PRÄSTGÅRDS- MARKEN Rapport från dialogmöte

Transkript

1 PRÄSTGÅRDS- MARKEN Rapport från dialogmöte

2 Bakgrund I juni 2012 fick kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att utreda bostadsbebyggelse i Prästgårdsmarken och processen inleddes under hösten med en arkeologiutredning. Innan skissarbetet påbörjades beslutades det att ha ett dialogmöte med boende i området för att genom deras kunskap, åsikter och idéer lära känna området bättre. Dialogmötet ägde rum på kvällen den 20 februari 2013 i områdets förskola och pågick i två timmar. Den 10:e april 2014 hölls det andra dialogmötet om utvecklingen av Prästgårdsmarken. Mötet ägde rum i Messingen drygt ett år efter det första dialogmötet. På dialogen var ett tiotal tjänstemän och politiker på plats och ca 30 medborgare som är bosatta i området. Mötets syfte var att dialogdeltagarna skulle få möjlighet att kommentera skisser på olika bostadsutvecklingsförslag, trafiklösningar samt komma med förslag på hur naturmarken som sparas kan rustas på bästa sätt. Dialogen inleddes med en kortare återkoppling av projektledare Elisabet Eriksson om vad som sas på första mötet och vad kommunen och bostadsexploatörerna hade arbetat med sedan dess. Presentationen följdes av en kort frågestund. Frågorna fokuserade kring arbetsprocessen, placeringen av ny bebyggelse, markanvisning och den tilltänkta målgruppen för exploateringen. Dialogen modererades av Kristina Sandberg från NAI Svefa. Tjänstemän gick runt och antecknade vad som sades och skrev ner frågeställningar som kom från de boende. Många tycket att det skulle vara lättare att komma med åsikter om man kunde få tänka i lugn och ro. Därför bestämdes att skisserna skulle läggas upp på hemsidan efterkommande dag och att åsikterna kunde skickas in till Byggnadsnämndens mailadress. Åsikterna skulle lämnas in så snabbt som möjligt för att kunna tillgodogöras i rapporten från dialogmötet. Synpunkter inkomna före 29:e april är medtagna i rapporten. Mötet avslutades med en gemensam summering och kortare frågestund och nästa tillfälle att påverka är i samrådsskedet som planeras till 3:e eller 4:e kvartalet Efter genomgången fick dialogdeltagarna möjlighet att gå runt och studera och kommentera de olika skisserna på utvecklingsförslag som stod uppradade längs väggarna. Då fanns även tillfälle att ställa frågor till de tjänstemän och politiker som närvarade under dialogen. Området hade delats in i fyra olika delar södra-, mellersta-, norra- och västradelen. På det södra och mellersta området fanns två till tre olika skisser på möjlig bostadsexploatering och på de västra och norra fanns en skiss för vardera området. Det fanns även ett flertal olika alternativ på trafiklösningar för området och bilder på den natur som man planerar att spara. Skisserna lades även ut på olika bord där boende samlades och diskuterade samt prioriterade mellan olika skisser och föreslog alternativa lösningar. Dialogen var självdokumenterande vilket innebar att deltagarna formulerade sina åsikter direkt på kartor, planscher, post-itlappar och papper som sedan lämnades till kommunen. 2

3 Övergripande åsikter om utvecklingen av Prästgårdsmarken De trettiotal deltagare som kom till dialogen hade många frågor och synpunkter som redogörs för i denna rapport. Detta avsnitt behandlar de frågor och kommentarer som var av övergripande art och som även berörde processen. Generellt upplevde dialogdeltagarna en besvikelse över hur kommunen hade tillvaratagit de åsikter som framkom på förra mötet. Flera framförde att mötena inte upplevdes som dialoger utan envägskommunikation från kommunens sida. På förra mötet hade 69 av 72 uttryckt genom handuppräckning att de inte ville att området skulle exploateras över huvudtaget. Om det var nödvändigt kunde de boende se en exploatering på marken som ansluter till järnvägen och industrin på Jupitervägen. På så sätt sparas det gröna värdena. Att förtäta uppfattades av några som fel sätt att bygga bostäder då det ianspråktar de gröna värdena. Många undrade varför förslaget om Jupitervägen inte redovisats som ett av bostadsutvecklingsförslagen i detta skede i processen. Kommunen berättade att de inte äger marken och att planuppdraget, ursprungligen kommer från bostadsexploatörernas förfrågan, var att i huvudsak titta på bostadsbebyggelse på kommunens mark. En boende påpekade att Prästgårdsmarken drabbas av störningar från flera olika håll, flyget från Arlanda, järnvägsbuller och den ökade trafiken på Älvsundavägen och Mälarvägen. Kommunen berättade att trafiksituationen i Prästgårdsmarken utreds vidare i planprocessen. Åsikter kring den övergripande utvecklingen av området: Kommer de befintliga förskolorna att räcka till för de familjer som flyttar in till området? Öppna ytor är viktigt i området. Ny föreslagen bebyggelse skymmer utsikten över grönområdena. LSS-boendet är ett självklart inslag i området och ett nytt LSSboende välkomnas. Områdets nuvarande gröna ytor bör bevaras som en grön oas och verka som en grön lunga i området. Det är angeläget i och med den tillkommande bostadsutvecklingen i Eds Allé. Ett helhetstänk kring Prästgårdsmarken och Eds Allé behöver presenteras speciellt kopplat till trafik och gröna värden. Generellt ansåg de flesta att bebyggelsen i nära anslutning till den egna bostaden var olämplig. Boende ser inget behov av att ha parkering vid dörren. I många befintliga delar av området finns samlade parkeringar vid de större vägarna vilket fungerar bra. Några uttryckte förståelse för att fler bostäder behöver byggas, även i Prästgårdsmarken. Men då på ett sätt som är bra både för nya och nuvarande boende. Området bör fortsätta vara bilfritt. Det är en av de största kvaliteterna i området idag. 3

4 Utvecklingsförslag i södra området Det visades tre olika skisser på bostadsutveckling i det södra området. Medborgarna framförde åsikter om att förslagen innebär att endast de nya husen får kontakt med grönytor och att bilarna prioriteras över människor. Ett nedskrivet medskick påpekade att den föreslagna förtätningen kunde halveras och att ytan som barn kan nyttja ska vara så stor som möjligt och bilfri. En grupp av boende tyckte att det var okej att bygga på ängen om det lämnas en 20 meter bred grönkil mellan befintlig bebyggelse och den tillkommande. En annan grupp föreslog att placera bebyggelsen i skogsbrynet och spara en friyta kring bollplanen. Många tyckte att det var viktigt att någon form av bollplan ska finnas kvar och att den gärna får vara en gräsplan istället för grusplan. Barnen måste dessutom kunna nå bollplanen utan att passera en bilväg. 4

5 Förslag 1 Slingrig gata Detta tyckte de flesta var ett dåligt förslag vilket visades genom kryss över förslaget på planscher och kartor. Den nya bebyggelsen ansågs ligga för tight mot befintliga hus och de blockerar ljus samtidigt som höjdskillnaden blir för stor mot befintliga hus. Förslag 2 - Återvändsslingan Vissa identifierade detta förslag som det bästa av de tre. Förslaget ansågs skapa mer luft mot befintliga bostäder och lämnar kvar ett större grönområde vilket upplevdes som bra. Två grupper av fem markerade förslaget med kryss över. Slingrig gata Förslag 3 Grusplan kvar Det var många som tyckte olika kring förslaget som kallas grusplan kvar. Några få menade att detta var helt uteslutet medan andra tyckte att det var ok med mindre modifikationer. Förslag på förändringar var: Flytta husraden (byggnaden närmast Allhelgonavägen). Viktigt att ta bort genomfartsgatan man vill kunna snedda tvärs över området till fots. Norra husen väster om grusplanen har trädgård i norr det vill ingen ha. Tillskapa ett gemensamt sophus så att sopbilen ej behöver köra igenom området. Bygg så nära skogspartiet som möjligt och vänd husen. Då får befintliga och nya hus ett öppet område i anslutning till sin bostad. Återvändsslinga Två grupper menade att detta var det bästa alternativet om man undviker genomfart och har kvar grusplanen som den är. En grupp tyckte att detta var det bästa alternativet i jämförelse med de andra men att bollplanens storlek måste behållas som den är idag. De menade vidare att det krävs att man kapar bilvägen vid grusplanen då det inte behövs två vägar till husen och att radhusen flyttas mot skogsbrynet samtidligt som man åtgärdar den farliga korsning som uppstår mellan ny bilväg och befintlig gång- och cykelväg. Grusplan kvar 5

6 Utvecklingsförslag i mellersta delen Precis som i den södra delen rådde delade meningar kring vilket förslag som var bättre eller sämre. Övergripande åsikter om området var att förslagen kunde spara mer av ängen och att man gärna hade utsikt över den istället för en väg och nya hus. Trafikföringen vid Kaplanvägen bör tänkas om då det inte bör vara en genomfart. I förslagen går vägen genom en befintlig bostadsrättsförening vilket blir ett hinder när barnen inom föreningen ska gå till varandra och leka. Någon grupp tyckte att hela förslaget var okej men att bostäderna kunde minska något i antal och undvikas vid vändplanen och på ytan framför Kaplanvägen Markförhållanderna där är dåliga och marken bör ej bebyggas. Många ansåg att ytan vid förskolan är en uppskattad plats för bland annat brännboll och fotboll och att den bör förbli en fri lekyta. Stora slingan De som valde att kommentera förslaget kryssade bort viss bostadsutveckling och lämnade andra delar kvar. Radhus mellan slingan och grönyta kryssades över. Möjlighet för biltrafik vid Prästgårdsvägens förlängning togs bort. Husgruppering närmast grönytan, både sidor om vägen kryssades över. Hälften av den föreslagna bebyggelsen på Kaplanvägen togs bort. Någon tyckte att kedjehusen mittemot prästgården var bra medan någon annan tyckte att den täta bebyggelsen över hela området kommer medföra utflyttning på grund av förstörd närmiljö. Lilla slingan Många lämnade detta förslaget okommenterat medan någon kryssade över förslaget. Husen mellan slingan och grönytan samt husen i sutteräng var överkryssade i ett inlämnat förslag. Stora slingan Lilla slingan 6

7 Husen vid förskolan En utveckling vid förskolan ingick i förslagen kring mellersta området. Många valde att kommentera husen separat varför de redovisas under en egen rubrik. Bostadsbebyggelsen vid förskolan ansågs vara dålig av de flesta med undantaget från några få som tyckte att det var bra för att reda ut trafiksituationen vid förskolan och för att det knyter ihop befintlig bebyggelse. De som tyckte att förslaget var dåligt menade att ytan används idag av väldigt många barn och av förskolan. De spelar brännboll, fotboll och springer runt en mycket populär yta. Många uppgav att det är en yta för olika aktiviteter och att den är betydelsefull för området i stort. Några trodde till skillnad från andra att bebyggelsen skulle bidra till en utökning av trafikproblem vid förskolan. Förlängningen mot Paradisvägen mot daghemmet består av en gammal gång- och cykelväg vilken är allt för smal för att användas som matarväg till ett bostadsområde och kan skapa problem. Någon påpekade att ljud, buller, tung trafik och damm kommer drabba förskolepersonalen och förskolebarnen under byggtiden. Någon föreslog att bebyggelsen istället skulle flyttas till den intilliggande övergivna lekytan söder om gångvägen. En dialogdeltagare uttryckte att så länge bebyggelsen vid förskolan tas bort så kan resterande bebyggelse genomföras. Många valde att kryssa över förslaget på planscherna och lämnade stora och lilla slingan okommenterade. 7

8 Västra Många valde att inte kommentera förslaget och någon uttryckte att det var en bra förtätningsåtgärd. Parkeringen används inte idag på grund av att det är gratis att parkera på Kaplanvägen. Norra Det norra förslaget bestod av en skiss med radhus längs med Prästgårdsvägen. Det var få som kommenterade bebyggelseförslaget. Hälften av de som kommenterade förslaget tyckte att det var en bra förtätning eftersom den var i liten skala intill befintlig infrastruktur. Den andra hälften tyckte att bebyggelsen skulle strykas ur förslaget med motiveringen att Prästgårdsvägen inte bör vara en bilväg. Västra delen Norra delen 8

9 Trafik En av de bästa sakerna med området är att barnen har en stor yta där de kan röra sig säkert utan bilar i närheten. Det ger stor frihet tidigt. Av den anledningen måste trafiken minimeras och absolut inga genomfarter Denna åsikt var genomgående hos dialogdeltagarna både på detta dialogmöte och på det första. Några identifierade problem och kom med förslag till förbättringar av befintliga och kommande trafikproblem. Andra bidrog med åsikter om vad som bör bevaras som det är idag. Befintliga trafikproblem Viktig cykelväg (stigen mellan Allhelgonavägen och mellersta området). behöver förbättras. Trafikproblem vid lämning/hämtning förskolan. Bevara kvaliteter Cykel-E4:an genom prästgårdsmarken (fr Herdevägen-Jupitervägen i norr), Viktigt med bilfritt där. Kaplanvägen ska inte bli genomfart. Öka inte trafiken på Kaplanvägen. Idag stannar bilen utanför området och barnen kan tryggt få en frihet att röra sig i området släpp inte in bilarna. Möjligheten att röra sig inom området från Pilgrimmen och norrut. Väntade trafikutmaningar i och med bostadsutveckling Det är 100 barn på förskolan (Stallet) som ska hämtas med bil. Det blir mycket genomfartstrafik. Trafiksituationen bör belysas ur ett helhetsperspektiv med Eds Allé och Väsby Sjöstad. Medskick kring trafiklösningar Paradisvägen nära förskolan: Vägbredd från 4,5 meter inklusive gångbana. Hur ska det lösas? Slingalternativ två på mellersta ängen är ett bättre alternativ då färre bostäder berörs av ökad trafik. Ingen genomfart i södra delen varken slingrig eller rak. Konsekvenserna av Eds Allé leder till kraftig ökning av trafiken på Älvsundavägen. Detta kommer att påverka stora delar av Prästgårdsmarken buller och utblickar. Önskar planskildhet i söder där ny bilväg ska korsa gång- och cykelstråket. 9

10 Natur På dialogen framkom att naturmarken behöver piffas till genom gallring av träd, anläggning av en till lekpark kvalitetshöjande åtgärder helt enkelt. Norra bergets tidigare vattenlek kan vara en inspiration. Stenen vid förskolan måste vara kvar och höjden i väster behöver göras mer tillgänglig och attraktiv än vad den är idag. Någon uttryckte att känslan är att kommunen planerar att bygga bort naturkänslan och ersätta den med en stadskänsla.

11 Tack till alla er som deltog med åsikter och kunskap om området. Samtliga skrivna åsikter och kartor från mötet finns i en bilaga kallad Dialog 2 om Prästgårdsmarken bilaga 1 Tjänstemän och politiker som deltog på dialogmötet: Per-Erik Kanström, kommunstyrelsens ordförande Anitha Hector, byggnadsnämndens ordförande Elisabet Eriksson, planarkitekt P-O Nilsson, exploateringschef Jörgen Wihlner, gatuchef Stina Strid Hovmöller, LSS-ansvarig Mats Grufman, fritidssamordnare Birgitta Hillblom, miljö- och hälsoskyddskontoret Marie Erlandsson, projektledare infrastruktur Ann Storkitt, Iterio trafikkonsult Märta Baeling, HMXW arkitekter konsult Bostadsutvecklare som deltog på mötet: Annika Lundström, Veidekke Anders Hellman, Boklok Göran Reierstam, Reierstam arkitektur och projektutveckling Moderator: Kristina Sandberg, NAI Svefa Elisabet Eriksson Planarkitekt Upplands Väsby kommun Författare av rapporten : Kristina Sandberg Konsult samhällsbyggnad NAI Svefa AB För mer information om planprocessen och detaljplanearbetet med Prästgårdsmarken gå in på Områdes illustrationer är ritade av HMXW arkitekter. Illustration av trafikföring är ritad av Iterio trafikkonsulter. 10