppgiftsberoende

22 19(51) Respektive sektion har en utsedd chef och respektive funktion har en utsedd funktionsansvarig. Det är utsedd stabschef (alt beredskapsdirektör) som indelar och ger direktiv för stabsorganisation och stabsarbetet. Sektionschef är normalt sett en utsedd funktionsansvarig som har denna roll som tillika uppgift. Både sektionschefer och funktionsansvariga ska kunna agera som assisterande/biträdande stabschefer. Då samverkansforum etableras ingår lednings- och/eller samverkanspersonal i respektive sektion beroende på händelsens typ och omfattning. Se bilaga för mer information om organisation, ledning och samordning. Stabschef Kunskap/analys sektion Genomförande/plan sektion Resurs och stödsektion N3 N5 N7 N10 N6 Figur 5, grön stabsorganisation med de behovssatta sektionerna och funktionerna Stabschef Kunskap/analys sektion Genomförande/plan sektion Resurs och stödsektion N2 N10 N3 N5 N7 N9 N6 N4 N1 N10 Figur 6, gul stabsorganisation med de behovssatta sektionerna och funktionerna Stabschef Bitr. stabschef Kunskap/analys sektion Genomförande/plan sektion Resurs och stödsektion N2 N9 N5 N1 N3 N5 N7 N9 N1 N4 N6 N8 0 N10 Figur 7, röd stabsorganisation med de behovssatta sektionerna och funktionerna

23 20(51) 5. Samband 5.1. Allmänt De tekniska system som kommer användas vid en kärnteknisk olycka är i stort samma som används i vardagen och vid övriga samhällsstörningar. De är telefoni, Rakel, Lync, videokonferens, e-post och WIS. Användandet av dessa sambandssystem på regional nivå finns reglerat i dokumentet Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland 18. Utöver detta används vid en kärnteknisk olycka också Försvarets telenät, Dagboken, Radgis och kryptosystem. En grundläggande sambandslista för larmning och kontakt mellan TiB:ar (eller motsvarande) ajourhålls av Länsstyrelsen och finns hos SOS Alarm. Vidare finns grundläggande sambandslistor för kontakt mellan organisationer. Vid en kärnteknisk olycka sammanställs en detaljerad sambandslista och distribueras till berörda aktörer. Viktigt att tänka på är att så långt det är möjligt använda funktionsnummer/e-postadresser för att kunna hantera skiftgång Telefoni Telefoni och Rakel är de prioriterade systemen för talkommunikation. Vid en kärnteknisk olycka kommer mobiltelefonnäten att vara hårt belastade. Ingående organisationer bör på sina stabsplatser inte enbart förlita sig på mobiltelefoner utan också fasta anknytningar. Särskilt utpekade organisationer, länsstyrelserna, polisen, SSM, Försvarsmakten, Ringhals, Kungsbacka kommun, Falkenbergs kommun och Varbergs kommun har möjlighet att kommunicera via Försvarets telenät, FTN Samverkanskonferenser Genom MSB:s försorg kan nationella telefonkonferenser anordnas för samverkan, samordning och informationsdelning. Vidare finns det möjligheter att genomföra regionala samverkanskonferenser med berörda aktörer i länet vid en kris. Samverkanskonferensernas struktur följer den som tagits fram av MSB i Samverkanskonferenser Råd och rekommendationer till dig som leder eller deltar i samverkanskonferenser. 18 Länsstyrelsen Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland.

24 21(51) 5.4. RAKEL Rakel är ett robust och säkert kommunikationssystem för samverkan. Rakel erbjuder gruppkommunikation för att snabbt sprida viktig information både mellan ledningsplatser och till personal i fält. Den förväntade belastningen på mobiltelefonnät gör att personal i fält bör använda Rakel för att kunna kommunicera. Viktiga rakelbasstationer vid en kärnteknisk olycka är försedda med reservkraft för att kunna fungera vid elbortfall. För nationell samverkan kommer talgrupper i Nationella riktlinjer 19 användas. För regional samverkan används de talgrupper som finns i Riktlinjer för tekniska stödsystem vid regional samverkan i Halland. De viktigaste är Hall LednBlå för ledning av räddningstjänst. Hall LednLän för regional samverkan utöver räddningstjänst. Hall Blå 1-5 för räddningstjänst, t.ex. indikeringsorganisationen. Notera att RAPS talgrupper bör undvikas då regionala och nationella aktörer som Länsstyrelsen, Kustbevakningen och Försvarsmakten inte har tillgång till dessa. En kärnteknisk olycka kommer snabbt bli en nationell händelse där resurser tillförs från andra delar av landet. Länsstyrelsen kommer leda sambandsplaneringen men det praktiska arbetet med talgruppshantering sköts av SOS Alarm och polisen Lync Lync kommer på sikt användas för att dela lägesinformation mellan staber och vid samverkanskonferenser. Det kan också användas för arbetsmöten mellan staber Videokonferens Videokonferenssystem ger möjlighet till informationshantering i form av tal, video, text, bild och kartor vilka främst används mellan större grupper på olika ledningsplatser och ofta under etablerat stabsarbete vid kriser. Länsstyrelsen och MSB har bryggor för att ordna flerpartskonferenser. 19 Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

25 22(51) 5.7. E-post Används för att skicka information och dokument både inom organisationer och mellan staber. Viktigt är att så långt som möjligt använda funktionsadresser istället för personadresser. Detta för att förhindra att information inte kommer fram vid skiftbyten etc WIS Ett viktigt verktyg vid samverkan med andra aktörer är WIS (webbaserat informationssystem) som förvaltas av MSB. I WIS delas information med valda aktörer vilket innefattar sammanställningar om lägesbild, händelseutveckling och andra byggstenar i kommunikationsarbetet. Vid en kärnteknisk olycka använder Länsstyrelsen WIS för regelbundna lägesrapporter och för att hämta in information. Dagboken används för minutoperativa meddelanden mellan staber 5.9. Dagbok Länsstyrelsen har ett digitalt dagbokssystem som används för att förmedla minutoperativa beslut, meddelanden och information från krisledningsorganisationen vid en kärnteknisk olycka. Aktörer i organisationen har blivit tilldelade användarnamn och lösenord för att ha möjlighet att logga in, ta del och kommunicera under händelsen, på dagboken från deras respektive stabsrum Signalskydd För utbyte av känslig och/eller skyddsvärd information har Länsstyrelsen signalskyddsutrustning (kryptofax MGM, kryptotelefon MGL och filkrypto KSU). Länsstyrelsernas kryptoberedskap regleras i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om civila myndigheters kryptoberedskap 20 Till vardags har Länsstyrelsen beredskap att omedelbart ta emot kryptofax mellan kl Med en timmes varsel ska Länsstyrelsen kunna ta talsamtal. Under icke kontorstid kan TiB efter larm ta emot kryptofax och kryptosamtal. 20 MSBFS 2009:11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om civila myndigheters kryptoberedskap.

26 23(51) Vid en kärnteknisk olycka kan Länsstyrelsen ta emot och sända krypterad information via fax och telefon dygnet runt. Motsvarade utrustning finns hos nationella aktörer Radgis Radgis är ett verktyg för att samla in, bearbeta och presentera information från strålningsmätningar. Det hanterar mätningar från de fasta mätplatser som finns runt Ringhals, mätningar från indikeringsorganisationen och mätningar från nationella specialistteam. De flesta organisationer använder bara den del som visar aktuell radiologisk lägesbild.

27 24(51) 6. Information, kommunikation och samverkan 6.1. Allmänt I samband med en kärnteknisk olycka där risk för exponering till följd av radioaktivt nedfall föreligger är kraven extra höga på information och kommunikation. Det är en målsättning att de olika ansvariga centrala, regionala och lokala myndigheterna agerar samlat och i största möjliga utsträckning hänvisar till Länsstyrelsen som har det övergripande samordningsansvaret i frågor som rör räddningstjänst och sanering inom det geografiska områdesansvaret. Informations- och kommunikationsfunktionen (N7) är inkluderad i alla stabsnivåer (se figur 5, 6 & 7). Funktionens arbete vid en kärnteknisk olycka innefattar dels information till allmänheten men även information till berörda aktörer inom kärnenergiberedskapen. Information till allmänheten innefattar förhandsinformation om beredskapsplaner, skyddsåtgärder och strålrisker. Vidare omfattas lägesinformation om en driftstörning eller ett haveri inträffat som medför utsläpp eller hot om utsläpp av radioaktiva ämnen från Ringhals. Vid en kärnteknisk olycka har länsstyrelsen samordningsansvaret för informationsåtgärderna enligt LSO Kriskommunikation Kriskommunikationen sker både internt och externt och ska vara: Synlig och finnas tillgänglig där den är bäst lämpad, saklig, tydlig och objektiv samt anpassad efter mottagarens behov, kunskap och förutsättningar, snabb, vilket hindrar att det uppkommer rykten och spekulationer. Informationsbrist kan förvärra situationen. Den externa informationen ska ha både ett myndighets- och ett medborgarperspektiv. Den ska ge en så korrekt och uppdaterad bild som möjligt av händelsen samt beskriva planerade och vidtagna åtgärder för att hantera händelsen.

28 25(51) Den interna informationen inom Länsstyrelsens egen organisation är viktig för att skapa motivation och förståelse för krisledningsarbetet, medan information mellan samverkande aktörer är ett operativt redskap i krishanteringen Förhandsinformation till allmänheten Broschyren "Vid larm från kärnkraftverket i Ringhals" har delats ut till samtliga hushåll och fritidshus inom den inre beredskapszonen. Utdelning har skett vid flera olika tillfällen i samband med att jodtabletter delats ut till allmänheten. Broschyren "Råd till lantbrukare vid larm från kärnkraftverket" har delats ut till alla lantbrukare i den inre beredskapszonen. Särskilda broschyrer har sänts ut i samband med utdelningen av RDSmottagare där även en del uppgifter om beredskapen medtagits. Broschyren Vid larm från kärnkraftverket Ringhals gör så här finns på flera olika språk. Den lokala säkerhetsnämnden har ett särskilt ansvar att förmedla information från ansvariga myndigheter och kärnkraftverket till allmänheten. Säkerhetsnämnden anordnar återkommande offentliga möten med allmänheten där Länsstyrelsen är inbjuden att delta. Information finns också tillgängligt via Samverkan med berörda myndigheter Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram en samverkansstrategi 21 som ska fungera vid en kris eller större olycka t.ex. en kärnteknisk olycka. Denna strategi bygger på snabb organisering och effektivt samarbete för att trygga medborgarna och samhällets välbefinnande samt effektivisera resursanvändandet. Vidare bygger strategin på ett bra samarbete före, under och efter olyckan samt att informationen som delges präglas av öppenhet, samstämmighet och saklighet. Länsstyrelsen svarar för att lägesinformation lämnas kontinuerligt till alla som medverkar i räddningsarbetet. Vidare ska de medverkande aktörerna 21 Länsstyrelsen i Hallands län. Strategi för samverkan vid stora olyckor och kriser

29 26(51) även lyssna på radiosändningar från Sveriges Radio P4 i så stor utsträckning som det är möjligt. Vid kriser och händelser har Länsstyrelsen i Hallands län ett regionalt råd som ska fungera som ett operativt forum för regional samverkan: Trafikverket Räddningstjänsten Polismyndigheten Kustbevakningen Sjöfartsverket Luftfartsverket Skogsstyrelsen Kommunerna Försvarsmakten Elproducenter Radio Halland SOS Alarm Ringhals AB Region Halland Hallandstrafiken Teleoperatörer Svenska kyrkan m.fl. Utöver ovanstående aktörer, samverkar Länsstyrelsen även med följande aktörer vid en kärnteknisk olycka: Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Socialstyrelsen (SoS) Jordbruksverket (SJV) Arbetsmiljöverket (AV) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Lokala säkerhetsnämnden i Varberg Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Länsstyrelser från andra län (i huvudsak från kärnkraftslänen och angränsande län) m.fl.

30 27(51) 6.5. Information till allmänheten vid larm Av larmmeddelandet från Ringhals Vakthavande Ingenjör (VHI) till SOS Alarm ska framgå om larmet avser en hotsituation (höjd beredskap) eller en utsläppssituation (haverilarm). Enligt lokalradions och riksradions planer uppläses vid larm det förberedda tillämpliga alternativet i radions program 4, lokalradion (Radio Halland och Radio Göteborg) alternativt riksradions samtliga programkanaler. Enligt text-tv:s plan sänds vid larm det förberedda meddelandet textat. Det textade meddelandet följs av en kartbild vilken visar alarmeringsområdet (den inre beredskapszonen). Sänds oavsett tid på dygnet - viss tidsfördröjning kan påräknas vid larm under icke sändningstid. Meddelanden beskriver allmänhetens skyddsåtgärder vid larm och ger en översiktlig orientering om orsaken till larmet, samt en beskrivning av räddningsorganisationens första åtgärder vid larm. Frågor från allmänheten besvaras av en upplysningscentral på Länsstyrelsen vilket även kan utökas med stöd av larmnummer och, om möjligt, i sociala medier. Utöver ovanstående delges allmänheten information på mottagningsplatserna som upprättas vid en kärnteknisk olycka Särskild information till grupper med specifika behov Vid en kärnteknisk olycka som drabbar människor måste inblandade aktörer ha kunskapen att kommunicera med grupper som har specifika behov. Kontakt med drabbade och närstående vilka kan vara traumatiserade ställer höga krav på att kommunikationen präglas av enkelhet och förtroende vilket i förlängningen ställer krav på valet av kommunikationskanaler samt aktörernas samverkan kring denna kommunikation. Strävan från aktörer ska vara att i så stor utsträckning som möjligt svara på det som efterfrågas men om det inte finns möjlighet för detta, ska det hänvisas till adekvat informationskälla.

31 28(51) 6.6. Särskild information till sjötrafik Förberedda meddelanden vid larm till sjöfarande uppläses i radio respektive textas i TV i anslutning till förberedda meddelanden till allmänheten. För hotsituationen (höjd beredskap) respektive utsläppssituationen (haverilarm) uppläses vid larm av Joint Rescue Coordination Center (JRCC) på de kortvågsfrekvenser som passas av den internationella sjöfarten Information till lantbrukare och andra näringsidkare En särskilt viktig grupp i informationshänseende är lantbrukare och andra näringsidkare som i sin verksamhet blir berörda av ett radioaktivt nedfall. Om en olycka skulle inträffa och utsläpp av radioaktiva ämnen skulle ske i sådan mängd att särskilda åtgärder krävs, måste åtgärder förberedas för djurens skötsel och vård. Strävan bör vara att så långt som det är möjligt bibehålla normala rutiner. Djurens skötsel får emellertid aldrig försämras i sådan grad att djuren utsätts för lidande. Särskilda informationsbroschyrer har sänts till lantbrukare Sociala medier Sociala medier är en effektiv kanal för att öppna upp en dialog med omvärlden. Länsstyrelsen i Hallands län kan via sociala medier sprida information och uppmaningar om händelsen. Utöver det finns det även möjlighet att svara på frågor som ställts på sociala medier av allmänheten eller media. Därmed är det viktigt att sociala medier är under ständig bevakning och att det sker en kontinuerlig uppdatering av dem. Genom att nyttja sociala medier är förhoppningen att en snabb och omfattande spridning kan uppnås. Informationen som delges via sociala medier ska vara kort, koncis och den ska hänvisa var ytterligare information finns att hämta. För mer information om hur Länsstyrelsen kommunicerar i sociala medier läs Länsstyrelsen i Hallands läns riktlinjer för arbete i sociala medier.

32 29(51) 6.9. Information till massmedia Media har en viktig roll som kanal till allmänheten vid en kärnteknisk olycka. Därför är det viktigt att arbetet med att hantera media är snabbt och sakligt för att nå dess fulla potential. Information från Länsstyrelsen till massmedia sker kontinuerligt under händelsens utveckling. Länsstyrelsen nyttjar ett antal kommunikationskanaler såsom pressmeddelanden, pressträffar, presskonferenser och intervjuer. Länsstyrelsen har tillsammans med informationsansvariga inom kärnenergiberedskapen beslutat att det finns möjlighet att upprätta ett gemensamt presscenter i Varberg för att därmed undvika dubbla budskap om händelsen vilket är en konsekvens av bristfällig samordning. Pressmeddelanden ska vid en händelse skickas med en för situationen lämplig regelbundenhet och beskriva förändringar eller uppmaningar. Pressträffar eller presskonferenser är tillfällen då media ges möjlighet att träffa representanter för stabsledning eller räddningsledare för att ställa frågor. Presscenter kan i de händelser som är av stor omfattning användas för att underlätta arbetet med att möta media. Länsstyrelsen har presumtiva presscenter vid bland annat Ringhals, folkets hus i Varberg samt de tre mottagningsplatserna Aranäsgymnasiet i Kungsbacka, Kunskapens Hus i Marks kommun och Sparbankshallen i Varberg vid en utrymning av den inre beredskapszonen kring Ringhals. Presscenter är platser där en eller flera aktörer vid en händelse samtidigt kan möta frågor från media och öka närheten till händelsen. Sveriges Radio har en särskild roll i kriskommunikationen inom ramen för deras sändningstillstånd. Därför har Sveriges Radio Halland en egen sändningsstudio i Länsstyrelsens länsledningsplats så att de snabbt och sakligt kan rapportera om det krishanterande arbetet Media i fält Utöver att finnas tillgängliga på stabsplats där räddningsledare och andra nyckelpersoner i olyckshanteringen finns till hands eller vid presscentret, bör Länsstyrelsen ha en beredskap för att möta media på plats nära olyckan. Denna beredskap beskrivs i Länsstyrelsens kriskommunikationsplan under avsnittet mobilt team. Arbetet innefattar att så långt det är möjligt kunna

33 upprätta presscenter i olika typer av samlingslokaler runt om i länet som lämpar sig väl för händelseutvecklingen vid en kärnteknisk olycka. 30(51)

34 31(51) 7. Strålningsmätning och indikering 7.1. Allmänt Både före och efter en olycka med radioaktivt nedfall som drabbar länet är det av stor vikt att snabbt kunna genomföra strålningsmätning (hädanefter indikering) för att klargöra strålningsnivåer och nedfallets utbredning. Vid en kärnteknisk olycka (larmnivå höjd beredskap) i länet påbörjas indikering av räddningstjänsten på mätpunkterna i indikeringszonen efter beslut (se figur 2). SSM sammanställer information från bl.a. drabbat kärnkraftverk, SMHI m.fl. och upprättar prognoser för nedfall och strålningsnivåer. Länsstyrelsen ansvarar för ledning av regional indikering och sammanställer värdena som inhämtats av aktörer med särskild utbildning och tilldelad utrustning. Detta arbete leds av indikeringsledaren som ingår i Länsstyrelsens stab. Indikering syftar i det inledande skedet till att fastställa huruvida ett utsläpp har skett eller inte. Om ett utsläpp har skett ska indikeringen avslöja vilka områden som i första hand berörs av utsläppet. När man kartlägger utsläppet är det viktigt att beakta vindriktningen som kan ändras snabbt och om utsläppet varar en längre tid kan plymen spridas i flera olika riktningar. Därmed är indikeringsresultatet ett viktigt underlag för räddningsledaren, då underlaget ligger till grund för de rekommendationer och beslut som ska gälla. För att kunna genomföra en effektiv och säker indikering är samordningsarbetet från indikeringssamordnaren och indikeringsledaren av stor vikt. Vidare kommer ett stort antal människor att arbeta i en miljö med förhöjda strålningsnivåer och aspekterna för arbetsmiljö måste därmed beaktas. Dessa människor är skyldiga att använda skyddsutrustning i form av andningsskydd, dosimeter och jodtabletter.

35 32(51) 7.2. Indikeringsorganisationen Indikeringsorganisationens första uppgift är att i ett så tidigt skede som möjligt fastställa haveriutsläppets huvudriktning samt konstatera förekommande markbeläggning. Denna första information om haveriutsläppets uppträdande i omgivningen jämte uppgifter från Ringhals om utsläppsmängder, utsläppsinnehåll, meteorologidata, haveriorsak m.m. kommer att utgöra ett av de första beslutsunderlagen på vilket räddningsledningen har att fatta tidiga beslut om åtgärder för allmänhetens skydd. I ett senare skede ska indikeringsorganisationen utföra kvalificerad markindikering, markprovtagning och kvalificerad strålningsmätning på prover från livsmedelsproduktion varpå dosprognoserna och dylikt utgör ett vidare beslutsunderlag för räddningsledningens åtgärder. Indikeringen utförs inom den av FSO fastställda indikeringszonen ca 50 km från Ringhals (se figur 2). Indikeringen utförs med hjälp av SRV 2000 instrument Indikeringsledaren Indikeringsledaren (IL) är en del av N3-funktionen i Länsstyrelsen i Hallands läns krisberedskapsorganisation. IL:s uppgift består av att samordna, sammanställa, fatta strategiska beslut och anvisa indikeringssamordnaren utifrån indikeringsresultaten som rapporteras in till indikeringsorganisationen från indikeringssamordnare och genom Radgis (radiologiskt geografiskt informationssystem). I Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation finns tekniska hjälpmedel, t.ex. ArcGis, till indikeringsledarens förfogande. Genom samtal med SSM fattar IL beslut gällande ytterligare indikeringsinsatser som kan vara nödvändiga. Vidare har IL till uppgift att via indikeringssamordnaren (IS) stödja indikeringspatrullerna genom att övervaka deras behov av ytterligare personella och materiella resurser. IL:s åtgärder genomförs på order från räddningsledaren eller saneringsledaren Indikeringssamordnaren IS:s uppgift är att leda och samordna indikeringspatrullerna från främre ledning. IS är direkt underställd IL i Länsstyrelsens krisberedskapsorganisation och fungerar som kanalen mellan IL och indikeringspatrullerna. IS ska sam-

36 33(51) manställa inrapporterade dosratvärden och vidarebefordra indikeringsresultaten via Radgis eller direkt till IL och SSM Indikeringspatruller Indikeringsorganisationen består initialt av indikeringspatruller från räddningstjänsten Väst och räddningstjänsten Storgöteborg men utökas efterhand med indikeringsresurser från andra kommuner, andra läns räddningstjänster, frivilliga och nationella indikeringsresurser. På längre sikt finns det möjlighet till ytterligare förstärkning genom att tillkalla internationella indikeringsresurser från International Atomic Energy Agency (IAEA), vilka avropas genom SSM. Indikeringspatrullernas uppgifter består i det inledande skedet att regelbundet rapportera in indikeringsvärden från indikeringspunkter i den inre beredskapszonen. Vidare ska även indikeringspatrullerna utföra ytterligare indikeringsuppdrag vilka utförs på IL:s order längs ett antal indikeringsslingor i indikeringszonen som anvisas enligt karta eller där IL beordrar. Rapporteringen från indikeringspatrullerna i den inre beredskapszonen sker via RAKEL till IS som befinner sig vid räddningstjänsten Väst i Varberg. Indikeringsvärdena som erhållits genom mätningar, registreras i Radgis så att SSM och IL kan avläsa dem. Indikeringsresurserna rapporterar sina provtagningsresultat till Radgis eller direkt till IL Fasta mätstationer Under kommande år fortsätter arbetet med montering av de fasta mätstationerna runtom Ringhals vilka skickar löpande information om strålningsvärdena till SSM. Anledningen till de fasta mätstationerna är för att göra indikeringen säkrare. Däremot utgår inte manuell indikering utan de ska fungera som ett komplement till de fasta mätstationerna. Alla mätstationer är än så länge inte monterade, utan arbetet beräknas vara färdigställt under Se bilaga för mer information om indikering.

37 34(51) 8. Personella och materiella resurser i länet 8.1. Allmänt Såväl statliga myndigheter som kommuner är skyldiga att delta i räddningsinsatser och medverkan vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen om lämpliga resurser finns och det inte allvarligt hindrar dess normala verksamhet (6 Kap. 7 LSO). Statliga myndigheter, kommuner och enskilda ska på begäran av den myndighet som ansvarar för räddningstjänst eller sanering (länsstyrelsen vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering, 4 Kap. 15 FSO) lämna upplysningar om personal och egendom som kan användas i räddningstjänst eller vid sanering. För genomförande av räddningsinsatser och indikering i samband med kärnteknisk olycka, nyttjas i första hand kommunal räddningstjänstpersonal och Kustbevakningen, vilka har tillgång till b.la. personliga dosimetrar, skyddsutrustning och mätinstrument av typ SRV 2000.

38 35(51) 9. Skyddsåtgärder 9.1. Allmänt Vid allvarligare händelser (olyckor, katastrofer eller kriser) behöver människor hjälp. Vi vet emellertid sällan exakt hur dessa hjälpinsatser ska se ut. Varje insats eller händelse är unik. Det enda vi vet är att antalet människor som behöver hjälp, vilken slags hjälp de behöver, och när de behöver den, varierar. Vad dessa situationer har gemensamt är att det finns ett hjälpbehov som måste tillfredsställas genom lämpliga åtgärder. Vid en kärnteknisk olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen är det viktigt att snabbt genomföra åtgärder för att förhindra att människor i den inre beredskapszonen drabbas av strålskador och höga stråldoser men också för att minska risken för slumpmässiga skador på sikt. Exempel på skyddsåtgärder är att vistas inomhus, utrymning, livsmedelsrestriktioner samt intag av jodtabletter. Nedan beskrivs detta mer detaljerat. Kontaminationskontroll och sanering av personer som har blivit utrymda sker på mottagningsplatserna Kunskapens Hus, Aranäsgymnasiet och Sparbankshallen Utrymning Utrymningsplanläggningen omfattas av hela den inre beredskapszonen. Beslut om att utrymningen ska verkställas fattas av Länsstyrelsens räddningsledare i samråd med landshövdingen eller landshövdingens ställföreträdare, regionpolismästare, SSM m.fl. Beroende på händelsens beskaffenhet beslutas omfattningen av utrymningen d.v.s. om endast delar av den inre beredskapszonen ska utrymmas eller om hela den inre beredskapszonen ska utrymmas. Utöver det kan även andra områden utanför den inre beredskapszonen behöva utrymmas. Information kring vilka områden som ska utrymmas meddelas i Sveriges Radio P4. De utrymmande i den inre beredskapszonen kan antingen söka sig till en uppsamlingsplats för vidare hjälp med transport till mottagningsplats eller så kan de söka sig direkt till en mottagningsplats där hjälp i form av vidare transport, boende m.m. finns att tillgå. Det finns sex uppsamlingsplatser i den inre beredskapszonen och tre mottagningsplatser som är placerade utanför den inre beredskapszonen (se figur 8). Se bilaga för mer information om utrymning

39 36(51) 9.3. Upprättande av mottagningsplatser Mottagningsplatserna i Kungsbacka, Skene och Varberg samt uppsamlingsplatserna Åsaskolan, Frillesåsskolan, Väröbackaskolan, Vidhögeskolan, Buaskolan och industriområde Åskloster i den inre beredskapszonen ska omedelbart upprättas/iordningsställas vid larmnivå höjd beredskap. Se dokument för respektive mottagningsplats, Upprättande av mottagningsplats, för mer information. 22, 23, 24 Figur 8, Utrymningskarta med utmarkerade uppsamlings- och mottagningsplatser (Håstensskolan har ersatts som mottagningsplats av Sparbankshallen) 22 Länsstyrelsen i Hallands län. Upprättande av mottagningsplats Kunskapens Hus. Dnr Länsstyrelsen i Hallands län. Upprättande av mottagningsplats Aranäsgymnasiet. Dnr Länsstyrelsen i Hallands län. Upprättande av mottagningsplats Sparbankshallen. Dnr

40 37(51) 9.4. Jodtabletter Vid en kärnteknisk olycka kan radioaktivt jod spridas. Vid inandning av radioaktivt jod koncentreras den i sköldkörteln. Bestrålning av sköldkörteln kan orsaka cancer men jodtabletter mättar och hindrar sköldkörteln från att ta upp den radioaktiva jodet, om tabletterna intagits innan radioaktivt jod har kommit in i kroppen. Länsstyrelsen fattar beslut om rekommendation att intaga jodtabletter efter att ha hört med SSM. Beslut ifall intag av jodtabletter ska rekommenderas, beror på den kärntekniska händelsens beskaffenhet. Jodtabletter och informationsbroschyrer har delats ut till samtliga hushåll och fritidshus inom den inre beredskapszonen samt att det sker en kontinuerlig utdelning till nyinflyttade inom området. Vid en kärnteknisk olycka lagras jodtabletter i räddningsvagnar vilka distribueras vidare till uppsamlingsplatserna där allmänheten kan förses med jodtabletter. På mottagningsplatserna finns ett reservlager av jodtabletter som kan komma att användas för utdelning till människor på platsen Livsmedelsrestriktioner Vid en kärnteknisk olycka kommer akutgränsvärden för foder och livsmedel att aktiveras. Detta görs för att minska dosen radioaktiva ämnen som människor får i sig via livmedel. Som ett komplement kan Livsmedelsverket ta fram kostråd till riskgrupper, till exempel för de som äter mycket vilt, bär och svamp. m.m. Jordbruksverket kan lämna expertstöd Länsstyrelsen i Hallands län i jordbruksfrågor som blir aktuella vid en kärnteknisk olycka, bland annat det som rör livsmedelsproducerande djur, sällskapsdjur, djurfoder, djurskyddsfrågor, utrymning av djur, animaliska biprodukter, växtodlingsfrågor, ekologisk produktion, ekonomiskt stöd till jordbruksföretag, sanering av jordbruksmiljö, råd och rekommendationer angående olika motåtgärder i primärproduktionen. Dessutom bedriver Jordbruksverket en målgruppsinriktad kriskommunikation med berörda aktörer och allmänheten inom ovan nämnda

41 38(51) områden. Länsstyrelsen kan i samråd med Jordbruksverket ta fram rekommendationer för sanering av lantbruk och jordbruksmark. Se Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 25 och Vid larm från kärnkraftverket Ringhals gör så här 26 för mer information om skyddsåtgärder vid en kärnteknisk olycka. 25 Länsstyrelsen Halland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Strålsäkerhetsmyndigheten. Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Länsstyrelsen Halland, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Strålsäkerhetsmyndigheten. Vid larm från kärnkraftverket Ringhals-gör så här. 2011

42 39(51) 10. Saneringsmetoder Allmänt Utsläpp av radioaktiva ämnen till följd av en kärnteknisk olycka kan leda till att stora områden förorenas och vid mycket höga stråldoser kan utrymning vara ett alternativ för att undvika att människor drabbas av akut strålsjuka. Om strålningsnivåerna är lägre, medför det att konsekvenserna av strålningen inte är lika akuta men strålningen kan på längre sikt t.ex. leda till strålningsinducerad cancer. Därmed kan det krävas saneringsåtgärder i de områden där det förekommer strålning, för att undvika att människor, djur och miljö utsätts för strålning under en längre tid. Radioaktiva ämnen går inte att förstöra, utan det är tiden som gör att ett radioaktivt ämne kan upphöra att existera. Därmed syftar saneringsåtgärderna till att förflytta kontaminerat material till en plats där människor inte riskerar att bli drabbade av strålningen, vilket mer konkret kan innebära klippning av buskar och träd, varpå avfallet sedermera förflyttas från området. Vidare är det viktigt att beakta vissa förhållanden innan saneringsåtgärderna genomförs vilka är väder, nedfallets egenskaper, årstid m.m Saneringsansvar Enligt lagstiftningen ska saneringsåtgärder vidtas för att göra det möjligt att åter kunna använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats genom utsläppet av radioaktiva ämnen. Vidare vidtas endast åtgärder om det är motiverat till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Länsstyrelsens ansvar vad gäller sanering omfattar att planera, besluta och följa upp saneringsinsatsen. Ansvaret för att genomföra saneringsåtgärderna under ledning av Länsstyrelsen ligger på de organisationer som Länsstyrelsen tillsatt i samband med en händelse. För att arbeta med saneringsåtgärder krävs det enligt lagstiftning (1998:220 7) att personerna [ ] har god kännedom om de förhållanden, villkor och föreskrifter under vilka verksamheten bedrivs samt blir upplyst om de risker som kan vara förenade med verksamheten. Den som bedriver verksamheten ska förvissa sig om att den som är sysselsatt i verksamheten har den utbildning som behövs och vet vad han ska iaktta för att strålskyddet ska fungera tillfredsställande. Se saneringsplan för mer information.

43 40(51) 11. Nationellt bistånd Allmänt Länsstyrelsen i Hallands län har en skyldighet och en överenskommelse att bistå de andra länen med förstärkningsresurser vid en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen i Hallands län kan exempelvis: Ställa indikeringspatruller till förfogande från kärnenergiberedskapens indikeringsorganisation, bistå med personal ur staben, upprätta sin upplysningscentral för allmänheten och därmed avlasta drabbat län, stöd på distans genom att upprätta en speglad stab, bistå i ärenden som rör löpande verksamhet, förmedla upparbetade kontakter mellan drabbat län och centrala myndigheter. Ovanstående bistånd kan endast ställas till förfogande under förutsättning att Hallands län inte är drabbat av krisen Mottagande av nationellt bistånd Vid behov av mottagande av nationellt bistånd kommer Länsstyrelsen i Hallands län klargöra behovet tillsammans med MSB och därefter tilldela interna resurser uppgiften att hantera biståndet. MSB:s nationella samverkanskonferenser är ett tillfälle där Länsstyrelsen i Hallands län kan förmedla behovet av resurser till andra län Regionala resursgruppen Halland Den regionala resursgruppen i Halland (RRG Halland) är en strukturerad form av samarbete mellan frivilligorganisationer och Länsstyrelsen i Hallands län. Vid en kärnteknisk olycka som drabbar länet kan Länsstyrelsen, om sådant behov finns, efterfråga extra resurser från RRG Halland som besitter kompetens inom olika områden. Se broschyr om Frivillig resursgrupp Halland för mer information om RRG Halland.

44 41(51) 12. Internationell hjälp Allmänt Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU) om Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid 27 har Sverige med det nuvarande beredskapssystemet goda möjligheter att ta emot internationellt stöd vid en kris. I de fall där det kan uppstå problematik gällande mottagande av internationellt stöd handlar det främst om brist på kunskap från de stödjande länderna samt brist på kunskap hos svenska aktörer om mottagandet av internationellt stöd. Enligt utredningen är det framförallt genom det nordiska samarbetet, EU, Östersjösamarbetet, Barentssamarbetet, Nato (EAPR/PFF) och FN som Sverige har möjligheter att begära internationellt stöd vid en händelse eller kris Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Vid en kris har MSB ansvaret att ställa nationella såväl som internationella resurser till förfogande till de aktörer som är drabbade av en eventuell kris. Dessutom ska MSB vara Sveriges kontaktpunkt till EU:s civilskyddsmekanism (ERCC), vilket innebär möjligheten att begära internationellt bistånd och att lämna bistånd till de länder som deltar i samarbetet inom ramen för EU:s ministerråds beslut. MSB har blivit tilldelad uppdraget att genomföra en kompetensutveckling gällande mottagande av internationellt stöd vilket ska resultera i en högre kunskap och förmåga på området. Detta uppdrag innebär att utbildningar hos aktörer som arbetar inom krisberedskapssystemet bör kompletteras med element som behandlar mottagandet av internationellt stöd vid en kris. Utöver det som beskrivits ovan, utvecklar MSB i samverkan med övriga myndigheter en expertfunktion inom området internationellt stöd som kan stötta aktörerna vid mottagande av internationellt stöd Strålsäkerhetsmyndigheten Ytterligare internationellt bistånd kan mottagas från IAEA i form av materiella och personella resurser. Kontaktpunkt för bistånd från IAEA är SSM. 27 Regeringen. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid

45 42(51) Länsstyrelsen Länsstyrelsens roll gällande internationellt stöd handlar om att analysera och bedöma vilket resursbehov som Länsstyrelsen kan tänkas behöva i sitt arbete med en kris. Vilket behov av förstärkningsresurser som Länsstyrelsen eftersöker meddelas till MSB och/eller SSM, varpå regeringen sedermera tar beslut vilka resurser Länsstyrelsen ska tilldelas.

46 43(51) 13. Nationell beredskapsplan Allmänt I Sverige finns det en nationell beredskapsplan vars syfte är att på ett övergripande sätt beskriva den beredskap som finns i Sverige vid en kärnteknisk olycka. I huvudsak beskrivs de ansvarsförhållanden och den samverkan som finns myndigheter emellan vilket ger en bild av hur det svenska beredskapssystemet är uppbyggt vid en kärnteknisk olycka. Den nationella beredskapsplanen riktar sig till dem som vill få en bild av hur beredskapen ser ut gällande ansvarsfördelning, mandat, beslutsordning och resursfördelning. Det beskrivs hur det nuvarande beredskapssystemet för kärnteknisk olycka är uppbyggt, vilka resurser som finns att tillgå, hur resurserna används och fördelas, samt vem som är ansvarig för dem Länsstyrelsen i Hallands, Kalmar, Uppsala, Skåne & Västerbottens län, SSM, MSB. Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka.

47 44(51) Bilaga Bilaga 1. Sändlista vid remiss Kärnkraftverken Ringhals AB OKG AB, Simpevarp Forsmarks Kraftgrupp AB Länsstyrelser Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Jönköpings län Centrala aktörer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Jordbruksverket JRCC Kustbevakningen SMHI SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Radio AB, Sändningsledningen Trafikverket Livsmedelsverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Tullverket Regionala aktörer Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Västra Götalands län Militärregion Väst Region Halland Hallandstrafiken Frivillig Resursgrupp Sveriges Radio Halland

48 45(51) Kommunala aktörer Halmstad kommun Varbergs kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Marks kommun Falkenbergs kommun Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Halmstad Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Laholm Räddningstjänsten Hylte Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Övriga aktörer Lokala säkerhetsnämnden Varberg Göteborgs Universitet

49 46(51) Bilaga 2. Sändlista vid fastställande Kärnkraftverken Ringhals AB OKG AB, Simpevarp Forsmarks Kraftgrupp AB Länsstyrelser Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Jönköpings län Centrala aktörer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Jordbruksverket JRCC Kustbevakningen SMHI SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Radio AB, Sändningsledningen Trafikverket Livsmedelsverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Tullverket Regionala aktörer Polisområde Väst Militärregion Väst Region Halland Hallandstrafiken Frivillig Resursgrupp Sveriges Radio Halland Kommunala aktörer Halmstad kommun Varbergs kommun Hylte kommun

50 47(51) Kungsbacka kommun Laholms kommun Marks kommun Falkenbergs kommun Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Halmstad Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Laholm Räddningstjänsten Hylte Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Internationella aktörer Danska beredskabsstyrelsen Övriga aktörer Lokala säkerhetsnämnden Varberg Göteborgs Universitet Inom Länsstyrelsen i Hallands län Landshövdingen Länsrådet Enhetschefer Beredskapsfunktionen TiB

51 48(51)

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapsprogram för kärnteknisk olycka jml. LSO och FSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 kap. Statens skyldigheter Räddningstjänst vid utsläpp

Läs mer

Kenneth Mattsson

Kenneth Mattsson Kenneth Mattsson kenneth.mattsson@lansstyrelsen.se 010-224 33 07 Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Ringhalsberedskapen eller Beredskapsprogram

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2018-08-14 278 Svar på remiss från Länsstyrelsen i Hallands län om Länsstyrelsens plan för olycka vid kärnteknisk anläggning KS/2018:402

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Remiss saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning Yttrande till Länsstyrelsen. KS

Remiss saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning Yttrande till Länsstyrelsen. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-02-16 37 Remiss saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning Yttrande till Länsstyrelsen. KS 2015-391

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (13) Rättsfunktionen Per-Olof Wikström 010-240 5293 per-olof.wikstrom@msb.se Ert datum 2018-02-22 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Er referens Ju2018/01293/SSK

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 61 Den 2019-05-07 61 Dnr 2019/00213 Kriskommunikationsplan Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till kriskommunikationsplan antas.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kärnteknisk händelse

Kärnteknisk händelse Kunskapsseminarium Samverkan Stockholmsregionen 26 september 2019 Kärnteknisk händelse Föreläsning 3 Länsstyrelsens roll och ansvar vid kärnteknisk händelse Staffan Forsell, lokal övningsledare, Länsstyrelsen

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (7) Antecknat av Charlotte Larsgården Magnus Nygren Närvarande Länsstyrelsen i Jönköpings län: Kurt Lindberg Börje Karlsson MSB: Magnus Nygren Charlotte

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Samverkan inom kärnenergiberedskapen

Samverkan inom kärnenergiberedskapen Samverkan inom kärnenergiberedskapen Handlingsplan radiologiska och nukleära olyckor (HPRN) Identifiering av behov Omsättning i regional förmågehöjning Översyn av beredskapszoner Stig Husin, samordnare

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN 2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete

Läs mer

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Styrande dokument Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 Ersätter Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommuns ledning

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Beredskap mot kärntekniska olyckor Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN)

Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN) samhällsskydd och beredskap Kursplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Källström Ersätter Rolf Nordengren tf cub-usam Gäller från och med 2016-08-01 Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen,

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. 2013-11-11 Mall krishanteringsplan Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation och XXXX (nämnd/styrelse/bolag)

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationell nivå Datum: 2012-05-29 Publ. nr: MSB 421 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

Regional ledningssamverkan

Regional ledningssamverkan Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle

Läs mer

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Kurser inom kärnenergiberedskapen. samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för utbildningssamordning Hans Källström 010-240 53 49 hans.kallstrom@msb.se Kurser inom kärnenergiberedskapen. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap PM 2 (7)

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (7) Antecknat av Mötesdatum 2010-06-03 Telefonmöte 2010-06-21 Mötestid 09.30-14.30 15.00-15.45 Närvarande vid tillsynsbesök Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl.

Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl. Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl. Ansvarig för Ringhalsberedskapens indikeringsverksamhet inom Rväst. lars-goran.bengtsson@rvast.se Räddningstjänsten Väst Ett

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Dnr UFV 2015/1058 Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställd av: Rektor 2015-09-29 Reviderad av: Rektor 2017-06-26 Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning

Läs mer

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län Bakgrund till strategierna Utvecklingsprocessen Strategierna Strategierna beskriver bland annat: Krishanteringssystemet Samverkansgrupper

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kriskommunikationsplan för Kungsörs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-04-10, 71 KS-handling nr 15/2017 Planen ersätter tidigare plan antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 Innehåll 1 Kommunikationsplan

Läs mer

Strategi för. regional samverkan vid kris i Skåne

Strategi för. regional samverkan vid kris i Skåne Strategi för regional samverkan vid kris i Skåne Titel: Strategi för regional samverkan vid kris i Skåne Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer: 100-8593-10 Redaktör: Ann-Nina Finne ISBN: 978-91-86533-25-0

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN

KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER 2016-01-28 1 Innehållsförteckning 1. Vad är en kris?... 3 2. Sigtuna kommuns krisledning

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Marks kommun för mandatperioden 2015-2018 Dokumenttyp Plan Dokumentansvarig Säkerhetssamordnare Fastställd av Kommunfullmäktige Gäller

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Polisens Beredskapsorganisation. Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst

Polisens Beredskapsorganisation. Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst Polisens Beredskapsorganisation Sune Börjesson / Christer Nordh Region Väst 1 Utryckningsorganisation Polisområde Halland Regionledning Gemensamma funktioner Lokalpolisområde Kungsbacka Regionledningscentral

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Rapport Övning Sievert

Rapport Övning Sievert Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 1(7) Rapport Övning Sievert Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 2(7) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Planeringsprocessen... 3 2.1 Genomförande...

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Innehåll. Bilaga till plan för olycka vid kärnteknisk anläggning 1 (32) 2015-03-27 452-1708-2015

Innehåll. Bilaga till plan för olycka vid kärnteknisk anläggning 1 (32) 2015-03-27 452-1708-2015 Bilaga till plan för olycka vid kärnteknisk anläggning 1 (32) 2015-03-27 452-1708-2015 Innehåll 1 Bilaga Indikering... 4 1.1 Instruktion för mätpatruller... 4 1.2 Mätpersonal... 4 1.3 Beslut om indikering...

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer