Session 2- Attityder, språk och kultur Fredag

Transkript

1 Session 2- Attityder, språk och kultur Fredag Tünde Puskás - Linköpings Universitet Flerspråkig som etnisk markör Under senare årtionden har begreppet flerspråkighet fått allt större utrymme inom diskussioner om skolans pedagogik och praktik. Därför blir en diskussion om vad begreppen flerspråkiga barn, flerspråkig skola och flerspråkighet syftar till av stort intresse. Syftet: Artikelns syfte är att belysa den diskursiva övergången från begreppen mångkulturell och mångetnisk till begreppet flerspråkig. Metod: Materialet består av Skolverkets och Skolinspektionens rapporter om flerspråkighet samt några nyligen publicerade läroböcker och vetenskapliga avhandlingar. Analys: Analysen av texterna görs i skärningspunkten mellan tre olika perspektiv: det integrationspolitiska perspektivet, etnicitets- och mångfaldsperspektivet och det språksociologiska perspektivet. Resultat: I diskussioner om barn med utländsk bakgrund har begreppen mångetnisk och mångkulturell i allt större utsträckning ersatts med begreppet flerspråkig. Utifrån ett etnicitetsperspektiv kan man hävda att det har skett en diskursiv förändring då gränserna mellan svensk och icke-svensk inte längre beskrivs i etniska eller kulturella termer, utan snarare i termer av språk, där "flerspråkig" används som en markör av etnicitet. Flerspråkighet har därmed blivit ett samhälleligt accepterat sätt att tala om barn med utländsk bakgrund eftersom referenser till skillnader i språk och språkkunskaper inte anses vara lika laddade som referenser till barnens kulturella eller etniska bakgrund. Den diskursiva förändringen manifesteras även på en institutionell nivå då skolor och förskolor som tidigare beskrevs som invandrartäta (Lahdenperä, 1997; Bunar, 2001) eller mångkulturella (Ljungberg, 2005; Bunar, 2009) numera i allt högre grad beskrivs som flerspråkiga.

2 Ingela Tykesson & Linda Kahlin - Södertörns högskola Att hamna i Moldavien för att beställa färdtjänst Företagens globalisering har i ökande grad lett till utlokalisering av olika tjänster. När sjuka eller personer med funktionsnedsättningar ringer i Sverige för att beställa färdtjänst kan samtalet kopplas vidare till ett callcenter i Moldavien. I denna nya variant av servicetelefoni får uppringaren då prata med en operatör som har gått en intensivkurs i svenska under ett halvårs tid. Utlokaliseringen av färdtjänstbeställningar har skapat debatt och ifrågasatts, bland annat inom pensionärs- och handikapporganisationer. Att hamna i Moldavien för att beställa färdtjänst har också väckt starka känsloyttringar från en del uppringare. En konsekvens av detta kan vara att uppringare positionerar operatörer som dåliga på att prata svenska. Vi kommer att visa exempel på hur uppringare kan uttrycka sin attityd till icke-svenska operatörer genom att explicit värdera operatörens språkliga kompetens och hur detta hanteras interaktionellt. Samtalsexemplen visar också hur institutionella normer för samtalen råkar i konflikt med vardagliga samtalsnormer. Exemplen är hämtade från ett material framtaget inom vårt projekt Servicesamtal på distans. Materialet består av totalt 800 telefonsamtal, inspelade på callcenter i Moldavien och Sverige.

3 Marie Rydenvald - Göteborgs universitet Flerspråkiga perspektiv på modersmålsbegreppet Det globaliserade internationella samhällets flerspråkiga och multikulturella ungdomsgrupp kallas ofta för Third Culture Kids (TCK), då de vare sig växer upp i föräldrarnas hemlandskultur eller värdlandskulturen utan i en tredje kultur, formad av det internationella samhällets konglomerat av kulturer. TCK har därtill en komplex språkprofil och i likhet med många ungdomar som växer upp i en multikulturell och flerspråkig miljö, där deras modersmål inte sammanfaller med samhällets majoritetsspråk, är det inte ovanligt att TCK genomgår en språkbytesprocess. Resultatet blir att gränserna mellan modersmål och förstaspråk samt andraspråk luckras upp och ibland tar andraspråket platsen som det starkaste språket. Likaså påverkar sannolikt språkbytesprocessen också den kulturella litterarciteten, dvs. förmågan att förstå implicit kulturell kunskap som förmedlas i språket. Föredraget utgår från en nyligen påbörjad doktorandstudie om TCK:s språksituation och betydelsen av kulturell litteracitet i modersmålet. Informanterna består av gymnasieungdomar som har svenska som enda modersmål, engelska som undervisningsspråk och bor i ett europeiskt land utanför Sverige där engelska inte är majoritetsspråk. Undersökningen är baserad på analysmetoden linguistic profiling (Frarud & Boyd 2011), vilken syftar till att undvika bipolariseringen av termerna infödd och icke-infödd talare i studier som rör individer i flerspråkiga miljöer, och som bygger på olika variabler formade utifrån kriteria vilka används i definitionen av en infödd talare. Resultaten avser att beskriva ungdomarnas lingvistiska profil samt deras uppfattning om modersmålets roll och betydelse i sitt flerspråkiga liv; i vilken mån de betraktar det som sitt starkaste språk, i vilka domäner det har vikt och giltighet för dem samt betydelsen av kulturell förankring i modersmålet. Ref.: Frarud, K. & Boyd, S The native / non-native speaker distinction and the diversity of linguistic profiles of young people in multilingual urban contexts in Sweden. I: Källstrom, R. (red.), Young urban Swedish: variation and change in multilingual settings. Göteborg: Göteborgs universitet.

4 Jean-Georges Plathner - Linnéuniversitetet On images and their role in language studies This contribution presents a digest of a study on images and their role in language studies. The concepts of representation and image are becoming increasingly important in investigations on the learning and teaching of almost any subject. In language research it is accepted that they contribute to shaping the processes and strategies learners develop and implement both when acquiring and using the language. As the study aimed more specifically at identifying the major factors that make Swedish pupils choose or not choose to learn French from the start, or to give it up later on, the image of French as a school subject was naturally to be considered. But far from being confined to the purely linguistic level, such as rules or particular language features, the pupils? images include the status of the language in relation to other languages which, in turn, can be related to the reputation of the country and its population. Therefore the questions put to the respondents, and the analysis of their answers, were made according to two complementary models (Dabène 1997, Anholt 2010, 2007) which allowed us to determine the images? composition and their relevance for French studies. In this talk I will concentrate on Anholt and his work with Nation Branding in order to illustrate the need to open up language studies to other fields of research when it comes to images. Nation Branding can be approached in academics as a field in social sciences, political sciences, humanities, communication, marketing and international relations.

5 Iwona Kowal - Jagiellonska universitetet, Polen Svenska utifrån; Sverige inifrån? Lärobok som attitydskapare och kunskapsförmedlare "Svenska utifrån" av R. Nyborg, N.-O. Pettersson och B. Holm är en lärobok i svenska som främmande språk. Det är en bok för nybörjare och är avsedd till undervisning i utlandet. Som titeln anger betraktas det svenska språket i läroboken ur ett utländskt perspektiv, dvs. målgruppen är elever som är bosatta utomlands och som inte bara börjar läsa ett nytt språk utan även tillägnar sig kunskaper om ett (ibland helt) obekant land. Läroboken kan fungera som ett stöd för läraren men först och främst skall den utgöra en källa till informationer åt eleven. I "Svenska utifrån" påpekas det att boken är "... tänkt att användas i lärarledd undervisning", vilket förutsätter att läraren kompletterar och förklarar de moment som inte blivit utförligt framställda. Eleverna kan dessutom få en egen bild av olika företeelser, omständigheter eller fakta som presenteras i boken. Analysen i detta föredrag fokuserar på hur de grammatiska momenten behandlas, vilka allmänna och (Sverige)-specifika kunskaper som boken förmedlar samt vilka attityder den kan skapa hos inlärare.

6 Malin Petzell - Göteborgs universitet Language stigmatization in Tanzanian schools This presentation focuses on language use in primary school (standard one to seven) in a rural area in Tanzania. Though this study focuses on one geographical area, it is representative for most of rural Tanzania. Tanzania has roughly 120 minority languages. The term should here be seen in functional terms; it does not necessarily imply that the speakers constitute a minority numerically, but the language is marginalised in the sense that it is not used in formal domains. The languages are not recognised by the state in areas such as public administration, education, healthcare or legal services. Swahili is the medium of instruction in all primary schools even though it is only the mother tongue of approximately 10% of the population. In secondary school, English becomes the medium of instruction despite the fact that it is not the first language for anyone. Apart from the obvious predicament of learning in a new language, this field study shows that learners also strain with the fact that their mother tongue is not recognised. If a teacher hears someone speaking a minority language during school hours, s/he has the authority to give that person a slate on which it is written Sema Kiswahili au English?Speak Swahili or English?. This stigmatisation and the general, rather negative, attitude toward the minority languages in combination with the fact that the learners are forced to learn in a language that is not their mother tongue (two languages actually, first Swahili and then English in secondary school), naturally affects the learning.