RAPPORT. Jämlik resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet. Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 90. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET
|
|
- Rolf Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Jämlik resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet Antagen av kultur- och fritidsnämnden , 90. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET
2
3 2 Uppdragsplan 2013 rapport av punkt 4, jämlik resursfördelning inom kultur- och fritidsområdet 1 Inledning 3 Sammanfattning 3 Syfte 4 Avgränsningar 4 Metod 5 Översikt 5 Jämlikhet som begrepp 5 Sverige och omvärlden 6 Norrköping i Sverige 6 Det demokratiska uppdraget 6 Idrottens dilemma 7 Kultur- och fritid som grundläggande rättighet 7 Kultur- och fritid och kommunal subvention 8 Idrott, fritid och kultur 9 Subventionerade idrottsanläggningar 9 Bidrag 10 Idrott och fritid 10 Kultur 11 Hinder för jämlikhet 12 Funktionshinder 12 Ålder 12 HBT 12 Övriga jämlikhetsfaktorer 13 Föreningsliv, jämlikhet och demokrati 13 Möjliga åtgärder 14 Striktare regeltillämpning 14 Offentlig debatt 15 Omfördelning 15 Riktade satsningar 15
4 Inledning Sammanfattning I visionen för Norrköping 1 uttrycks att Norrköping är tillgängligt för alla, och invånarna upplever ett samhälle som tar hänsyn till vars och ens behov Norrköping ska vara, eller bli mer, jämlikt med andra ord. Nämndens årliga subvention av idrotts- och fritidsanläggningar (ca 83 mkr), samt bidrag till idrotts- fritidsföreningar och det lokala kulturlivet (ca 26 mkr), är inte jämlikt fördelade bland kommunens invånare. Subvention av idrottsanläggningar kommer alla som använder dem till del. Eftersom anläggningarna till stor del hyrs ut till ungdomsidrott som bedrivs i föreningsregi är det unga som får mest del av kommunens skattesubvention. En stor del av ungdomsidrottare som är medlemmar i idrottsföreningar bor i sociokeonomiskt stabila områden. Det innebär att skattesubventionen mer kommer redan resursstarka till del, än till resurssvaga. I socioekonomiskt starka områden finns också resurser att driva processer om att bygga nya skattesubventionerade anläggningar, samt att erbjuda kommunen partnerskap med starka föreningar. Sådana processer har blivit vanligare på senare tid. Liknande processer förekommer sällan, eller aldrig, i socioekonomiskt svaga områden. Ojämlikheten ökar därför över tid. Bidragsystemet för att stödja idrotts- och fritidsföreningar och det lokala kulturlivet förutsätter viss integrering i och kännedom om den svenska modellen, med föreningen som centralpunkt. Det kan upplevas som ett hinder för individer och grupper som har alternativa normsystem eller lägre tilltro till en demokratiskt organiserad struktur. Trots att största delen av bidragen tillfaller aktiva och föreningsanknutna finns ändå ett visst fokus inom bidragshandläggningen mot att även stödja resurssvaga individer och grupper. Det gör att bidragen är mer jämlikt fördelade än anläggningssubventionerna. Orsaker till, och förebyggande av, ojämlikheter inom kultur- och fritidsområdet i Norrköping behöver studeras och analyseras mer. 1 Det goda livet finns i Norrköping En vision för 2030, Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Trädgårdsgatan kultur.fritid@norrkoping.se Kultur- och fritidskontoret Internet Norrköping
5 Det finns forskning på området som visar att överföring av offentliga medel till idrottsföreningar i Sverige inte är jämlik, utan tillfaller redan resursstarka samhällsdelar. 2 4 Syfte Kultur- och fritidsnämnden har i sin uppdragsplan 2013 gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en inventering med fokus på jämlikhet. Nämnden vill att ojämlikheter i fördelning av nämndens resurser ska rättas till om det finns skäl för det. En åtgärdsplan för att komma till rätta med ojämlik resursfördelning ska tas fram. Eftersom ämnet är omfattande och komplext så syftar denna rapport till en introduktion till eller överblick, av jämlikheten som utgångspunkt för att värdera del av en specifik välfärdsproduktion, nämligen fritid, idrott och kultur. Ytterligare fördjupning av påverkan på jämlikheten inom varje del av nämndens verksamhet behöver ske. Avgränsningar Inventeringen begränsar sig till delar av nämndens verksamhet som omfattar följande områden: Bidrag till fritids- och kulturverksamhet (26 mkr) Subvention av anläggningar för föreningsdriven idrottsverksamhet samt organiserad kulturverksamhet (83 mkr) Kom m unalt stöd till kultur- och fritid i N orrköping 2012 (ca 307 m kr) Studerat om råde (bidrag och hyressubvention av K F N ) 36 % av to talt stö d Länsteatern SON Idrottsparken Övrig kultur- och fritidsverksam het (K S) N äm ndens institutionsverksam het Fritidsgårdverksam het Den verksamheten (109 mkr) omfattar cirka 2 procent av kommunens totala kostnader. 2 Engström, Lars-Magnus (1999) Idrott som social markör. Stockholm HLS förlag. Åkesson, Joakim Var hamnade handslagspengarna? RF Handslagsrapport 2007:22
6 Metod Statistiskt material om förhållanden i Norrköpings olika stadsdelar har använts. 3 5 För att kartlägga föreningslivet i Norrköping och bedöma dess geografiska upptagnings- och verksamhetsområde har dels uppgifter om lokalt aktivitetsstöd från RF 4 (Riksidrottsförbundet) och kultur- och fritidskontorets egna uppgifter använts. I de fall statistiskt underlag saknats dras slutsatser och bedömningar på mer allmänna analyser, som bygger på erfarenhet av verksamhetsområdet kulturoch fritid i Norrköping genom daglig kontakt med brukare och intressenter. Översikt Jämlikhet som begrepp Jämlikhet eller social jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Den minsta omfattningen av begreppet jämlikhet är att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, exempelvis säkerhet (skydd mot faror, brott och skador), rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till egendom och att ta del av samhällets service och den gemensamma produktionen av bland annat välfärdstjänster. Jämlikheten omfattar därför även ekonomisk jämlikhet, det vill säga lika tillgång till exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och socialförsäkringar. Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter, vilka omfattar samhället i sin helhet. 5 I definitionen ovan anges främst grundläggande sociala rättigheter som bas för jämlikhet. Det finns en mängd samhällsgrupperingar som jämlikheten kan analyseras utifrån. Ett tidigare belyst område (nämndens uppdrag 3) är jämställdhet eller könsjämlikhet. 6 Andra är: Ålder Etnisk/religiös tillhörighet / Wikipedia 6 KFN-2012/ ,
7 Sociala och ekonomiska förhållanden Funktionsnedsättning/funktionshinder HBT (Homosexuella, Bisexuella och Transpersoner) 6 Sverige och omvärlden Forskare har konstaterat 7 att Sverige i en internationell jämförelse är ett mycket jämlikt land. Att utveckla delar av den offentliga välfärdproduktionen mot att möta det ökande behovet av att få utvecklas som individ, på egna meriter och villkor, och mot bakgrund av den egna förmågan, blir därför alltmer aktuell. Kanske också en av förutsättningarna för Det Goda Livet 8. Idrott och kultur är redskap i det sammanhanget. Norrköping i Sverige Norrköpings kommun sticker inte ut särskilt när det gäller ekonomiska resurser för kultur- och fritidsverksamhet jämfört med övriga 289 kommuner i Sverige. År 2012 hade Norrköping plats 122 i nationsrankingen. 9 Av större städer som Norrköping kan jämföras med, satsar Umeå, Borås, Malmö, Västerås, Helsingborg, Örebro och Eskilstuna mer än Norrköping och Växjö, Uppsala, Linköping och Jönköping mindre. Norrköping är, i gruppen större städer i Sverige, särskilt utsatt när det gäller utanförskap och folkhälsa. Forskning pågår kring orsaker till det. 10 Det innebär att behovet att särskilt fokusera på jämlikhet i Norrköping kan vara större än i andra jämförbara kommuner. Det demokratiska uppdraget Utöver rena folhälsoaspekter är syftet med nämndens stöd, framför allt till idrotten, att förmedla en demokratisk modell inom vars ram folkhälsoaktiviteter äger rum. Det är, i ett internationellt perspektiv, en relativt unik modell för Sverige. Särskilt kommunens subvention av idrottsanläggningar, och i viss mån bidragsstöd till idrotts- och fritidsföreningar, förutsätter att utövaren är kopplad till en förening i någon form, för att få del av stödet. 7 Wilkinson och Pickett, The Spirit Level Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut
8 Det demokratiska uppdraget är tydligt uttryckt i kommunfullmäktiges principer från , och finns med i kultur- och fritidsnämndens bidragsregler. Dessa är i sin tur en spegling av regelverket kring statens styrning av idrotten via Riksidrottsförbundet olika stödformer. Nämndens stöd till studieförbund är också, sedan 1996, reglerat av fullmäktige. 12 Effekter av stödet till studieförbund, utifrån jämlikhetsaspekter, behöver studeras djupare. 7 Det finns trender i samhället som tyder på att föreningsformen tenderar att spela ut sin roll, och att människor söker andra former för gemenskap och självförverkligande. Det innebär att det demokratiska uppdraget kan behöva justeras. Idrottens dilemma Den pågående individualiseringen i samhället, och inom idrott och folkhälsa, är ett dilemma för idrotten och dess genomorganiserade struktur.medlemskap och aktivt deltagande i idrottsföreningar blir alltmer ifrågasatt. En tendens är att köpa sig fri snarare än att delta aktivt, kanske också med ideellt arbete. Idrottsutövaren vill idag alltmer träna på egna villkor utan att behöva bindas upp av en given form. Särskilt när det gäller breddidrott, som ökar i volym, delvis på elitidrottandets bekostnad. Alltfler företag bildas med utgångspunkt från den ideella föreningsidéns grundläggande vision. Man ser en kommersiell möjlighet i beteendemönstrets förskjutning från ideell gemenskap till folkhälsokonsumtion. Kultur- och fritid som grundläggande rättighet Kommunen har inte någon lagstadgad skyldighet att bedriva kultur- och fritidsverksamhet i den gängse betydelsen, annat än i vissa mer allmänt formulerade bestämmelser kring biblioteksverksamhet. Ser man till internationella överenskommelser som till exempel FN:s barnkonvention så tillmäts tillgång till kultur stor betydelse. Det indikerar ändå att just begreppet kultur, hur det nu än definieras, är av stort värde och därför inte helt kan avfärdas som grundläggande för ett jämlikt samhälle. Om idrott och övrig fritidsverksamhet ska tillmätas samma betydelse som kultur är inte givet. Att idrotten bidrar till att stärka sociala nätverk och öka tillgången till gemenskap, välbefinnande och folkhälsa i vidare bemärkelse, är ändå närmast självklart. Föreningslivet, som är nämndes målgrupp, når inte alla. Föreningslivet som bygger på frivilligt engagemang ideellt arbete kan heller aldrig omfatta alla,
9 det ligger i sakens natur och struktur. De som inte deltar kan göra det av flera skäl. Dels kan man som aktiv bedöma att man når högre kvalitet i sitt engagemang i andra former än via föreningslivet, eller så står man helt utanför alla former av kollektiva eller enskilda aktiviteter inom det gängse fritids- eller kulturlivet. Genom att känna sig, eller vara, utelåst från samhällsgemenskapen. Det är de som är ofrivilligt utanför som är en viktig målgrupp för nämndens verksamhet. Hur ska då ett stödsystem som inte förstärker, eller befäster, redan uppkomna skillnader i jämlikhet vara uppbyggt? Ska kultur- och fritidsnämndens verksamhet ses som ett komplement till välfärdens kärna, i första hand riktad mot stöd för mer resursstarka delar av samhället, som i sin tur blir en förebild för det goda livet? Det skulle innebära att andra kommunala nämnder svarar för att kompensera fördelning av skattesubventionen, så att den totalt kommer alla till del i lika omfattning. Det är för övrigt så kultur- och fritidsnämndens roll fungerar rent praktisk idag. Eller ska nämndens verksamhet i första vara kompensatorisk, och rätta eller dämpa uppkomna skevheter eller fel, utifrån jämlikhetsaspekter, som man möter i kontakt med föreningar och det fria kulturlivet? Det skulle innebära att det mesta av nämndens resurser skulle riktas mot resurssvaga grupper med omprioriteringar, och ingrepp i nuvarande förhållanden, som följd. Och att större delen av dagens föreningsverksamhet får klara sig med en mindre del skattesubvention. Ett mer långsiktigt alternativ är att framtida, eventuella, nytillskott av resurser mer fokuserar på utsatta grupper. 8 Kultur- och fritid och kommunal subvention Generellt sett är kultur- och fritidsnämndens verksamhet inriktad på grundstöd och subvention till aktiva föreningar och enskilda som önskar stöd för sitt intresse. Till skillnad från samhällets grundläggande sociala skyddsnät blir därför kultur- och fritidnämndens bidrag och uthyrningssubvention ett stöd för aktiva och samhällsdeltagande individer och grupper, snarare än för utsatta och marginaliserade. Utifrån den aspekten är nämndens verksamhet, till sin natur ojämlik. Det finns problemet, utifrån jämlikhet, med att erbjuda starkt skattesubventionerad verksamhet till alla medborgare som sedan resursstarka väljer att nyttja i större grad än resurssvaga. För att få en utjämning till stånd behövs en långsiktig målsättning eller vision om att alla medborgare ska ha lika del i de gemensamma resurserna, och anpassa regelverk och skattesubventionering efter det. Det bör på sikt leda till att resursstarka bidrar i större omfattning än nu med egna insatser, och att gemensamma resurser mer kommer resurssvaga till del.
10 Idrott, fritid och kultur 9 Idrott bedrivs i föreningsform i samtliga kommunens stadsdelar och ytterkommundelar. De stadsdelar som har en stark föreningsstruktur och föreningsaktivitet är Smedby, Eneby och Lindö. I Hageby, Navestad och framför allt Klockaretorpet är föreningsaktiviteten svagare. Det kan vara svårt att dra slutsatsen att stadsdelar som har livaktiga föreningar också har aktiva utövare som bor i samma område. Det sker givetvis överspridning till andra områden. Smedby AIS som är en stor ungdomsfotbollsförening har många aktiva ungdomsmedlemmar som kommer från andra delar av staden, inte minst från närliggande Hageby och Navestad. Föreningstätheten, och storleken på föreningen, ger ändå en indikation på respektive stadsdels sociala struktur, och styrkan i det civila lokalsamhällets demokratiska delaktighet. De områden utanför staden som proportionellt sett har störst andel idrottsaktiviteter är Svärtinge, Åby/Jursla och Lindö. I Krokek och framför allt på Vikbolandet är föreningsaktiviteten betydligt lägre. Ytterområdenas föreningar bedöms mer knutna till områdenas befolkning än när det gäller de nära förorterna till staden och innerstadens olika delar. Det är alltså sannolikt att merparten av föreningsaktiva i exempelvis Skärblacka också bor där. Det är de stadsdelar och ytterkommundelar med de starkaste föreningarna med flest aktiva ungdomar som får största delen av nämndens bidrag och lokalsubventioner. När det gäller lokalsubventionerna är det de idrotter och deras medlemmar som använder de stora och dyra anläggningarna som får den största delen av skattesubventionen. Större delen av föreningsaktiviteterna 13 (ca 47 procent) för unga äger rum i Norrköpings inre stadsdelar. Föreningarna som verkar där har sitt upptagningsområdet inom hela kommunen, vissa även i andra kommuner. I förorternas föreningar sker ca 28 procent av de ungas idrottsaktiviteter och i ytterkommundelarna resterande 25 procent. När det gäller antalet ungdomsidrottsföreningar är det givetvis flest i innerstadsdelarna 47 stycken (baserat på föreningens hemadress) 14. I förorterna finns 36, och i ytterkommundelarna 31. Subventionerade idrottsanläggningar Hur fördelar sig de 80 mkr i hyressubvention på kommunens stadsdelar? 13 LOK statistik våren uppgifter från kultur- och fritidskontorets administrativa system Booking
11 10 Det bestånd av större idrottsanläggningar, hallar, gymnastiksalar och bollplaner är historiskt lokaliserade till de områden där behoven bedömts som störst utifrån objektiva parametrar. Många anläggningar är kopplade till skolor. I stor utsträckning har kommunen styrt utvecklingen genom att förfoga över hela kedjan av resurser och initiativ för att få en rimlig resursallokering. Under senaste decenniet har en förskjutning skett från ett kommunalt planerings- och verkställighetsmonopol till ett mer dynamiskt utbyte mellan kommunen, föreningsliv och enskilda kring både behov och prioriteringar. En trend är att nya anläggningar, förutom de stora kommungemensamma, i första hand etableras i socialt och ekonomiskt starka kommundelar. Dels kan det bero på behovet av, och tillgången på, attraktiv mark för byggande av bostäder, som innebär att en befintlig idrottsanläggning behöver flyttas, eller att expanderande välbeställda förorter skapar ett tryck på att få en bättre eller modernare idrottsanläggning till en redan aktiv idrottsförenings verksamhet, oftast i samverkan med den lokala skolan och dess fritidsverksamhet. Dels kan det givetvis vara tillfälligheter, som i Åby, där den tidigare skolan dömts ut och byggnation ändå var nödvändig. I och med det finns inte utrymme, i ett kommunekonomiskt trängt läge, att samtidigt balansera kommunens satsning i områden som är socioekonomiskt svagare. Det sker alltså en förskjutning över tid av anläggningssubventioner från svaga till starka kommundelar. Något som skapar ökad ojämlikhet. Två aktuella exempel förutom Åby, är Svärtinge och Lindö. Samtliga tre kommundelar har valdeltagande och hushållsinkomster som kraftigt överstiger kommungenomsnittet. Bidrag Idrott och fritid Idrotten och fritidsföreningar fick år ,8 mkr i kommunalt bidrag. Större delen av bidragen bygger på ett formulerat och underbyggt behov av den som söker stödet. Begäran om stöd överstiger regelmässigt det beviljade beloppet. 70 procent av bidraget fördelas på det sättet. Merparten av det behovsprövade bidraget riktas till föreningar som äger en anläggning och har ett ekonomisk värde att vårda, med det ansvar och den kompetens som det kräver. De föreningarna verkar främst i socioekonomiskt stabila områden. Resterande 30 procent är ett generellt stöd som fördelas till idrotts- och fritidsföreningar med utgångspunkt från hur mycket ungdomsverksamhet man bedriver. Det är alltså neutralt i förhållande till om föreningen är rik
12 eller fattig, eller om den verkar i områden med socioekonomisk problematik eller inte. 11 Däremot gynnas de områden eller stadsdelar där föreningsaktiviteten är hög, det vill säga de socioekonomiskt stabila. Regelverket förutsätter medlemskap i en förening. Att välja medlemskap i en demokratiskt styrd förening är en inte alltid helt lätt process, särskilt för samhällsgrupper som är ovana vid, och kanske har dåliga erfarenheter av, formell organisering. Svenska folket är i ett internationellt sammanhang unikt i att lita på andra människor 15 och ger därför också formella offentliga organ hög legitimitet. Stödet till föreningar, särskilt inom idrottens område, är en djup, och närmast självklar, tradition i det svenska offentliga samhället som inte bara handlar om folkhälsa utan också om demokratisk fostran. Kultur Det fria kulturlivet i Norrköping fick år ,3 mkr i bidrag. Det finns, i det dagliga arbetet med bidragsgivning skillnader inom kulturområdet jämfört med idrotten, relaterat till jämlikhet. En faktor är att styrsystem som staten har av idrotten, via Riksidrottsförbundet, där föreningsanknutna pojkar gynnas särskilt, inte finns på samma sätt inom kulturområdet. Det återstår att analysera detaljer kring effekterna på jämlikhet av kulturbidragen i förhållande till bidrag till idrott/fritid. Kulturföreningarna finns geografiskt spridda över hela kommunen. Det finns ett par kluster som exempel i kv Hallen genom föreningen Kulturkammaren, i Hageby och på Strömbacken genom föreningen Mångfald. På dessa tre samlas flera föreningar under samma hägn, utnyttjar lokaler eller har egna. Skärblacka är ett exempel utanför innerstaden med ett starkt klusterfäste. Enskilda föreningar är spridda ganska jämnt, antingen med en egen lokal att förfoga över med verksamhet och styrelsearbete eller så träffas man hemma med styrelsearbete och har verksamhet i inhyrda lokaler för arrangemang eller liknande. Norrköping har sedan många år tillbaka ett starkt och vitalt kulturliv, dels genom den kulturella infrastrukturen staden besitter, historiskt genom ett starkt föreningsengagemang och en tillgång på relativt billiga lokaler. Men också mycket beroende på stödformer som finns inom kultur- och fritidsnämndens ansvar bland annat i form av arrangemangsstöd, produktionsstöd och uppdragsstöd. Idag är föreningsengagemanget på nedgång. Tillgången på lokaler är inte längre lika stor och de senaste åren har en del neddragningar gjorts i föreningsbidragen vilket påverkat verksamheten. 15 Wilkinson och Pickett, The Spirit Level, 2009
13 Stödet bedöms relativt jämnt spritt när det gäller könsfördelning och under de senaste åren har fokus legat på socioekonomiska aspekter. Förvaltningen har till exempel varit med i framtagande av en ansökan av projektet Konstpimpa, som förvaltningen också stöttar på olika sätt. Konstpimpa är ett projekt riktat till ungdomar boende i Marielund (socioekonomiskt utsatt område). Projektet har fått ekonomiskt stöd av Kulturrådet. 12 Hinder för jämlikhet Funktionshinder Funktionshindrade finns med som ett särskilt stödområde inom riksidrotten. I nämndens bidragsregler finns särskilda stödformer för funktionshindrade. Tillgänglighetsaspekter avseende kommunala lokaler bevakas av kommunens fastighetsägare. Nämnden arbetar kontinuerligt med att göra fritids- och friluftsanläggningar, spår och leder samt friluftsbad alltmer fysiskt tillgängliga. Ålder Nämnden, liksom fullmäktige i sin målbeskrivning, fokuserar på barn och unga. Det är en uttryckt prioritering. Utifrån allmäna jämlikhetsprinciper är det givetvis ett hinder för att alla ska vara lika delaktiga. Relativt stor del av nämndens bidrag och lokalsubvention kommer ändå vuxna och äldre till del både genom den generella lokalsubventionen men också via bidragsystemet. I nämndens ständigt pågående prioriteringsarbete minskar nämndens stöd till vuxna och äldre. Inom gruppen unga, som är prioriterade, får de ungdomar, som finns i socioekonomiskt starkare bostadsområden, mer del av nämndens subventioner och bidrag än andra. HBT Ett jämlikt samhälle gör ingen skillnad på individen. Alla omfattas på lika villkor. Homosexuella och bisxexuella ungdomar samt unga transpersoner har enligt en studie i Ungdomsstyrelsen regi 16 visat sig ha sämre hälsa än befolkningen i helhet. Ungdomsstyrelsen konstaterar att mycket kan göras hos offentliga aktörer för att öka kunskapen och därigenom kunna genomföra inkluderande åtgärder för hälsomässigt utsatta grupper. Ungdomsstyrelsen menar också att det finns en risk för att homosexuellas, bisexuellas och transpersoners villkor osynliggörs. Det handlar om att synliggöra dessa unga och ha perspektiv som inkluderar, inte exkluderar. 16 Han Hon Hen- en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2
14 Framför allt idrotten kan ha ett särskilt ansvar här. 13 Kultursektorn har i sin roll i samhället ett sökande och gränsöverskridande förhållningssätt. Det ligger i kulturens uppgift att belysa allmänmänskliga förhållanden och normer och i viss mån provocera till att tänka och handla i nya oprövade banor. Övriga jämlikhetsfaktorer Det finns flera andra faktorer som påverkar jämlikheten och som i vissa fall ingår i ovan nämnda rubriker och därför bör studeras mer, till exempel religiös och entnisk tillhörighet, utbildningsnivå. 17 Kön (jämställdhet) som hinder för jämlikhet har behandlats i en tidigare rapport. Föreningsliv, jämlikhet och demokrati Ett intressant område för vidare studier är att analysera samband mellan olika variabler för att hitta orsaker till hur och varför ojämlikhet skapas och vidmakthålls. Här är forskningsfältet givetvis omfattande och komplext. I mindre orter är idrottsföreningen ett viktigt inslag i samhällsgemenskapen, något som tycks avta med ökad befolkningstäthet, särskilt i områden där valdeltagandet är lågt. Valdeltagandet är dessutom större än kommungenomsnittet i ytterkommundelarna. Även om sambandet mellan valdeltagande och socioekonomiska förhållanden i allmänhet inte studerats närmare här, finns det anledning att anta att det finns starka samband. Som ett exempel kan man jämföra valdeltagande med föreningsaktivitet för unga i bostadsområden. En hypotes är att valdeltagande visar det förtroende som medborgarna i ett valdistrikt (eller bostadsområde) har för en demokratisk process, och att det sedan återspeglar sig i hur benägen man är att skapa, eller delta i, idrottsföreningar byggda på just en sådan process, för att sedan låta sina barn delta i verksamheten, och kanske själva som föräldrar delta i olika roller inom ramen för en demokratisk organisering. Det kan ju tyckas långsökt att ett sådant samband skulle finnas vid en första anblick. Men det visar sig att det är relativt starkt DO (Diskrimineringsombudsmannen) beskriver 7 diskrimineringsgrunder som kan definieras som hinder för jämlikhet: Kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder. 18 Slutsatsen bygger på statistisk korrelation mellan antalet idrottsaktiviteter för ungdomar i en stadsdel, hämtat från RFs LOK-statistik avseende föreningar som finns i respektive stads-/kommundel, jämfört med valdeltagande i senaste kommunalval i Norrköping per
15 14 Det finns visserligen fallgropar som kan studeras vidare. Finns det till exempel ett samband mellan föreningar som är etablerade i en viss stadsdel eller förort och de ungdomar som bor där? Stora föreningar som exempelvis Smedby AIS har säkerligen ungdomar i sin verksamhet som kommer från närliggande stadsdelar. Däremot känns det mer logiskt att de flesta som deltar i Svärtinge BKs ungdomsverksamhet bor i Svärtinge. Det väcker ändå intressanta frågor. Om man lyckas öka valdeltagandet i en stadsdel, ökar då benägenheten att starta och delta i idrottsföreningar? Eller ju fler idrottsföreningar i en stadsdel desto fler går till valurnorna? Om kultur- och fritidsnämnden verkar för att skapa idrottsföreningar för ungdomar i stadsdelar med lågt valdeltagande ökar det då? Om det sedan finns ett samband mellan ett högt valdeltagande och det goda livet i Norrköping blir ju sedan den slutliga frågan. Möjliga åtgärder Jämlikhet är utgångspunkt för kommunens produktion av välfärdstjänster. En ständig bearbetning av hindren för att uppnå jämlikhet är därför ett övergripande mål. Den nuvarande uppdelningen av kommunen i skarpt avgränsade uppdragsområden, kan vara ett hinder i sig. Formella former och strukturer mer inriktade på samverkan och samarbete mellan verksamheter inom kommunen, kan därför underlätta jämlikhet. En utgångspunkt kan då vara att mer tydliggöra kompletterande alternativt kompensatoriska roller. 19 Det kan i sin tur öka möjligheten att samhällets gemensamma resurser kan fördelas mer jämlikt. Striktare regeltillämpning Utifrån den nuvarande organiseringen, med en kultur- och fritidsnämnd som ansvarar för allmänt kulturstöd, och stöd till idrott, kan en striktare tillämpning av det befintliga regelverket vara en möjlig väg att direkt angripa hinder för jämlikhet. Det finns i nuvarande bidragsregler särskilda krav på föreningslivet att verka jämlikt och demokratiskt. studerad stads-/kommundel. Urvalet var begränsat. Resultatet behöver därför bedömas med viss varsamhet. 19 SKL har tagit fram en vägledning för jämlik styrning och ledning i kommuner, landsting och regioner Göra jämlikt är att göra skillnad.bland annat ingår 8 kommuner i utvecklingsarbetet.
16 15 Offentlig debatt Massmedia speglar, debatterar och förmedlar kultur och idrott på ett omfattande sätt, mer än områdena motiverar utifrån kommunens totala produktion av välfärd. Det finns alltså goda möjligheter att aktivt och systematiskt nå ut med en bred dialog och debatt om idrott och kultur, och dess villkor. Omfördelning Att omfördela resurser inom en given ekonomisk ram, för att öka jämlikhet, är inte helt enkel att genomföra på kort sikt. Däremot, när det till exempel ska tillföras en ny idrottsanläggning eller införas någon ny bidragsform bör givetvis jämlikhetsaspekten beaktas. På senare tid har resursstarka i samhället, fått alltmer av gemensamma resurser. Riktade satsningar Genom att ytterligare använda lättillgänglig och lättkommunicerad statistik, som följer jämlikhetsutvecklingen i kommunen, kan riktade insatser sättas in där de mest behövs.
17
18 Kultur- och fritidskontoret i Norrköpings kommun har ett inspirerande uppdrag: att verka för ett rikare liv för människor i alla åldrar. Vi gör det dels genom att erbjuda kulturupplevelser och kunskapsäventyr som Cnema, Konstmuseum, Stadsmuseum, Kulturskolan och Stadsbiblioteket. En annan viktig uppgift är att ge stöd till föreningar och organisationer som genom sina aktiviteter sprider energi och väcker människors lust att skapa, glädjas och leva aktivt i Norrköping. KULTUR- OCH FRITIDSKONTORET Adress: Trädgårdsgatan 8, Norrköping Tel: E-post: kultur.fritid@norrkoping.se
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merUppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.
Uppdragsplan 2019 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019. norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Kultur- och fritidsverksamhet
Läs merIdrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merLÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Läs merSatsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merRegler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer
regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer
Läs merIdrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska
Läs merBidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET. Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1
Bidragsregler FÖR KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping 1 Vårt diarienummer: KFN-42/2007 Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2007-02-28 Redaktionella
Läs merKommunala bidrag till ideella föreningar
RIKTLINJE 1(7) Kommunala bidrag till ideella föreningar Dokumenttyp RIKTLINJE Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokument-ID Dokumentansvarig Majvor Byström för beslut 2017-09-12 Ansvarig för uppföljning 2(7)
Läs merLÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Läs merSundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet
1 (7) Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet Föreningslivet stärker civilsamhället och bidrar till ett lokalt engagemang. Därför har Sundbybergs stad valt att på olika sätt stötta föreningar
Läs merIdrottsprogram för god folkhälsa
Idrottsprogram för god folkhälsa Vision 2030 är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030. I Kungsbacka vill vi ha ett rikt
Läs merFritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Läs merSundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet
1 (5) Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet Föreningslivet stärker civilsamhället och bidrar till ett lokalt engagemang. Därför har Sundbybergs stad valt att på olika sätt stötta föreningar
Läs merInriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag
2016-05-17 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr FRN 2016/68 Fritidsnämnden Inriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att de nuvarande riktlinjerna för
Läs merIdrottspolitiskt program Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska
Läs merÖverenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun
Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas
Läs merFritidsplan för Skurups kommun
Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...
Läs merStrategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.
Läs merSamverkan i Laxå kommun
Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer
Läs merLIDINGÖIDROTTEN VILL
LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte
Läs merVälkommen till Norrköpings Fritidsgårdar NORRKÖPINGS FRITIDSGÅRDAR NORRKÖPINGS FRITIDSGÅRDAR
Välkommen till Norrköpings Fritidsgårdar NORRKÖPINGS FRITIDSGÅRDAR NORRKÖPINGS FRITIDSGÅRDAR NORRKÖPINGS FRITIDSGÅRDAR Norrköpings Fritidsgårdar Fritidsgårdarnas främsta uppgift är att ta tillvara på och
Läs merKulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet
Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd till det fria kulturlivet Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merVÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun
VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång
Läs merFastställt av Kommunfullmäktige
1 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-02-23 Programhandling för området Fritid Programområde Uppdraget innebär att ta fram ett program, ett styrande dokument, för vad som skall uppnås till år 2015, för
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs merVår gemensamma målbild
Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart
Läs merRiktlinjer för stöd till barns och ungas kulturutövande
KULTURFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för stöd till barns och ungas kulturutövande Fastställda av kulturnämnden 2017-03-24, KTN-2015-0125, 13 Postadress: Uppsala kommun, kulturförvaltningen, 753 75 Uppsala Telefon:
Läs merIdrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2011- Senast reviderat 2008-03-31 Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Syftet med det idrottspolitiska
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merRiktlinjer för kommunala föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun
Riktlinjer för kommunala föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2018-11-26, 108 1 Kommunala föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun Malung-Sälens kommun vill främja ett gott
Läs merFritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun
Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna
Läs merPrinciper för föreningsstöd, uthyrningsprinciper och hyror inom fritidsområdet
Principer 1996-02-01 Principer för föreningsstöd, uthyrningsprinciper och hyror inom fritidsområdet KS 1995/62 Antagen av kommunfullmäktige 1 februari 1996 16. Principer som anger hur kultur- och fritidsnämnden
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merStöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun
Stöd till kulturverksamhet i Varbergs kommun Stöd till kulturverksamhet så här går Det till: Allmänna beskrivningar: Projektstöd: Syftet med Varbergs kommuns kulturstöd: Förstärka kultur- och fritidsnämndens
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merVerksamhetsplan Kultur & Fritid
Verksamhetsplan 2017-2020 Kultur & Fritid 1. ÖVERGRIPANDE MÅL/VISION JOKKMOKK - DEN SJÄLVKLARA MÖTESPLATSEN PÅ POLCIRKELN Jokkmokk är en nyskapande kommun med position i framtiden och närvaro i världen
Läs merBidragsregler. för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping
Bidragsregler för kultur- och fritidsverksamhet i Norrköping Innehåll Föreningsbidrag Grundregler för föreningsbidrag...4 Bidragsformer: - Driftsstöd för föreningsdrivna anläggningar...5 - Handikappanpassningsstöd...5
Läs merNorrköpings kommuns bidrag och övrigt stöd till föreningar och andra aktörer
Riktlinje 2017-09-13 Norrköpings kommuns bidrag och övrigt stöd till föreningar och andra aktörer Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14 mars 2017 (KFN 2017/0070-4) Reviderad den 13 september
Läs merIdrottspolitiskt program Nyköping kommun
Idrottspolitiskt program Nyköping kommun 2018-2022 Innehållsförteckning sid 1. Inledning 1 2. Målgrupp och målsättningar 2 3. Fokusområden och ansvarfördelning 3 4. Uppföljning och revidering 10 Inledning
Läs mer1 Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön,
1 Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
Läs merLokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merKulturpolitiskt program
1/8 Beslutad när: 2018-06-19 115 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KFN/2017:215-003 Gäller fr o m: 2018-06-26 Gäller t o m: 2021-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla
Läs merHållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program
Sid 1 (7) Dnr 12KFN4 2014-02-27 Camilla Williamsson Telefon 026-17 97 17 camilla.williamsson@gavle.se Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Inledning och syfte Gävle kommun vill stärka och utveckla
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merHållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program
Sid 1 (7) Dnr 12KFN4 2012-09-27 Camilla Williamsson Telefon 026-17 97 17 camilla.williamsson@gavle.se Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program Inledning och syfte Gävle kommun vill stärka och utveckla
Läs merRiktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m
Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter
Läs merKULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006
INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.
Läs merRegler för föreningsstöd
Regler för föreningsstöd KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2019-06-13 Dokumentinformation Fastställt av: Kultur- och fritidsnämnden Fastställt, datum: 2019-06-13 Dokumentsansvarig:
Läs merKultur- och fritidsnämndens riktlinjer till Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet
Kultur- och fritidsnämndens riktlinjer till Sundbybergs stads regler för stöd till föreningslivet Riktlinjerna reglerar hur bidragsansökningar till kultur och fritidsnämnden ska göras, vilka krav som ställs
Läs merProgram för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merAnvisningsdokument för föreningsstöd
Styrdokument Anvisningsdokument för föreningsstöd Senast reviderad av kommunfullmäktige 2018-03-19, 33 Giltighetstid 2019-12-31 2 (5) Beslutshistorik Gäller från 2014-11-17 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merÖverenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0
Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.
Läs merMotion om översyn av bidrag till föreningar
2010 05 31 84 206 Kommunstyrelsen 2011 08 15 162 354 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 120 238 Dnr 10.356 008 majkf25 Motion om översyn av bidrag till föreningar Bilaga: Bestämmelser om bidrag till
Läs merMED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Läs merRiktlinjer för föreningsbidrag Enskede-Årsta- Vantör
Riktlinjer för föreningsbidrag Enskede-Årsta- Vantör 1. Syfte och övergripande målsättningar Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har som mål att genom föreningsbidragen stärka civilsamhället och stödja
Läs merKultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merRevidering av riktlinjer för stöd till barns och ungas kulturövande
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Sabina Andersson 2018-06-04 KTN-2015-0125 Kulturnämnden Revidering av riktlinjer för stöd till barns och ungas kulturövande Förslag till beslut Kulturnämnden
Läs merInnehållsförteckning 2(13)
BIDRAGSREGLER Dokumentet är ett förslag från Kultur och Fritid. Dokumentet innefattar allt monetärt stöd till föreningar och andra aktörer i Eslövs kommun som utgår ifrån Kultur- och fritidsnämnden. Dokumentet
Läs merMed fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande Lena Nyberg Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms-
Läs merFördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete
1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Karolina Nord 08-731 31 70 2016-02-25 2015:271 Fördelning av bidrag till socialt frivilligt arbete Omsorgs- och socialnämndens riktlinjer 2 (7) Innehållsförteckning
Läs merBidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun
Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun antagna av Kommunfullmäktige 2015-10-14 119 att gälla från 2016-01-01 tillsvidare, revideras under kommande
Läs merPolicy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering
Policy för föreningsbidrag och kommunal medfinansiering Antagen av kommunfullmäktige den xx månad xx, 2016KS/0069 Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress: Värmdö kommun, 134 81 Gustavsberg
Läs merMÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun
Läs merProgram för HBT-frågor
Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.
Läs merStrategi. Kulturstrategi
Strategi Kulturstrategi 1 Styrdokument Handlingstyp: Kulturstrategi Diarienummer: KS/2016:443 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2017-10-30, 118 Dokumentansvarig: Lärandesektionen Revideras:
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merHållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan
Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merFritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet Örebro kommun 2016-09-20 Ft 264/2016 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs merRiktlinjer för Örgryte-Härlandas lokala föreningsstöd
Riktlinjer för Örgryte-Härlandas lokala föreningsstöd Är du medlem i en förening eller organisation som bidrar till en aktiv och social fritid i stadsdelen Örgryte-Härlanda? Då finns det möjlighet att
Läs merAntagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merIdrottspolitiskt program för Falköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Läs merGuide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum
Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?
Läs merIdrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun
Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2
Läs merRiktlinjer för projektstöd till kostnadsfria sommarlovsaktiviteter åren
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Krehla Runa 2017-01-13 KTN-2016-0421 Sundequist Karin Kulturnämnden Riktlinjer för projektstöd till kostnadsfria sommarlovsaktiviteter åren 2017-2019
Läs merGemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete
1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun
Läs merRegler för stöd till föreningslivet i Sundbybergs stad
1 (12) Regler för stöd till föreningslivet i Sundbybergs stad Stadens målsättning med stöd till föreningslivet Sundbybergs stads målsättning med stöd till föreningslivet är att främja ett brett föreningsliv
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor
Läs merKULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Läs merJämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning
Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:
Läs merBidragsnormer Eslövs kommun. Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar
Bidragsnormer Eslövs kommun Barn- och ungdomsföreningar Handikappföreningar Pensionärsföreningar Bidragsnormer Delar ur Kultur- och fritidsnämndens mål för 2003 2006 Kultur- och fritidsaktiviteter främjar
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merVerksamhetsplan & Budget
Verksamhetsplan & Budget 2013 Malmö Idrottsföreningars Samorganisation MISO Idrott åt alla MISO stöder Idrottens värdegrund och dess fyra grundpelare Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas
Läs merFörändrade markeringsavgifter och föreningsbidrag
uppolfie STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Sten Larsson 2016-09-06 IFN-2016-0113 Idrott- och fritidsnämnden Förändrade markeringsavgifter och föreningsbidrag Förslag till beslut
Läs mer