Revidering och komplettering av Östergötlands kulturplan inför Bilaga till Östergötlands kulturplan (Förlängd till och med 2015)

Transkript

1 Revidering och komplettering av Östergötlands kulturplan inför 2015 Bilaga till Östergötlands kulturplan (Förlängd till och med 2015) Regionförbundet Östsam 2014

2 Inledning... 3 Bakgrund Kultursamverkansmodellen... 4 Nationell överblick - Kultursamverkansmodellen... 4 Kulturens roll i regional utveckling... 5 Struktur för komplettering 2015 Kulturplan Östergötland... 6 Prioriterade områden Utvecklingsinsatser Barn och unga... 6 Konsten... 7 Samspelet mellan det regionala kulturutbudet och den lokala kulturen... 8 Regional plattform för utvecklingsfrågor inom kulturområdet... 9 Scenkonst Särskilda utvecklingsinsatser Dans i Öst Litteratur och läsfrämjande nytt åttonde område i kulturplanen Nationella minoriteter Dialoger och samverkan Uppföljning och utvärdering Anslag

3 Inledning Östergötlands kulturplan är ett regionalt planeringsverktyg och styrdokument för utvecklingen av kulturen i Östergötland. Vid sidan av Regionala utvecklingsprogrammet (RUP), utgör kulturplanen och samverkansmodellens Dialoger och verktyg för att öka engagemanget för kulturfrågor både regionalt och kommunalt. Samtidigt är kulturplanen också underlag för Östergötlands anslag från Statens kulturråd till de kulturverksamheter i regionen som får statlig medfinansiering. Kulturplanen visar på den viktiga roll som regionen har för att stärka kulturens infrastruktur och villkor, och därmed möjliggöra kulturell utveckling oavsett social tillhörighet och bostadsort i regionen. Tillsammans med Östergötlands kommuner och i samverkan med organisationer och enskilda utövare har regionen det samhälleliga och demokratiska ansvaret att göra detta möjligt. I kulturplanen presenteras de utvecklingsområden och prioriteringar, som Östergötland avser att arbeta med under perioden Utvecklingsarbetet bedrivs via olika dialogprocesser med en stor mängd aktörer. Den rådande kulturplanen revideras årligen i form av en bilaga eller skrivelse, som ta upp eventuella yttre och inre förändrade förutsättningar för dessa utvecklingsområden. Den föreliggande bilagan beskriver nuläget för utvecklingsområdena detta sista år med Östergötlands första kulturplan. Januari 2015 bildas Region Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam slås ihop, och den nya regionen får ansvar för samtliga regionala utvecklingsfrågor. Med anledning av Östergötlands regionaliseringsprocess förlängs den nuvarande regionala kulturplanen till att också omfatta år Tillsammans med modellens aktörer är processen kring kommande kulturplan inledd. Nästa kulturplan kommer att omfatta utvecklingsinsatser för kulturen i Östergötland för treårsperioden

4 Bakgrund Kultursamverkansmodellen Regionförbundet Östsams arbete med den regionala kulturen och kulturplanen utgår sedan den 1 januari 2012 från kultursamverkansmodellen. Arbetet sker i samverkan med kommunerna och de regionala kulturverksamheterna, och i samråd med professionella kulturskapare och civilsamhället med kulturplanen och modellen som grund. Planen omfattar kulturområdena professionell teater-, dans- och musikverksamhet, regional museiverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet och regional biblioteksverksamhet. Från 2015 tillkommer litteratur och läsfrämjande som nytt åttonde område i kultursamverkansmodellen och kulturplanen. De verksamheter i Östergötland som får statlig medfinansiering för att genomföra regionala uppdrag inom dessa områden är: Östgötateatern, Östgötamusiken, Symfoniorkestern i Norrköping, Östergötlands museum, Östergötlands Arkivförbund, Film i Öst, Riksteatern i Östergötland, Hemslöjden i Östergötland samt Länsbibliotek Östergötland. Inom ramen för modellen har regionen också fått ett ansvar för upprätthålla den nationella kulturpolitikens mål kring barns och ungs rätt till kultur, jämställdhet, tillgänglighet, internationalisering och interkulturellt arbete. Även delar av den statliga funktionshinderspolitikens mål för ska uppnås via kultursamverkansmodellen. I den regionala kulturplanen kan varje region utveckla hur man avser att hantera tillgänglighet övergripande, långsiktigt och konkret. Nationell överblick - Kultursamverkansmodellen Myndigheten för kulturanalys har till uppgift att löpande utvärdera och analysera bl. a kultursamverkansmodellens långsiktiga effekter. Under 2013 publicerade de den andra separata rapporten om modellen, Styrning och bidragsfördelning. Rapporten bygger på intervjuer med politiker och tjänstemän på regional och kommunal nivå, en utvärdering av bidragsfördelningen till regionalt kulturliv och en jämförande fallstudie mellan två län. Myndigheten lyfter även fram arbetet kring kultursamverkansmodellen i rapporten Kulturanalys Det som kunnat utvärderas initialt är modellens förväntade, upplevda och verkliga effekter på förvaltningars organisation, styrningen av kulturpolitiken och förändringar i bidragen. Sammanfattande visar studierna att: Nya intressanta samarbeten och aktivteter kommer fram via dialogerna när kulturplanerna tas fram. Helhetsperspektivet som kulturplanerna inneburit har uppskattats i regionerna. Finns önskemål om ökad strategisk inriktning på planerna. Råder delade meningar om hur samverkan och samråd med alla aktörer fungerat i verkligheten. Processen för hur planerna tas fram kan förbättras. Det har hittills inte skett några större förändringar i hur de statliga bidragen till regional kulturverksamhet fördelas mellan och inom regionerna. 4

5 Inte så många regionöverskridande samarbeten. Men modellen har lett till att kulturen har intagit en tydlig plats i strategier kring regional utveckling och diskussioner mellan politikerområden. Statliga styrningen fortsatt stark men det regionala och kommunala inflytandet ökar. Kritik mot de minskade statliga resurserna (t ex lägre uppräkning av statens anslag än väntat) Modellen anses hindra förnyelse. Medlen är låsta i kulturinstitutionerna och de områden som kulturplanen ska innehålla. Samverkan har ökat till följd av modellen, men modellen i sig kan ses som ett uttryck för en politik där styrning genom nätverk och flernivåstyrning är central. Kräver ett stort mått av samverkan. Kulturens roll i regional utveckling Utgångspunkt för Regionförbundet Östsams insatser inom kulturområdet är att en region med ett aktivt och omfattande kulturliv är en rik och attraktiv region vilket betonas i det Regionala utvecklingsprogrammet >2030. Det är en regional uppgift att skapa en kulturell infrastruktur, som gör att kultur finns som en resurs i det lokala livet oavsett bostadsort och social bakgrund. Regionförbundet verkar genom att stimulera samverkansformer och arbetar för regional spridning och stärkta strukturer som underlättar tillgång och deltagande. En förutsättning för att kulturen ska utvecklas som en dynamisk kraft i samhället är att det finns strukturer i hela regionen för medborgarna att ta del av kultur och för kulturutövare att ägna sig åt eget skapande. Genom regionala uppdrag och anslag byggs en infrastruktur upp för kulturområdet. Detta innebär att det finns kulturinstitutioner och organisationer som regionalt tillgängliggör kultur och är en utvecklande resurs. De samordnar, förmedlar och bygger kunskap kring sin konstform eller sitt verksamhetsområde. Vid sidan av detta krävs insatser som stärker infrastrukturen även utanför institutionerna och ökar tillgängligheten till kulturupplevelser och möjligheter till eget skapande enligt de regionala kulturpolitiska målen. Den regionala kulturpolitiken ska ha tydligt medborgarfokus och engagerar sig i det regionala och lokala kulturlivets betydelse för den regionala utvecklingen. De regionala prioriteringarna syftar till att stärka alla delarna i den kulturella infrastrukturen, såväl producent och arrangörsledet som arenorna för det egna skapandet. 5

6 Struktur för komplettering 2015 Kulturplan Östergötland Den här bilagan kompletterar den rådande kulturplanen. I det följande beskrivs de utvecklingsinsatser som pågår under 2014 inom ramen för de fem prioriterade och övergripande områden som finns i den aktuella planen. Därefter följer beskrivning av de särskilda utvecklingsinsatser vi avser genomföra under 2015, samtidigt som den nya planen för arbetas fram. Med anledning av den process som pågår kring regionbildningen finns det en rad förutsättningar som ännu är oklara för 2015 och framåt. Prioriterade områden Fem prioriterade områden finns i den regionala kulturplanen för perioden Inom ramen för dessa fem områden finns ett sextiotal utvecklingsinsatser beskrivna. De övergripande områdena är: Barn och unga Konsten Samspelet mellan den lokala kulturen och det regionala Behovet av en regional plattform för utvecklingsfrågor inom kulturområdet i samarbete med Linköpings Universitet Scenkonsten Med utgångspunkt i de regionala och nationella kulturpolitiska målen samt kulturplanens utvecklingsområden, har ett antal insatser påbörjats under 2014, där arbete fortsätter under Här följer exempel på insatser: Utvecklingsinsatser Barn och unga Utredning om regional samverkan kring barn och ungas tillgång till kultur i skolan. Under hösten 2014 genomför Regionförbundet Östsam en utredning om förutsättningarna för regional samverkan kring barn och ungas tillgång till professionell kultur i skolan. En arbetsgrupp med representanter från regionala institutioner och kommuner har tagit fram ett första underlag kring vilka förutsättningar som finns för att genomföra någon form av kulturgaranti i Östergötland. Utredningen förväntas ge underlag till kommande kulturplan angående hur en östgötsk kulturgaranti i samverkan kan organiseras och finansieras. Utvärdering av Eastwood. Talangsatsningen inom filmområdet har bedrivits i med tillväxtmedel sedan Utvärderingen ska ge svar på om det finns förutsättningar för permanent verksamhet och hur talangutveckling inom film i Östergötland fortsättningsvis bör bedrivas. 6

7 Länets konsulenter samt scenkonstsamordnaren på Regionförbundet har de senaste åren samarbetat med frågor som rör skapande skola och kultur i skolan i Kultur i skolan-gruppen. (KiS). Gruppens arbete har bland annat handlat om att påverka Östergötlands kommuner att söka Skapande Skola-projekt samt skapa förståelse mellan kulturens och skolans värld via strategiskt arbete och konferenser. Under 2014 bildas ett nytt bredare nätverk för konsulenter och regionala samordnare som arbetar konst och kulturfrämjande. En del av det nätverket utökat med representanter för regionala uppdragstagare och kommuner kommer att bli en ny plattform för att hantera barn- och ungdomsfrågor. På Östergötlands museum har flera nationellt finansierade projekt ( Den långa resan, Street Art Academy och AMIGA ) inneburit nya metoder att nå barn och unga. Museet har framgångsrikt arbetat med metoden att nå dessa målgrupper på fritiden och att involvera barn och unga i att skapa. Under 2015 är fokus på att producera ett upplevelserum för barn samt fortsätta att utveckla museet som besöksmål för barnfamiljer. Löpa linan ut På Länsbiblioteket pågår ett långsiktigt arbete kring Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter. Bibliotekscheferna uppdateras regelbundet om hur man kan arbeta med ett barnperspektiv och utifrån barns perspektiv i olika verksamhetsfrågor. Hösten 2014 söker Länsbiblioteket tillsammans med 5 regionala bibliotek utvecklingsmedel från Kulturrådet för projektet Löpa linan ut. Ett modellbibliotek väljs i varje län och på dessa involveras bibliotekscheferna och all personal. Målsättningen är att ta fram en modell och metoder för implementering av Barnkonventionen på folkbibliotek, en taxonomi/certifiering för Barnkonventionsarbete på bibliotek och att öka kunskapen om hur man ska arbeta strategiskt med Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter på regional och kommunala nivå. Till grund för utvecklingsarbetet ligger bland annat Barnomsorgsmannens framgångsfaktorer och Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) vägledning, Gör barn starkare. Konsten Inom ramen för arbetet med att ta fram en regional konststrategi, har ett antal frågor börjat diskuteras för området, såsom exempelvis konstnärers medverkan och ersättning vid utställning (MU-avtal), lokal konstutveckling, kompetensutveckling av konstnärer, procentregel, bidrag etcetera. Arbetet genomförs i processform med sakkunniga tjänstemän, institutionsföreträdare, utbildnings-företrädare, främjare och konstskapare under ledning och samordning av bild- och formsamordnaren på Regionförbundet. För att markerar regionens attraktivitet i ett nationellt och internationellt perspektiv, har kommuner, kulturinstitutioner, konstutövare, föreningsliv och akademi genomfört ett brett konst och kulturprojekt under året med temat Skönhet för alla, om Ellen Keys idéer i en samtida kontext. Östergötlands museum är koordinator för temat. Länets internationella samverkansprojekt under 2014 har varit Rejmyre Art Lab (i samarbete med Finspångs kommun) och gästateljéer i Norrköping (i samarbete Linköpings universitet, Vision Forum och Norrköpings kommun) som erhållit bidrag från Konstnärsnämnden och Regionförbundet för genomförandet. 7

8 Samspelet mellan det regionala kulturutbudet och den lokala kulturen Inom kulturarvssektorn finns många aktörer som är verksamma inom olika delar av området. Just nu pågår processer och diskussioner som kommer att påverka sektorns utveckling framåt. Under har Regionförbundet genomfört en serie kommunbesök för att diskutera kulturarvet generellt. Under är ett av länsmuseets fokusområden att göra en satsning på en ny plattform för kulturarvsturism. Utökade former för samarbeten, deltagarkultur och mångfald är exempel på andra frågor som diskuteras. Regionförbundet genomför under 2014 en förstudie om ett kulturkort. I dialoger med Marknadsbolaget, Visit Östergötland och det regionala nätverk av kommunikatörer som representerar offentligt finansierad kultur, har ett förslag om framtagande och drift av ett regionalt kulturkort diskuterats. Förstudien ska fungera som underlag för att se om idén har potential att bli ett verktyg i såväl spridning av kultur, likväl som ett verktyg i en större strategi för kulturens roll i en attraktiv region. Var kommer filmen in? är ett ettårigt utvecklingsprojekt för filmområdet som syftar till att identifiera de Östgötska kommunernas infrastruktur inom filmområdet. Idag gör kommunerna olika punktinsatser för filmområdet, men det finns ingen samlad bild om dessa. Konkreta planer för filmen ska tas fram tillsammans med kommunerna. Även den nationella och regionala nivåns ansvar diskuteras för att se hur dessa tre nivåer kan samverka framåt på bästa sätt. Målsättningen är att öka filmens tillgänglighet, att skapa möjligheter - inte minst för barn och unga att tillgodogöra sig filmens uttryck. Projektet pågår under 2014 och resultatet av det blir vägledande för framtida utvecklingsarbete. Inför 2015 saknas medel för motsvarande 0,5 tjänst, fortsatt stöd till unga filmare samt verksamhetsmedel för det filmkulturella området i Östergötland. Det regionala filmkulturella uppdraget inbegriper inte, så som det nu är utformat, medel för filmproduktion. En parallell fråga, initierad av professionella filmare med Norrköpings kommun som bas, är ökade insatser för filmproduktion. Där pågår diskussion om möjligheten att skapa en filmfond i samarbete med universitet och näringsliv. Föreningen Svenska Spetsar har sitt huvudsäte i Vadstena, men är en riksorganisation som arbetar för att ta tillvara och utveckla den svenska knypplingen både inom och utom landet. Föreningen får ett mindre verksamhetsbidrag från Regionförbundet och Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) har finansierat en halvtids spetskonsulenttjänst, som Föreningen Svenska Spetsar är huvudman för. Nämnden för hemslöjdsfrågor har beslutat att ändra inriktning och inför 2015 upphör den statliga finansieringen via NFH. Såväl Vadstena kommun och övriga intressenter i Vadstena, Regionförbundet Östsam, Visit Östergötland, Hemslöjden i Östergötland ser vikten av att bevara och utveckla knypplingen inom regionen. Parterna diskuterar samverkans- och utvecklingsprojekt dels med gränsöverskridande inriktning kring formgivning, slöjd, form, design och mode dels med fokus på platsutveckling och besöksnäring. Om verksamheten ska utvecklas krävs dock även fortsatt nationella resurser och diskussion har förts med Nämnden för hemslöjdsfrågor och Kulturrådet under våren 2014 om möjligheten att införliva Svenska spetsar med tydligare koppling till regional hemslöjdsutveckling inom ramen för samverkansmodellen. En sådan lösning skulle ge goda möjligheter till regional samordning och gemensamt resursutnyttjande med 8

9 fortsatt utvecklingsfokus. Infrastruktur - I det pågående utvecklingsarbetet diskuteras hur lokala kulturinitiativ kan fångas upp och bli en del av ett bredare regionalt perspektiv. Att det kan ske är viktigt för mångfalden, bredden, delaktigheten och tillgängligheten till kulturen i stort. Engagemang finns särskilt för satsningar som är riktade till barn och unga, till äldre, platsutveckling, folkhälsoperspektivet, det mångkulturella samhället och frågor som på olika sätt handlar om delaktighet och det aktiva medborgarskapet. Mer kultur som turnerar, stöd till arrangemang utanför de stora städerna, stärkt infrastruktur för särskilda målgrupper i samarbete mellan kommun och region är insatser som diskuteras inför kommande kulturplan. Barnkulturutredningen och Kultur för äldreprojektet, som presenteras nedan, är exempel på initiativ för att förstärka den kulturella infrastrukturen i Östergötland. Kultur för äldre I Östergötland saknas en tydlig struktur för stöd och distribution av kultur till äldre. I samband med att den nya kulturplanen tas fram vill Regionförbundet Östsam lägga en långsiktigt hållbar grund som kan mynna ut i en modell för de kommande åren som utgår från det regionala samordningsuppdraget och kan vara till nytta för äldre kulturkonsumenter, kulturaktörer, kommunerna och landstinget. Under genomförs projektet Kultur för äldre som i pilotfasen omfattar fem kommuner. Projektet sker i samarbete med Östgötateatern och Östgötamusiken med projektmedel från Kulturrådet och inbegriper inventering av behov och hinder, kompetensutveckling samt utformning av kulturproduktioner/aktiviteter i nära dialog med målgruppen och personal på vårdboenden. Långsiktigt ska kanaler för utbudsinformation och strukturer för samverkan mellan kommunerna, vårdföreträdare, regionen, kulturinstitutioner, enskilda kulturutövare och representanter för målgruppen äldre utformas. Regional plattform för utvecklingsfrågor inom kulturområdet Fördjupade dialoger har skett med samtliga kommuner i länet om hur kulturen kan inkluderas i samhällsplaneringen och om kulturens betydelse för en ort och en regions utveckling. Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) har dessutom följeforskat på kulturdialogen i Östergötland med utgångspunkt i kultursamverkansmodellen. Vid flera tillfällen under har dialog förts med CKS om möjligheten att skapa en ny arena, en regional plattform för utvecklingsfrågor, med avstamp i CKS och Regionförbundets uppdrag och redan existerande samarbete. Någon ny separat arena med CKS som plattform för utvecklingsfrågor inom kulturområdet kommer dock inte att skapas. Fördjupning av utvecklingsfrågor kring kulturens roll i samhällsutvecklingen och koppling till andra samhällsområden måste föras inom den nya regionen och de forum som där skapas. Ett fokusområde inför 2015 är fortsatt samverkan mellan kultur och samhällsbyggnad. Flera av länets kommuner har visat ett intresse för fortsatt diskussion och process med Cultural planningmetoden förankrat i det platsspecifika, där de kulturella förutsättningarna görs till en utgångspunkt i lokalt och regionalt planeringsarbete för hållbar samhällsutveckling. Ett regionalt seminarium genomförs i samarbete med Finspångs kommun under

10 Scenkonst Scenkonstgruppen, bestående av Östgötateatern, Riksteatern Östergötland, Vadstena Akademien, Ung/scen Öst, Teatercentrum och scenkonstsamordnaren på Regionförbundet arbetar för att skapa en plattform för den professionella scenkonsten. Fokus ligger på kompetensutveckling, arrangörsutveckling och insatser för att bygga strukturer. Scenkonstbolag. För de tre regionala scenkonstaktörerna Östgötateatern, Östgötamusiken och Symfoniorkestern i Norrköping har en stor del av årets arbete präglats av en scenkonstbolagsutredning initierad av ägarna Landstinget i Östergötland och Norrköping och Linköpings kommuner och efterföljande konsekvensanalysarbete. Under våren och försommaren 2014 fattade samtliga ägare beslut att ett scenkonstbolag ska bildas under 2015, men besluten skiljer sig åt angående om Östgötamusiken ska ingå i bolaget. Teater Film Immersivitet - Östgötateatern, Film i Öst, Visualiseringscenter C i Norrköping och Linköpings Universitet har inlett ett gemensamt treårigt projekt där teater, filmkonst och digital immersiv teknik möts. Målgrupp är unga vuxna och projektet finansieras med regionala och nationella utvecklingsmedel. Syftet är att utveckla nya metoder och uttryck för att öka tillgängligheten och interaktiviteten för och med publiken. Man kommer att undersöka hur digitala verktyg och media kan användas för att hitta nya infallsvinklar på gestaltande och interaktivitet. Arrangörsutveckling Det finns fortsatt stort behov av att finna nya och bredare sätt att arbeta med arrangörsutveckling i regionen. Samverkansprojekt har initierats mellan Riksteatern Östergötland, Östgötamusiken och Östgötateatern om starta ett Arrangörsforum med syfte att kartlägga och utveckla befintliga arrangörer av scenkonst i Östergötland. Projektet har inte beviljats utvecklingsmedel från Kulturrådet. Med regional medfinansiering genomförs kompetensutvecklingsinsatser under 2014 som utgör förberedelse för långsiktigt arbete. Kartläggning fria teatergrupper - Under våren 2014 skickades en enkät ut till alla fria teatergrupper i regionen. Detta var första gången en sådan enkät gjordes och uppgifter som togs in var till exempel organisationsform, antal tillsvidareanställda, visstidsanställda, antal föreställningar, publik, intäkter och kostnader, vilken form av offentligt stöd som grupperna har fått osv. En presentation och sammanställning av materialet kommer att göras under hösten Särskilda utvecklingsinsatser 2015 Dans i Öst 2013 startade arbetet med att bygga en regional plattform för dans. Dansen som är en växande kulturyttring, särskilt bland unga, har i många år saknat en regional infrastruktur i Östergötland. Dans i Öst har varit ett utvecklingsprojekt under med finansiering från Kulturrådet, Regionförbundet Östsam samt Linköpings kommun. Från och med 2015 planeras att Dans i Öst ska övergå till reguljär regional verksamhet med behov av personal och verksamhetsresurser. 10

11 Politiska beslut saknas fortfarande. Inför 2015 fattas beslut i samband med den budgetprocess som föregår regionbildningen. Byggandet av en dansplattform har pågått sedan 2013 genom flera delprojekt och aktiviteter med syfte att stimulera och stärka både spetsen och bredden. Exempel är uppstartande av residensverksamhet, utredning inom dansfilmsområdet, daglig träning för professionella, medverkan i utbudsdagar samt nätverksbyggande och samarbeten med institutioner och andra regioner. En delrapport för 2014 är framtagen. Delrapporten innehåller både det som har genomförts och det som planeras inför hösten. Under hösten diskuterar styrgruppen möjliga framtidsscenarion inför Litteratur och läsfrämjande nytt åttonde område i kulturplanen Ett skarpare fokus på litteraturens roll och läsfrämjande insatser inom ramen för kultursamverkansmodellen innebär att många aktörer måste identifieras, synliggöras och samordnas. På vägen fram mot nästa kulturplan behöver det arbete som pågått med att stärka det läsfrämjande arbetet och synliggöra litteraturens villkor, fördjupas än mer. Länsbibliotek Östergötland har en nyckelroll för området litteratur och läsfrämjande och arbetar aktivt tillsammans med biblioteken. I det samordnande arbetet ingår att identifiera alla viktiga aktörer. I länet finns till exempel sedan några år tillbaka Östergötlands bokmässa, ett spännande koncept som kan utvecklas. Viktiga parter är studieförbund och folkhögskolor som gör stora insatser för att främja läsning och skrivande och når många olika målgrupper. Nedan följer exempel på nätverk och samverkan både idag existerande och framtida utvecklingsmöjligheter. Nätverk för samverkan kring litteratur och läsfrämjande Inom Götabibliotekens samarbete finns några nätverk kring litteratur och läsfrämjande, t.ex. Göta läser (vuxna kring skönlitteratur), Göta mångkultur, Göta barn (Barnbibliotekarienätverket) och Göta lättläst. Biblioteken, studieförbund, museer, teatrar, bokhandlare, föreningar, Samhällsorientering för nyanlända, Kulturarv Östergötland, Författarförbundet, SISU, m.fl. samarbetar redan idag. Det finns behov att synliggöra och strukturera samarbeten för att det som görs ska få större spridning. Bildningsförbundet och Länsbibliotek Östergötland har diskuterat ett koncept kring extremt lokal bildningsresa, samtal mellan olika aktörer lokalt i en stadsdel, mindre ort etc. Över huvud taget är relationsskapande viktigt för att stimulera intresset för litteratur, läsning och skrivande. I samband med den nya regionbildningen, Region Östergötland, finns goda förutsättningar för nätverkande kring folkhälsa, där tillgång till berättelser och litteratur, läsning och eget skrivande är viktiga inslag för ett gott liv. I Kultur för äldreprojektet ingår utbildning av läsombud i äldrevården i samarbete med satsningen Läskraft som involverar bibliotek och studieförbund. Litteraturens infrastruktur Under 2013 inleddes i samarbete med Författarförbundet Östsam ett samtal kring litteraturens villkor i Östergötland. Tillsammans ordnades litteraturfrukostar. Inbjudna var författare, förläggare, översättare, illustratörer, litteraturkritiker i dagspressen, bloggare, bokhandlare, litteraturvetare, och personal vid bibliotek, teater, 11

12 folkbildning, studieförbund, folkhögskolor, universitet etc. En litterär karta över Östergötland påbörjades, för att hitta infrastrukturen och aktörerna kring producenter (författare, förlag, teatrar, recensenter, forskare, litterära sällskap, m.fl.), konsumenter (läsare, lyssnare, publik, läs- och skrivcirklar) och förmedlare (bibliotek, bokhandlar, studieförbund, folkhögskolor, universitet, media, etc.). Bibliotek, litteratur, läslust, skrivande i samverkan Inom ramen för det läsfrämjande arbetet vill Regionförbundet Östsam vill sätta läsaren i fokus och lyfta fram barn och unga som prioriterad målgrupp utifrån litteratur. läsning och skrivande med perspektiven tillgänglighet, delaktighet och jämställdhet. I Östergötland finns det 44 folkbibliotek och 3 bokbussar. Götabiblioteken är ett samarbete mellan alla dessa bibliotek plus biblioteken i Tranås kommun. I samarbetet ingår också en hel del gymnasie- och skolbibliotek. Götabiblioteken har ett gemensamt mediebestånd om ca.1,7 miljoner medier. Länsbiblioteket har våren 2014 gjort en kartläggning av vad biblioteken gör på läslustområdet, inklusive på minoritetsspråk, andra språk än svenska och för andra prioriterade målgrupper. Här följer exempel på samverkan mellan biblioteken och med andra aktörer idag och sådant som kan utvecklas: Läslust/Upplevelser: Lästips på Götawebben, Gemensam barnboksvecka v. 45 och v. 46, Lättläst bokmässa, Dyslexivecka/Medborgarvecka, Rätten till läsning, (bibliotek, studieförbund, omsorg), Läskraft (bibliotek, äldreomsorg, studieförbund, föreningar), Författarbesök, litterära event bokens dag, Världsbokdagen, Östergötlands bokmässa, föreläsarserier, sagostunder på olika språk Skrivande: skrivarcirklar för ungdomar, novelltävlingen Unga berättare, skrivarsajten Språkutveckling: biblioteken samarbetar med logopeder kring Språkpiller, böcker för barn med försenad språkutveckling. Därutöver erbjuder biblioteken sagostunder på olika språk, språkkaféer och läxläsning. På kort sikt och inför nästa kulturplan vill Regionförbundet Östsam: Kartlägga litteraturens villkor i länet Under hösten 2014 genomför Länsbiblioteket en studie kring litteraturens villkor i Östergötland. Där kommer bland annat frågor kring samverkan, fristadsförfattare, förutsättningar för ett östgötskt litteraturcentrum, tillgång till och verksamhet kring litteratur på minoritetsspråk och andra språk, att belysas. Ett syfte är att identifiera aktörer och aktiviteter som vi inte känner till idag som kan bli framtida samverkansparter. Kunskap om vad som pågår och en tydlig infrastruktur som stöd, kan skapa innovationer och långsiktighet för att flytta fram litteraturens ställning i länet. Arbeta med förutsättningar för professionella författare En fråga för regionen framåt är hur professionella författare och översättare kan medverka med sin yrkesegenskap i olika sammanhang, såsom skola och utbildning samt kultur och samhällsdebatt. Inom konstområdet finns en pågående diskussion 12

13 om MU-avtal, det vill säga fastställda ersättningsnivåer för samtidskonstnärers möjlighet att få betalt i samband med utställningar. För de professionella författarna och översättarna bör det på samma sätt poängteras vikten av avtalsenlig ersättning i offentliga sammanhang. Snart finns det i regionen två fristäder för författare (Norrköping och Línköping). Det bör diskuteras vidare hur fristadsfrågan kan stärkas via den regionala nivån. Utforma strategier för litteratur, skrivande och läsning för länet Utifrån resultatet av studien om litteraturens villkor kommer strategier för litteratur, skrivande och läsning att tas fram. Ta fram en läsluststrategi för biblioteken i länet I den nya bibliotekslagen som trädde i kraft 1 januari 2014 har bibliotekens uppdrag förstärkts kring litteraturens ställning, barns och ungas språkutveckling och det läsfrämjande arbetet. Strategin ska vara vägledande för de kommande årens arbete. Lyfta fram cirkeln som metod för läsning, skrivande, samtal, berättande och litterär gestaltning Länsbiblioteket avser att hösten 2014 söka läsfrämjandemedel från KUR till kampanjen/projektet Våga läsa läslust i Östergötland. Målet är att med läsaren i fokus, ta fram olika koncept kring läsande- och skrivande på Götabiblioteken, i det fysiska rummet och digitalt. Det kan handla om allt från bokklubbar, boksnack, boksamtal och bokkedjor för barn till resecirklar för vuxna på Östgötapendeln. Biblioteken vill utvecklas vidare som mötesplats och möjliggörare i samarbete och dialog med såväl den enskilda läsaren, som offentliga förvaltningar, folkbildning och civilsamhället. Främja kunskap om nationella minoriteters villkor. Tillhandahålla litteratur och andra bibliotekstjänster på minoritetsspråken Utveckla koncept kring Östgötaförfattare och Östergötland i litteraturen o Exponera på den gemensamma Götawebben Östergötland har många verksamma författare och illustratörer för både barn och vuxna. De presenteras på den gamla webbplatsen Där finns också tips på skönlitteratur där handlingen utspelar sig i Östergötland. Materialet ska integreras med den nya webben. o Gestalta litterära hållplatser med utgångspunkt i författarskap och geografiska platser. Den östgötska litteraturen exponeras utifrån ett platsperspektiv. Delta i en eventuell kommande nationell Book-start-satsning som riktar sig till små barn och deras vuxna 13

14 Nationella minoriteter I Östergötland finns idag tre kommuner som är finskt förvaltningsområde. Tillsammans med Landstinget har dessa tillsammans påbörjat ett konkret informations- och aktivitetsarbete i sina kommuner. Dialog har under 2014 påbörjats mellan detta nätverk och Regioförbundet, samt med Linköpings kommun (som är en av de kommuner i Sverige som får statligt bidrag för att arbete med romer inom nationella minoriteter). Redan idag arbetar finskt förvaltningsområdena med samrådsgrupper. Tanken är att kunna utgå från detta arbete framåt och bilda ett regionalt råd för nationella minoriteter för att diskutera målgruppens kultur och hur den kan utvecklas i regionen, likt det råd som finns idag för och med kulturutövare. Ambitionen är att ta fram en strategi för hur Östergötland framåt ska utveckla arbetet med de nationella minoriteternas kultur till nästa kulturplan. Dialoger och samverkan Samverkan mellan verksamheter, mellan region och kommun, med andra regioner mellan amatörer och professionella, mellan institutioner och fria utövare och mellan konstarter är grundläggande för att kulturlivet ska utvecklas. Det är också grundtanken i kultursamverkansmodellen. Centralt är dialoger med alla aktörer i modellen, utifrån utvecklingsmålen i den fastställda kulturplanen. Under året har Regionförbundet Östsam träffat alla de verksamheter som har regionala kulturuppdrag för att utvärdera förra årets insatser, men också blicka framåt. Regionförbundet Östsam bedriver ett aktivt kvalitetsarbete för att utveckla dialogerna. Kommuner i regional kultursamverkan Inför revisionen av kulturplanen har Regionförbundet Östsam aktivt arbetat med dialogprocesser för att utveckla och förankra de regionala kulturstrategierna. Ett dialogprojekt om hur kulturen kan inkluderas i samhällsplaneringen har genomförts där Regionförbundet besökt respektive kommun för förutsättningslösa samtal med representanter för kommunledning, kultursektor samt kommunal samhällsplanering. I ett parallellt forskningsprojekt har dessa dialogfora studerats genom observationer och analys av dokument kopplade till dialogen. Styrgruppen för regionbildningen initierade under våren 2014 politiska arbetsgrupper för några strategiska områden; kultur, attraktivitet, tillväxt/innovation och integration med uppdrag att ta fram underlag till arbetet med regionala utvecklingsfrågor i den nya regionen. Grupperna har bland annat inventerat nuläget, diskuterat prioriteringar av insatser och undersökt behoven av ytterligare åtgärder inom respektive områden. Arbetsgrupperna har bestått av politiker och tjänstemän från länets kommuner, Regionförbundet och landstinget. Arbetsgruppen för kultur har identifierat olika möjligheter att utveckla den regionala kulturen och föreslår insatser som stärkt infrastruktur för kultur till särskilda målgrupper, förstärkning av eftersatta kulturområden, mer stimulansmedel för övrigt kulturliv, översyn av uppdrag. samt strategier för kultursektorns koppling till andra politik- och samhällsområden. Flera av förslagen förutsätter tillskott av resurser. Eventuella politiska beslut inför 2015 fattas i samband med den budgetprocess som föregår regionbildningen. 14

15 Dialog med företrädare för civilsamhället har skett under våren 2014 och ytterligare tillfälle planeras för hösten tillsammans med Ideell Kulturallians Östergötland (IKA- Ö). Där är ett 30-tal organisationer medlemmar såsom hembygdsföreningar, teaterföreningar, studieförbund, folkets husföreningar, föreläsningsföreningar m fl. Sedan införandet av kultursamverkansmodellen arrangeras en årlig kulturkonferens med brett anslag för alla aktörer utifrån aktuellt och angeläget tema 2012: Kulturskaparnas villkor, 2013: Kommunerna och kultursamverkan, 2014: Vems kultur? Kultur för alla? Vems ansvar? - med tillgänglighet och delaktighet i fokus. Dialog med konstnärliga utövare har skett kring frågor som berört de olika konstområdena i planen. Ett regionalt råd för kulturskapare med representanter för olika konstområden sammanträder tre-fyra gånger per år. Exempel på teman som diskuterats vid dessa möten är processen kring nästa kulturplan, det nationella utbytet via KLYS mötesplats och regionernas dialoger med kulturskaparna i december 2013, återkopplingen till sin egen bransch, likheter och olikheter i förutsättningarna för respektive konstart etc. I och med tillägget av att det åttonde området litteratur och läsfrämjande tillkommer inför 2015, har den regionala representanten från Sveriges Författarförbund lämnat yttrande till denna revidering. Författarförbundets representant har deltagit i kartläggning av litteraturens villkor och i genomförande av litteraturaktiviteter. Kulturskaparnas villkor har varit tema vid möte för politiska arbetsgruppen K2 då även Konstnärsnämnden medverkade. Denna form för samverkan med kulturskapare prövas under och kommer att utvärderas för eventuell vidareutveckling inför nästa kulturplansperiod. En nystart har skett i fråga om regelbundna träffar med kommunernas kulturansvariga. Möten med kommunernas kultursekreterare och kulturansvariga har skett regelbundet. De möten som har ägt rum med kommunernas kulturansvariga utifrån kulturplanen har främst handlat om något av planens perspektiv, eller ett definierat utvecklingsområde inom något av de sju konstområdena. Regionalt nätverk för kommunernas kulturchefer där Regionförbundet Östsam är sammankallande etablerades under Nätverket involveras i kulturplansprocessen och den politiska arbetsgruppen K2. Frågan om hur framtida kommunal samverkan mellan region och kommun inom kulturområdet ska organiseras diskuteras inför regionbildningen Den politiska arbetsgruppen för kultur har i sitt förslag poängterat att kultursamverkansmodellen kräver ett kontinuerligt sittande politiskt samråd där alla kommuner ingår samt att en motsvarande tjänstemannagruppering/nätverk utgör en naturlig del av en sådan organisation. Arbetet med den kommande kulturplanen är inlett och möten med kulturplanens styrgrupp (K2), med politikerrepresentanter från kommunerna, har ägt rum vid sex tillfällen Vissa möten har haft särskilda teman: fria kulturutövare, regionala verksamheter som Östgötamusiken, Östergötlands museum etc. Styrgruppen har genomfört en arbetsprocess och formulerat övergripande strategier som utgör utgångspunkt för fortsatta dialoger. 15

16 Vid nio tillfällen har Regionförbundet träffat Landstingets regionala beredning för frågor som rör kultursamverkansmodellen och planen. Regionala beredningen har fått Landstingsstyrelsens uppdrag att följa arbetet med kommande plan. Samråd har genomförts vid ett tjugotal tillfällen utifrån temaområden under våren 2014 som; dans, konst, folkmusik, designutveckling, läsfrämjande, litteratur, kulturarv med mera. Deltagande aktörer har varit såväl professionella kulturskapare som amatörer, kommunala företrädare, regionala institutioner, folkbildning och föreningsliv. (Se tidplan sid 16 och 17.) Till hösten fortsätter tematiska samråd och genomförs kommunvisa dialoger. 16

17 Möten med kommunernas kultursekreterare och kulturansvariga har skett regelbundet. De möten som ägt rum med kommunernas kulturtjänstemän utifrån kulturplanen har främst handlat om något av kulturplanens perspektiv, eller ett definierat utvecklingsområde inom något av de sju konstområdena. En nystart har skett i fråga om regelbundna träffar med kommunernas kulturansvariga. Exempel på insatser för ökad delaktighet och tillgänglighet: Regionförbundets årliga konferens 2014 under rubrik Vems kultur? Kultur för alla? Vems ansvar? har tillgänglighet och delaktighet i fokus. Inom ramen för Kultur för äldre-projektet erbjuds kompetensutveckling på tema tillgänglighet för fria kulturaktörer och institutioner. I samarbete med handikappföreningarna i Östergötland planeras ett Ögon öppnar -seminarium för kulturaktörer. I samtliga dialoger med regionala uppdragstagare diskuteras i ökad delaktighet och tillgänglighet Konst & kulturfrämjande - Ett fokusområde under är den regionala utvecklar/främjarrollen. Ett nytt nätverk bildas för Östergötlands olika främjare/konsulenter som inbegriper avdelningen för Kultur och kreativitet på Regionförbundet, Länsbibliotekets utvecklingsledare samt konsulenterna inom Film i Öst, Hemslöjd, Östergötlands museum (konstkonsulent) och Riksteatern. Syftet är att skapa förutsättningar för gemensamt utvecklingsarbete och områdesöverskridande samarbeten. Under hösten 2014 genomförs i samarbete med Sörmland och Jönköping kring ett gemensamt seminarium kring den regionala utvecklar/främjarrollen. Kulturtjänstemän med uppdrag kring regional utveckling/ främjande i de tre länen möts för gemensam Open Space under oktober Interregional samverkan - Under 2013 initierades ett utvecklingsarbete med Jönköping och Sörmland med syfte att skapa ökat inflytande för kulturskapare. De tre länen prövar, var för sig, olika metoder och arbetssätt för hur regionala kulturskapare involveras i kulturplansprocessen. Arbetet sker under och kommer att 17

18 följas upp i samverkan. Under 2014 inleder de tre länen ett samarbete kring den regionala utvecklar-/främjarrollen, se ovan. Internationellt En process för att öka tonvikten på internationella frågor i både intern och extern verksamhet har inletts under 2014 tillsammans med avdelningen för internationell samverkan på regionförbundet och Brysselkontoret. En inspirationskonferens om internationell finansiering av kulturprojekt arrangerades i början av Intresset var mycket stort, drygt hundra personer deltog. Kultur för äldre projektet har presenterats vid två internationella konferenser och intresserade samarbetsparter finns för kommande år i både Norge och Finland. I samtliga dialoger med regionala uppdragstagare diskuteras internationell samverkan. Uppföljning och utvärdering Regionförbundet Östsam ansvara för uppföljningen av bidragen till de regionala kulturverksamheterna. Likt övriga regioner i Sverige använder Regionförbundet sig av verktyget kulturdatabasen för kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Regelbundet sker också samtal med de regionala verksamheterna för att diskutera uppföljningsfrågor såväl som utvecklingsfrågor. Uppföljningen ska vara ett stöd i den fortsatta dialogen mellan stat, region, kommuner och aktörer inom kulturområdet. I november publicerar Statens kulturråd årligen en nationell sammanställning av den kvalitativa och kvantitativa uppföljningen från kulturdatabasen. Anslag Regionförbundet Östsam ansvarar för regional kulturverksamhet och har genom samverkansmodellen ansvar för fördelning av både regionala och statliga kulturanslag. Genom samverkansmodellen har Regionförbundet totalt fördelat drygt 114 miljoner kronor till kulturändamål för 2014 i regionala och statliga anslag. Den regionala andelen till länsinstitutioner och regionala organisationer är cirka 48 miljoner och den statliga cirka 67 miljoner. Till detta kommer kommunal finansiering från Linköping och Norrköping till de regionala kulturinstitutionerna Östgötateatern, Norrköpings Symfoniorkester, Östgötamusiken och Östergötlands museum om totalt 86 miljoner. Östergötland är den region i landet som har högst kommunal finansiering.. Tabellen på nästa sida visar den regionala och statliga anslagsfördelningen för 2014 till respektive verksamhet: 18

19 19