Kolneutrala kommuner. Kolneutrala kommuner En innovativ finländsk metod SYKE

Transkript

1 Kolneutrala kommuner SYKE Kolneutrala kommuner En innovativ finländsk metod Genom projektet Kolneutrala kommuner (HINKU) har fem små kommuner förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp mer omfattande och snabbare än vad som krävs enligt de nuvarande EU-målen och därmed bli kolneutrala. Projektet syftar till att skapa nya verktyg och metoder för att minska växthusgasutsläppen och främja införandet av klimatvänlig teknologi. Genom nära samarbete mellan forskare, den offentliga sektorn och företag försöker man hitta genomförbara lösningar. God praxis som projektet resulterat in kan senare tillämpas mer omfattande både i Finland och utomlands. Utifrån den femåriga erfarenhet man skapat sig verkar denna botten upp-metod vara ett lovande sätt att öka verksamheten för att stävja klimatförändringen i samhället. Alla HINKU-kommuner har antagit effektiva och innovativa metoder för att minska växthusgasutsläppen med hjälp av lokalt samarbete mellan kommunen, företag och invånare. I slutet av sommaren 2013 ökade antalet kommuner engagerade i HINKU-projektet till 14 och antalet invånare som är delaktiga i projektet överskrider Målet med nästa steg är att dela framgången med kolneutrala kommuner med större städer i Finland för att påskynda övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Bakgrund Projektet Kolneutrala kommuner (HINKU) inleddes i oktober 2008 med hjälp av Tekes utvecklingscentralen för teknologi och innovationer. Projektet härstammar från en tidigare process vid namn Vi överraskar samhället som startades i september 2007 av sju företag för att stödja kommunernas satsningar för att förbättra energieffektiviteten. I ett initiativ från nätverket Devoi Oy för finska företagsledare slog sig ledande personer inom företagsvärlden samman för att komma på nya idéer om företagsansvar. Finlands miljöcentral (SYKE) ombads hitta metoder för att genomföra dessa idéer och sätta framtida energisparåtgärder i verket, vilket ledde till idén om kolneutrala kommuner. Alla deltagare i HINKU-kommunerna kommunen, invånarna och lokala företag arbetar för att minska sina växthusgasutsläpp både på kort sikt (2 5 år) och i det långa loppet (6 20 år). Målet är att skapa situationer där alla är vinnare och där satsningar för att stävja klimatförändringen fullt ut beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Projektet syftar till att behandla orterna som deltar som miniatyrversioner av Finland där de lokala myndigheternas, företagens och invånarnas verksamhet kan undersökas i detalj för att hitta nya sätt att bromsa växthusgasutsläppen. Projektet är fortgående och har inget slutdatum. Kommunerna har förbundit sig att före 2030 minska växthusgasutsläppen i sina respektive områden med 80 procent från 2007 års nivå. Kommunerna som var med från projektets början Virmo, Nystad, Kuhmois, Padasjoki och Parikkala valdes på grund av deras anknytning till de företag som deltar i projektet. Dessa orter har olika möjligheter att fungera som försöksområden för nya klimatåtgärder. Erfarenheterna har varit hoppingivande. I dagsläget har nio nya kommuner Hangö, Raseborg, Lojo, Sjundeå, Ii, Letala, Masko, Asikkala, Raumo anslutit sig till projektet, och antalet invånare som deltar i projektet har vuxit från till (Bild 1, Bilaga 1).

2 Bild 1. Kommuner som omfattas av HINKU-projektet sommaren Framsteg och deltagare HINKU-projektet samordnas av Finlands miljöcentral (SYKE) som är ett nationellt miljöforsknings- och expertinstitut som lyder under miljöministeriet. Under projektets första fas analyserar Finlands miljöcentral varje kommuns växthusgasutsläpp med 2007 som basnivå. Beräkningen omfattar alla växthusgasutsläpp som kommunen ger upphov till, och resultaten analyseras i detalj. Detta har resulterat i att det nu är möjligt att på årsnivå övervaka växthusgasutsläpp från varje kommun som deltar i projektet. Finlands miljöcentral samordnar och stöder kommunernas information om projektet till allmänheten. Finlands miljöcentral administrerar projektets nationella webbplats och på varje kommuns webbplats finns information om projektet på första sidan. Därutöver har broschyrer och informationsblad producerats för olika målgrupper. I början av processen ordnas allmänna föreläsningar i kommunerna för att diskutera utgångsnivåerna för utsläppen, framstegen och projektets målsättningar. Därutöver samlar man in respons från lokalbefolkningen för planeringen av projektets nästa steg. Samtidigt engageras tidningar, radio och tv för att skapa synlighet i media inför projektstarten. I kommunerna uppmuntras varje målgrupp kommunala myndigheter, invånare och företag att delta för att minska sina växthusgasutsläpp. Verksamheten omfattar åtgärder för att spara energi och förbättra energieffektiviteten, speciellt i hemmen, allmänna ämbetslokaler, företag och inom transport och kommunikation, men också åtgärder för att främja produktionen och användningen av förnybar energi.

3 Finlands miljöcentral utvärderar förändringarna i växthusgasutsläppen inom projektet och resultaten matas in i HINKU-databasen ( Sommaren 2013 fanns det över 240 fall av minskade utsläpp i databasen. Databasen är också en källa till information om kostnader och allmänna erfarenheter av initiativen för att minska utsläppen. Finlands miljöcentral har publicerat flera broschyrer och ordnat flera seminarier (t.ex. näringskedjan, energieffektiva hus, transport, kommunikation) för att skapa nya metoder, idéer och handlingsprogram för att minska växthusgasutsläppen i kommunerna. Kommunerna samlar in information och erfarenheter om god praxis och förfaranden och delar med sig av dessa med andra kommuner. Varje månad utnämner Finlands miljöcentral den bästa åtgärden för att minska utsläppen bland HINKU-kommunerna och dessa utnämningar får positiv nyhetstäckning i lokala medier. Projektet stärker den kommunala verksamheten genom olika frivilligprojekt och forskningsprojekt. Omkring 40 finländska företag som tillhandhåller klimatvänlig teknologi och klimatvänliga tjänster har hittat nya kunder i kommunerna genom att delta i detta projekt. Därutöver har forsknings- och utvecklingsprojekt och pilotförsök i början organiserats med hjälp från olika finansieringsinstitut. Det är viktigt att notera att kommunerna är ett försöksområde för flera pågående nationella projekt. EU-projektet Changing Behaviour pågår också i Virmo kommun. Genom diskussioner med kommunrepresentanter har potentiella åtgärder i nyckelposition för att minska växthusgasutsläppen på kort och lång sikt diskuterats och identifierats i ett tidigt skede av projektet. För att identifiera realistiska mål för minskningen av växthusgasutsläpp, utfördes olika studier om främjande av energieffektivitet och användningen av förnybara energikällor av olika forskningsinstitut, företag och universitet. Denna bakgrundsinformation kommer att vara användbar för att fastställa kommunspecifika mål för att minska deras växthusgasutsläpp både på kort sikt (2 5 år) och i det långa loppet (6 20 år). Kommunerna har faststället målet som en 16 procent minskning före Kommunerna har gjort upp handlingsplanerför att nå dessa mål (Bild 2). Bild 2. HINKU-projektets huvudprocesser

4 Majoriteten av kommunerna i projektet har använt experter för att genomföra initiativen för att producera och spara energi. Resultaten av studien av den förnybara energiproduktionen i de ursprungliga fem kommunerna visar att alla kommuner genom att använda sina egna bioenergi- och vindenergiresurser har potential att ersätta de nuvarande fossila bränslena före Samtliga kommuner har analyserat energiförbrukningen i kommunala byggnader och gjort upp planer för att förbättra energieffektiviteten i dessa. I dagsläget studerar vi vilka åtgärder som individer har vidtagit för att minska sin energiförbrukning och hur de har infört förnybar energi i sina hem. Det har dock visat sig vara svårt att få tillförlitliga uppgifter om åtgärder på individnivå. Det finns tecken som tyder på att anskaffningen av luft- och jordvärmepumpar är den vanligaste åtgärden som vidtas. Det finns nya initiativ på individnivå, till exempel håller de första lågenergihusen på att byggas. En av de första passiva energilägenheterna i Finland planeras i Virmo. Trafikinitiativ är ett annat område som undersöks för närvarande. Vissa samhällen har prövat på samåkning. En annan målgrupp är säsongshusägare som bor i HINKU-kommunerna främst under sommarmånaderna. I till exempel Padasjoki och Kuhmois har en projektgrupp upprättats bestående av sommarstugeägare. De försöker hitta energieffektiva lösningar med förnybar energi för sina hus. Undersökningen som utfördes bland sommarstugeägare har visat att de flesta är villiga att samarbeta för att minska växthusgasutsläppen. Därtill finns det flera små grupper vid utbildningsanstalter i kommunerna som arbetar med att ta fram åtgärder för att minska utsläppen. Redan tidigt i projektet lyckades Nystad få en grupp av 40 företag att räkna ut kolspåren för sina produkter och att minska sin energiförbrukning. Detta positiva initiativ var framgångsrikt på grund av en projektledare med stöd av stadsdirektören. Denna modell införs nu i de andra kommunerna. Projektet har varit en möjlighet för företag inom miljöteknologi att hitta nya kunder i kommunerna. Till exempel har nya innovativa avfallsinsamlingssystem införts. Nya lösningar för geotermiska värmesystem på djurfarmer och utnyttjande av värme från avfall vid företag i fjärrvärmesystemen är under utveckling. Vindkraftsföretagen har hittat nya kunder i kustkommunerna (Nystad, Hangö och Ii) och ett tiotal vindkraftverk i megawatt-klassen planeras i den närmaste framtiden. En innovativ stängd lösning för fiskfarmer som möjliggör utnyttjande av energi, avfallshantering, näringsämnen och vatten håller också på och utvecklas. Inom projektet har alla kommuner förbundit sig att uppfylla de så kallade HINKU-kriterierna att analysera energiförbrukningen i kommunala byggnader. Kriterierna omfattar mål och processer för att stävja klimatförändringen (se Bilaga 2). Vad har vi lärt oss? Mediabevakningen av projektet har varit ett effektivt sätt att öka kännedomen om projektet, målen och åtgärderna bland invånarna i kommunerna, i synnerhet i de första fem HINKU-kommunerna. I dagsläget kan man se tydliga skillnader mellan kommunerna i fråga om deras förmåga att uppnå de kortsiktiga målen. De huvudsakliga anledningarna till detta är: 1) ekonomiska frågor och den ekonomiska situationen (effekterna av lågkonjunkturen varierar bland kommunerna) 2) utgångsläget för tekniska system 3) dagligt ledarskap och engagemang i kommunen Den sista punkten syftar på ledare i kommunen, t.ex. hur prioriterar samhällsledarna målen för projektet i det vardagliga arbetet? Kommun- och stadsledningen har en mycket viktig roll när det gäller framgång. Deras stöd är möjligt om stävjandet av klimatförändringen ses som en möjlighet och fördelarna med processen är greppbara. Kommunala växthusgasutsläpp spelar en mindre roll i de totala utsläppen från kommuner, dock måste kommunen vara en förebild för att ändra invånarnas beteende. Vidare är det

5 viktigt att projektet har en egen projektledare som arbetar för kommunen och att beslutsfattarna i kommunen prioriterar frågor i aslutning till att stävja klimatförändringen i sitt dagliga beslutsfattande. Genomförandet och hanteringen av HINKU-projektet har varierat från kommun till kommun och bestämts utifrån lokala förhållanden. Den andra punkten gäller utgångsläget för tekniska system. Tekniska system medför stora växthusgasutsläpp och behöver en teknisk uppgradering. Till exempel hade Virmo och Padasjoki möjlighet att byta ut sin oljebaserade fjärrvärme med 3 och 4 megawattskraftverk och därmed har de framgångsrikt minskat sina växthusgasutsläpp avsevärt. Kuhmois överväger nu huruvida man ska bygga ett vedbaserat kraftverk med fjärrvärme. Paikkala hade däremot byggt sitt kolneutrala fjärrvärmesystem redan före 2007 och Nystad hade ett gammalt fjärrvärmesystem som använde värme från avfall från industrier belägna i staden. Ii har stora möjligheter att bygga vindkraftverk i sitt område på grund av kommunens positiva inställning till vindkraft och goda vindförhållanden. Nyckelfaktorerna för positiva resultat är: Engagemang från kommunledningen att stävja klimatförändringen ses som en möjlighet insikt om fördelarna med processen Olika aktörer bygger nätverk och stöder varandra forskare som främjar Praktiska verktyg och personlig handledning finns tillgängliga för olika målgrupper Projektpersonalen i kommunerna betalas tillbaka på kort tid på grund av betydande energibesparingar inom den kommunala verksamheten Aktivt deltagande av frivilligorganisationer Övervakning av mätningar online (databas online) Effektiv mediakommunikation kring god praxis för minskade utsläpp samt kring kostnader och fördelar i anslutning till detta Övervakare av växthusgasutsläpp och minskningen av utsläppen Växthusgasutsläppen från HINKU-kommunerna har övervakats i enlighet med de internationella regler för beräkning av växthusgasutsläpp som används i förteckningen över de nationella växthusgasutsläppen enligt IPPC. En utgångspunkt är att utsläppen omfattar all verksamhet i kommunerna som inte omfattas av EU:s utsläppshandel. Kraftverk som omfattas av EU:s utsläppshandel beaktas däremot i beräkningarna, om de producerar samhällenas värme/kylningsbehov. Därutöver beaktas de indirekta utsläppen som orsakas av elförbrukning och energiproduktion. Utsläpp från genereringen av el som konsumeras av kommunförvaltningen, företag, trafik och invånare i kommunområdet motsvarar specifika utsläpp från elproduktionen i Finland, inklusive överföringsförluster vid överföring av el (totalt ca 220 kg CO 2 eq/kwh). Om energiproduktion baserad på förnybara källor i en kommun används utanför kommunen, minskar energimängden utsläppen från de fossila bränslen som den förnybara energin ersätter. Förteckningarna över växthusgasutsläpp som gjorts upp för varje kommun visade hur olika ekonomiska sektorer bidrar till kommunernas totala utsläpp av växthusgaser (Bild 3). Resultaten är bra utgångslägen för övervakningen av utvecklingen i fråga om dessa utsläpp. Däremot har resultaten lett till debatt om grunden för beräkningarna och vilka frågor kommunerna verkligen kan påverka. Till exempel varierar resultaten av analysen av utsläppen från trafiken mellan kommunerna beroende på trafiken som löper genom kommunen.

6 A) B) Bild 3. Hur ekonomiska sektorer bidrar till växthusgasutsläppen i Kuhmois (A) och Nystad (B). I fråga om Nystad har N 2 O-utsläppen från Yara (ett stort företag som tillverkar gödsel och omfattas av EU:s utsläppshandel) utelämnats. N 2 O-utsläppen från Yara dominerar växthusgasutsläppen från Nystad. Observera att skalorna är olika i A och B. Nystad kan anses som en föregångare bland HINKU-kommunerna eftersom Nystad har minskat sina växthusgasutsläpp med 16 procent mellan 2007 och 2011, och samtidigt har dess industriverksamhet ökat. De övriga fyra kommunerna som deltagit i projektet från början har minskat sina utsläpp med procent mellan 2007 och 2011 (Bild 4). Det är viktigt att anmärka att samtliga fem kommuner redan har uppfyllt det kortsiktiga målet (minskning av utsläpp med 16 procent före 2016). De nya resultaten för samtliga 14 HINKU-kommuner (minskningen ) kommer att publiceras senast i september Sammanfattningsvis verkar det som om alla HINKU-kommuner redan har antagit effektiva och innovativa metoder för att minska växthusgasutsläppen med hjälp av lokalt samarbete mellan kommuner, företag och invånare.

7 Utsläpp (1000 t CO2e/a) Nästa steg En utökning av HINKU-projektet att omfatta nya kommuner kommer att skapa nya utmaningar för projektledningen. Därför har HINKU-projektet omorganiserats i början av 2013 som ett HINKU-forum. Det är ett nätverk för föregångare vad gäller att stävja klimatförändringen. Kärnmedlemmarna är kommuner som kan godkänna kravet på HINKU-kriterierna (se Bilaga 2). De övriga medlemmarna representerar ministerier i nyckelposition (t.ex. miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet), företag, forsknings- och utvecklingsinstitut och finansieringsinstitut v v Bild 4. Minskningen av växthusgasutsläpp i de fem första HINKU-kommunerna Forumet syftar till att stödja arbetet för att stävja klimatförändringen i kommunerna, att skapa nya innovativa lösningar och att förmedla information om bästa praxis i kommunerna. Inom en nära framtid kommer HINKU-forumet att uppdatera HINKU-kriterierna och riktlinjerna för beräkningen av utsläpp. Skötseln och förbättringen av markanvändningen i fråga om kolsänkor (t.ex. lagring av kol i skogar) på projektorterna kommer också att vara en del av projektet. En systematisk övervakning av minskningens kostnader och fördelar för sysselsättningen bör också införas. Därutöver spelar forumet en roll för att dela framgången med kolneutrala kommuner till alla kommuner som kan godkänna HINKU-kriterierna. Målet är att dela framgången med kolneutrala kommuner med större städer i Finland för att påskynda övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Finlands miljöcentral erbjuder sekreterartjänster för forumet, övervakar utvecklingen av växthusgasutsläppen i kommunerna, tillhandahåller information och hjälper till med kommunikation och förberedelser om nya specifika projekt för att främja stävjandet av klimatförändringen i kommunerna. Samtidigt har en ny webbplats för forumet öppnats ( även på engelska från och med augusti 2013). På webbplatsen finns information om exempelvis åtgärder som vidtagits i kommunerna och olika verktyg för olika målgrupper. Samarbetet på nationell och internationell nivå kommer att förbättras. Finlands miljöcentral kommer att försöka få i gång ett informationsutbyte mellan HINKU och mossvarande internationella initiativ och projekt. Målet är också att inleda samarbetsprojekt med internationella partners. I Finland kommer Kommunförbundets roll att stärkas vad gäller hanteringen av projektet. Därutöver är målet att öka samarbetet med Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra (som bygger morgondagens framgångsrika Finland) och Motiva Ab (som är expert på effektivisering av energi- och materialanvändning i Finland).

8 De nya kommunerna kunde innebära ett nytt skede av HINKU-projektet. Till exempel har HINKUkommunerna i Västra Nyland (Hangö, Raseborg, Lojo och Sjundeå) och i västra Finland (Masko, Virmo, Nystad, Letala och Raumo) med sina respektive invånare en mångsidig företagsverksamhet, vilket gör det möjligt att genomföra och skapa nya former av miljövänliga så kallade cleantech-lösningar. Därutöver kan den lilla HINKU-kommunen Ii i norra Finland utgöra en intressant fallstudie av produktionen av förnybar energi, särskilt storskalig vindkraft. Bioekonomin med sina nya miljövänliga lösningar kommer att spela en roll i samtliga kommuner. Den största utmaningen i den närmaste framtiden gäller investeringen i åtgärder som drastiskt kommer att minska växthusgasutsläppen i kommunerna. Vi behöver radikala innovationer och människor som är beredda att ta ansvar för sådana effektiva projekt, och människor som är villiga att ta risker för att finansiera dem.

9 Bilaga 1. Fakta om HINKU-kommunerna Kuhmoinen Mynämäki Padasjoki Parikkala Uusikaupunki Areal (km2) Invånareantal Befolkningstäthet (invånare/ km2) 4,1 15,0 6,8 10,2 32,0 Livelihood (%) Tjänstesektor Sekundärproduktion Lantbruk och skogshushollning Special characteristics Sommar stugor Lantbruk Sommar stugor Husdjursskötsel Industri De första kommunerna deltog i HINKU-projektet 2008 Asikkala Hanko Ii Laitila Lohja Masku Raasepori Rauma Siuntio Areal (km2) Invånareantal Kommuner som är nya HINKU-medlemmar 2012/2013

10 Bilaga 2. HINKU-kriterierna HINKU-kriterier skapas för kommuner för att stöda deras åtagande att stävja klimatförändringen. Kriterierna omfattar mål och processer för att stävja klimatförändringen. Kommunerna förväntas minska sina utsläpp och uppmuntra invånare, sommarboende, företag och jord- och skogsbruk att arbeta för att minska sina kolspår. En kommun som uppfyller HINKU-kriterierna har rätt att använda termen HINKU-kommun. HINKU-kommunerna är medlemmar i HINKU-forumet och har rätt att använda HINKU-logon. En kommun kan delta i HINKU-projektet som en HINKU-kommun om kommunfullmäktige har beslutat att eftersträva uppfyllandet av följande kriterier för mål och processer: Mål: Kommunen har på kommunfullmäktiges beslut förbundit sig att eftersträva en minskning på 80 procent av växthusgasutsläppen jämfört med 2007 års nivå före 2030 Kommunen har på kommunfullmäktiges beslut förbundit sig att fastställa ett minskningsmål för utsläppen på minst 15 procent före 2016 och att göra en förteckning över de viktigaste åtgärderna för att uppnå målet. Processer: En kontakperson utses för HINKU-projektet/HINKU-forumet o Kontaktpersonen gör en årlig förteckning över de åtgärder som vidtagits o Kontaktpersonen ansvarar för en plan som uppdateras årligen och som invånarna har tillgång till via internet o Kontaktpersonen förmedlar information till kommunen Kommunen gör åtminstone vart tredje år en förteckning över växthusgasutsläppen enligt Kommunförbundets rekommendationer Kommunen inrättar en HINKU-arbetsgrupp där alla viktiga förvaltningsområden är representerade o Arbetsgruppen ska sammanträda åtminstone två gånger per år och aktivt eftersträva en minskning av växthusgasutsläppen från olika sektorer o Arbetsgruppen ansvarar för att informera kommunanställda om framgångarna varje år Kommunen ansluter sig till energieffektivitetsavtalen för kommunsektorn (KETS) mellan arbets- och näringsministeriet och kommunen eller energiprogrammet (KEO) som samordnas av Motiva Ab. Kommunen genomför energiinspektioner i egenskap av part i energieffektivitetsavtalet eller energiprogrammet Kommunen verkställer en årlig handlingsplan för området. Planen bör inkluderas i budgeten för följande år. o Handlingsplanen omfattar också långsiktiga strategiska mål och sätt att aktivera lokala aktörer för att minska utsläppen Kommunen beaktar klimataspekter i allt relevant beslutsfattande Kommunen informerar invånare, företag och jordbrukare om möjligheten att stävja klimatförändringen Kommunen rapporterar årligen på sin webbplats om de åtgärder som vidtagits o Information om uppnådda minskningar av utsläpp inkluderas när det är möjligt o Rapporten omfattar åtminstone följande sektorer: Energieffektivitet och energisparande (fastigheter, utomhusbelysning, transport, kommunikation, industriprocesser) Produktion och upphandling av förnybar energi och minskning av användningen av fossila bränslen Planering av markanvändning Offentlig upphandling Materialeffektivitet Transport, kommunikation Ökad koldioxidavskiljning och lagring Information och vägledning för andra aktörer i kommunen