Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr

Transkript

1 FDB:s Nr Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar En läsande klass - nytt från Skolverket - att öka läsförståelsen s s

2 Ordföranden har ordet I skolverkets nya allmänna råd om stöd och särskilt stöd i åtgärdsprogram är ambitionen att anpassningar ska göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det är bara om lärare, eller föräldrar, signalerar att en elev ändå riskerar att inte uppnå kunskapsmålen som rektor är skyldig att skyndsamt se till att en utredning görs. Visar utredningen att eleven behöver särskilt stöd ska det dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Det finns något befriande och klokt i skollagen och skolverkets allmänna råd. Det ska vara självklart att en elev med läs- och skrivsvårigheter upptäcks tidigt och får de anpassningar och det pedagogiska stöd eleven behöver. I de allmänna råden betonas att kommuner och rektorer har 2 Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon , fax: dyslexi@fdb.nu Följ oss på facebook! Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. Ja, jag har migrän. Jag behöver sova lite till, gå härifrån. Han stänger dörren. Magen knyter sig av lika delar ångest och maktlöshet. Han tar bilnycklarna, kollar klockan. Han blir sen. Kollegan ser forskande på ho- både ekonomiskt och pedagogiskt ansvar för att elever med funktionsnedsättning ska få stöd som så långt som möjligt motverkar konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Kunskapen, kompetensen och beredskapen ska så att säga finnas på plats när ett barn börjar i skolan. FDB har länge delat en kritik som riktats mot skolan, att allt fokus ofta läggs på den enskilda elevens svårigheter i mörker. stället för på hur skolan organiserar sin undervisning. De Alvedon? allmänna råden är, utifrån skollagen, tydliga med rektors ansvar att se till att alla lärare kan ge stöd och anpassning i nom. sin undervisning. Då krävs att I dag igen? skolan har en handlingsplan för tidig upptäckt, rutiner för en pedagogisk utredning och det är för mycket. beprövade metoder för stöd Foto: Stefan Knorn Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: dyslexi@fdb.nu Följ oss på facebook! och kompensation. I väntan på att alla kommuner och skolor arbetar enligt skollagen och skolverkets allmänna råd ska vi vara tacksamma för att den kraftiga kritik som FDB och andra organisationer riktade mot förslaget att slopa åtgärdsprogram var verkningsfull. Ett åtgärdsprogram är fortfarande det redskap vi föräldrar har att använda oss av, om skolan inte fungerar. Läraren ler vänligt. Nu gäller att regering, mörker. kommuner och rektorer följer håller på att gå sönder inombords. skolverkets allmänna råd och att det omgående blir praxis i hela landet för en likvärdig OrDFÖrAnDen har OrDet Han har knackat flera gånger. Nu öppnar han försiktigt dörren. God morgon, säger han. Rummet ligger i Jag har ont i huvudet. Okej, svarar han, har du tagit skola. Ja, svarar han och känner hur det hettar bakom ögonen. Handen går snabbt och nästan omärkligt över ansiktet. Men vad ska jag göra, man kan ju inte säga åt en unge med migrän, att han ska gå till skolan. Han vänder sig om, Foto: Stefan Knorn OrD har Han har knackat flera gå tigt dörren. God morgon Ni är fantastiska som tar det så lugnt, säger hon. Lugnt? Han begrundar ordet och tittar på sin fru. Vi Barn och unga som inte går till skolan. Det kan finnas många orsaker, men som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi känner vi igen det. Vi känner igen smärtan, när dagen börjat med ont i magen eller huvudvärk. Timmar på toaletten, eller en stängd dörr och ett mörkt rum. Vi känner igen vanmakten, när skoldagar blir hemmadagar och datorn blir rummet för kompisar. När det gått för långt. Vi måste också våga ta i det svåra. Det går inte bra för alla elever i skolan. En del blir hemmasittare. Vi ska inte lasta oss själva, men det är ju det vi gör. Det är ingen tröst att veta att det är många föräldrar och barn som har gjort samma resa. Men vetskapen om att det finns fler kan ändå vara en styrka. Genom att tala om det, kan vi stötta varandra. FDB:s styrelse Medlemsavgift FDB:s nyheter Huvudmedlem: 200 kr/år Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Ordf: Eva Halldén, Stödmedlem Västerbotten i familj: 25 kr/år Texten får kopieras, men ange källa. Pensionär/student: 100 kr Kassör: Malin Bengtsson, Skola/institution: 500 Skåne kr/år Redaktionskommitté: (får 5 ex av varje nummer) Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Eva Halldén Betala till bankgiro , Yvonne Ollman, plusgiro Stockholm, den Redaktör: går snabbt och nästa Ange namn, adress och e-postadress. Lotta Person Ann Karlsson, Södermanland, Sångarevägen 31, Sollentuna FDB:s styrelse vad Tfn ska jag göra, man k Jessica Nyberg Pettersson, Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Västra Götalands lotta.person@telia.com län, Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Agneta Stalder, Stockholm. migrän, att han ska gå ti Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Ansvarig utgivare: Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Eva Halldén, tfn Suppleanter: Carina Fredlund, Falk, Skåne, Ann Västernorrland, Karlsson, det är för mycket. Södermanland, Jessica Nyberg Tryckeri: Linderoths tryckeri Camilla Lund, Västra Pettersson, Götalands Västra län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Omslagsfoto: Johannes Nordemar FDB:s nyheter Götalands län, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Klara Börjeson, Eva Halldén och Yvonne Ollman. Redaktör: Klara Börjeson, klara.borjeson@gmail.com Ansvarig utgivare: Eva Halldén, telefon Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Klara Börjeson A s H t m k K n d Fakta om föreningen FDB är rikstäckande oc för alla. Föreningen vill samarbete mellan hem sprida information, ta d forskning och bevaka b ungdomars lagstadgade FDB arbetar med rådgi studiecirklar, föreläsning ungdomsläger samt ger NYHETER. Som medle föreningens viktiga arbe

3 Innehåll Äventyr ska förbättra engelskan FDB:s Nyheter nr I juli var det åter dags för Adventure Camp, ett samarbete mellan KFUM och Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn. Via höghöjdsaktiviteter och internationella ledare ges deltagarna möjligheten att testa sin engelska. Ledare s. 2 Adventure camp s. 3 Skolverkets råd Tips till föräldrar s. 4-5 s. 5 En trygg skolmiljö s. 6-7 Samarbete för att bli hörda s. 7 Läsförståelse s En läsande klass Rapport från SBU s. 11 Seglingslägret s.12 Klättring, linbana och höghöjdsbanor. Deltagarna på Adventure Camp får verkligen testa sina gränser på kursgården i Brevik. Det är Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn som tillsammans med KFUM arrangerar lägret som ska få ungdomar med läs- och skrivsvårigheter att leva med engelska. Genom dialog med internationella ledare är tanken att barnen ska lära sig engelska bättre och verkligen känna på hur det är att leva med det engelska språket. De allra flesta aktiviteter utförs på engelska, även om säkerhetsinstruktioner även ges på svenska för att inte viktig information ska gå förlorad. Hanna Petersson har själv deltagit i Adventure Camp, men var i år ledare på kursgården. - Adventure Camp är till för att barn och ungdomar med dyslexi ska få träna engelska utanför skolans fyra väggar. De ska få leva i engelskan och se vilka kunskaper de har och utveckla dessa på ett roligt sätt. Dessutom är det ett perfekt ställe att träffa vänner på, och många träffar vänner för livet här. Klara Börjeson Foto: KFUM Brevik FAKTARUTA Var: Brevik i Östergötland När: Juli Vem: Riksintag gäller, alla är välkomna att söka 3

4 Skolverkets nya råd Elever ska få extra stöd tidigare, utan krav på dokumentation, formella beslut eller åtgärdsprogram. Det är kontentan av Skolverkets råd efter nya bestämmelser i skollagen. - Syftet är att komma igång att arbeta med eleven direkt och att inte bli låst i att alltid göra utredningar eller skriva åtgärdsprogram. Det har gjort att det faktiska arbetet med eleven har fördröjts, säger Eva Blomdahl, undervisningsråd på Skolverket. I somras kom nya bestämmelser kring stöd i skolan och i samband med det släppte Skolverket nya allmänna råd för att förtydliga kring stöd och särskilt stöd. Skolverket menar att det först och främst är viktigt att se över organisationen runt eleven. - Innan stödinsatser till elever sätts in är det viktigt att skolan ser över hur befintliga resurser fördelas, vilka pedagogiska metoder som används och hur elevgruppen fungerar. Ibland kan det räcka att organisationen kring eleven förändras för att det ska ge effekt, säger Eva Blomdahl. Om organisationen setts över, men situationen inte blivit bättre kan det sättas in så kallade extra anpassningar. Det här är den stora förändringen, enligt Eva Blomdahl. Här finns inga krav på dokumentation eller utredning. Extra anpassningar kan till exempel innebära att en speciallärare arbetar med eleven eller att eleven får särskild utrustning för att klara av en svårighet. Bedömningen görs med utgångspunkt i hur eleven utvecklats i förhållande till kunskapsmålen. - Då kan man komma igång och arbeta med eleverna direkt. Tanken är att lärarna ska få stöd i arbetet med extra anpassningar och elevhälsan ska kopplas in, och det ska inte behöva läggas så mycket tid på utredningar i första läget. Skolverket skriver att det är omöjligt att ge någon tidsgräns för hur länge så kallade extra anpassningar kan fortgå, det måste avgöras från fall till fall. FAKTA Men märker personalen att elevens resultat och situation inte förbättras måste man gå vidare. - I våra allmänna råd skriver vi att det är viktigt att elevhälsan är involverad och märker man att det inte ger resultat måste man intensifiera. Fungerar det inte ändå måste man anmäla till rektor och tillsätta en utredning, säger Eva Blomdahl. Då handlar det alltså om så kallat särskilt stöd. Det är insatser av mer ingripande karaktär som lärare och skolpersonal inte kan genomföra inom den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd ska sättas in om personalen misstänker Särskilt stöd och överklagande: Särskilt stöd beslutas av rektor, en utredning ska tillsättas skyndsamt och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Elev och vårdnadshavare ska enligt lag ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Vårdnadshavare eller elever som fyllt 16 år har rätt att överklaga beslut om åtgärdsprogram inom tre veckor från att de fått del av beslutet. Det är Skolväsendets överklagandenämnd som beslutar om överklaganden. Överklagan lämnas sedan till skolan så att de kan ta del av argumenten. Tips: På overklagandenamnden.se finns mer information och beslut som fattats i olika ärenden, dessa kan användas för vägledning. På skolverket.se kan du ladda ner Skolverkets Allmänna råd för arbete med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 4

5 att eleven inte kan nå de kunskapskrav som satts upp. Då krävs en utredning, dokumentation och åtgärdsprogram. Finns det inte risk att färre får särskilt stöd fast de behöver, utan istället får extra anpassning? - Ambitionen är att tydliggöra att alla elever ska få den ledning och stimulans de behöver i sin utbildning. Vissa behöver mer individanpassat stöd och då kan det handla om extra anpassning, eller särskilt stöd, säger Eva Blomdahl. Sandra Douglasdotter FAKTA Skolverket skiljer på: Extra anpassningar: Insatser som nomalt är möjliga för lärare och skolpersonal att genomföra inom den ordinarie undervisningen. Inget formellt beslut behöver fattas. Särskilt stöd: Insatser som är mer omfattande eller varar längre. Behovet anmäls till rektor som ska se till att en utredning påbörjas skyndsamt. Tips till föräldrar Förälder först och främst! Glöm inte att du är just förälder, och inte lärare. Självklart när man tänker på det, men lätt att glömma bort i vardagsstressen. Ditt barn måste få vila från inlärning ibland, och du måste få vara förälder utan ansvaret att hela tiden fundera kring vad du kan göra för att underlätta för ditt barn. Gör roliga saker ihop där ingen av er behöver fundera kring inlärning, läsning eller skrivning! Dyslexiradio Podcasten är här för att stanna, och det finns en hel del riktigt bra aktörer på marknaden. Inläsningstjänst startade under våren sin Dyslexiradio där föräldrar, lärare och andra intresserade kan lyssna till diskussioner och samtal om dyslexi. Podden finns att hämta på Gör en bok I förra numret av FDB visade vi artisten Petters inlägg på instagram där han uppmanar föräldrar att läsa mer med sina barn. Varför inte göra böcker tillsammans också? Med appen Book Creator kan man sätta ihop bilder med text, bakgrundsmusik, interaktivitet och mycket mer. I gratisversionen får man göra en bok, vill man göra fler köper man hela versionen. Vill man använda appen i skolan finns det rejäla rabatter att utnyttja, kanske något att tipsa lärare om? FDB:s eget material På FDB:s hemsida har föreningen tagit fram eget material som kan underlätta för föräldrar till barn med dyslexi. En del finns gratis att utnyttja via hemsidan, en del säljs till självkostnadspris. Här kan du hitta bland annat material för att starta en studiecirkel, ABC kring läs- och skrivsvårigheter och samlingsplatsen Dyslexihörnan. Helt klart värt att titta närmare på om du inte redan varit där och kikat. Surfa in på Tips från andra föräldrar För min dotter var det en stor lättnad att få sin diagnos, så det är mitt viktigaste tips! Missa inte bokslukaråren. för min dotter fungerade det jättebra att ta hem ljudfiler till sin mobil från Legimus (Fd TPB). Ibland köpte hon boken, ibland lånade hon på biblioteket. Så tidigt som möjligt bör barnet lära sig skriva på tangentbord utan att titta på fingrarna. Det missade vi... Hälsningar Christin, Lund Klara Börjeson Bild: Inläsningstjänst och Book Creator 5

6 Trygg skolmiljö ett krav Alla elever har olika förutsättningar att klara skolans krav, men alla har samma rättigheter att få det stöd som behövs för att nå målen. Trots att rätten till stöd är en del av skollagen, fungerar det inte alltid. Ett problem för de nytillsatta politikerna att ta tag i menar BRIS. För att kunna prestera krävs att eleverna känner trygghet och mår bra i sin skolsituation. Det gör inte alla idag och BRIS får ofta höra berättelser från barn om hur de vantrivs och känner sig otrygga i sina skolmiljöer. Inför valet den 14:e september formulerade organisationen valkrav som de la fram till politikerna. Fokus låg på ohälsa, våld och skola och alla krav var baserade på de berättelser de varje dag får höra från barn runt om i Sverige. Ett av kraven löd: Mer stöd till elever som behöver det, alla barn har samma rätt till utbildning. Karin Bergelv är chef för BRIS stödverksamhet. Varför var det här ett av era valkrav? Kraven i skolan är höga, och vi vill att man använder sig av pedagogisk forskning eftersom vi inte har sett någon forskning på att hårdare tag ger bättre resultat. Det behövs lika mycket trygghet som bra undervisning för att skolgången ska bli bra. Vi vill sätta lampan på att det inte går att bara göra det ena. Bättre undervisning och mer trygghet, där har vi kombinationen som behövs. När vi utarbetar valkrav utgår vi från vad barnen berättar för oss, och det här är ett sådant tema som ofta lyfts i vår verksamhet. Vi kan se att det finns kommuner som drar ner på stöd, och barn berättar om specifika skolor där stöd inte går att få överhuvudtaget. Vi pratar ju med barn från hela Sverige, och på vissa håll finns inte möjligheten att välja skola och finns det då inget stöd att få så blir det ju verkligen ett problem. Men det här är en rättighet som grundar sig i barnkonventionen. Alla barn har rätt till det stöd som just det barnet behöver. Det är dessutom väldigt tydligt reglerat i skollagen, men det efterföljs inte alltid. Därför var det ett av våra valkrav i år. Vad berättar barnen när de ringer? Att det kan vara svårt att få hjälp med läxorna hemma, en känsla av att inte hänga med. Har man en diagnos kan det ibland vara lättare att få gehör för att man behöver extra stöd i skolan, men ibland är det inte alls så tydligt. Det är också många som hör av sig angående kraven i skolan. En Karin Bergelv del är förbannade och vill ha hjälp. Andra känner sig dåliga. För några blir det skamfyllt, och de beskriver att de skäms. Kanske vågar de inte berätta vad det är de behöver hjälp med. Det är så väldigt olika hur saker upplevs. Det är just det individuella stödet som måste bli bättre, eftersom alla är individer. Vad borde politikerna som just fått makten göra? Vi på BRIS är övertygade om att vi behöver ge resurser till alla elever med behov av särskilt stöd. Det måste få kosta. Vi vet också att det inte bara 6

7 är fler lärare som behövs, även elevhälsan behövs som en del i det här arbetet. Man måste ha resurser även för de funderingar och tankar som dyker upp, inte bara för själva skolarbetet. Var kan oroliga vända sig om de känner att de behöver hjälp och stöd? Försök att prata med de vuxna som finns omkring dig. En kurator, lärare, förälder eller någon annan vuxen som du litar på i din närhet. De har oftast bäst möjligheter att hjälpa. Känner du inte att du vill det, eller att du först vill prata med någon som du inte känner, så kan du alltid ringa till oss på BRIS. Ringer man hit kan man känna sig lugn med att man inte är den första i världen att känna såhär, och man har all rätt i världen att få den hjälp man behöver. Klara Börjeson Foto: Linda Preiditis Samarbete nyckeln till framgång Inför höstens val slogs Sveriges intresseorganisationer och föreningar om politikernas uppmärksam. Som liten ideell förening krävs det samarbete för att få gehör för sina frågor, det menar Camilla Lund från FDB Västra Götaland. Under våren bestämde lokalföreningen sig för att arrangera en stor politikerdebatt för att lyfta skolfrågan, och gick då samman med FMLS, Attention och Autism- och aspergerförbundet i Göteborg. - Tillsammans representerade vi nästan 20 procent av alla skolelever i Sverige. Det är en för stor grupp för att politiker ska kunna bortse från problemet. Den 19 maj hölls debatten i Göteborg, och samtliga partier med representanter i Göteborgs kommunfullmäktige var tillfrågade att delta. Alla utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna valde att skicka en representant till debatten, och arrangemanget fick en hel del uppmärksamhet i lokala medier. Men hur gör man då? FDB:s Nyheter bad Camilla Lund svara på frågor som kan hjälpa andra lokalföreningar att göra samma sak på sin ort. Hur gjorde ni? När vi hade fått besked om vilka som skulle komma skickade vi ut frågorna i förväg. Tillsammans med frågorna fick de ett ganska gediget material med grundläggande fakta om de olika diagnoserna, framgångsfaktorer för skolan samt information om den problematik som finns i skolorna här i Göteborg, och varför vi inte tycker att politiken funkar här. Varför skickade ni ut frågorna och informationen i förväg? För att de skulle komma pålästa till debatten och inte kunna slingra sig med argument om att de inte hade alla fakta. Vi hade en expertpanel som ställde motfrågor också, så allt visste de inte i förväg. Vad har ni lärt er av att arrangera en så stor grej? Vi har lärt oss att det är väldigt mycket planering, så det blir säkert mycket lättare nästa gång. Man lär sig ju mycket, och det går åt mycket tid. Men det var väldigt roligt och lärorikt. Sen är ett samarbete jättebra. De andra föreningarna kom ju med sina kontakter och kunskaper, så vi kompletterade varandra bra och vi har lärt oss massor! Blev det som ni tänkt er? Det kom inte jättemycket människor till själva debatten. Den låg ju vid skolavslutningarna, så kanske skulle man valt ett annat datum. Det tar vi med oss till nästa gång. Men vi har fått igång en dialog med ansvariga i Göteborg och har i efterhand haft flera möten. Vi har gjort oss kända, så det har vi verkligen lyckats med. Det här är ett jättebra sätt att i framtiden kunna kräva dem på en uppföljning. Nu kan vi ligga på. Dessutom blir det lättare att nå fram när de har fått ett ansikte på vem man är. Nu vet de att vi är en kraft att räkna med. Klara Börjeson 7

8 SPÅDAMEN D En läsande klass Diskussion kring text ska öka läsförståelsen Spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen. Det är figurerna som är grunden i Martin Widmarks studieplan En läsande klass. Projektet som är tänkt att få alla Sveriges barn att börja läsa igen. En läsande klass är inte sprunget ur frustration över en icke fungerande skolmiljö. Tvärtom. Efter att ha sett exempel på skolor där man lyckats med att få elever att läsa och förstå vad de faktiskt läser, ville författaren och läraren Martin Widmark att den kunskapen skulle nå ut till fler. Helst alla. Så han började ringa runt, utnyttja sina kontakter och utarbeta ett mål; att lägga upp en studieplan som alla Sveriges låg- och mellanstadielärare skulle få ta del av. Och så blev det. Den 23 april i år landade boken En läsande klass på Sveriges alla låg- och mellanstadieskolor. - Min tro är att materialet kommer tas emot och anpassas av varje lärare, till varje lärares situation. Min förhoppning är att materialet kan bidra till att vi vänder den negativa läsförståelseutvecklingen. Det är därför jag har jobbat heltid med det här i två år. Det är mitt sätt att betala tillbaka lite 8 till det land som gett mig så mycket. Jag har ju själv fått gå i världens bästa skola. En läsande klass består av ett stort antal texter som lärare kan ladda ner gratis från hemsidan. Tack vare inläsningstjänst finns nu texterna också inlästa för de som hellre läser med öronen. Med hjälp av studieplanen och figurerna spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen kan eleverna sedan arbeta med texterna tillsammans med läraren. Det är inte ett material specifikt skapat för barn med läs- och skrivsvårigheter men text handlar om så mycket mer än ord på ett papper, och ju mer man förstår det desto lättare tror Martin Widmark att det blir att ta till sig de där orden. Man ska skilja på avkodning och läsförståelse. Men mycket säger att avkodningen är fundamental för läsförståelse om du själv ska läsa texten. Jag är ingen expert på dyslexi, men min erfarenhet som lärare, förälder och författare säger mig att det borde vara förträffligt att diskutera text. Oavsett om man läst den eller hört den. Studieplanen ska vara vägledande, och är tänkt att användas på det sätt som varje enskild lärare tycker fungerar bäst för just sin klass och sina elever. Martin Widmark är noga med att poängtera att det inte är en sanning han och projektgruppen har levererat, det är ett förslag som varje lärare måste ta ställning till och göra till sitt. Det är med hjälp av goda

9 ETEKTIVEN COWBOYEN KONSTNÄREN REPORTERN SPÅDAMEN DETEKTIVEN COWBOYEN Martin Widmark kontakter med andra författare och illustratörer som Martin har lyckats samla ihop faktatexter, skönlitterära texter, lyrik och poesi. Helt gratis. - Det är tack vare mina vänner och bekanta som det ens har varit möjligt att genomföra det här. Ingen har fått betalt, alla har bidragit helt ideellt. Projektet har fått kritik, och det har höjts röster om bristen på vetenskaplig utvärdering. Men Martin Widmark tror på sitt projekt. - Studieplanen är skriven av lärare, inte forskare. Men varje lärare har förstås tagit del av forskning och arbetat med den här typen av pedagogik i flera år. Materialet innehåller säkert vissa fel, men det är jag inte rädd för. Däremot är jag angelägen om att lärarna förstår att de inte skrivs på näsan, utan att det är ett förslag. Jag litar till hundra procent på deras förmåga att bedöma materialet, men man måste anpassa det efter sin egen klassituation. Förhoppningen är att man snart ska kunna knyta en forskare till projektet för att undersöka hur studieplanen fungerar. Men med kronor på projektkontot är det inte helt enkelt. - Jag skulle vilja att en forskare följer hur materialet implementeras i svenska skolan. Kritikerna har ju rätt i att vi inte vet om det fungerar. Men så är det ju med en ny metod. FDB tycker! Projektet En läsande klass ska stimulera till läsning och läsförståelse. Man kan läsa med ögonen eller öronen. Vi tar ofta för givet att själva färdigheten att läsa, automatiskt gör alla elever till goda läsare. Men så är det ju inte. Monica Reichenberg har i sina arbeten med strukturerade textsamtal gjort en oerhört viktig insats. I korthet går det ut på att elever diskuterar texter och får reflektera över vad författaren skriver - och inte skriver. Vad står det egentligen i texten och vad får man läsa mellan raderna? Läsförståelsestrategier är viktigt för alla elever och inte minst för svaga läsare! Vad vi vet är att många av lärarna vet att det fungerar för just dem, säger Martin Widmark. Text & foto: Klara Börjeson Illustrationer: Kristina Grundström 9

10 EN KONSTNÄREN REPORTERN SPÅDAMEN DETEKTIVEN COWBOYEN Men vad säger då forskare om En läsande Klass? FDB fick en pratstund med Monica Reichenberg som är professor och docent vid Göteborgs Universitet. Monica forskar framförallt om läsförståelse. Hur ser du som forskare på projektet En läsande klass? - Det är viktigt att säga att En läsande klass är ett mycket bra initiativ för att få igång läsandet ute på skolorna. Jag har hört ett antal lärare som är nöjda och säger att både flickor och pojkar nu läser i deras skolor. Dessa lärare lyfter också fram att det ingår så många bra texter i En läsande klass. Sannolikt kan alla elever hitta texter de gillar och det ser jag som väldigt positivt. Men jag menar att en läsande klass hade blivit ännu bättre om det hade utvärderats vetenskapligt. - Jag får ofta frågan om jag medverkat i projektet, men det har jag inte gjort. En läsande klass står på egna ben. Anledningen till att jag säger detta är att jag tackas i förordet. Detta beror, enligt Martin Widmark, på att jag är en av dem som inspirerat honom. Är det ett problem att projektet inte utvärderats vetenskapligt? - Eftersom det inte har utvärderats vetenskapligt kan man inte gå ut och säga att eleverna har blivit bättre i läsning efter att ha jobbat med kursplanen och texterna. Utan vetenskaplig utvärdering kan man inte utesluta att det finns andra orsaker och förklaringar till förändringar i elevernas läsförmåga. Finns det en bra läsmetod? - I En läsande klass är det mycket fokus på metoden reciprok undervisning och användandet av figurer. Det är nog svårt att hitta en modell som har forskats så mycket på och som visat sig ge så goda resultat i läsförståelse som den modellen. Men det är viktigt att inte bara förlita sig på en modell, hur mycket forskning som än finns bakom. Elever är olika och lärare är olika. Vad som är bra för en behöver inte vara bra för den andra. Text & foto: Sandra Douglasdotter Monica Reichenberg 10

11 Rapport från SBU lyfter metod med stöd i forskning En ny rapport från SBU visar att det råder stora brister på studier av hög kvalitet för projektets uppsatta ramar. Men en metod visade sig ha stöd i forskningen, nämligen att låta barn med dyslexi få öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver. Denna insats visade sig förbättra flera förmågor som att läsa, stava och förstå innehållet i en text.rapport I mitten av augusti släppte SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, en rapport om tester och insatser för barn och ungdomar med dyslexi. Rapporten gjordes på uppdrag av Socialstyrelsen och tittade på tre huvudfrågor; Kan man förutsäga dyslexi? Vilka tester fungerar? Vilka insatser fungerar? Rapporten belyser även området ur ett etiskt, socialt och hälsoekonomiskt perspektiv. Sammanlagt läste projektgruppen artikelsammanfattningar. Rapporten är den första i världen i sitt slag. Resultatet väcker många frågor, eftersom rapporten bland annat visar att det idag inte finns ett enda test i Sverige som har utvärderats vetenskapligt. Karin Stenström var projektledare för rapporten och hoppas att den kan komma att spela stor roll i framtiden. Hon är dock noga med att påpeka att bristen på vetenskapligt underlag inte är samma sak som att alla tester och insatser som används idag är dåliga. Men det betyder att man inte med säkerhet kan säga om de fungerar. - Jag hoppas att rapporten inte ska skapa oro i leden utan att den kan vara till stor hjälp. Den belyser hur kunskapsläget ser ut idag och vilken forskning som behövs. Förut kunde man tro, men nu vet man och kan anpassa forskningen efter det och fylla dessa kunskapsluckor. Det tycker jag är något helt fantastiskt. Det behövs en ökad attraktivitet för den här typen av forskning, menar Karin Stenström. Helst av allt vill hon se fler lärare som börjar ägna sig åt forskning, eftersom deras närhet till eleverna i skolan är viktig. - Idag behövs ett tydligare överlapp mellan det som sker i skolan och den akademiska forskarvärlden. En lösning för att minska glappet mellan praxis och akademin skulle kunna vara att få fler lärare att också forska. Om man som lärare är en aktiv forskare och till exempel utvärderar t ex en insats, så är det lättare att dela med sig av sina insikter till eleverna i klassrummen. Rapporten visar även att det finns testmetoder som verkar kunna förutsäga dyslexi redan innan barnen fått formell läsoch skrivundervisning. Brister i att uppmärksamma språkets ljudmässiga uppbyggnad, så kallad fonologisk medvetenhet, brister i snabb automatiserad benämningsförmåga och brister i bokstavskännedom har ett samband med dyslexi. Det här innebär att tidiga tester skulle kunna ligga till grund för att tidigt hitta barn som har dyslexi. Dessa barn kan då få en fungerande skolgång redan från början. Karin Stenström hoppas att det i framtiden kommer mer forskning även inom det här området. Hur ska man då använda rapporten för att komma framåt, och vad blir nästa steg? Karin Stenström hoppas kunna ge ut ett faktablad som alla lärare kan få ta del av. Experterna jobbar just nu med att ta fram material för detta. - Det står i skollagen att man ska använda sig av de metoder som har stöd i forskningen, så jag tror att ett faktablad riktat till lärare som visar på nyttan av god strukturerad undervisning för barn med dyslexi kan göra stor nytta. Klara Börjeson 11

12 FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. SE STOCKHOLM Skolan borde flytta till båten! Ett stort gammalt fartyg med gigantiska master ligger förtöjt i den lilla hamnen på Beckholmen i Stockholm. Hon heter Constantia och har just varit ute på en tre dagar lång seglatts med ungdomar från FDB och FMLS. Alma Holmqvist och Oscar Wagnsson Hon är som en flytande skola, fartyget Constantia. De sexton ungdomarna får undervisning i engelska mellan alla de arbetsuppgifter som kommer med att segla. Det ska hissas segel, lagas mat och hållas ordning på allt som måste fungera ombord. Och så måste man ju umgås, snacka hemlisar och dela med sig av erfarenheter. Det blir en speciell känsla där på båten. Det menar både lägerdeltagare och ledare. Det är Stockholmsavdelningen för Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, Dyslexiförbundet FMLS i Stockholm och Mount Dyslexi som anordnar seglarlägret. Mount Dyslexi drivs av bland andra Louise Lindqvist, som också är en av ledarna på lägret. Hon är psykologistudent, men reser också runt och föreläser om läs- och skrivsvårigheter. Hon menar att båten är ett perfekt ställe. Man kan släppa på kraven och bara ha roligt kring undervisningen. - Vi har haft tema engelska på det här lägret, men självklart också pratat dyslexi. 12 Deltagarna ska få förhålla sig till det på ett lättare sätt och bara umgås med andra ungdomar som också har dyslexi, och få vara lugna i det. Första dagen på båten fick alla deltagarna fylla i en enkät om hur de upplever engelska. Många kryssade i att det är jobbigt, och att de inte får tillräckligt mycket hjälp i skolan. Louise menar att sambandet mellan att tycka det är svårt och anse att man får dålig hjälp i skolan var tydligt. - Vi försöker verkligen puscha dem och prata om att de har rätt till bra hjälp i skolan. Vi vill höja det självförtroendet. Man kan inte lära sig engelska på de här tre dagarna, men förhoppningsvis kan man få en annan inställning till det. Snart är avslutningsfikat slut och deltagarna börjar hämta sina väskor nere i hytterna. Alma Holmqvist och Oscar Wagnsson är två av de sexton deltagarna som varit med. - Det har varit jätteroligt, säger Oscar. Jättespännande att få åka runt i Stockholms Skärgård för det har jag inte gjort så mycket innan. Alma trivdes bäst med att hissa segel och vara uppe på däck, nere i ruffen blev hon lite sjösjuk. Och undervisningen gav mer än den vanliga som hon får i skolan. - Det är ju viktiga lektioner, så att man lär sig det man ska. Men det är mycket roligare på en båt eftersom man inte bara sitter still. Både Alma och Oscar skulle vilja att den vanliga skolan var lite mer som skolan på båten, och rekommenderar andra att åka. - Det har varit roligt att träffa andra med dyslexi, säger Oscar. Och de som jobbar här vet vad de håller på med. Alma vill ta med sig hela Constantia till skolan i höst, fast i en mindre variant så att den kan fungera som en påminnelse. En påminnelse om segel, rolig undervisning och känslan av att få känna samhörighet. Text & foto: Klara Börjeson