Årsredovisning. Haparanda Kommun 2015

Transkript

1 Årsredovisning Haparanda Kommun 2015

2 Innehåll 1. Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunchefen har ordet Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning Omvärldsanalys Befolkningsutveckling Näringslivsstruktur Arbetsmarknad Personalförsörjning Ekonomisk översikt Årets resultat God Ekonomisk hushållning Målredovisning Upplevelserik handels- och besöksplats Dynamisk företagsamhet Logistisk nod Hållbar Livsmiljö Gränslös Kunskap Pensionsförpliktelser Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalöversikt Finansiell analys...33 Känslighetsanalys Finansiella nyckeltal Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Koncernen i siffror VA-Bokslut Verksamhetsberättelser 6.1 Kommunstyrelsen Socialnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Säkringsdokumentation för Haparanda Stad Redovisningsprinciper...78 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

3 FAKTA OM HAPARANDA STAD ANTAL INVÅNARE ANTAL ANSTÄLLDA SKATTESATS MANDATFÖRDELNING ,50 Socialdemokraterna (S) ,50 Centerpartiet (C) ,50 Moderaterna (M) 5 Vänsterpartiet (V) 2 Kristdemokraterna (KD) 1 Sverigedemokraterna (SD) 1 KONCERNEN HAPARANDA KOMMUN ÖVRIGA MINDRE BOLAG STÖRRE BOLAG OCH KOMMUNALA FÖRBUND Haparanda värmeverk AB 50 % Högskoleförbundet Östra Norrbotten Stiftelsen Haparandabostäder 100 % Norrbottens Energikontor 3,57 % Bottenvikens reningsverk AB 35 % Filmpool Nord AB 4,55 % IT Norrbotten AB 2,50 % Kommuninvest 0,20 % Lappihalli OY 0,50 % IUC Norrbotten AB 2,44 % Bothnian Arc 1,45 % Norrbottniabanan Haparanda Stad Årsredovisning (79)

4 ORGANISATION Haparanda Stad Årsredovisning (79)

5 1. Inledning Då var det dags att summera och lägga år 2015 till handlingarna. Syftet med upprättande av Årsredovisning för kommunen är att redogöra för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut, i enlighet med den kommunala redovisningslagen (KRL). Kommunstyrelsen ansvarar för att en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen innefattar såväl kommunens verksamheter som de kommunala bolagens. Haparanda Kommuns årsredovisning överlämnas av kommunstyrelsen för fastställande av stadens fullmäktige och är föremål för granskning av revisorer. Årsredovisningen vänder sig även till externa intressenter som medborgare, leverantörer, kreditgivare samt andra offentliga myndigheter. Vi hoppas att årsredovisningen bidrar till ett ökat intresse för Haparanda Kommuns verksamhet och framtida utveckling. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

6 1.1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Det ekonomiska resultatet för 2015 är mycket gott. Med eller utan AFA pengar placerar sig Haparanda kommun i toppsegmentet vad gäller ekonomiskt resultat. Vi har också visat att vi gör bra ifrån oss på en rad olika områden. Inte minst är befolkningsökningen ett uttryck för att vår kommun är attraktiv vilket också har uppmärksammats under Vi är bäst i klassen i länet när det gäller ökning av besöksnätter, kultursatsningar samt stöd till unga. Detta förstärker utvecklingsoptimismen i kommunen. Visst finns det utmaningar. Inte minst är ungdomsarbetslösheten en stor utmaning som har avgörande betydelse för unga människors möjligheter att etablera sig i vuxenlivet. Vi arbetar intensivt både med arbetsförmedlingen och utifrån stödresurser från regeringen kring olika sätt att få unga i arbete. En annan slags utmaning, visserligen relaterad till arbetslöshet och folkhälsa, är hur vi på bästa sätt stödjer unga och vuxna som har hamnat snett i livet och behöver hjälp med att komma tillbaka till ett normalt liv. Andelen äldre i befolkningen ökar och utmaningarna här sett i ett längre perspektiv handlar om att kunna erbjuda en bra äldreomsorg utifrån brukarens egna önskemål och förutsättningar. Inom skolans område är en stor utmaning att bygga en verksamhet som ger förutsättningar att klara av grundskola och gymnasium på ett bra sätt. Det är särskilt glädjande att BUN har fastställt målet: Norrbottens bästa skola. Knutet till skolfrågorna är också vårt och Torneås gemensamma skötebarn, Språkskolan. Under 2015 gavs i uppdrag att presentera en utredning kring lokalfrågan, kvalitet och organisation. Under 2016 bör vi kunna fatta ett avgörande beslut om Språkskolans framtid. Under 2015 har vi genomfört en översyn av vatten- och avloppsnätet. Den kommer att få betydelse för hur vi prioriterar våra resurser. Vi kommer under 2016 och framgent att satsa stort på vår gemensamma infrastruktur. information från Concent kring byggprocessen. Ännu väntar vi på byggstart och senaste besked är att bygget kommer i gång innan sommaren Flyktingsituationen har lett till att vår organisation har prövats på olika sätt. Vi har gjort bra ifrån oss vilket har rönt nationell uppmärksamhet under hösten och vintern 2015/16. Det är med förtröstan som jag ser fram mot Jag när en förhoppning om ett fortsatt gott samarbetsklimat i kommunen, dels inom och mellan skilda politiska läger, dels inom tjänstemannaorganisationen. Tillsammans gör vi Haparanda starkare. /Peter Waara, Kommunalråd Vår samverkan med Torneå har tagit ett antal steg framåt. Inte minst har vårt gemensamma organ Provincia Bothniensis fått en ordentlig översyn och uppdatering. Det är min förhoppning att det goda samarbetet också framgent kommer att utvecklas i positiv riktning. Under 2015 utredde vi vår organisation och fattade beslut om den i december vilket kommer att verkställas successivt under våren Vi genomförde också en omfattande utredning avseende ägarskapet i Haparanda värmeverk och beslut är fattat om att köpa Vattenfalls andel i bolaget. Utöver det har vi jobbat med frågan om Barents Center och har vid ett antal tillfällen fått ta del av

7 1.2 Kommunchefen har ordet Haparanda kommun visar ett bra resultat för verksamhetsåret Även detta år har präglats av en mycket hög investeringstakt. Omfattande investeringar som syftar till högre service och kvalitet för våra medborgare har också varit det år då Haparandaborna visat sin medkänsla och medmänsklighet, då ett stort antal flyktingar anlänt till kommunen under hösten. Civilsamhällets engagemang har varit och är fortsatt stort. Jag är stolt över det engagemang som vi tillsammans visar. Samarbetet med Torneå har också tagit nya steg under året, ett nytt samarbetsavtal och en arbetsordning samt en verksamhetsplan för har utarbetats och politiskt beslutats. Nästa steg i processen är att påbörja arbetet med en ny vision för vårt gemensamma framtida arbete. Det kommunala uppdraget är stort och omfattande, vi levererar service till medborgare i hela kommunen. Det görs i det dagliga, dygnet runt, alla dagar året om av våra fina medarbetare. Ett samhällsviktigt arbete kanske världens viktigaste. Statistiska undersökningar visar att hälsoläget inte är det bästa i kommunen, och därför måste vi som kommunens största arbetsgivare också ta ett stort ansvar inom området folkhälsa. Hur vi ska bidra i detta arbete är något som vi kommer fokusera på under nästa år. Mitt första år som kommunchef har också präglats av organisations- och strukturfrågor och jag ser fram emot att fortsätta bidra till att Haparanda blir en ännu mer framgångsrik kommun med fokus på effektivisering och kvalitet. /Lena Ekh Kommunchef Haparanda Stad Årsredovisning (79)

8 2. Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys - Målredovisning Haparanda har tillsammans med Tornio stad en gemensam vision (Vision 2020), som ett långsiktigt mål, en önskad framtida bild över hur vi vill se att våra städer ska ha utvecklats till år Kommunfullmäktige anger sedan inriktningar, som ska gälla för närmaste ett till tre åren. Inriktningarna är de prioriteringar som ligger till grund för kommunens verksamhetsplanering för att uppfylla politikernas vilja. Utifrån inriktningarna är det upp till varje nämnd att lägga mål som harmoniserar med kommunfullmäktiges övergripande mål. Målen sätts för respektive år och ligger till grund för verksamheternas planering på olika nivåer och som mynnar ut i åtaganden ända ned på medarbetarnivå. BILD 1: Vision 2020 Källa: Egen modell Detta är Haparandas utvecklade styrmodell för målstyrning, som antagits av Kommunfullmäktige. Värdegrunden som presenteras i den övergripande verksamhets-, medarbetar- och ledaridén är centrala i kommunens styrmodell. Förutom den vertikala och planmässiga styrningen med politiska inriktningar, mål och verksamhetens åtaganden tydliggör idéerna vilket uppdrag organisationen har, vad organisationen ska utföra samt för vem den är till för. BILD 2: Haparanda stads värdegrunder, Källa: Egen modell Haparanda Stad Årsredovisning (79)

9 2.1 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen syftar till att belysa externa faktorer som påverkar kommunens planering på kort och medellång sikt. Analysen baseras i huvudsak på insamlad statistik från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser samt Ekonomirapporten Okt Ekonomin i omvärlden Den internationella återhämtningen har, totalt sett, varit relativt trög. Ett undantag är USA där ekonomin växer i hygglig takt och där utvecklingen på arbetsmarknaden varit stark. Även Storbritannien och Tyskland utvecklas arbetsmarknaden starkt sedan en tid tillbaka. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare. I tillväxtländer som Ryssland och Brasilien är utvecklingen mycket svag. Även i Kina gnisslar det nu betänkligt. Den låga inflationen håller också räntorna nere. Oljepriset har under det senaste året mer än halverats i dollar räknat. De lägre råvarupriserna har bidragit till att inflationen i många länder bitit sig fast på låga nivåer. Styrräntorna befinner sig i dagsläget på extremt låga nivåer men snart beräknas höjningar ske. Först ut tippas den amerikanska centralbanken bli, därefter antas Bank of England följa efter. Euroområdets centralbank (ecb) beräknas däremot vänta ytterligare något år med att höja räntan. Den amerikanska ekonomin bedöms fortsätta växa med 2,5 3% årligen, vilket i stort sett är i linje med historien. Utvecklingen i Kina beräknas däremot fortsätta att försvagas. Oron har också varit stor på de kinesiska finansiella marknaderna med betydande prisfall på Shanghaibörsen. Ryssland och Brasilien har drabbats hårt av det prisfall som skett på råvaror. Låga priser på olja och gas har också en negativ inverkan på våra grannländer. För Norge dras nu investeringarna ner väsentligt. Finland påverkas av svaga utvecklingen i Ryssland samt av strukturproblem i skogs- och elektronikbranschen. Detta innebär att utvecklingen i våra tre grannländer, som tillsammans tar emot ungefär en fjärdedel av svensk export, sammantaget blir mycket svag. Utvecklingen är dock mer positiv i övriga Europa. Tillväxten i Tyskland och Storbritannien är stabil samt tillväxten i en rad väst- och centraleuropeiska länder är på väg upp mot 2 %. Svensk ekonomi Trots en måttlig tillväxttakt i omvärlden hålls den svenska ekonomin uppe av inhemsk efterfrågan och växer ganska starkt. BNP beräknas såväl i år som nästa år öka med över 3 procent. Detta gör att sysselsättningen ökar och att arbetslösheten pressas ned, vilket innebär att vi redan 2016 beräknas nå balans på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har då nått ner mot 6,5 procent och inflationstalen, enligt KPI, ligger nära 2 procent. Sysselsättningsökningen och växande pensionsinkomster gör att skatteunderlagstillväxten accelererar Den samhällsekonomiska utvecklingen åren är dock mer osäker. Enligt SKL:s kalkyler ser vi då en långsammare tillväxt och stigande räntor. SKL räknar med att de offentliga finanserna kommer att visa underskott alla år fram till 2019, men underskottet förväntas gradvis minska. En utmaning dessa år är att BNP och sysselsättning utvecklas svagt per capita. Arbetade timmar väntas ändå inte öka lika snabbt som under konjunkturuppgångens slutfas. Skatteunderlaget ökar nominellt sett hyggligt, men sämre i reala termer på grund av större prisökningar i kommunsektorn. Dessutom tunnas skatteunderlagsökningen ut av ett ökat antal nya invånare med lägre arbetskraftsdeltagande. Det medför att den långsammare tillväxttakten, de högre pris- och löneökningarna och betydligt större befolkning gör att skatteunderlaget minskar realt per invånare år Kommunernas Ekonomi Kostnadstrycket i kommunsektorn ökar nu så starkt att det krävs betydande skattehöjningar framöver, på närmare 2 skattekronor fram till För att bryta utvecklingen krävs helt nya åtgärder, från såväl kommuners och landstings som från statens sida. Utvecklingen av intäkterna är positiva men räcker inte för att möta de kostnadsökningar SKL kalkylerar med. Det ekonomiska läget i kommunsektorn blir allt mer besvärligt. Kommunernas samlade resultat beräknas till 7 miljarder kronor år 2015, trots tillskott av bland annat AFA-pengar. Den viktigaste orsaken till den dåliga ekonomin är det höga kostnadstrycket. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan av välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. Det som nu tillkommer är en stor invandring, som påverkar en rad verksamheter inom både kommuner och landsting. En ny befolkningsprognos ger också ändrande förutsättningar. SKL:s bild av utvecklingen fram till 2019 är oroande. Kommunsektorns totala kostnader beräknas öka i löpande priser med cirka 270 miljarder kronor mellan

10 2014 och 2019, på grund av de faktorer som beskrivits ovan. För att inte resultatet ska försämras i någon större utsträckning måste således intäkterna öka i motsvarande omfattning. Det viktigaste bidraget är ökningen av skatteunderlaget. För att klara ett resultat på en procent av skatter och statsbidrag, cirka 10 miljarder, bedömer SKL att skatten fram till 2019 ökar med 1 krona och 92 öre jämfört med dagens nivåer. Kommunal utdebitering I 85 av landets 290 kommuner höjdes skattesatsen under 2015, i intervallet mellan 1,03 kr till 5 öre. Skattesatsen sänktes i tre av landets kommuner. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen för 2015 ökade därmed med 0,05 procentenheter till 20,70 %. För Norrbottens kommuner var de kommunala skattesatsen oförändrad. Övertorneå har lägst skattesats av länets kommuner med 21,75 %. Snittet i Norrbotten uppgick till 22,56 %. För Haparandas ligger skattesatsen under medel i Norrbotten och står kvar på 22,50 %. Skatteunderlaget utgörs av summan av beskattningsbar förvärvsinkomst för kommunens medborgare medan skattekraften är skatteunderlaget fördelat per invånare. I Haparanda har den genomsnittliga skattekraften för taxeringsåret 2014 ökat till 154,3 tkr per innevånare (153,6tkr ifjol), vilket placerar kommunen på plats 281 av landets 290 kommuner. Utvecklingen från 2005 t.om 2015 har varit +33% för Haparandas del. Variationerna mellan kommunernas skatteunderlag är dock stora. I Norrbotten har Kiruna och Gällivare de högsta skattekrafterna på 223,1 tkr respektive 218,7 tkr per invånare. Danderyd har landets högsta skattekraft om 334,2 tkr per innevånare Haparanda Stad Årsredovisning (79)

11 Befolkningsutveckling Befolkningsantalet i den enskilda kommunen har stor betydelse för kommunernas kostnads- och intäktsutveckling. Förändringar i befolkning och i den demografiska sammansättningen medför ett förändrat volym- och kostnadsmässigt tryck i flera av de kommunala verksamheterna. Befolkningsmässigt har Haparanda minskat under en längre period. För 2015 vände dock pendeln och innevånarantalet steg med 4 personer till 9793 innevånare, vilket kan jämföras med år 2010 och år Även den demografiska strukturen på befolkningen har förändrats. Befolkningen i Haparanda har blivit äldre och medelåldern har stigit från (2004) till (2014). Detta syns tydligt när man jämför befolkningspyramiden från för 1982, 1992, 2002 och En optimal befolkningspyramid har en bred botten med större andel av befolkningen i åldrarna Som vi ser nedan har Haparandas utveckling varit negativ d.v.s. andelen 0-45 år minskar medan andelen äldre 45- och äldre ökar. Antal innevånare Antal innevånare Källa: SCB Kommunfakta Befolkningspyramider Befolkning per åldersgrupp Befolkningsutveckling per åldersgrupp 0-18år 18år-45år 45år-65år 65år & äldre I siffrorna syns det tydligt att åldersstrukturen förändrats för grupperna 0-18 år, år, år samt 65 år och äldre i Haparanda från 1993 till Under året har gruppen 65 år och äldre blivit kommunens största under året Antalet äldre kommer fortsätta växa, vilket gör att andra krav ställs på fördelningen av de kommunala resurserna i framtiden.

12 Flytt- & Födelsenetto Haparanda har en historik av stor in- och utflyttning. Under 2015 var flyttnettot positivt med 4 personer. Födelsenettot har under den senaste 10-årsperiod legat på ett underskott omkring 40 personer. Födelsetalen i kommunen har samtidigt pendlat mellan personer under samma period och i snitt har 97 personer fötts de senaste 5-åren. För 2014 och 2015 har 88 respektive 92 barn fötts och födelsenettot varit negativt -50 respektive -25. Flytt- och födelsenetto Inflyttning Utflyttning Netto Födda Avlidna Netto Inflyttning Utflyttning Netto Födda Avlidna Netto Haparanda Stad Årsredovisning (79)

13 2.2.2 Näringslivsstruktur Haparandas näringsliv domineras av service-och tjänstenäringar. Bland industrierna märks Polarica och Outinens Potatis i centralorten. Det finns även ett antal mindre företag inom verkstadsbranschen. Under senare tid har centralorten vuxit fram som en betydande handelsstad; den traditionellt stora gränshandeln fick ett starkt tillskott 2006, då IKEA öppnade sitt varuhus. Näringslivsstruktur - I Haparanda finns 809 företag, varav 351 Aktiebolag. - Den största branschen är Detaljhandeln. - Under 2015 startade 36 nya bolag. Arbetsgivare Den största privata arbetsgivaren är IKEA med 225 anställda. Andra större arbetsgivare är Ditt Liv i Norr (64), Polarica (58), Samhall (55) och Storbutiken i Haparanda (55), Elbyrån Bertgren (46). Den största offentliga arbetsgivaren i kommunen är Haparanda stad med 750 heltidsanställda. Andra stora offentliga arbetsgivare är Norrbottens Läns Landsting och Kriminalvården. De 15 största arbetsgivarna i kommunen står för ungefär 60 % av andelen anställda. DETALJHANDEL Haparanda var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden och är idag en av norra Europas främsta gränshandelsplatser. Försäljningsindex Haparanda har index 306 för total detaljhandel (2014). Det är tredje bäst i Sverige. Försäljningsindex är den faktiska omsättningen i kommunen dividerat med försäljningsunderlaget multiplicerat med 100. Ett index som överstiger 100 indikerar att en kommun lockar köpare från andra närliggande kommuner. Omsättning Handelns totala omsättning under 2014 var 1,87 miljarder kronor, en uppgång från Både sällanköpsvaror och dagligvaror har stigit i omsättning. Taxfree Vad gäller Taxfree är Norrbottens län den fjärde största regionen i Sverige. Haparanda står lejonparten av Taxfree-försäljningen i Norrbotten, följt av Luleå och resterande städer i regionen. På grund av de makroekonomiska problemen i Ryssland är trenden dock nedåtgående. Under 2015 har försäljningsutvecklingen för Taxfree i Haparanda minskat med hela 39 % jämfört med föregående år. Anställda Detaljhandeln i Haparanda har totalt 524 anställda. INFRASTRUKTUR I Norrbottens län finns fem flygplatser med reguljär trafik. Vad gäller HaparandaTornio finns närmaste flygplatser för reguljärflyg i Kemi (Kemi-Tornio flygplats) och Luleå. Avståndet mellan Haparanda och Kemi är ca 17 km, mellan Haparanda och Kallax/Luleå ca 130 km. Länet genomkorsas av det nationella stamvägnätet med internationella kopplingar till Norge och Finland. Nya kustnära Haparandabanan mellan Kalix och Haparanda invigdes den 15 januari 2013 och ger förbättrade möjligheter för godstransporter. Målet är att persontrafik initieras på Haparandabanan den 1 första januari 2018.

14 2.2.3 Arbetsmarknad Arbetsförmedlingens bedömer, i sin prognos för 2016 och 2017, att sysselsättningen ökar med personer i riket. Såväl privata och offentliga arbetsgivare planerar för fler anställda för de kommande två åren. Samtidigt visar prognosen bristen på utbildad arbetskraft där den är särskilt utbredd inom den offentliga tjänstesektorn. Gapet mellan kompetenskraven på de lediga jobben och kompetensen bland arbetslösa ökar. Det är svårt för många med kort utbildningsbakgrund att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen bedöms även öka något under kommande år, vilket Fortsatt hög ungdomsarbetslöshet Situationen för ungdomar (18-24 år) är fortsatt tuff, dock minskar arbetslösheten jämfört med fjolåret. Minskningen för riket ligger på -0,5 % för öppet arbetslösa till 5,2 % och den sammanlagda siffran för ungdomar öppet arbetslösa och i program ligger på 13,0 %. Länets siffror är något bättre med 4,9 % öppet arbetslösa ungdomar men länet har fortfarande fler ungdomar i programåtgärder än riket. Den totala siffran för ungdomar som är öppet arbetslösa och i program stannar på 14,3 %, en minskning med 1,1%. sammanhänger med att många nyanlända registrerar sig som arbetssökande. Det betyder också att antalet i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag ökar. För närvarande är nästan hälften av de inskrivna arbetslösa utrikes födda en andel som bedöms öka till cirka 60 procent år De offentliga arbetsgivarna bedöms få svårt att expandera sina verksamheter till följd av den utbredda bristen på arbetskraft. Detta gäller såväl vården och omsorgen som alla delar av skolan. Arbetslöshet Öppet arbetslösa i riket har minskat med -0,1 % till 4,2 % under I Norrbotten har samma minskning skett (-0,1 %) och nivån för öppet arbetslösa ligger på 3,8 %. Arbetslöshet i siffror dec Öppet arbetslösa Riket 4,3 % 4,2 % Öppet arbetslösa Norrb. 3,9 % 3,8 % Öppet arbetslösa år Riket 5,7 % 5,2 % Öppet arbetslösa år Norrb. 5,5 % 4,9 % Öppet arbetslösa & i program år Riket 14,7 % 13,0 % Öppet arbetslösa & i program år Norrb. 16,4 % 14,3 % Haparanda Stad Årsredovisning (79)

15 Arbetslöshet i siffror Öppet arbetslösa Haparanda 7,4 % 7,3 % Öppet arbetslösa år Haparanda 6,9 % 5,7 % Öppet arbetslösa & i program år Haparanda 26,6 % 24,9 % Arbetslösheten i Haparanda För Haparandas del ligger arbetslösheten fortsatt på en hög nivå. Siffran för öppet arbetslösa för 2014 landade på 7,3 % (-0,1 %), betydligt högre jämfört med riket (4,2 %) och länet (3,8 %). Situationen för ungdomarna har förbättrats under året öppet arbetslösa sjunkit till 5,7 % (-2,1 %). Siffran för ungdomar (18-24 år) i programåtgärder och öppet arbetslösa har även förbättrats och sjunkit under året med -1,7 %. Siffran är dock fortsatt hög (24,9%) i jämförelse med riket (13,0%) och Norrbotten (14,3%). Dock ska det tilläggas att Arbetsförmedlingens statistik inte tar hänsyn till arbete över landsgränsen, utan dessa personer plockas sonika bort från underlaget och ger ett försämrat statistiskt underlag för kommunen Personalförsörjning Fram till år 2025 beräknas över 1,6 miljoner pensionsavgångar i landet. Generationsväxlingen är särskilt omfattande i den offentliga sektorn. Dagens flyttningsmönster och befolkningsstruktur och flyttningsmönster indikerar att andelen i yrkesaktiv ålder kommer att minska i många län samtidigt som andelen äldre ökar, detta kommer påverka den framtida försörjningen. Ökat antal äldre medför exempelvis att behovet av arbetskraft inom vård och omsorg kan komma att öka i framtiden. Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun följer detta mönster. Störst antal pensionsavgångar inom de närmsta tio åren har Haparanda kommunen att vänta inom omvårdnadssektorn och bland lärare. Pensionsavgångar (de som fyller 65 år) i Haparanda kommun Pensionsavgångar Total Omvårdnadspersonal* Lärare** Förskollärare/barnskötare Assistenter/sekreterare Chefer Kost/lokal Handläggare Övriga Total *Omfattar undersköterskor, arbetshandledare, vårdbiträden, vårdare, personliga assistenter, sjuksköterskor. **Omfattar lärare i alla ämnen och kategorier. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

16 2.3 Ekonomisk översikt Årets resultat Haparanda kommun uppvisar ett resultat +23,9mkr, vilket motsvarar 4,2% av skatter och statsbidrag. Budgetavvikelsen uppgår till -1,4mkr. Sveriges kommuner och landstings (SKL) skatteprognos för 2015 reviderades ned och budgetavvikelsen uppgår till -5,8mkr för 2014 för Haparandas del. Under året fick dock kommunen ta del av återbetalning från AFA för 2004, avseende försäkringspremier på +5,4mkr. Även en utdelning från Haparanda Värmeverk (+3,0mkr) samt reavinster vid realisering av värdepapper (+1,7mkr) stärker resultatet. Driftens uppvisar dock ett betydande underskott på - 7,6mkr. Socialnämnden har under året haft ett kraftigt ökat behov av institutionsplaceringar och enheten uppvisar ett underskott med -10,1 mkr. Här har kostnaderna ökat med motsvarande summa från ifjol. Barn och ungdomsförvaltningen uppvisar ett överskott om 2,2mkr medan kommunstyrelsen uppvisar ett svagt överskott om 0,3mkr. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav definieras som att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller enbart för kommunen, inte koncernen. Avstämningen nedan visar att kommunen uppfyller balanskravet för Balanskravet är ett minimikrav. Kommunallagen innehåller därutöver krav på att kommunen ska ha god ekonomisk hushållning (8 kap 1 KL). Årets balanskravsresultat uppgår till drygt + 22,1 mkr. För att erhålla det justerade resultatet har kostnader av engångskaraktär justerats bort på -1,8 mkr. Det är reavinster och förluster i samband med mark- och fastighetsförsäljning samt vid inköp och försäljning av värdepapper. Det är det justerade resultatet som avgör huruvida balanskravet uppnåtts Utfall 2015 Utfall 2014 Budget Prognos Diff Budget Utfall Diff Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledning Räddningstjänst Fstgh Gata Park Skog Pensionsförvaltning Samhällsbyggnad Barn o ungdomsnämnd Socialnämnd Summa driftbudget Interna poster Ansvarsåtaganden/borgen Intern ränta Delsumma Reavinst/förlust Finansnetto Skatter/statsbidrag Delsumma Förändr sem/ferielöneskuld Jämförelsestörande poster Resultat Årets resultat tkr reducering av samtliga realisationsvinster tkr + justering för realisationsvinster + 0 tkr enligt undantagsmöjlighet (2) + justering för realisationsförluster + 0 enligt undantagsmöjlighet (3) + orealiserade förluster i värdepapper (4) +58 tkr justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper (5) tkr = Årets resultat efter balanskravsjusteringar tkr Haparanda Stad Årsredovisning (79)

17 2.3.1 God Ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt nedanstående nyckeltal som målinriktningar för uppfyllandet av god ekonomisk hushållning. Uppfyller 8 st Uppfyller delvis 1 st Uppnås ej 1 st Per 31/ bedöms de tio målen enligt följande Riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning Utfall per Resultatöverskott på 2 % av skatter- och statsbidrag Vid försäljning av fastigheter eller mark (inklusive resultatet av exploateringsverksamhet) skall minst 50 % av likviderna amorteras. Årets resultat 2015 stannade på till 23,9 mkr, vilket motsvarar 4,2 % av skatter och statsbidrag. Målet betraktas som uppnått. Under 2015 har ett mindre antal affärer rörande markförsäljning genomförts (+97 tkr). För 2015 genomfördes en amortering av befintlig låneskuld på 5 mkr och nu har taket gällande räntesäkrat (Swap) belopp uppnåtts. Lösen av pensionsskuld för har genomförts under hösten (18mkr+löneskatt) Målet betraktas därför som uppnått. Vid försäljning av värdepapper skall minst 50 % av eventuell reavinst gå till amortering av befintlig låneskuld Under året har reavinster på 1,8mkr genererats vid försäljning samt där löptiden gått ut på värdepapper. Målet anses uppnått då lösen av pensionsskuld (18mkr+löneskatt) samt amortering om 5mkr genomförts. Värdepappersportföljen innehåller orealiserade vinster om 6,3 mkr per Kommunens årliga nettoamortering skall vara minst 10 mkr på befintlig låneskuld. Investeringar skall vara självfinansierade Soliditeten skall stärkas årligen för att ett långsiktigt mål om 60 % soliditet exklusive ansvarsförbindelse skall uppnås. Driftens budgetavvikelse skall vara 0 eller positiv Kommunens likviditet skall motsvara minst 5,0 % av skatter och statsbidrag Den genomsnittliga sjukfrånvaron skall understiga 5,0 %. Med hänsyn till kommunens Swap-portfölj och de räntesäkringar som upprättas har utrymmet för amortering varit 5 mkr för 2015, vilket också genomförts. Målet anses uppnått då lösen av pensionsskuld för samt amortering om 5mkr genomförts. Målet betraktas som uppnått, då inga nya lån upptagits under året. Kommunens goda ekonomiska resultat stärker soliditeten exklusive ansvarsförbindelser med 2,8 %. Soliditet uppgick till 42,2% per Driftens underskott stannade på -7,6 mkr. Målet betraktas ej som uppnått. Kommunens likviditet per uppgick till 9,6% av skatter och statsbidrag. Målet betraktas som uppnått. Sjukfrånvaron uppgick till 4,64 % per Målet betraktas som uppnått. Energiförbrukningen skall minska med 5 % i kommunens fastighetsbestånd. Fjärrvärmeförbrukningen för året minskat totalt 9,8 % (1228,5 MWH). Dock har elförbrukningen ökat så att den totala minskning uppgår till -2,5% (-453 MWH) Implementeringen av ett nytt system med graddagjusterat resultat pågår varav en jämförelse kan göras mot temperatur och förbrukning. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

18 God ekonomisk hushållning förbättrad ekonomisk ställning Av stadens tio mål för God ekonomisk hushållning har åtta uppfyllts under Det är bra för Haparandas framtid! Men som SKL:s biträdande chefsekonom Annika Wallenskog nämner om framtiden. - Njut nu, sedan blir tiderna sämre Ökat demografiskt tryck, integration, stora investeringsbehov och stagnerande skatteintäkter kommer vara en utmaning även för Haparanda att anpassa sig till. SKL har varnat för en skattehöjning i två kronorsklassen, i kommunsektorn, fram till Starkare ställning Men med det resultat Haparanda stad uppvisar för 2015 stärks den ekonomiska ställningen betydligt. Resultatet om 23,9 mkr (4,2 % av skatter & statsbidrag) är av sådan karaktär som stadens framtida utmaningar kräver. I förhållande till riket är det också ett starkt resultat, då rikets prognos ligger på 1,8 % för 2015 inklusive återbetalning av AFA-medel. Soliditeten har förstärkts och om hänsyn tas till pensionsförpliktelser, som finns under ansvarsförbindelser (276,3mkr), så har kommunen för första gången ett positivt eget kapital. Staden har också förbättrat den ekonomiska ställning genom lösa huvuddelar av pensionsskulden för Tyvärr medför kommunens räntesäkrade låneskuldsportfölj höga räntekostnader framöver och minskade valmöjligheter. Utvecklingen gällande befolkningsutvecklingen har vänt. Efter ett par år med befolkningsminskning har stadens innevånare ökat med 4 personer (per 1/11). Detta trendbrott och att Haparanda får fler i arbete kan påverka framtida skatteintäkter i positiv riktning och är välbehövligt. Stadens skattekraft ökade med 1,2 % under 2014, vilket kan jämföras med riket på 3,0 %. Den låga skattekraften innebär samtidigt att vi bli mer beroende av statens inkomstutjämning, där Sveriges befolkningsökning i stort slår hårt mot kommuner med negativ eller avstannande befolkningstillväxt. Soliditets utveckling Haparanda Kommun Driftens kostnadsutveckling är oroande Driftens negativa budgetavvikelse och kostnadsutveckling är oroande, där främst Socialnämndens verksamhet uppvisar ett kraftigt underskott. Den nuvarande kostnadsutvecklingen för driftens verksamhet är större än utvecklingen för skatter & statsbidrag, vilket inte är en hållbar utveckling. Budgetdisciplinen kommer att vara nödvändig framöver, där förvaltningarna måste kunna hantera oväntade händelser, då ett resultatöverskott krävs från verksamheten för att bära framtida investeringar. Investeringsbehovet för främst gator, vägar och VA har under en längre tid varit eftersatt vilket påverkar stadens driftkostnader, detta har beaktas i Budget- och strategiplanen de kommande tre åren. Med rätta satsningar på infrastrukturen kommer höga investeringskostnader kunna ersättas med lägre driftskostnader jämfört med idag. Avgifterna har också setts över vad gäller VA-sidan. I samband med byggandet av Barents Center har kommunen åtagit sig ett stort åtagande om betydande kostnader för en lång tid (25 år) framöver, som måste planeras in och göras utrymme för. Befintligt lokalbestånd måste anpassas efter rådande behov. Som jag nämnde i fjolårets årsredovisning behöver kommunen långsiktigt göra flertalet bra resultatår för att bygga en stabil framtid. Resultat för 2015 är i linje med detta. /Hans Kenttä Ekonomichef Haparanda stad Årets resultat av skatter & statsbidrag 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% ,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Haparanda Stad Årsredovisning (79)

19 2.4 Målredovisning Kommunfullmäktiges inriktningsbeslut är mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning vilket omfattar mål för både verksamheten och ekonomin i kommunen. Målen fastställs av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen utvärderar målen. Uppföljning av målen sker i delårsbokslutet per sista juni samt i årsredovisning. Målen utgår från visionen, våra värdeord samt från de prioriterade insatser som årligen fastställs av kommunfullmäktige i budget- och strategiplan. Nytt för 2015 är att Kommunfullmäktige fastställt specifika mål för God ekonomisk hushållning. Bild: Översikt bild över Kommunfullmäktiges inriktningar i förhållande till stadens vision Haparanda Stad Årsredovisning (79)

20 Målredovisning Upplevelserik handels- och besöksplats KF:s Inriktningar Marknadsföra och utveckla HaparandaTornio som en attraktiv besöksort Turistbyrån arbetar med marknadsföring och destinationsutveckling bland annat genom och sociala medier. Vi samarbetar också med Swedish Lapland Visitors Board. De är regionens officiella företrädare för besöksnäringen och genom dem får Haparanda exponering i större, internationella sammanhang. Företagen har jobbat mycket mot en internationell marknad och deltagit på mässor i bland annat London och i Tyskland. Att de har jobbat målmedvetet börjar bära frukt. I Haparanda ökade antalet gästnätter med +19 procent under Marknadsföringen av Haparanda som handelsplats sker i samverkan med Handelsrådet som består av ett 40-tal företag. Handelsrådet fokuserar på två marknader, nämligen Finland och Norge. Målet betraktas som uppnått. Utökat samarbete med och mellan företagen Goda nätverk och samverkan har alltid varit en framgångsfaktor för företag och blir allt viktigare i vårt komplexa och globaliserade samhälle. Under 2015 har Haparanda stad därför fortsatt arbetet med att skapa mötesplatser för lokala företag. Det handlar bland annat om frukostmöten, men även om seminarier och föreläsningar. Genom att komma ut och träffa företagare i deras vardag ökar förståelsen mellan kommunen och näringslivet. Inte bara personal från Tillväxtenheten utan även Kommunchef och Kommunalråd har varit aktiva med att göra företagsbesök under året. Förutom detta har vi hjälpt lokala företag i sina kontakter med regionala organisationer såsom Länsstyrelsen, Norrlandsfonden, LTU och Almi. Organisationen Företagarna är mycket svag i Haparanda. Det gör att företagen tyvärr inte samarbetar sinsemellan på ett sätt som de skulle kunna göra. Målet betraktas som delvis uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

21 KF:s Inriktningar Aktivare kulturliv Under 2015 har följande arrangemang genomförts: Stadsfest, Jazz & Blues, Vinterglöd samt Världens Nålsöga Haparanda Under 2015 tog barn- och ungdomsnämnden beslut om att samtliga elever ska ges möjlighet att besöka kommunens kulturarvsmiljöer som en del av undervisningen. Prioriterade besök är Skärgården, Stenåldersbyn, Tornedalsmuseet samt Kukkolaforsen. Studiebesöken planeras att börja hösten Kontinuerligt arbete med att utveckla Kukkolaforsen till ett attraktivt besöksmål samt fullfölja byggnadsvård enligt plan. Bland annat har kommunen tillsammans med Tornio beviljats ca 10 miljoner för att under tre år utveckla kulturområdet längs älven samt öka kunskapen om sikbeståndet. Under sommaren 2015 genomfördes ett antal satsningar på Seskarö. Bland annat invigdes en minnespark för Hungerkravallerna. Inom Gör om gamla stan verkställs planerade insatser i september och oktober med fokus på estetiska miljöförändringar i Konstsparken, Handolinska parken, HB-huset och Gula huset. Fokus för 2015 har varit ljussättning av olika miljöer. Ett nytt konstverk har skapats på Johanssons hus på Storgatan. Utöver det har kulturen i samverkan med Svefi, Klippan och Lunden genomfört konstnärlig uppfräschning av korridorer i våra äldreboenden för att skapa trevligare miljöer för de äldre. När det gäller barn och unga har kulturen bland annat byggt en skateboardarena i Marielund, samt att lekparken på Torget fått kompletterande lekutrustning. Invigning av skateparken genomfördes i september i samarbete med Tornio fritidsenhet där barn- och unga bland annat fick vara med och måla ramperna. Kulturen har bidragit med ateljé för att främja skapandet bland konstnärer från Syrien. En guldsmed och en konstnär verkar idag i ateljén. Vernissage och utställning planeras till sommaren ungdomar medverkade i en film På Gränsen om hur det är att vara ung i Haparanda. Filmen har och visas för skolans personal samt på konferenser runt om i Sverige. I september 2015 visades även filmen för samtliga elever i åk 7-9 och 1-3 på gymnasiet med efterföljande diskussioner. En ny film produceras i mars 2016 med bas i de samtal vi haft med eleverna, temat 2016 är förebilder, stolthet och gränssättare och kommer följas upp med ytterligare elevdagar. Under våren provade kulturen en Pop-Up butik i gallerian där 20 företagare inom mat, hantverk och design drev gemensam butik. Det blev en succé och har nu permanentats av tre kvinnor i Jalas gamla lokaler under namnet Tornedalen & CO där 30 producenter säljer sina varor. En företagsförening vid namn Made in Tornedalen har bildats som ett resultat av vårt arbete med att stärka kreativa näringar på landsbygden. Målsättningen är bland annat att ta fram en besökskarta och ett gemensamt varumärkeskoncept. En karta och hemsida är nu under tillverkning. Målet anses uppfyllt Haparanda Stad Årsredovisning (79)

22 2.4.2 Dynamisk företagsamhet KF:s Inriktningar Ett brett och dynamiskt näringsliv som ger fler Haparandabor arbete Tillväxtenheten arbetar aktivt för att stötta och stödja det lokala näringslivet. Under 2015 har vi kunnat erbjuda starta eget rådgivning, kurser, inspirationsföreläsningar och seminarier. Vi har genomfört företagsbesök för att sprida olika organisationers kompetens och möjligheter till det lokala näringslivet. Tillväxtenheten jobbar även tätt tillsammans med Ung Företagsamhet för att sporra ungdomar till företagande och entreprenörskap. I slutet av 2015 stod det klar att en betongfabrik kommer att starta verksamhet i Haparanda. Förhoppningsvis leder det till ytterligare industrietableringar och att Haparandas näringslivsstruktur i och med det ytterligare skulle kunna diversifieras. Siffrorna för öppet arbetslösa har sjunkit med -0,1 % enheter till 7,3 %. Siffrorna för ungdomsarbetslösa (18-24år) uppvisar en minskning med -2,2 % enheter till 5,7 %. Totalt är ungdomsarbetslösheten (öppet arbetslösa inklusive i program) uppe i 24,9 %, en minskning med -1,7 % Målet anses delvis uppnått. Arbeta för fler nyetableringar Enligt statistik från UC uppgår antal nystartade företag (AB, HB och enskild firma) under 2014 till 55. Detta kan jämföras med det totala antalet företagsstarter 2012 (42) och 2013 (42). Under 2015 har det startat 33 företag i kommunen. En av Tillväxtenhetens uppgifter är att fortlöpande arbeta med att locka nya företag till orten. Detta borde främst ske genom uppsökande verksamhet. I och med att Tillväxtenhetens personalresurser är begränsade så har arbetet i stora drag varit reaktivt snarare än proaktivt. I och med en omorganisation så kommer Tillväxtenheten att få mer personella resurser under Detta gör att enheten kommer att kunna lägga mer krut på den här frågan. Tanken är också att samarbeta med Torneå för att kunna optimera resurser. Det handlar om att vässa förmågan att ta emot och ta hand om företag som vill etablera sig i tvillingstaden. I slutet av 2015 stod det klar att en betongfabrik kommer att etablera sig i Haparanda under Det innebär nya arbetstillfällen. Nyetableringar är inte samma sak som nystartade företag. Detta till trots så kan det vara värt att nämna att antal nystartade företag (AB, HB och enskild firma) under 2015 uppgår till 36. Detta kan jämföras med det totala antalet företagsstarter 2012 (42), 2013 (42) och 2014 (55). Målet anses delvis uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

23 KF:s Inriktningar Förankra och förbättra relationen till det lokala näringslivet Grundtanken har varit att skapa goda förutsättningar för företag att verka i Haparanda genom att först och främst tillhandahålla en bra servicenivå på de kommunala tjänsterna. Ett stabilt och bra företagsklimat kräver långsiktighet, uthållighet och ständiga förbättringar. Haparanda placerar sig bra i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en Öppen jämförelse inom området Företagsklimat. Det genomsnittliga NKIresultatet för samtliga deltagande kommuner var 68. Haparanda hade ett NKI på 72. Vid en jämförelse med andra kommuner så steg kommunen från plats 83 (2013) till plats 50. I Svenskt Näringslivs ranking så hamnade Haparanda på plats 278 (-3). Kommunen tappar några placeringar eftersom vi påverkas av hur alla de andra kommunerna presterat i de olika rankingfaktorerna. Haparanda har dock förbättrat sig i viktiga parametrar. Företagens sammanfattande omdöme gällande företagsklimatet i Haparanda har blivit bättre sedan När man analyserar svaren i enkätundersökningen så ser man att samma sak gäller för bland annat kommunens service och dialogen mellan företag och kommun. De uppvisar bättre betyg 2015 än De företag som får enkäten är först och främst privata företag med huvudkontor i Haparanda. Även arbetsställen med fler än 25 anställda är med i urvalet. De företag som saknar anställda kan vara aktuella, men endast om de har en årsomsättning på minst kronor. Det bör också nämnas att enkäten (i första hand) skickas till Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Ovanstående beaktat kan man konstatera att av totalt 831 registrerade företag i kommunen fick endast 145 stycken företag chansen att svara på enkäten. Av dessa svarade 72 stycken. Rankingen baseras till en tredjedel på statistiska faktorer och till två tredjedelar på företagens enkätsvar. En del av enkätfrågorna handlar om vilken attityd företagarna anser att kommunpolitiker, tjänstemän, media, allmänheten och skolan har till företagande. Här handlar det alltså om företagarnas subjektiva bedömning av hur olika parter i samhället uppfattar dem. Andra frågor berör hur företagarna upplever tillgång till kompetens, samt deras bedömning av kvaliteten av väg-, tåg- och flyg samt tele- och IT-nät. De 290 kommunerna rangordnas enligt ett sinnrikt uträknat poäng- och viktningssystem. Målet anses ej uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

24 2.4.3 Logistisk nod KF:s Inriktningar Utveckla och stimulera infrastrukturen inom, till och från HaparandaTornio Under 2015 har Haparanda arbetat aktivt med att få igång flygbil mellan Luleå Airport och Haparanda i Landstingets regi med kommunal delfinansierng om sek. Projektet har lyckats och startar i april Arbetet med att få tågtrafik inom Norrtågsförsöket att omfatta även sträckan Luleå-Boden-Kalix-Haparanda. Trafiken startar med en pendel Luleå-Boden i december 2016 och trafikstart på delen Boden-kalix-Haparanda planeras till december Kommunstyrelsen arbetar parallellt med att uppvakta Trafikverket att ta med sträckan för nattågen så att även Östra norrbotten inkluderas. Ett mål har även varit att öka antalet resande på busslinjerna som ingår i Länstrafiken samt Ringlinjen. För ringlinjen har resandet ökat med 110% för 2015 mot var resandet med Ringllinjen för första gången över resenärer då det uppgick till passagerare. För linjerna som sköts av Länstrafiken görs förändringar för att öka resandet under Målet anses uppnått Hållbar Livsmiljö KF:s Inriktningar Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Under 2015 har kommunen fallit ner 73 platser till 211 i Miljöaktuellts kommunranking. Kommunens systematiska arbete med hållbar utveckling har ej varit prioriterad under senaste åren. Målet anses ej som uppnått. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till Indexet mäter ett helhetsbetyg på nöjdheten hos invånaren att bo och leva i Haparanda, hur väl kommunen uppfyller förväntningarna och hur nära ett idealkommun Haparanda är enligt invånaren. Resultaten visar på en negativ trend. Resultatet hamnar också under betyget nöjd, som i den här formen av undersökningar bedömts ligga kring index 55. Målet betraktas som ej uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

25 Medborgaren i centrum Indikatorn avser en viktig serviceaspekt för den enskilda medborgaren som kontaktar kommunen: tillgänglighet i telefon. Vårt resultat har sjunkit från 60 till 57 procent lyckade kontaktförsök, men den ligger fortfarande väl över genomsnittet i Sverige. I undersökningen bedöms också bemötande: 98 % av samtalen har bedömts vara god bemötande och resterande 2 % medelgod. Detta är ett mycket bra resultat och över snittet i Sverige. Svarstiden för e-post ligger dock under genomsnittet i Sverige (70 % jämfört med 84 % svar inom 2 arbetsdagar). I Förvaltningshusets reception har vi också haft en Happy or not maskin från januari till november. Syftet är att få snabb återkoppling om vårt bemötande från besökare. Resultatet för hela perioden blev 91 % nöjda besökare, vilket kan anses vara ett bra resultat, speciellt med tanke på att ombyggnationer pågått under hela året. Målet anses som uppnått. Vi ska förbättra tillgängligheten inom, till och från HaparandaTornio Under 2015 har det lokala kollektivtrafikresandet med Haparandas Ringlinje passerat (20 959) resenärer vilket kan jämföras med år Jämför med 2014 har resandet ökat med 15,5%. Haparanda arbetar också vidare med persontågstrafik på sträckan Luleå- Boden-Kalix Haparanda med de övriga kommunerna och intressenterna. Planerad trafikstart är 2017/18. Målets anses som uppnått. Haparanda stad skall vara en attraktiv, kreativ och framtidsinriktad arbetsplats En mätning av nöjdmedarbetarindex har skett senast under hösten En översyn över organisationen har beställts från politiskt håll. En ny mätning genomförs under början av Ett aktivt arbete har prioriterats och påbörjats med att utveckla rehabiliterings- och rekryteringsprocessen. En satsning på utbildning inom arbetsmiljö och coaching för chefer har genomförts. Målet kan ej bedömas innan mätningen är genomförd. Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio Sjukpenningtalet har ökat i riket under 2015 (+1,1 dag ), Haparanda följer trenden och är inget undantag. Sjukpenningtalet har ökat +0,9 dagar, och kommunen har samma sjukpenningtal (10,6) som länet och marginellt högre än riket (10,5). Förebyggande insatser har genomförts i projekten SYNK, Unga i Centrum samt SAM-projektet. Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning eller rehabiliteringspenning, per registrerad försäkrad i åldrarna år. Till registrerade försäkrade räknas den som bor eller arbetar i Sverige. Målet betraktas som ej uppnådd. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

26 Finansiellt mål: Resultatöverskott på två procent av skatter- och statsbidrag Årets resultat före jämförelsestörande poster stannade på 4,2 % av skatter- och statsbidrag (+23,9 mkr). Målet betraktas därför som uppnått. Finansiellt mål: Vid försäljning av fastigheter eller mark skall minst 50 procent av likviderna amorteras Under 2015 har ett mindre antal affärer rörande markförsäljning genomförts (+97 tkr). Under året har amortering av befintlig låneskuld på 5 mkr skett samt lösen av pensionsskuld för (18mkr+löneskatt) Målet betraktas därför som uppnått Gränslös Kunskap KF:s Inriktningar Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna Resultaten för elever som fullföljer sin gymnasieutbildning har för Haparandas del sjunkit från 77,3% till 69,8% från 2014 till Det kan jämföras med rikets 78,6% (76,4% år 2014) för Dock är 2015 års redovisning enligt den nya läroplanen, som kan påverka jämförelsen från föregående år. Med hänsyn taget till ovanstående är måluppfyllelsen svårbedömd och målet bedöms därmed inte uppnått. Entreprenörskap och hållbart perspektiv ska profilera Haparanda För fyra år sedan beslutade skola, kommun och näringsliv för att satsa på UFföretagandet på Tornedalsskolan. Sedan dess har vi arbetat systematiskt för att nå målen. Nyckeln till framgången är samarbetet mellan kommun, näringsliv och skola. Alla elever på Tornedalsskolans samtliga program har möjlighet att, om de själva vill, driva UF-företag under sin gymnasietid. Under läsåret 14/15 var andelen elever som startade UF-företag 49 % (som en jämförelse ligger siffran på 25 % i Norrbotten och 24 % i Sverige). Haparanda stad är således med i toppskiktet i kommunrakningen. Ferieplatser erbjuds till elever i årskurs 1 och 2 på gymnasiet. Målet anses delvis uppnått. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

27 2.5 Pensionsförpliktelser Haparanda stad har avsatt medel i olika värdepappersfonder och strukturerade produkter i syfte att möta framtida pensionsutbetalningar. Placeringar finns dels i strukturerade produkter, vilka till stor del är kapitalgaranterade, samt en del i fondportföljer. Placeringarnas bokförda värde uppgick per till 55,3 mkr (51,3 Mkr år 2014). Löneskatten på pensionsåtaganden periodiseras fullt ut i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Pensionsskulden redovisas sedan 1998 enligt den lagstadgade blandmodellen där pensioner intjänade före 1998 inte skuldförs utan redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens pensionsskuld uppgick i bokslutet till 16,1 mkr (39,9 mkr). Detta avser kvarvarande pensioner år 1998 och 1999, FFU (förmånligt förtida uttag) samt pension för förtroendevalda. Under året har inbetalning nar genomförts om ca 18mkr plus löneskatt för att lösa huvuddelar av pensionsskulden för Pensionsförpliktelser (Tkr) Avsättningar pensioner och liknande inklusive löneskatt 30,4 39,9 16,1 Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar inklusive löneskatt Finansiella placeringar (bokfört värde, inkl depå) 290,4 280,7 47,2 52,3 276,3 49,0 Marknadsvärde 48,6 51,3 55,3 Varav depåvärde 3,0 5,5 6,8 Återlån 269,2 269,3 237,1 Förändring av marknadsvärde 5,2-0,3 +4,0 Orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placering +6,3 Ökning/minskning av depå -2,1 2,5 +1,2 Nedskrivning/uppskrivning av finansiella placeringar -0,4 0,9 0,05 Totala förpliktelser exklusive finansiella placeringar (bokfört värde) 320,8 320,6 292,4 Värdeökning och nyanskaffning under året -2,1 1,9 1,5 Specifikation värdeökning och nyanskaffning Utdelning 0,3 0,0 0 Återföring av nedskrivning 0,6 0,9 0 Vinst vid avyttring av värdepapper 0,4 1,2 1,8 Delsumma 1,3 2,1 1,8 Förlust vid avyttring av värdepapper -0,1-0,2 0 Nedskrivning -1,2 0,0 0 Bankkostnader 0,0 0,0 0 Courtage 0,0 0,0 0,0 Överföring från depå -2,1 0,0 0 Delsumma -3,3-0,2 0 SUMMA -2,1 +1,9 +1,8 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

28 2.6 Driftsredovisning Driftredovisning 2015 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledning Räddningstjänst Fstgh Gata Park Skog Pensionsförvaltning Samhällsbyggnad Barn o ungdomsnämnd Socialnämnd Summa driftbudget Interna poster Ansvarsåtaganden/borgen Förändr sem/ferielöneskuld Intern ränta Delsumma Reavinst/förlust Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Summa till RR Jämförelsestörande poster Haparanda Stad Årsredovisning (79)

29 Driftredovisning 2014 Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige Fullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunstyrelsen Kommunledningsförv Räddningstjänsten Fstgh Gata Park Skog VA Samhällsbyggnadskontor Pensionsförvaltning Samhällsbyggnadsn Barn o ungdomsn Socialnämnden Summa driftbudget Ansvarsåtaganden/borgen Förändr sem/ferielöneskuld Intern ränta Interna poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatter/statsbidrag Årets resultat Jämförelsestörande intäkt Jämörelsestörande kostnad Resultat efter jmf poster Haparanda Stad Årsredovisning (79)

30 2.7 Investeringsredovisning Nettoinvesteringen visar kommunens samlade utgifter för materiella anläggningstillgångar med avdrag för försäljningsinkomster och eventuella bidrag till investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgick till 38,7 mkr. Kommunen har helt och hållet finansierat investeringarna med likvida medel genererade i den löpande verksamheten och har inte upptagit lån till dessa. Nedanstående tabell visar kommunens totala investeringar under året. INVESTERINGSREDOVISNING BUDGET UTGIFTER INKOMSTER INVESTERINGSNETTO KOMMUNSTYRELSEN Samhällsbyggnadskontoret AVVIK MOT BUDGET Digitalisering Primärkartor IT-kontoret 0 IT-investeringar Kommunledningsförvaltningen 0 Markförvärv Klippan Demensboende Gamla Stan Resecentrum järnväg EU Park på Gränsen Investeringar i fstgh Motionsled Cape East Gator och vägar VA nät o anläggningar Idrottshall Seskarö Summa kommunstyrelsen BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Inventarier Kukkola kultutby Inventarier & inre/yttre miljö Summa Barn- och ungdomsnämnd SOCIALNÄMNDEN Reinvesteringar Summa Socialnämnd S:A INVESTERINGAR Pågående NEDANSTÅENDE TABELL VISAR STÖRRE PROJEKT, SOM ÄR PÅGÅENDE Pågående projekt Digitalisering EDP Summa pågående projekt Summa Investeringar Haparanda Stad Årsredovisning (79)

31 2.8 Personalöversikt Kommunstyrelsen har det samlade arbetsgivaransvaret i kommunen. Personalkontoret bereder och samordnar på kommunstyrelsens uppdrag kommunövergripande personalfrågor. Personalkontoret finns till för organisationen och har som målsättning att med ett processbaserat arbetssätt bedriva ett effektivare personalarbete utveckla medarbetar- och ledarskapet samt bli en attraktiv arbetsgivare. Attraktiv arbetsgivare är ett brett begrepp och är nerbrutet i sex huvudprocesser: Attraherarekrytera-introducera-utveckla-behålla och avsluta. Utgångspunkt i personalarbetet är Haparanda Stads medarbetaridé. Sjukfrånvaro har sjunkit i gruppen långtidssjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron visar en nedåtgående trend från 4,67 % till 4,64 %. Nyckeltal Sjukfrånvaro % % % % % 1. Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid 4,78 5,11 5,61 4,67 4,64 2. Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar)/total sjukfrånvaro 44,19 45,79 45,28 45,01 41,6 3. Summa sjukfrånvaro för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 4,9 5,59 6,03 5,07 5,13 4. Summa sjukfrånvaro för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män 4,28 3,31 4,31 3,38 3,05 5. Summa frånvarotid för gruppen 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie 1,11 3,67 7,42 4,24 4,27 arbetstid i gruppen 6. Summa frånvarotid för gruppen år/sammanlagd ordinarie 3,25 3,55 3,57 3,19 3,3 arbetstid i gruppen 7. Summa frånvarotid för gruppen 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie 5,49 5,89 6,62 5,57 5,56 arbetstid i gruppen Haparanda Stad Årsredovisning (79)

32 Andelen heltider har historiskt sett ökat men med en viss stagnation under år Under år 2015 har återigen andelen heltider ökat med 0,64 procentenheter. Sysselsättningsgraden har ökat bland kvinnor och män och är nu på 94,21% respektive 96,65%. Medelåldern i organisationen har sjunkit och ligger nu på 50,56 år Personalnyckeltal Tillsvidareanställda Män Kvinnor Totalt Andel heltider Män 84,93 88,35 88,02 84,21 86,47 Kvinnor 69,08 71,26 71,06 71,65 71,98 Totalt 72,00 74,48 74,62 74,36 75,00 Sysselsättningsgrad Män 96,66% 96,22% 97,23% 95,30% 96,65% Kvinnor 92,97% 93,20% 94,02% 93,84% 94,21% Totalt 93,36% 93,77% 94,69% 94,16% 94,73% Medellöner Män Kvinnor Totalt Medelålder Män 53,07 52,21 52,66 51,36 50,53 Kvinnor 53,81 53,39 52,86 51,57 50,66 Totalt 53,67 53,17 52,70 51,52 50,56

33 3. Finansiell analys Haparanda stad redovisar i års- och delårsredovisningar en modell för finansiell analys, vars målsättning är att analysera fyra viktiga perspektiv som utgår från den så kallade RK-modellen. Modellen bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens ekonomi skall bedömas. Genom att analysera dessa delar identifieras kommunens finansiella styrkor och svagheter. Fyra perspektiv Den finansiella analysen som redovisas på kommande sidor bygger på fyra perspektiv: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Dessa fyra perspektiv utgör hörnstenar i denna modell av finansiell analys. DET FINANSIELLA RESULTATET I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. KAPACITET Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell kraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför de alltid återkommande lågkonjunkturerna. RISKFÖRHÅLLANDEN Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. KONTROLL Med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är ett uttryck för god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Nyckeltal Kommunen Antal invånare Nettoinvesteringar/invånare kr Tillgångar/invånare, kr Skulder/invånare, kr Varav pensionsskuld, kr Eget kapital/invånare, kr Årets resultat invånare, kr Ansvarsförbindelse pensioner/invånare,kr Övriga ansvarförbindelser/ invånare,kr

34 OLIKA KOSTNADERS ANDEL AV SKATTEINTÄKTER OCH BIDRAG (%) Verksamhetens nettokostnader 96,9 97,4 96,3 95,6 95,1 Avskrivningar 4,6 4,6 4,6 4,7 5,2 Nettokostnadsandel 92,3 92,8 91,7 90,8 89,9 Finansnetto 1,9 1,9 1,9 1,4 0,7 Nettokostnader inklusive finansnetto 98,9 99,3 98,2 96,9 95,8 INVESTERINGSVOLYM OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD (%) Investeringsvolym/Nettokostnader 5,7 5,0 12,3 5,4 7,2 Avskrivningar/Nettoinvesteringar 83,5 93,6 38,7 91,6 76,7 FINANSIERINGSBILDEN AV INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN (MKR) Verksamhetsnetto (exklusive avskrivningar) 28, ,8 43,1 53,6 Finansiering via rörelsekapital 0 0, Finansiering via ökad skuldsättningsgrad Årets nettoinvesteringar (materiella) 27, ,5 28,6 38,7 Självfinansieringsgrad (%) 104,0 108,0 54,1 150,7 138,5 ÅRETS RESULTAT Årets resultat (M kr) 5,7 3,6 9,6 9,8 23,9 Årets resultat/skatter och statsbidrag (%) 1,1 0,7 1,8 1,8 4,2 Årets resultat/eget kapital (%) 2,3 1,4 3,6 3,6 8,0 SOLIDITET Soliditet 39,1 39,6 37,8 39,4 42,3 Tillgångsförändring % 1,0 0,1 8,0-1,3 2,0 Förändring av eget kapital % 2,3 1,4 3,6 3,6 8,0 SKULDSÄTTNINGSGRAD ggr Total skuldsättningsgrad 1,6 1,5 1,6 1,5 1,4 - varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 - varav långfristig skuldsättningsgrad 0,9 0,9 1 0,9 0,8 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

35 LIKVIDITET UR ETT RIKSPERSPEKTIV Kassalikviditet (%) , Rörelsekapital (Mkr) -2,4-2, ,6 1,7 FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 175,1 176,1 193,8 173,9 174,3 Kort- och långfristiga skulder 360, ,1 383,0 392,4 Netto -185,2-180,9-212,3-209,1-218,0 PENSIONSÅTAGANDE (MKR) Pensioner som kortfristig skuld Avsättning till pensioner Pensioner äldre än 1998 Total pensionsskuld ,3 12, ,9 14,4 32,7 33,1 30,5 39,9 16,1 279,7 277,4 290,4 280,7 276,3 324,7 323,2 334,9 334,5 306,9 Placering pensionsmedel 47,5 47,6 47,2 52,3 49,0 Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar Haparanda stads finansiella resultat. Ränteförändring med 1%, 1-års sikt Löneförändring med 1% Bruttokostnadsförändring med 1% Skatteintäkter 1 % Generella statsbidrag med 1% 0,0 mkr 3,0 mkr 7,0 mkr 3,6 mkr 1,7 mkr Haparanda Stad Årsredovisning (79)

36 Finansiella nyckeltal RESULTAT - KAPACITET Nettokostnader/skatteintäkter & statsbidrag 92,8% 91,7% 90,8% 89,9% Avskrivningar/skatteintäkter & statsbidrag 4,6% 4,6% 4,7% 5,2% Finansnetto/skatteintäkter & statsbidrag 1,9% 1,9% 1,4% 0,7% Kostnadernas andel av skatteintäkter & statsbidrag 99,3% 98,2% 96,9% 95,8% Årets resultat/skatteintäkter och statsbidrag 0,7% 1,8% 3,1% 4,2% Årets resultat/eget kapital 1,4% 3,6% 3,6% 8,0% S jälvfinansieringsgrad av nettoinvesteringar 108% 54% 151% 139% Investeringsvolym/nettokostnader 5,0% 12,3% 5,4% 7,2% Avskrivningat/nettoinvesteringar 93,6% 38,7% 91,6% 76,7% S oliditet 39,6% 37,8% 39,4% 42,3% Tillgångsförändring 0,1% 8,0% -1,3% 2,0% Förändring av eget kapital 1,4% 3,6% 3,6% 8,0% Total skuld- och avsättningsgrad 1,5 1,6 1,5 1,4 - varav avsättningsgrad (pensioner) 0,1 0,1 0,1 0,1 - varav kortfristig skuldsättningsgrad 0,5 0,5 0,5 0,5 - varav långfristig skuldsättningsgrad 0,9 1,0 0,9 0,8 RIS K - KONTROLL Kassalikviditet 129% 109% 119% 101% Rörelsekapital, Mkr -2,4 35,0 12,6 1,7 Finansiella nettotillgångar, Mkr -180,9-212,3-209,1-218,0 Budgetavvikelse, årets resultat, Mkr 2,3 8,2 6,3 1,4 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

37 Tio år i sammandrag (MKR) RESULTATRÄKNING Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto Extraordinärt Årets resultat Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Barn- och ungdomsnämnden Intäkter Kostnader Netto Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto ,5 183,5 142,6 151,9 162,9 157, ,8 176,4 192,9-555,6-576,2-586,2-599,3-605,9-624,3-647,7-670,2-678,4-703, ,4-24,2-23,1-27,3-23,2-23,4-24,2-26,2-29,7-428,1-415,1-467,8-470,5-470,3-489,9-496,1-508,6-528,2-539,9 453,1 467,3 484, ,3 505,4 509, ,6 567,6-4,8-5, ,8-8,5-9,8-9,9-9,8-7,5-3, ,2 46,3 4,6 5,7 22,5 5,7 3,6 9,6 9,8 23,9 78,4 83, ,5 78,8 77, ,2 96,5 99,0-138,9-148,2-167, ,6-150,9-148,2-168,4-164,9-169,1-60,5-64,6-87,4-74,5-71,8-73,7-72,2-72,2-68,4-70,1 102,9 97,1 93,5 88,5 77,1 66, ,7 64,7 68,6-309,3-316,7-324,3-324,7-312,3-301,8-305,3-312,7-305,8-312,1-206,4-219,6-230,8-236,2-235,2-235,7-239, ,2-243,5 50,2 52,6 61, ,7 84,8 88,2 94,2 99,9-211,2-215,5-235,5-250,3-265,6-276,7-277,9-296,3-312,9-332, ,9-173,9-181,3-187, ,1-208,1-215,7-232,4 Nettoinvesteringar 37,3 59,7 24,2 26,2 23,6 27, ,5 28,6 38,7 BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital 516,5 553,4 550,7 555,1 533,2 491,2 491,1 526,4 539,5 545,6 50,5 46,9 60,3 81,7 105,6 153,9 154,7 175,4 158,5 161, , ,8 638,8 645,1 645,8 701,8 693,0 707,5 160,7 208,8 213,9 219,6 246,3 252,1 255,7 265,3 275,1 299,0 406,3 391,5 397,1 417,2 392, ,1 436,5 423,0 408, , ,8 638,8 645,1 645,8 701,8 698,0 707,5

38 4. Ekonomisk redovisning Utfall Utfall Budget Avvikelse Tkr budget 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Statsbidrag Fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord. poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Bokslutsdisposition Årets resultat Jämförelsestörande poster Justerat resultat Haparanda Stad Årsredovisning (79)

39 4.1 Resultaträkning Tkr Not Staden Staden Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Jmf-störande post Skattekostnad Bokslutsdispositioner Årets resultat Haparanda Stad Årsredovisning (79)

40 4.2 Balansräkning Tkr Not S taden S taden TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Mark,byggnader,tekn.anläggningar Maskiner och inventarier/leasingavtal Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMS ÄTTNINGS TILLGÅNGAR Förråd, lager, expl.fstgh Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH S KULDER EGET KAPITAL varav årets resultat AVS ÄTTNINGAR Avsättn för pensioner inkl löneskatt Avsättning skatter Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder S UMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Borgens och övriga ansvarsförbind Pensionsskuld intjänad t.o.m inkl löneskatt Leasingavgifter, operationella Haparanda Stad Årsredovisning (79)

41 4.3 Finansieringsanalys Tkr Not Staden Staden DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering ökn/minskning kortfristiga skulder Justering ökn/minskn kortfristiga fordringar Justering ökn/minskn förråd, lager Justering för gjorda avsättningar Justering övriga ej likvidpåverkande poster Expl.fstgh/övrigt Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 4 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kortfristig del Nyupplåning/ 0 0 Amortering av pension Amortering av skuld Utdelning Minskning av långfr fordran Kassaflöde från finansieringsverksamheten Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Årets kassaflöde Haparanda Stad Årsredovisning (79)

42 4.4 Noter Tkr Staden Staden Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning verksamhets/entreprenad Försäljning anläggninsgtillgångar 216 Summa not Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader Inköp anläggningstillgångar Inköp av anl- o underh mtrl Bidrag och transfereringar Köp av verksamhet Konsult, o övrigatjänster Personalkostn inkl pensionskostnad Hyror o fstghkostn Förbr.mtrl o rep Transp,resor,försäkringar Summa not Not 3 Skatteintäkter och statsbidrag Kommunalskatt Slutavräkning Prognos Kostnadstutjämning Inkomstutjämning Utjämningsbidrag Lss Regleringsavgift/bidrag Strukturbidrag Fastighetsavgift Summa not Not 4 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Räntor kundfordringar Utdelning aktier,andelar,värdepapper Försäljningsvinster fonderade medel Kursvinst Utlån/borgensavg koncftg Återf av nedskrivning fin tillgångar Övriga ränteintäkter Summa not

43 Tkr Staden Staden Not 5 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Ränta pensionsskuld inkl Rips ränta Ränteswap Nedskrivning fonderade medel Förlust avyttring värdepapper Övriga räntekostnader Summa not Övriga upplysningar finansiella kostn Lånevolym Snittränta 3,85% 3,99% Räntebindningstid/år 4,78 4,73 Kapitalbindningstid/år 2,20 1,65 Derivat i % av skuld 98% 100% Andel kapitalförfall inom 1 år 21% 22% Räntekänslighet 1-års sikt, 1 % skift kr 0 kr Swappremie kr kr Not 6 Årets resultat Årets resultat enligt res.räkn Reavinster enl. undantagsmöjl Synnerliga skäl KL 8:5 Summa not Not 7 Jämförelsestörande poster Reavinst mark/fastighet Reaförlust mark/fastighet Pensionsavs fört.valda AFA-försäkring Summa not Not 8 Immateriella anläggningstillgångar Ingående balans Avskrivningar Summa not Haparanda Stad Årsredovisning (79)

44 Tkr Staden Staden Not 9 Fastigheter och anläggningar Ing ackumulerat anskaffn.värde Nyanskaffningar Avyttring, övr inkomster 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Utg ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivning Utgående ack avskrivningar Summa not Komponentavskrivning ej tillämpat Spec. av anläggningarna: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigh/anläggn för affärsverks Gator, vägar och parker Fastigh för annan verks Summa not Not 10 Maskiner och inventarier Ing ackumulerat anskaffn.värde Nyanskaffningar Avyttring, övr inkomster HTF övertagna maskiner o inventarier 0 0 Utg ack anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivning Utgående ack avskrivningar Planenligt restvärde Summa not Not 11 Värdepapper och andelar Grundfondskapital Haparanda Värmeverk AB Stiftelsen Haparandabostäder Summa grundfondskapital Haparanda Stad Årsredovisning (79)

45 Aktier IUC Filmpool Nord Kollektivtrafikmyndigheten (Länstrafiken) BRAB IT Norrbotten AB Norrbottens energikontor HTFAB, Hpda tekn o fstgh Kommuninvest Lappiahalli OY Norrbothniabanan Länsservice Norrb läns landsting 3 3 Swedbank 4 3 Summa aktier Tkr Staden Staden Långfristig fordran Övr långfristig fordran JAK, stödsparande Haparanda värmeverk mfl Stiftelsen Haparandabostäd 0 0 Förlagslån Kommuninvest Summa långfristiga fordringar Summa not Not 12 Förråd/lager/expl.fstgh Förråd/lager Exploateringsfastigheter Summa not Not 13 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Momsfordran Förutbet kostn/uppl intäkter Övriga fordringar Fordr hos Staten Summa Kortfristiga placeringar Nyanskaffning Försäljning Nedskrivning Återföring av nedskrivning Depå Pensionsmedel Summa Haparanda Stad Årsredovisning (79)

46 Staden Staden Summa not Not 14 Likvida medel Kassa, bank och plusgiro Summa not Not 15 Eget kapital Anläggningskapital Anläggningstillgångar Anläggningslån Pensionsavs/övr.avsättn Avsättn skatter 0 0 Summa Rörelsekapital Omsättningstillgångar Kortfristiga skulder Summa Summa not Not 16 Pensionsavsättning IB Förändring pensionsavsättning Löneskatt Förtroendevalda Löneskattfört FFU OPF KL 228 Summa not varav befintliga visstidspensioner 0 0 varav aktualiserade 97% 97% Not 17 Långfristiga skulder Ingående balans Kortfristig del 0 0 Amorteringar Amorteringar leasingskuld 0 0 Nyupplåning 0 0 Summa not Haparanda Stad Årsredovisning (79)

47 Tkr Staden Staden Not 18 Kortfristiga skulder Amortering nästkommande år 0 0 Leverantörsskulder Gåvomedel Avräkningar Semesterlöneskuld Uppl kostn/förutbet intäkter Pensionsavgift,individuell del Invbidr/Explo.vinst Övriga kortfristiga skulder Summa not Not 19 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Stiftelsen Haparandabostäder, lån Bottenvikens Reningsverk, lån Bostadsfinansiering småhus Summa not Not 20 Leasing Operationella leasingavtal Maskiner och inventarier Förfall inom 1 år Förfall inom 1-3 år Transportmedel Förfall inom 1 år Förfall inom 1-3 år Elevdatorer förfall 1-3 år Summa Finansiell leasing Maskiner och inventarier 0 0 Förfall inom 1 år Summa not Haparanda Stad Årsredovisning (79)

48 Tkr Staden Staden Not 21, Finansieringsanalys Swedbank Nordea Garantum Eric Penser Sip Nordic Förändring Depå Förlust avyttr/nedskr värdepapper Vinst avyttr/återf nedskr värdepapper Summa Utdelning Haparanda Värmeverk Aktier, andelar köp Minskning långfr fordringar, värmeverk Minskning pensionsskuld Amortering långfristig låneskuld Ökning långfr fordringar 0 Förlust vid avyttr anl.tillgångar 0 Förlust vid avyttr anl.tillgångar 0 Summa Avsättning Förändr av avsättn pensioner Löneskatt förtroendev Förtroendevalda pens Finansiell kostnad 312 Förändr av löneskatt FFU OPF KL -184 Löneskatt OPF KL -44 Summa Uppskjuten skatt 0 0 Summa not Haparanda Stad Årsredovisning (79)

49 4.5 Koncernen i siffror KONCERN Koncern Staden Habo Värmeverket Brab RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter , , , , ,0 Jämförelsestörande intäkter 5 544, ,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens kostnader , , , , ,0 Jämförelsestörande kostnader -215,0-215,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar , , , , ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettok , , , ,0 415,0 Skatteintäkter , ,0 0,0 0,0 0,0 Generella statsbidrag och utjämning , ,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 3 078, ,0 110,0 79,0 0,0 Finansiella kostnader , , ,0-234,0-605,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före extra , ,0 773, ,0-190,0 ordinära poster Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Bokslutsdisposition ,5 0,0 0, ,0 190,0 Aktuell skatt -719,5 0,0 0, ,0 0,0 Uppskjuten skatt enl företags årsred 13,5 0,0 0,0 27,0 0,0 Uppskjuten skatt obesk reserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minoritetens andel i årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat , ,0 773, ,0 0,0 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

50 KONCERN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Koncern Staden Habo Värmeverket Brab Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Licenser mm 521,0 521,0 0,0 0,0 0,0 Summa immaterilla anläggn.tillg. 521,0 521,0 0,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anl.tillg , , ,0 538, ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Maskiner och inventarier , ,0 396, , ,0 Övriga materiella anl.tillg ,7 0,0 0, ,0 522,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa materiella anläggn.tillg , , , , ,0 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m , ,0 40,0 0,0 0,0 Andelar i koncernföretag ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga fordringar 392,0 0,0 392,0 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 4 300, ,0 0,0 0,0 0,0 Uppskjutna skattefordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella anl.tillg , ,0 432,0 0,0 0,0 Summa anläggningstillgångar , , , , ,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager,expl 4 815, ,0 254,0 732,0 141,0 Kundfordringar , , , ,0 0,0 Övriga fordringar 3 943, ,0 186, ,0 160,0 Förutbet kostn/uppl intäkter , ,0 342, , ,0 Kortfristiga placeringar , ,0 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank , , , , ,0 Summa omsättn.tillgångar , , , , ,0 SUMMA TILLGÅNGAR , , , , ,0 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

51 EGET KAPITAL, AVSÄTTN OCH SKULDER Eget kapital Koncern Staden Habo Värmeverket Brab Ingående eget kapital , , , , ,0 Utdelning 0,0 0,0 0, ,0 0,0 Direktbokn mot eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat , ,0 773, ,0 0,0 Nyemission 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Balanserad vinst 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital , , , , ,0 Obeskattad reserv(föreg år) 0,0 0,0 0, ,0 0,0 (Andelen eget kapital) Minoritetsintressen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar Pernsioner och liknande förpliktelser , ,0 0,0 0,0 0,0 Avsättn skatter obeskatt reserv -44,5 0,0 0,0 44,0-190,0 Avsättn skatter enl företags årsred 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättn skatter överv.förvärvsanalys 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga avsättningar 66,5 0,0 0,0 0,0 190,0 Negativ goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar , ,0 0,0 44,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder , , , , ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa långfrist. skulder , , , , ,0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , , ,0 782,0 469,0 Upplupna kostn/förutbet intäkt , , , ,0 659,0 Övriga kortfristiga skulder , , , ,0 445,0 Summa kortfrist skulder , , , , ,0 Summa skulder , , , , ,0 SUMMA EK, AVS. OCH SK , , , , ,0 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

52 KONCERNFINANSIERINGSANALYS Koncern Staden Habo Värmeverket Brab Årets resultat , ,0 773, ,0 0,0 Justeringar för av- och nedskrivningar , , , , ,0 Justering gjorda avsättn pensioner o övriga avsättn , ,0 0,0 0,0 0,0 Justering för ianspråktagna avsättn pensioner o övriga avsättn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster , ,0 0, ,0-52,0 Medel från verksamheten före , , , , ,0 förändring av rörelsekapital Ökn(-)/minskn(+) förråd och varulager 275,9 69,0 84,0 214,3 45,0 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar , ,0 898, ,0-87,0 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder , ,0-739, ,0-604,0 Kassaflöde från den löpande , , , , ,0 verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar , ,0-78, , ,0 Försäljning av materiella anläggningstillångar 295,0 45,0 250,0 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 88,0 0,0 88,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande , ,0 260, , ,0 investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av skuld , , , ,0-300,0 Amortering av pensionsskuld , ,0 0,0 0,0 0,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utdelning 0, ,0 0, ,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 4 000, ,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från , , , ,0-300,0 finansieringsverksamheten Årets kassaflöde , , , ,7 615,0 Likvida medel vid årets början , , , , ,0 Likvida medel vid årets slut , , , , ,0 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

53 RESULTATRÄKNING KONCERNEN Mkr Verksamhetens intäkter 227,2 234,9 219,5 228,6 Jämförelsestörande intäkter 0,0 0,0 0,4 5,5 Verksamhetens kostnader -679,8-702,7-700,8-726,8 Jämförelsestörande kostnader 0,0 0,0-7,5-0,2 Avskrivningar -29,5-28,1-32,2-35,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -482,1-495,9-520,6-528,7 Skatteintäkter 344,9 355,1 364,2 370,7 Generella statsbidrag och utjämning 164,8 172,8 188,4 196,9 Finansiella intäkter 7,6 6,6 5,1 3,1 Finansiella kostnader -24,9-23,5-19,4-16,0 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 10,3 15,1 17,7 26,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,1 0,0 0,0 Bokslutsdisposition 0,0-0,6-1,9-1,1 Aktuell skatt 0,0 0,0 0,0-0,7 Uppskjuten skatt -1,2-0,6 0,0 0,0 Minoritetens andel i årets resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 9,1 14,0 15,8 24,2 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

54 BALANSRÄKNING KONCERN Mkr Förändring TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Licenser mm 0,8 0,6 0,6 0,5 0,1 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,8 0,6 0,6 0,5 0,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anl.tillg 612,7 641,5 655,9 664,0 8,1 Maskiner och inventarier 73,3 77,4 76,2 75,0-1,2 Övriga materiella anl.tillg. 0,6 1,6 3,3 1,7-1,6 Summa materiella anläggningstillgångar 686,6 720,5 735,4 740,7 5,3 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, m.m. 1,0 1,2 1,2 1,2-0,1 Övriga fordringar 33,4 0,4 0,5 0,4-0,1 Långfristiga fordringar 9,2 7,3 5,8 4,3-1,5 Uppskjutna skattefordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 43,6 8,9 7,5 5,9-1,7 Summa anläggningstillgångar 731,0 730,0 743,5 747,1 3,8 Omsättningstillgångar Förråd, lager,expl 5,6 33,7 5,1 4,8-0,3 Kundfordringar 16,8 29,0 18,8 14,2-4,6 Övriga fordringar 11,1 4,6 8,1 3,9-4,2 Förutbet kostn/uppl intäkter 53,0 41,5 46,4 44,6-1,8 Kortfristiga placeringar 14,1 50,3 52,3 48,7-3,6 Kassa och bank 49,0 44,9 59,5 73,8 14,3 Summa omsättn.tillgångar 149,6 204,0 190,2 190,0-0,2 SUMMA TILLGÅNGAR 880,6 934,0 933,7 937,1 3,6 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

55 Mkr Förändring EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 283,8 308,4 321,8 340,6 18,8 Direktbokn mot eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 12,9 14,0 15,8 24,2 8,4 Balanserad vinst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa eget kapital 296,7 322,4 337,6 364,8 27,2 Minoritetsintressen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättningar Pernsioner och liknande förpliktelser 32,7 30,4 39,9 16,1-23,8 Avsättning skatter 5,2 1,3 2,3-0,5-2,8 Övriga avsättningar 0,0 0,2-0,9 0,6 1,5 Negativ goodwill 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 37,9 31,9 41,3 16,2-25,1 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder 407,9 437,0 394,6 384,1-10,5 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa långfristiga skulder 407,9 437,0 394,6 384,1-10,5 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 15,9 29,8 17,3 15,7-1,6 Upplupna kostn/förutbet intäkt 56,4 32,1 27,9 45,3 17,4 Övriga kortfristiga skulder 65,9 80,8 114,5 111,1-3,4 Summa kortfristiga skulder 138,2 142,7 159,7 172,1 12,4 Summa skulder 546,1 579,7 554,3 556,2 1,9 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 880,7 934,0 933,2 937,2 4,0 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

56 5.VA-Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE VA-verksamheten består av drift och skötsel av de kommunala vatten-, spill- och dagvattens ledningsnät samt vattenverk och avloppsreningsverk. VA-verksamheten ombesörjer tjänster som innefattar dricksvattenleverans, omhändertagande av spill- och dagvatten inom kommunens verksamhetsområde för de fastigheter som är anslutna till det kommunala va-ledningsnätet. Under år 2015 har viss ombyggnation av Mattila vattenverk skett i form av en tredje skyddsbarriär, ultraviolettstrålning. Seskarö vattenverk har bytt ut kemikaliedosering till ph-höjande filtermassa. Tre pumpstationer är uppbyggda och kommunikation är installerad till dessa. Byte av ledningssträcka efter Odlingsvägen, Köpmansgatan, Storgatan, Timmermans-gatan, Närstavägen och Smedjegatan. VA-anläggningar inklusive ledningsnätet har investerats i men kräver en större reinvestering. En förnyelseplan över ledningsnätet är framtaget. Exempelvis relining under väg 99, vissa ledningssträckor i byarna Seskarö, Vojakkala, Nikkala. Även viss ombyggnationer inne i vattenverk och avloppsreningsverk ute i byarna kräver utökade medel i investeringsbudgeten. En höjning av VA-taxan genomfördes vid halvårsskiftet med ca 10 %. Dock uppgick underuttaget i avgifter till -804 tkr under VATTEN- OCH AVLOPPSVERK Vattenverket i Mattila levererar dricksvatten till centralorten, Nikkala och norrut till byn Kankaanranta. Kommunen har även mindre vattenverk i Säivis, Seskarö, Sangijärvi, Kattilasaari, Oja, Kärrbäck, Tossa och Korpikylä. Kommunen har en distributionsanläggning i Lappträsk där dricksvattnet levereras från Myrdalens vattenverk i Kalix kommun. Kommunala avloppsreningsverk finns i Säivis, Seskarö, Karungi och Kukkola. Kommunen har 13 stycken kommunala markbäddar i byarna Lappträsk, Vojakkala, Kärrbäck, Seskarö och Sangijärvi. Kommunen har cirka ett 40-tal avloppspumpstationer. Kommunen har 301 km vattenledning, 145 km spilledning och 56 km dagvattenledning abonnenter RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetens nettokostnader 0 0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt Årets resultat 0 0 Haparanda Stad Årsredovisning (79)

57 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not 4 Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Fordon Summa Omsättningstillgångar Kundfordringar Upplupen intäkt, underuttag Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder, överuttag Kortfristiga skulder, förutbet anslutn.avg Upplupna kostnader Summa eget kapital och skulder Haparanda Stad Årsredovisning (79)

58 Not 1 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Periodiserade anslutningsavgifter 569 Övriga intäkter Överuttag 0 Summa *Antal abonnenter 3497 st 3485 st Not 2 Verksamhetens kostnader Material, underhåll, hyror Personalkostnader Adm kostnader mm Försäkringar, porto mm Intern ränta Entreprenader, konsulter Underuttag Kundförluster Summa Not 3 Avskrivningar enligt nominell metod Anläggningstillgångar Avskrivn.tid Vattenverk, pumpstationer år Vattenledningar år Avloppsledningar år Markbäddar år Fordon 4-10 år Summa *Avskrivningen påbörjas månaden efter invest.utg Not 4 Anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärden Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Fordon Summa Haparanda Stad Årsredovisning (79)

59 Periodens nyinvesteringar Vattenverk Vattenledningar Markbäddar 0 Summa Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Fordon Periodens avskrivningar Vattenverk Vattenledningar Avloppsledningar Markbäddar Fordon Utgående ackumulerade avskrivn Utgående planenligt restvärde Not 5 Resultat Avstämning av resultat: Ingående fordran/skuld Över/underuttag Utgående ackumulerad skuld avs över/underuttag Upplysningar: Avskrivningar påbörjas månaden efter det att en investering i ett objekt gjorts. Anslutningsavgiften redovisas som en intäkt i resultaträkningen. Anslutningsavgiften periodiseras och behandlas som en förutbet kostnad. Leverantörsfakturorna har periodiserats vid bokföring. Reglering av över- och underuttag Överuttag periodiseras Utjämnas över en treårsperiod Underuttag belastar resultatet Förlusttäckning inom tre år Haparanda Stad Årsredovisning (79)

60 6. Verksamhetsberättelser 6.1 Kommunstyrelsen Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Tkr Budget Utfall Avvikelse Kommunledning & KS Medborgarkontor Näringslivsenhet Personalkontor Ekonomikontor Löne- & Pensionsökn IT-kontor Kollektivtrafik Samhällsplanering Teknisk enhet Gränssamarbetsutvecklare Räddningstjänst Summa Pensionsförvaltning Sammanfattning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorganisation med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för följande enheter: Räddningstjänst, Tillväxtenheten, Gator och parker, VA och avfall, Fastigheter, Ekonomikontoret, Medborgarkontoret, IT-kontoret, Personalkontoret och Staben. Kommunstyrelsens ansvarsområde sträcker sig också till specifika ärendeområden såsom till exempel krisledning. Kommunstyrelsen resultat för 2015 är ett överskott om 353 tkr. Överskottet kan i största del hänföras till vakanta tjänster inom verksamhet. Året som gått Kommunledning & KS tkr Kommunledningens budget innehåller olika typer av verksamheter som är övergripande för hela kommunen som exempelvis klimatarbete, marknadsföring, kvalitetsarbete, ungdomsprojekt etc. Här under ingår även staben och samhällsplanering. Enheten uppvisar ett kraftigt underskott om tkr då återbetalning skett av felaktigt uttagna avgifter samt kostnader i samband med avtalsgranskningen för Barents Center. Näringslivsenhet tkr Enheten uppvisar ett överskott då flertalet tjänster har varit vakanta under året. Medborgarkontoret +583 tkr Överskottet beror till största delen på lägre personalkostnader än budgeterat. Tjänstledigheter, sjukskrivningar och pensionsavgångar har inte ersatts. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

61 Personalkontor +726 tkr Enheten har haft vakanser gällande personalchef och personalstrateger under året. Ett överskott gentemot budget beräknas då personalkostnader varit lägre än budgeterat. Ekonomikontor +845 tkr Ekonomikontoret visar på positiv avvikelse mot budget pga. mindre personalkostnader än budgeterat samt en anställning har finansierats via lönebidrag. Löne- och pensionsökn tkr Löne- och pensionsökningarna visar ett överskott gentemot budget med 1 748tkr. IT-kontor +138 tkr Överskottet för IT-kontoret beror på lägre personalkostnader. Samhällsplanering +9 tkr Samhällsplanering gör ett överskott på 9 tkr. Teknisk enhet tkr Enheten har under de senaste åren drabbats av driftstopp och kostsamma reparationer beroende på den dolda underhållsskuld som finns för VA-nätet, gator och fastigheter. Under 2015 har problemen fortsatt främst gällande fastighetssidan och problem med vattenskador. Underhållsarbete och reparationer medför att ett underskott på tkr på fastighetssidan. En lokalutredning för att fastställa lokalernas skick och framtida behov har startat under Även VA-enheten har haft fortsatta bekymmer med läckage och driftstörningar, vilket medfört en översyn av VA avgifterna. Det medförde drygt 10 % höjning och enheten underskott minskar till -595 tkr. Enheten arbetar vidare med upprättande av underhållsplaner som innefattar hela verksamheten. I och med avgiftshöjningen vid halvårsskiftet räknar enheten med en budget i balans år Gatuavdelningen gör ett överskott på +146 tkr. avverkning av skog har bidragit till överskottet, trots ökade kostnader för vägbidrag samt ökade energikostnader. Pensionsförvaltning +14 tkr Under de senaste åren har pensionsutbetalningarna ökat för kommunen och utvecklingen har fortsatt under Prognosen för framtiden utvisar att dessa fem kommande år kommer vara de tuffaste gällande utbetalningar. Dock medför lösen av större delen av skulden från års pensioner något minskade utbetalningar framöver. Räddningstjänst +79 tkr För 2015 uppvisar Räddningstjänsten ett mindre överskott, främst besparing av personalkostnader. Framtid Kommunstyrelsens framtida uppdrag kan komma att förändras om exempelvis kommunallagens utökade uppsynsplikt beslutas from 2018 samt om utökade kommunala uppdrag åläggs kommunerna exempelvis avfallshanteringen. Regionfrågan och ev förändrad kommunindelning är också framtida omvärldsfaktorer som har betydelse. Den faktiska demografiska utvecklingen, påverkar lokalstrukturen framöver. En lokalöversyn med fokus på skolstrukturen har påbörjats. I framtiden kommer förmodligen en översyn av fler kommunala lokaler bli nödvändig. Den digitala satsningen gällande bredbandsutbyggnaden behöver ta fart, ett utredningsuppdrag är lämnat och samverkansmöjligheter är under utredning. Den digitala strategin har reviderats för länet och förmodligen behöver den nationella finansieringen stärkas för att uppnå bredband till hela kommunen. Framtida kompetensförsörjningen av specialister och ledare är också en stor utmaning för kommunen. Arbetsmarknaden i kommunen är en mycket viktig faktor i kombination med de flyktingar som under de närmaste två åren kan förväntas bli permanent bosatta i kommunen. Sysselsättningen för unga och flyktingar två områden som har stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

62 Nämndens mål (Kommunstyrelsen) Nämndens Mål Indikatorer Senaste kommentar Haparanda ska bli en attraktivare handels- och besöksort genom fler besök och ökad handel Haparanda ska bli en attraktivare handels- och besöksort genom fler besök och ökad handel Skapa förutsättningar för ett dynamiskt näringsliv genom fler etableringar och arbetstillfällen samt förbättra relationen till näringslivet. Antal besöksnätter (kommersiella) Handelsvolymer, Handelsindex Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om den KOMMUNALA SERVICEN till företagen, Nöjd-Kund- Index 0-100? (SKL Insikt) Antal besöksnätter (TEMrapporten september -15, resultatet avser 2014), Vi samarbetar i dagsläget med Swedish Lapland Visitors Board. De är regionens officiella företrädare för besöksnäringen och verkar för att stötta näringens behov. Genom dem får Haparanda tillgång till TEM-rapporten. Målet anses ej uppnådd. Försäljningsindex är ett mått som visar relationen mellan vad invånarna i kommunen konsumerar och vad butikerna på orten faktiskt omsätter. Ett index över 100 visar att butikerna omsätter mer än vad invånarna konsumerar. Haparandas totala försäljningsindex ligger på 306 (+18). Som jämförelse har Luleå 113 (+1) och Norrbotten 102 (+2). Försäljningsindex för dagligvaror i Haparanda är 207 (+20) medan försäljningsindex för sällanköpsvaror är hela 414 (+14). Haparandas totala försäljningsindex har ökat från 200 till 306 mellan åren 2007 och Under 2014 var den totala omsättningen i detaljhandeln i kommunen 1,87 miljarder kr (+6 %). Målet anses uppnådd. Resultatet visar att servicen är fortfarande mycket bra och över snittet i Sverige. Målet anses som uppnådd när det gäller servicenivån. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

63 Nämndens Mål Indikatorer Senaste kommentar Öka attraktiviteten och tillgängligheten genom förbättrad infrastruktur Nettokostnad infrastruktur, kr/inv Stora satsningar har genomförts för att förbättra väg och VA-nät i kommunen. Under 2014 genomfördes investeringar om 11,2mkr, prognosen för 2015 beräknas stanna på 14,4 mkr. Skapa klimatsmart verksamhet genom minskad energiförbrukning Haparanda ska bli en mer attraktiv ort genom ökad säkerhet och trygghet. Öka medborgarnas delaktighet genom ökad dialog och kommunikation Energiförbrukning, MWh Trygghet- och säkerhet (Rankingplats) - sammanvägt värde Information för alla - SKL's undersökningen av hemsidan Fjärrvärmeförbrukningen för året minskat totalt 9,8 % (1228,5 MWH). Dock har elförbrukningen ökat så att den totala minskning uppgår till -2,5% (-453 MWH) Implementeringen av ett nytt system med graddagjusterat resultat pågår varav en jämförelse kan göras mot temperatur och förbrukning. Trygghet och säkerhet 2015 resultaten avser mätperioden är Sammanvägd värde på antal personskador, bränder, anmälda våldsbrott och stölder under perioden placerar Haparanda på 207 av landets 289 kommuner. Resultatet har pendlat under och över 200 de senaste åren. Även invånarenkätens resultat 2015 visar att Haparandabor är oroliga för sin trygghet. Hälften är oroliga för inbrott stöld och skadegörelse samt att mer än en tredjedel känner sig otrygg när man går ut ensam på kvällen. Målet anses ej uppnådd. Hemsidan, SKL: Senaste resultatet är från år 2015 ligger på index 69 vilket är en marginell förbättring från Innan 2014 hade vi förbättrat oss 4 år i rad, men har nu stannat i utvecklingen. Arbete pågår med att se över hemsidan. Ett mål att nå riksgenomsnittet (för närvarande 80) senast 2017 är inte ett orealistisk mål om alla tar sitt ansvar för sina verksamhetssidor. Målet anses som uppnådd. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

64 6.2 Socialnämnden Budgetfördelning 2015 Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Äldreomsorg LSS Social omsorg Årets resultat Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Driftsredovisning Tkr Budget Resultat Avvikelse Gemensam verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Stöd & omsorg, Äldre Stöd & omsorg, funktionsnedsatta Individ & familjeomsorg Summa Sammanfattning Socialnämnden gör ett underskott på tkr grund av ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen, LSS/SFB samt Resursverkstan. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

65 Året som gått Gemensam verksamhet Socialförvaltningens gemensamma verksamheter gör ett överskott med tkr. Anledningen till överskottet är minskade utgifter för driftentreprenad. I avvaktan på organisationsförändringen så är inte biträdande förvaltningschef tillsatt under årets andra halva. Stöd och omsorg, äldre Lunden Under 2015 har Lundens särskilda boende kunnat hålla sin budget i balans och avslutar året med litet underskott på -38 tkr. Hemtjänsten Första kvartalet visade att belastningen inom verksamheten var väldig hög. Verksamheten påbörjade arbetet med att effektivisera resurserna. För 2015 uppvisar hjälp i hemmet ett underskott på -768 tkr. HSL-enheten HSL-enhetens verksamhet visar negativt resultat på -644 tkr Detta på grund av ökade personalkostnader inom nattpatrullen. Klippan Klippans enhet gör ett underskott på -195 tkr. Verksamheten har avvaktat med rekryteringen av personal till det nya BPSD-boendet för att balansera socialförvaltningens underskott. Behovet av platserna för perioden har inte varit akuta. Stöd och omsorg, funktionsnedsatta Stöd och Omsorg, LSS Gruppbostäder och Dagverksamhet Resultatet för omsorgen visar ett underskott på -889 tkr. Verksamheten har under året haft ökade sjuklönekostnader. SFB/LSS-Personlig assistans SFB- och LSS-området gör ett underskott på tkr. Verksamheten har under årets första halva fått nya ärenden samt ändrade beslut från Försäkringskassan. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen gör ett underskott på tkr. Jämfört med förra året har IFO fler institutionsplaceringar. Underskottet härrör sig till största del till verksamheterna familjehem och vårdinstitution vuxna. Under 2015 har antalet placeringar gällande barn och unga ökat. Placeringarna är kostsamma då de barn/ungdomar som placeras har haft komplicerade svårigheter. Socialpsykiatrin För året 2015 fick verksamheten ett tilläggsanslag på 1,4 milj. för att kunna tillsätta nattbemanning i socialpsykiatriska boendet. Verksamheten har kunnat effektivisera schemaläggningen och gör ett positivt resultat på +125 tkr. Resursverkstan Målet för Resursverkstans verksamhet är att intäkterna och kostnaderna ska vara i balans. Trots detta täcker inte intäkterna de kostnaderna som verksamheten har haft under året. Efterfrågan från externa kunder har varit mindre än beräknad. Resursverkstan gör ett negativt resultat som balanseras med arbetsmarknadsåtgärder. Totala underskottet blir tkr. Integration Integrationens verksamhet har ökat markant under året Antalet ensamkommande asylsökande pojkar ökade stort under hösten på grund av den rådande flyktingsituationen. Verksamheten gör ett positivt resultat för året på tkr. Överskottet för integrationen kommer att behövas för framtida behov. Framtid I framtiden kommer socialförvaltningen ha en stor utmaning i arbetet med att skapa en ekonomi i balans. Till största del är förvaltningens arbete lagstyrt. Ekonomin för dessa verksamheter tål inte stora förändringar under året och detta är något som bör tas hänsyn till i kommande budgetprocesser. Under 2015 har gruppen av personer 65+ blivit den största i Haparanda. Allt fler äldre får hjälp och stöd i hemmet. Färre vårdplatser och kortare vårdtider gör att äldre personer skrivs ut från sjukhus med stora vård och omsorgsbehov. De får istället hjälp i hemmet, vilket ökar behovet av hemsjukvård, hemtjänst och stöd av anhöriga. Utöver utmaningar som finns inom äldreomsorgen har även belastningen hos individ- och familjeomsorgen ökat. Den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna är något som skapar utmaningar. Det är viktigt att hela kommunen i sina verksamheter arbetar med tidiga insatser för att fånga upp problemen redan i ett tidigt skede. Förvaltningen har påverkats av den kraftigt ökade flyktingströmmen från Mellanöstern under Detta är något som kommer att beröra hela kommunen under de kommande åren. Integrationsenheten bedrivs med statliga medel. I dagsläget är det oklart på nationell nivå kring frågor som rör integrationspolitiken och hur den kommer formas i framtiden. Under tiden måste kommunen hålla sig uppdaterad om vad som krävs, vara påläst och samtidigt arbeta utifrån lokala behoven för att lyckas med att integrera de nyanlända i samhället. Socialförvaltningens integrationsenhet har fått öka sin verksamhet och kommer att göra det även under det kommande året. Flyttningsströmmen belastar även Individ och familjeomsorgen. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

66 Målredovisning Socialnämnden Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Hållbar livsmiljö HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till (Kommunfullmäktige) Stärka kunskapen om bygdens kulturarv för att som medborgare i Haparanda kommun känna sig stolt över sin hemort. (gemensamt mål för SN och BUN) Kulturombud finns på enheterna. Studiebesök genomförda. Kulturella inslag i vardagen ex musik och teater. (Socialnämnden) Skapa och tillgängliggöra attraktiva miljöer. Klippans boende har under året skapat miljöer för sinnen och rörelse. (Socialnämnden) Medborgaren i centrum (Kommunfullmäktige) Hög kundnöjdhet gällande kvalitet, bemötande, tillgänglighet, delaktighet och kunnig personal jämfört med genomsnittet i Sverige. Det läggs stort fokus på bemötande och tillgänglighet ute på våra enheter. Detta tas upp såväl via utbildningar som i målarbetet via personliga åtaganden för våra medarbetare. Förvaltningsledningen har genomgått en utbildning i att kunna använda sig av resultaten i öppna jämförelser och därigenom kunna få in rätt statistik och använda resultaten som underlag för att höja effektivitet och kvalitet. (Socialnämnden) Öka gemenskap, jämställdhet, delaktighet och trygghet i samhället. Arbete för gemenskap, trygghet och delaktighet pågår i verksamheterna. (Socialnämnden)

67 Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Vi skall arbeta långsiktigt förebyggande för att förbättra livsvillkoren för medborgare i HaparandaTornio (Kommunfullmäktige) Att aktivt arbeta med förebyggande och tidiga insatser jmf. med likvärdiga kommuner I Sverige (Öppna Jämförelser) Viljan samarbetar med elevhälsan i förbyggande arbetet mot droger. ABC erbjuds till alla föräldrar som en generell insats i Haparanda. Intresset har varit stort att anmäla sig till träffarna. Föräldrautvärdering: alla föräldrar fick skriftligen lämna utvärdering i skala (1-5)..Deltagarna önskar att det finns även ABC för tonårsföräldrar och obligatorisk för alla föräldrar. Alla deltagare har rekommenderat ABC till andra föräldrar. Arbetet med gröna kortet fungerar väl och utvecklas ständigt utifrån utmaningarna. Multiprofessionella möten underlättar för den enskilde när behov av stöd finns. Familjens hus samarbetar med den nya öppna förskolan för nysvenskar Famille" som är en ingång till förskolan. (Socialnämnden) Systematiskt arbeta för en budget I balans Genomgång av ekonomi sker kontinuerligt med cheferna. Prognos månadsvis till nämnd och verksamhet. Trots detta har inte förvaltningen kunnat uppnå ett resultat i balans med budgeten. Verksamhetsområden där åtgärder har kunnat genomföras under årets gång har gett resultat. Största utmaningen för nämnden har varit IFOs verksamhet med institutionsplaceringar. Behoven inom området är omöjliga att förutse. (Socialnämnden) Främja den psykiska och fysiska hälsan bland medborgarna. Ur folkhälsostatistiken framgår olika områden som ska prioriteras. Gröna kortet är en bra metod för att skapa multiprofessionella möten och därmed samordna insatser. SAM (Samverka, Agera, Motivera) syftet är att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. (Socialnämnden) Haparanda Stad Årsredovisning (79)

68 Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Minska riskbruk och missbruk av tobak, alkohol och droger. I somras uppdagades flera unga vuxna som hade långtgående problem med missbruk. För att fånga upp barn och unga i riskzon har de gemensamma utskottet för SN och BUN samlat krafterna för att agera i tid och arbeta förebyggande med tidiga insatser. (Socialnämnden) Gränslös Kunskap Vi ska arbeta för ett livslångt och gränslöst lärande och stödja en positiv utveckling av verksamheterna (Kommunfullmäktige) Öka tillgängligheten och användandet av digital information och teknik på ett hälsofrämjande sätt. Verksamheterna arbetar med att hitta nya arbetssätt som stöds av digitala verktyg. Arbetsmetoder testas med hjälp av digitala lösningar för att ge stöd till brukare, anhöriga samt till vård och omsorgspersonal. (Socialnämnden) Haparanda Stad Årsredovisning (79)

69 6.3 Samhällsbyggnadsnämnden Tkr Budget Utfall Avvikelse Summa Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för miljö- och hälsoskyddstillsynen, livsmedelskontrollen, bygglovshandläggning samt planer i kommunen. Det operativa arbetet utförs av samhällsbyggnadskontoret samt planeringschef. Målredovisning Samhällsbyggnadsnämnden Utvecklingsområden (Vision 2020) KF:s Inriktningar Nämndens Mål Senaste kommentar Hållbar Livsmiljö Vi ska skapa ett hållbart, långsiktigt och klimatsmart HaparandaTornio Säkra god livsmedelshantering Den riskbaserade kontrollplanen är färdigställd och översynen av rutinerna har påbörjats. Kontroll enligt livsmedelslagstiftningen sker löpande i enlighet med gällande kontrollplan. Säkra miljö- och hälsoskydd På grund av hög arbetsbelastning under sommaren har arbetet med upprättande av rutiner och att skapa en tidsplan för inventeringen av enskilda avlopp tillfälligt avstannat. Den riktade hälsoskyddstillsynen fortgår enligt plan. Tillsyn enligt miljöbalken sker löpande i enlighet med gällande tillsynsplan. Främja en giftfri och hållbar miljö Arbetet med obligatorisk ventilationskontroll och energioch klimatrådgivningen fortgår enligt planen. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder har inte hunnit påbörjas under årets första två tertial. Tillsyn enligt plan- och bygglagen har skett löpande. HaparandaTornio skall vara en attraktiv, säker och trygg nav för alla att bo i och vilja flytta till God framförhållning att kunna tillhandahålla attraktiv, byggbar mark för olika ändamål Mark har säkerställt förolika ändamål i alla samhällen genom översiktsplanen Medborgaren i centrum Tillhandahålla god service För att utveckla service och rättssäkerhet pågår ett arbete avseende upprättande av rutiner och mallar på byggsidan, samtidigt som kontorets personuppgiftsregister och dokumenthanteringsplan ses över. Insikt, en servicemätning av kommunen myndighetsutövning, har genomförts under våren Resultatet kommer att offentliggöras i september. Haparanda Stad Årsredovisning (79)

70 6.4 Barn- och ungdomsnämnden Budgetfördelning 2015 Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd Elevvård/Elevstöd Ungdomsverksamhet Fritid Kultur/Folkbildning Årets resultat Tkr Budget Utfall Avvikelse Intäkter Kostnader Summa Driftsredovisning Tkr Budget Resultat Avvikelse Gemensam verksamhet Förskola/Grundskola/Särskola Ungdomsutbildning/Vuxenlärande Kosthåll/Lokalvård Resursstöd elever Ungdomsverksamhet fritid Fritidsverksamhet Kultur Stadsbibliotek Summa Året som gått För året 2015 gör Barn- och ungdomsnämnden ett överskott på 2 220tkr. Verksamheterna har klarat av att hålla budgetramarna utan större avvikelser. Gemensam verksamhet De gemensamma verksamheterna gör ett positivt resultat på tkr. Under året har förvaltningen ansökt nya riktade statsbidrag. Cirka 1,2 milj. kronor är riktade statsbidrag för lågstadiesatsningen. Redovisning av pengarna kommer att göras under Förskola/grundskola/särskola För-, grund- och särskolans verksamheter uppvisar sammanlagt i helårsresultat ett underskott på -486 tkr. Underskottet beror på ökade personalkostnader som kan täckas av de riktade statsbidragen. Ungdomsutbildning vuxenlärande Ungdomsutbildningen och vuxenlärandet gör ett underskott på -526 tkr. Kostnaderna för interkommunala elever utanför kommunen har varit högre samt att intäkterna för elever från andra kommuner har varit lägre än budgeterad. Kost-/lokalvård Kost- och lokalvård avslutar året med ett överskott på 869 tkr. Anledningen är vikariatet för kostchefen som har organiserats tillfälligt inom den befintliga ledningsstrukturen. Även kostnaderna för de egna matlagningen har varit lägre än budgeterat. Haparanda Stad Årsredovisning (79)