ELECTRICITY - energi i hjemmet OPGAVEFORMULERING AFGANG JAN.2008 LISELOTT STENFELDT, INSTITUT FOR DESIGN ARKITEKTSKOLEN AARHUS

Transkript

1 ELECTRICITY - energi i hjemmet OPGAVEFORMULERING AFGANG JAN.2008 LISELOTT STENFELDT, INSTITUT FOR DESIGN ARKITEKTSKOLEN AARHUS

2 PROJEKTETS RELEVANS Val av ämne: Jag har under våren provat att finna ett intressant ämne för mitt examensarbete. Det har efterhand varit tydligt att jag kom till att arbeta med något samhällsrelaterat, eftersom jag under tidigare terminer har arbetat med miljö innanför transportsektorn och jag i min tid i praktik innehöll projekt som uppmanade socialt engagemang. Mitt intresse för detta ämnesval påbörjades då jag föll över en artikel; I en nyligen genomförd opinionsundersökning, en s k Eurobarometer, kan man se att en stor majoritet av EU-medborgarna är bekymrade över klimatförändringar. De är väl medvetna om de negativa konsekvenser som energiproduktion och konsumtion har på klimatförändringar och global uppvärmning. En majoritet av européerna anser att energirelaterade problem bäst hanteras på EU-nivå. ( Bakgrund: Enligt FNs klimpatpanel, kan man bemärka den ökande användningen av fossil energi; i IPCCs (Intergovernmental Panel Climate Change) årliga rapport (2007) visar det sig att utsläppen av växthusgas under bara de senaste 50 åren förorsakat en uppvärmning av jorden med 0,6 c, vilket är den snabbaste ökningen på 1000 år. I samma rapport framgår att temperaturen kommer att fortsätta stiga om vi inte förbättrar energieffektiviteten och utvecklar innovativa sätt att använda oss av förnybar energi. (Detta kan exempelvis vara biogas, vindkraft, solenergi eller vattenenergi.) I regeringens nya energistrategi från 2007, förväntar man att den förnybara energin ska utgöra 30% av det danska energiförbruket när vi kommer till (Nu utgör den 15% av marknaden). Detta betyder också att man ska göra en insats i förhållande till att spara energi. Målet är att spara 1,15% till 1,25% energi per år. ( I dagens Danmark har vi i dock stort sett samma energiförbruk som vi hade på och 1990-talet. Den totala energiförbrukningen ökar t.o.m! ( Trots att verksamheter blir mer sparsamma med energin, skaffar vi oss ständigt fler energikrävande prylar i hemmet; plattskärmstvn, datorn, tvättmaskinen, dvd-spelaren, diskmaskinen osv. Då det kommer till flerfamiljehus går utvecklingen faktiskt snarare i fel riktning. Under de sista 30 åren har våra apparater i hemmen blivit vesäntligt mycket mer energieffektiva, men samtidigt har antalet produkter per hushåll också ökat och antal kvadratmeter vi bor på per person har också blivit större. (Kirsten Gram-Hanssen, statens byggeforskningsinstitut). Elproduktion i hemmet står i dag för nästan 40% av co2-utsläppet. ( Danmarks energiforbrug skal ned, Fra rådet til tinget, nr.219, mars 2006). Vi verkar vara fast i ett energiberoende, och har varit det i de senaste åren. Vi är vid dagens EU beroende av import av bränsle som delvis härrör från områden i världen som hotas av instabilitet. Om utvecklingen fortsätter som nu, räknar man med att det innanför år kommer vara denna importerade energi som täcker 70% av den europeiska marknaden, mot 50% i dag. (

3 PROJEKTETS SUBSTANS Inställning till energiförbruk: I de olika hemmen i Danmark är det stora variationer, i energiförbruket man per hushåll använder. Det kan bl.a. bero på antal människor som bor i den bostaden, hur mycket man har i inkomst och vilken ålder man är i. Men ca 60% av förbruket har visat sig ha enbart med inställning, beteende eller ställningstagande att göra. (K.Gram-Hanssen, statens byggeforskningsinstitut). I By & Byg (Resultater 029, 2003) framgår det att många har uppfattningen av att energiförbruk faktiskt inte har så mycket med miljön att göra, samtidigt som många är medvetna om att vattenförbruk och sophantering har en dirket koppling till det. En kvinna uttalar sig, i förhållande till sitt elförbruk: Jag har det lite med att förtränga det, eller vad säger man, skjuta bort det, för att jag tycker det är så obehagligt. Alltså, det är ju fruktansvärt att tänka på, hur mycket vi egentligen smutsar ner vår jord. Jag vill helst inte höra på det. Jag vet att det är ett problem, men jag vill helst inte höra på det. När många människor i dag lever i en tidspressad vardag, där man ofta tror sig vara beroende av diverse elförbrukande produkter för att hinna med allt, så är det ofta inte energiförbättring som står överst på prioriteringslistan. Där skal helst finnas en drivkraft, något som är viktigt för oss, för att det skal komma längre upp på listan. Det är för många mer intressant att investera i ett nytt kök eller badrum än att investera i energi, som framstår som osynligt. Forskare Ole Michael Jensen (SBi) tror att man pga detta borde göra hemmets energiförbruk mer synligt. Det kan vara att det är just här en stor del av problemet ligger; i det moderna samhället är det en röst som uppmanar till förbruk och en annan röst som uppmanar till engagemang. I vår förbrukningskultur, där vi i hög grad kommunicerar status och livsstil genom förbruk, är det inte nog att där är ekonomisk vinst vid en investering. Där skal också helst vara en symbol- eller statusvinst. - Ole Michael Jensen (SBi) Användandet av energi: To prevent climate change we need a revolution in energy policy and an evolution in the way we use energy. - energy (r)evolution, greenpeace.org Som en konsekvens av vår livsstil som bidragit till klimatförändringar, är vi tvungna att göra något åt vårt medvetande i förhållande till energiförbruk, och ändra vårt dagliga beteende. I denna förändringsprocess har alla aktörer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå en viktig roll att spela. Det är inte bara produkterna som skal redesignas, men också våra kulturella förväntningar och attityder. - John Thackara, In the bubble, 2005 Man har kunnat se mycket information om energieffektivitet i Media under de senare åren. Och det verkar också påverkat en del människor; de släcker lampor när de går ut ur rum, stänger dörren och de köper A-märkta produkter. Dessa insatserna gör att man undgår desiderad spill av energi. Områden som dock är minst lika viktiga är bl.a. de tekniska produkterna och dess strömförbruk. En undersökning visar exempelvis att 10% av energiförbruk går till datorer och andra elapparater som man låter stå på standby när de inte används. ( De kan då dra mer än tre gånger så mycket el som för ett par år sedan. I EU motsvarar denna förbrukningen den årliga produktionen för 2-3 reaktorer i ett kraftverk. I det moderna hemmet finns det otaliga produkter som dygnet runt står på standby; TV, stereoanlägg, DVD-spelare, video, TV-spel, bärbar dator, stationär dator, datorskärm, printer, ADSL, router, mobiluppladdare, diverse apparater med display och många andra elkrävande produkter. Det finns alltså en stor sannorliket för att energi effektivitet inte kräver så stora åtgärder - men mer ett medvetande om det.

4 PROJEKTETS SUBSTANS Projektbeskrivning: Jag tycker att det i mitt examensprojekt kunde vara intressant att undersöka attityder och inställningar till energi i hushållen. Vad är det som gör att vi som grupp i en verksamhet är mer energimedvetna än vi är som individ i hemmet? Och hur mycket hänger livskvalitet ihop med konsumtion? Hyptoes: - mer livskvalitet = fler produkter (inställingen/attityden till energi/konsumtion) - flera produkter = mera resursanvändning (folk tenderar att använder fler miljövänliga produkter til att tillåta ett större forbrug = ingen förändring i miljöbelastningen) Jag kommer i mitt projekt att på överordnat plan arbeta med energi effektivitet parallellt med konsumtion, och hur hög prioritering miljöperspektivet har för de olika aktörerna. Jag vill med utgångspunkt i detta prova på att komma med designförslag som undersöker detta fenomen. Det är min önskan att komma upp med olika koncept och lösningar som kan hjälpa mig i mitt huvudfokus. Anledningen till att jag tycker det är spännande som designer att arbeta med denna problemställningen, är mitt intresse fär politik och socialt engagemang. Jag tror att man som formgivare kan gå ut på produktens marknad, och in i användarens vardag, och stimulera en medvetenhet och tydliggöra en situation utan att påtvinga någon något. Design is arguably among the most important, ubiquitous, and least understood shapers of public consciousness today. - Bruce Mau, Lifestyle, 2005 Det är min intention att arbeta efter att skapa en upplevelse runt min produkt, som kan skapa ett mervärde för konsumenten, och därgenom stimulera intresset av energi medvetande. Deliver value to people - not deliver people to systems! - John Thackara, In the bubble, 2005 Mitt huvudfokus kommer att ligga i att fördjupa mig i situationen: familjen boende i staden. Hemmet kan man se som en utgångpunkt (eller knutpunkt) för familjens vardagsliv, och är därför ett bra domän att befatta sig med. Jag önskar att indraga stadskontexten; ett ställe var man kan leva, jobba och utföra dagens olika aktiviteter utan att lämna sitt grannskap, med mindre han/hon önskar. (Ezio Manzini, Sustainable everyday 2003)

5 PROJEKTETS ARBETSRELATERADE MÅL Jag vill dela upp min process i 3 överordnade faser; vision, första konkretisering och specifikation. Parallellt kommer jag göra anteckningar på en blogg på Internet. Vision - designsituationen Efter en projektplanering kommer jag i första fasen att arbeta med en inuitiv reaktion på designsituationen jag valt. Visionsverktyg kommer att vara: - frågeschema (som skickas ut till målgrupp) - probes - intervjuer (med utvald målgrupp och med experter innanför området) - brainstorms - informationsinsamling (med konceptuella designlösningar) som leder till ett samlat program Första konkretisering I denna fasen kommer jag att arbeta med enkla skisser och genom dem skapa mig en mer fast bild av visionen. Denna fasen kommer att vara den längsta, och sträcka sig över en viktig period av processen. Jag kommer parallellt att se tillbaka och använda mig av fas 1 för att kunna informationen styra funktionerna och leda mig till ett mer konkret koncept. Jag vill också ha brainstorms med mina medstuderande. Konkretiseringsverktyg kommer att vara: Specifikation Denna period kan också kallas konstruktionsfasen. Här önskar jag att skapa en mer konkret bild av produkten. Jag ska detlajera och optimrera min produkt både formmässigt och tekniskt. Detaljeringsverktyg kommer att vara: - skissering - 2d-skissering - 3d-program för att skapa en tydligare uppfattning av produkten - illustrering av användningsområde - scenarie - modellbygge (skala 1:1) Min slutliga inlämning består av: - plancher som visar mitt slutliga designkoncept - redogörelse som rapport för min process - utdrag från min blogg - modell i skala 1:1 Arbetsmodeller och skisser som kan vara en hjälp för förståelsen av mitt projekt, medtages också till presentationen. - skissering - konceptutveckling genom scenarier - användningsobservationer - brainstorms - utveckling av konceptuella modeller

6 CV VT2007 Interactive Spaces - design assistent VT2006 Institut for design 4.år Projekt: IXP - Interactive Experience Environments Terminsprojekt: Klip grønt Forskningsinstitut som arbetar med interaktiva rumligheter och med upplevelse som fenomen. Under min tid på Interactive Spaces har jag primärt medverkat med projektet IXP, som omhandlar upplevelse i utställningsmiljöer. Jag har där deltagit i konceptutveckling, modellarbete och i visualisering. Ett samarbete mellan Arkitektskolan och Arriva busservice, där jag arbetade med att förmedla ett miljöbudskap i samband med ett byte av bränsle. Detta genom att göra bussbiljetten till en verktyg till att aktivt välja att stödja kollektivtrafiken, och se sin egen roll i förhållande till andra lokalt, regionalt och nationellt. HT2006 Institut for design 5.år Indstillingsprojekt: Musikverktøj for døve Ett självprogrammerat projekt, där jag arbetade efter att ge ett förslag på ett pedagogiskt musikverktyg för barn som har genomgått en cochlear implant operation, och behöver öva upp ett språk. Beställningsprojekt, Pust, utomhusinstallationer Jag var med till att utveckla utomhusinstallationer till en fotoutställning i Asker, Norge. Dessa skulle vissa fotografens verk i nya ramar i utomhusmiljö. HT2005 Praktik Superflex Projekt: Guaraná power, Copy me, biogas m.fl. Konstnärsgrupp som jobbar med politiska problemställningar på produktens eget domän; marknaden. Jag var under min tid här mest involverad i konceptutveckling och visualisering i olika projekt. souvenirtävling, Scrapbook, hedersomnämnande En tävling i samband med designåret 2005 i Sverige. Vårt bidrag var en vikbar väska med diverse möjligheter till uppbevaring i omslaget.