Kyrkfack. Arbetsmiljö. & kompetensutveckling. lön & avtal eva lindström: vi behöver lära hela livet

Transkript

1 Kyrkfack en tidning Från KyrKans akademikerförbund nr lön & avtal 2013 eva lindström: vi behöver lära hela livet Arbetsmiljö & kompetensutveckling

2 tema nr 1/13 lön och avtal 2013 Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se redakti on Ann Thörnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se redaktionsråd Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Stugsemester i Dalarna 4 dagars semester på 3-stjärnigt lägenhetshotell i Rättvik Dala Wärdshus HHH Naturen i Dalarna är praktfull och bjuder på flera aktiviter i det gröna landskapet. Här kommer ni att bo i fina, rustika timmerstugor i närheten av Siljan med sin vackra strandlinje och många upplevelser. Era semesterstugor ligger endast 4 km från Rättvik som är ett av Dalarnas största upplevelsecentrum. Här hittar ni ett stort utval av butiker, matställen och sevärdheter. Åk ut till sandstranden som är långgrund och Rättviks Gammelgård som har en stor samling dalamålningar, dalaskåp och folkdräkter. Beställning: Öppet vardagar kl eller tel och helger kl Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Barnrabatt vid 2 betalande vuxna 1 barn 6-14 år ½ priset Pris per person i lägenhet (vid min. 2 pers.) 1.399:- Pris utan reskod: 1.549:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 3 x 2-rätters middag/buffé Ankomst: Valfri t.o.m. 20/12 och 27-28/ Reskoden: Kyrkfack Teknisk arrangör: redaktör och grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges omslagsbild Magnus Aronson. På bilden Eva Lindström adressändringar tryck Elanders Falköping, 2012 ISSN utgivningsplan nr 2/13-17 maj 2013 Annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KyrKfacK 1/13

3 ledaren Ett avtal som speglar Svenska kyrkans verklighet Vi vill att Svenska kyrkans avtal ska vara ett sammanhängande avtal med utgångspunkt tagen i Svenska kyrkans verklighet. Avtalet ska vara tydligt och lätt att förstå och tillämpa. Dessa principer borde vara självklara för alla, men granska nuvarande avtal! KyrKans akademikerförbund, KyrKa, och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, har utväxlat yrkanden och bud. I vanlig ordning drabbar Skaos försämringar vårt kollektiv och präster i synnerhet. År efter år har Skao utsatt präster för försämringar av anställningsvillkoren. Föga överraskande är det även denna gång kyrkoherdevikariatet för komministrar som Skao vill försämra. I pensionsfrågan är det många av KyrkAs medlemmar som utsätts för försämringar, vilket får livslånga följder. KyrkA bjuder motstånd och verkar för att våra medlemsgrupper inte ska drabbas av försämringar utan tvärtom ska få förbättringar inom viktiga områden och inom en för Svenska kyrkan rimlig kostnadsram. i detta nummer av KyrKFacK Berättar vi Bland annat om förbundets yrkanden. Målet för våra yrkanden är tydligt. Vi vill att Svenska kyrkans avtal ska vara ett sammanhängande avtal med utgångspunkt tagen i Svenska kyrkans verklighet. Avtalet ska vara tydligt och lätt att förstå och tillämpa. Dessa principer borde vara självklara för alla, men granska nuvarande avtal! Inte är det särskilt enkelt, inte heller speglar det särskilt väl kyrkans verksamhet. Möjligen kan man säga att det är ett under om man förstår vad som står där och hur det ska tillämpas i en kyrklig kontext. KyrKAs yrkande verkar också för förbättringar av kyrkans arbetsmiljö. Till exempel att församlingsarbetstid för diakoner och pedagoger varaktigt införs i avtalet, att lokala skyddsombud utbildas, att arbetstiden avgränsas från fritid, att villkor om friskvård införs i avtalet, likaså yrkandet om åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön och förhindra stress. Kompetensfrågorna är viktiga. Vi vill att parterna tar fram utvecklingsdokument för dem som utför kyrkans grundläggande uppgift och att personalens kompetens höjs när så behövs istället för att bemanningsföretag tas in. naturligtvis finns yrkanden om löne- och ersättningsvillkoren med. Likaså yrkandet om ett enkelt och begripligt lägeravtal som är möjligt att tillämpa i praktiken och som tar i beaktande vilka veckodagar lägret förläggs till. Att arbetsgivarna inom kyrkan ska ansvara fullt ut för alla resekostnader förenade med utförandet av arbetsuppgifterna är självklart. många och viktiga är KyrKas yrkanden som har med strukturförändringarna i kyrkan att göra. Yrkandena syftar till att skapa ordning och reda. Kompetensutbildning av chefer och arbetsledare som har till uppgift att leda också i tider av förändringar och svara för utvecklingsoch förändringsarbete kan betyda trygghet i en otrygg tillvaro. Slutligen måste pensionsfrågan hanteras så att de av våra medlemmar som lider förluster vid en möjlig förändring av det nuvarande pensionsavtalet fullt ut ska få kompensation för detta. KyrKa verkar För att svenska KyrKan ska Bli en ännu bättre arbetsgivare med avtal som stödjer den grundläggande uppgiften och skapar bra förutsättningar för medarbetarna i kyrkan. Låt oss i årets avtalsrörelse verka för att så sker. Bror Holm FörBundsordFörande KyrKfacK 1/13 3

4 lön och avtal 2013 KyrkA har i flera år yrkat på vikten av kompetensutveckling. I år yrkar KyrkA på att ett utvecklingsdokument tas fram för präster, diakoner och pedagoger. Kompetensutveckling och En bättre arbetsmiljö, ett sammanhängande avtal anpassat för Svenska kyrkan och ökad möjlighet till kompetensutveckling. Det är KyrkAs främsta krav vid årets avtalsförhandlingar. Den 1 april siktar KyrkA på att teckna ett nytt avtal med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. foto Foto magnus Magnus Aronson aronson 4 KyrKfacK 1/13 En av de stora framgångarna i förra årets avtal var att KyrkA fick igenom sitt krav på församlingsarbetstid för diakoner och pedagoger med möjlighet att arbeta under samma villkor som prästerna. Med 40 timmars arbetsvecka och 15 fridagar som kompensation för att man arbetar helgdagar. I år yrkar KyrkA på att församlingsarbetstiden permanentas. Jag var nyligen på ett årsmöte i Linköping och när vi pratade om församlingsarbetstiden, som förra året infördes under en försöksperiod, så bekräftar många medlemmar att den skapar förskapar förståelse och samhörighet i arbetslaget. Flera hade tecknat avtal om tiden hade sträckt sig under en längre period,säger förbundsordförande Bror Holm. Jag möter medlemmar från hela Göteborgs stift som är positiva till församlingsarbetstiden och också hade velat teckna avtal, om tiden hade varit längre. Vad många uttrycker är att det är en positiv arbetstidreglering som är anpassad för Svenska kyrkan, säger Annika Svensson, 2:e vice ordförande. Undersök i tid Förra hösten (2011) kom Försäkringskassans larmrapport som visade att präster är mer sjukskrivna är löntagare i andra yrken för utmattningssyndrom. Några av anledningarna är de höga kraven på tillgänglighet och otydliga regler om arbetstider. Många av KyrkAs medlemmar upplever att arbetsbelastningen är betungande och att stressnivån är för hög.

5 lön och avtal 2013 KyrkA har flera yrkanden som rör arbetsmiljön. Mår man bra på jobbet blir det positiva ringar på vattnet. bättre arbetsmiljö KyrkA yrkar nu på att parterna gemensamt rekommenderar de lokala arbetsgivarna att göra ett riktat förebyggande arbete för att uppmärksamma symtom på utmattning i god tid genom att ta reda på hur medarbetarna mår egentligen. Företagshälsovården är en opartisk och kompetent resurs som skulle kunna användas för att ta fram en undersökningsmodell och administrera själva genomförandet, säger Bror Holm. Vi får signaler på att fler än prästerna är sjukskrivna för stress, vi tror att det gäller alla som arbetar inom församlingsvårdande yrken. Men vi behöver en opartisk och kompetent part som tar reda på hur det verkligen förhåller sig. Det är viktigt att vi svarar upp på Försäkringskassans rapport och även följer upp andra yrkesgrupper, fortsätter Annika Svensson. När försäkringskassan gjorde sin rapport var diakonerna inkluderade med bland andra gruppen socialsekreterare, därför vet vi inte exakt hur det ser ut för diakonerna. I våra tjänster möter vi människor som många gånger inte mår bra, vi kommer innanför huden på människor, det gör pedagogerna också och det påverkar vår arbetssituation. Kompetensutveckling KyrkA har i flera år yrkat på vikten av kompetensutveckling. I år vill KyrkA att ett utvecklingsdokument tas fram för präster, diakoner och pedagoger. KyrkA vill att arbetsgivarna ansvarar för att skapa en ledningsorganisation vars uppgift är att ta tillvarata alla medlemmars kompetens och vidareutveckla den. I en tid när Svenska kyrkan står inför fler och större utmaningar än på länge är det hög tid att se över de anställdas kompetensutveckling. Det teologiska, diakonala och pedagogiska anslaget i kyrkan behöver utvecklas i ett samhälle som ständigt förändras, säger Bror Holm. När jag utbildade mig till diakon så hade man inte samma förklaringsmodeller för exempelvis de neuropsykiatriska diagnoserna som man har idag. Vi möter kontinuerligt människor med olika diagnoser och då behöver vi vara uppdaterade för att kunna ge dem ett professionellt bemötande. Det är en trovärdighetsfråga att anställda i Svenska kyrkan har en god kompetens, säger Annika Svensson. Forts nästa sida KyrKfacK 1/13 5

6 lön och avtal 2013 Läs mer om avtalet på reglerad arbetstid Är inget Krav KyrkA yrkar inte på reglerad arbetstid för alla. Den som läste nummer sju av Kyrkans Tidning kunde annars lätt få den uppfattningen. - Vi har inte yrkat på reglerad arbetstid för alla komministrar. Det är ett missförstånd, säger förbundsordförande Bror Holm. - Vi har yrkat att parterna gör en rekommendation att i de fall arbetstiden är oreglerad ska den omregleras till reglerad arbetstid. Vi vill också att det ska stå i det centrala kollektivavtalet att den genomsnittliga arbetstiden inte ska överstiga 40 timmar i veckan för dem som arbetar oreglerat. 6 KyrKfacK 1/13 Vi behöver centrala riktlinjer för ett utvecklingsdokument med specifikationer för de olika yrkeskategorierna, fortsätter Bror Holm. Utbildningen idag är ofta gemensam och då får du inte träffpunkt på någon. Nivån blir för enkel för den som kan och för svår för den som inte kan. Tjänsterna ser så olika ut och vi behöver en utvecklingsplan för varje individ, säger Annika Svensson. Min kollega som arbetar med äldre behöver kanske fördjupning inom palliativ vård medan jag som har en annan inriktning behöver en fördjupning inom samtalsmetoder. Ob-ersättning på läger KyrkA yrkar också på ett eget löneavtal som är anpassat efter Svenska kyrkans förutsättningar med ett löneutrymme på lägst 3,4 procent. I flera år har lägerbilagan varit ett återkommande yrkande, nu vill vi ha en tydlighet och förenkling, säger Bror Holm. Vi yrkar på att en lägerersättning utgår med 350 kr per dygn i samband med övernattning och att det tillkommer en obersättning för alla som jobbar på lägret. I årets yrkande har vi också tröttnat på att arbetstagaren ska behöva stå för delar av resekostnaden och inte får en skälig ersättning. Det är jämförbart med om jag lägger ut kostnader för kaffebröd till konfirmander och bara får tillbaka hälften av det jag har betalat. Arbetsgivaren ska ansvara för alla kostnader för transport som jag har i mitt arbete. Utbildning till chefer Med tanke på den förändring som kyrkan står inför i och med strukturförändringarna yrkar KyrkA på att chefer får en adekvat utbildning att leda i förändring som ett sätt att Bror Holm, förbundsordförande. Foto Thomas Klockseth förebygga de problem som annars kan uppstå. Vi står inför ett beslut som kommer att få genomgripande förändringar i organisationen och som hittills har skapat mycket oro. Vi behöver ledare som kan hantera denna förändring och möta konflikter på ett konstruktivt sätt, säger Bror Holm. För mig som anställd är det en trygghet att ha en chef eller kyrkoherde som har kunskap i de här frågorna och kan ta hand om de situationer som uppstår. Det påverkar min arbetsmiljö i allra högsta grad, säger Annika Svensson. Öka den fackliga tiden Mot bakgrund av strukturförändringarna yrkar KyrkA på att den fackliga tiden i PU-avtalet mellan den 1 september 2013 och 31 december 2015 utökas med 2,5 timme per medlem och år. De fackliga förtroendemännen har en bred kunskap och kan vara en stor resurs i den här övergången. Vi föreslår att resursförstärkningen finansieras med medel från Trygghetsfonden, säger Bror Holm. Vilka är hjärtefrågorna i avtalsrörelsen? Vi vill ha ett sammanhängande, anpassat avtal för Svenska kyrkan. Det är ett yrkande som vi har tagit upp tidigare. Svenska kyrkans centrala kollektivavtal bör vara ett sammanhållet avtal som även innefattar utlandsavtalet. De som arbetar i utlandet ska omfattas av samma villkor och förmåner som övriga anställda inom Svenska kyrkan. Arbetsmiljön är också en central frågan. Mår du inte bra på jobbet så påverkar det allting annat, avslutar Annika Svensson och Bror Holm. Annika Svensson, 2:e vice ordförande.

7 KyrkA har begärt ett löneutrymme på lägst 3,4 procent i årets avtalsrörelse. lönen blir en del av det nya avtalet, men den påverkas också av de lokala förhandlingarna. Både Härnösands och Lunds stift ligger högt i lönestatistiken för kyrkoherdar, diakoner och komministrar. lön och avtal 2013 vi har separata yrkanden för varje medlem Sten Bylin, kretsordförande och fackligt förtroendevald i härnösands Stift hur ser din vardag som fackligt förtroendevald ut? När vi har löneöversyn förhandlar Rolf Nordström och jag med 52 arbetsgivare, så det är intensivt. Inför förhandlingarna skickar vi ut en förfrågan till alla medlemmar om vad som har hänt under året. Är det något som påverkar lönesättningen har de en möjlighet att meddela oss det. Vi har ett separat yrkande för varje medlem som vi lämnar till arbetsgivaren, så vi väntar inte på deras bud. Samtliga inplaceringsförhandlingar gör Rolf och jag, i det läget har vi störst chans att påverka. När du söker en tjänst är du i ett faktiskt och psykologiskt underläge i förhållande till arbetsgivaren. Du har inte den totala kunskapen om löneläget inom stiftet och hos den arbetsgivare man får tjänsten hos. Det kan också vara svårt att tala i egen sak. hur ser en lyckad förhandling ut? Där det har skett en dialog mellan facket och arbetsgivaren och vi har fått gehör för våra synpunkter men där det samtidigt sker ett resonemang kring lönesättningen. Det är bra om vi får ett visst motstånd, en arbetsgivare som accepterar vårt bud utan någon kommentar väcker en viss misstänksamhet och tyder på brist på engagemang. Det kan också väcka en fråga om våra yrkanden ligger för lågt. Om vi har en medlem som fungerar väldigt väl vill vi att löneökningen ska motsvara det och bidra till medlemmens löneutveckling på bästa sätt. Vad är en rättvis lön? En rättvis lön ska stå i proportion till utbildning och ansvar. Lönen ska också vara i paritet med liknade tjänster inom stiftet. När vi fackliga företrädare möter argumentet från arbetsgivaren att vi kan inte höja lönerna i år, vår ekonomi är så dålig eftersom många lämnar kyrkan brukar vi svara att det knappast kan vara våra medlemmars sak att bära det. När det fortfarande finns tusentals medlemmar inom varje församling i Svenska kyrkan som kan bära det. Ibland är helt enkelt kyrkoavgiften för låg och urgröper ekonomin. Det är viktigt för stiftet i sin helhet att det finns en lönenivå som fungerar rekryterande. vad är hemligheten med härnösands höga löner? På 90-talet hade vi många vakanser och det ledde till en reglering av lönerna. Både arbetsgivaren och facket har insett att den nuvarande lönenivån är effektiv för en god rekrytering både på kort och lång sikt. Vi vill inte hamna i samma situation som landstinget som har höga kostnader för stafettläkare som rycker in tillfälligt. vad bör jag som medlem tänka på? Att vara förberedd inför lönesamtalet med arbetsgivaren och tänka igenom vad som är mina styrkor. Den som vill får gärna höra av sig till sin facklige företrädare för en allmän bild av löneläget. Lönesamtalet är inte oviktigt även om det är KyrkA som gör själva yrkandet av lönen. Det är inte heller alltid som arbetsgivaren känner medlemmens styrkor, lönesamtalet är ett sätt att tydliggöra vad man gör och har bidragit till. KyrKfacK 1/13 7

8 lön och avtal 2013 löneförhandlingar är det roligaste jag gör mia möller, KretsordFörande och FacKligt Förtroendevald, lunds stift hur ser din vardag ut som fackligt förtroendevald? Löneförhandlingar är det roligaste jag gör i mitt arbete. Inför alla förhandlingar ringer jag varje medlem. Det skapar en personlig relation och ger oss en bild av hur det fungerar i församlingen. Dialogen är viktig och vi försöker också bygga en bra relation med arbetsgivaren som bygger på en ömsesidig respekt. Jag ser till att ha uppdaterade siffror och följer upp det vi har pratat om vid tidigare förhandlingar. Om det har skett några särskilda satsningar och hur det ser ut i grannförsamlingarna. varför har ni lyckats så bra i lund? Vi gör vår bakgrundskoll och har ordning på siffrorna. Du måste ha på fötter och aldrig säga mer än du kan lova. Om du tror att resultatet blir 3,5 procent kan du inte chansa och säga att det blir 4 procent. Det handlar om att bygga upp ett förtroende och det blir lättare med tiden. Ju bättre relationer du har med arbetsgivarna desto fler lösningar går det att hitta Avtalet är öppet för tolkningar och bygger inte bara på färdiga svar. är det någon skillnad att löneförhandla i stora och mindre församlingar? I den lilla församlingen pratar du med en arbetsgivare som vet hur Kalle Andersson jobbar. I den stora församlingen så kanske du möter en arbetsgivare som aldrig träffar Kalle om det inte är bekymmer med honom. Det blir ett större avstånd mellan lönesättare och arbetsgivare än i den lilla församlingen. vad är den största utmaningen som löneförhandlare? I de stora församlingarna och flerförsa mlingspastoraten är det svårare att få igenom en individuell lönesättning med så många människor. Vi förhandlar om det är inte bara lönen som ger motivation till anette Boman, diakon i hjärnarp-tåstarps församling medlem i KyrKa sedan 1,5 år 8 KyrKfacK 1/13 berätta om ditt arbete. Jag jobbar med fokus på att skapa mötesplatser på både gruppnivå och individuell nivå. Vi bjuder bland annat in till sopplunch med föredrag och ordnar födelsedagsfester för alla som fyller jämt, från 70 år. På individnivå är det många hembesök och själavårdssamtalen ökar. Jag har också ett gott samarbete med skolkuratorn och skolsköterskan i samband med elever och familjer som inte har det så bra. var det självklart att vända dig till KyrkA inför löneförhandlingarna? Ja, eftersom de är professionella löneförhandlare och det gjorde också en skillnad! KyrkA är hjälpsamma, professionella och uppmuntrande. Jag har också fått hjälp att tolka avtal, regler och siffror i samband med förändringar på arbetsplatsen. vad betyder lönen för arbetsmotivationen? Det är inte bara lönen som ger motivation till arbetet. Församlingsbornas respons på det arbete jag gör och hur arbetsgivaren uppskattar min kompetens bidrar också till arbetsglädje. Lönen är ett mått på hur väl arbetsinsatsen värderas och lönenivån bör spegla kompetens och erfarenhet. Men det är också viktigt att få ett kvitto på det arbete du gör. När jag började i församlingen kom det 5-10 personer till öppet hus-luncherna, idag kommer det mellan personer i en församling med medlemmar. Det ger en oerhörd tillfredställelse att kunna bidra till att gemenskapen ökar och därmed bryta isoleringen för många!

9 lön och avtal 2013 så mångas anställdas löner samtidigt. Det är så långt mellan den man sätter lönen för och den man förhandlar med. hur ser en lyckad förhandling ut? De bästa förhandlingarna är dem där båda är lite missnöjda men i huvudsak nöjda. Där det finns en rak kommunikation, en förståelse för varandras roller och för medlemmens insats. vad bör jag som medlem tänka på inför en löneförhandling? Prata med ditt fackliga ombud om vad som är rimligt att begära. Tänk igenom vad du har gjort under året som kan motivera en högre lön, vad kan du göra i framtiden för att ändra lönen. Ställ också frågan vad som inte har varit så bra. Det kan visa på en styrka att vara medveten om problemet och villig att göra något åt det. arbetet lön för mödan - vad är det? Det är pengarna jag får i slutet av varje månad, men det är samtidigt så mycket mer. Det är den feedback, uppskattning och det engagemang jag får från chefen och arbetsgivaren i form av till exempel julbord eller att man har ett varmt och respektfullt samarbete på arbetsplatsen. Arbetsmiljön är viktig, en varm arbetsplats där personal mår väl, är värt mycket. Betydelsefullt är också samarbetet med andra församlingar, diakoner och aktörer i samhället som till exempel biståndshandläggare och godman, men även internationella kontakter genom den världsvida kyrkan. Jag läste en undersökning för ett tag sedan där frågan ställdes om man skulle uppskatta att ha ett arbete, även om det var oavlönat och man inte behövde pengarna, 75 % svarade ja. Prata med ditt fackliga ombud om vad som är rimligt att begära. Tänk igenom vad du har gjort under året som kan motivera en högre lön, vad kan du göra i framtiden för att ändra lönen. Foto Magnus Aronson KyrKfacK 1/13 9

10 lön och avtal 2013 prata med chefen om du vill få högre lön vad kan jag göra för att påverka min lön och vilka faktorer styr lönebildningen? Kyrkfack ställde frågorna till lena granqvist och håkan regnér, som är nationalekonomer på saco. vi träffas en FeBruariFörmiddag på Sacos kansli i Gamla stan för att prata lön. Ett ämne som inbegriper så mycket mer än en summa pengar för utfört arbete varje månad. Det är flera faktorer som styr din lön; val av utbildning, familjebildning eller inte, marknadskrafter och det allmänna ekonomiska läget. För att bara nämna några exempel. Lena Granqvist och Håkan Regnér har forskat på begreppet lön i många år och just nu lägger dem sista handen vid en rapport som koncentrerar sig på chefens lön. I en tidigare rapport, Kvinnor och män i en individualiserad lönebildning har de tittat på om det finns skillnader i hur kvinnor och män inom Sacoförbunden klarar sig i en individualiserad lönebildning. Resultaten visar att kvinnor som har haft lönesamtal har en betydligt högre månadslön än kvinnor som inte har haft lönesamtal. Skillnaden uppgår till två procent. Kvinnor med låga löner får ut mer av lönesamtalet än kvinnor med hög lön, säger Lena Granqvist. Däremot finns det inte någon statistisk säkerställd löneskillnad mellan män som har haft lönesamtal och män som inte har haft det. Men det finns skillnader över lönefördelningen och precis som för kvinnor lönar det sig framförallt för Foto män Magnus med lägre Aronson löner att ha lönesamtal. 10 KyrKfacK 1/13 Lön och prestation ska hänga ihop och där är lönesamtalet en central del. Det är viktigt att lönekriterierna är tydliga, menar Lena Granqvist och Håkan Regnér och att jag förstår varför jag har den lön jag har och att det spelar roll hur jag anstränger mig. Inte bara hur mycket jag gör, utan också hur pass väl jag utför mitt arbete. Lönen ska sporra till ett bättre arbete och grunden ska vara att det lönar sig att jobba bra. Det ställer krav på dig som medarbetare att kunna sätta ord på sambandet mellan lön och prestation. Lönesamtalet är inte bara ett tillfälle för chefen att ge feedback på ditt arbete det är också en möjlighet att visa vad du gör. Som akademiker idag skapar du i stor utsträckning dina egna arbetsuppgifter, därför är det omöjligt för chefen att veta exakt vad du gör. Om en ingenjör ska ta fram en mobiltelefon, är chefens roll att skapa förutsättningar för det, men själva arbetet styr den enskilde medarbetaren över. Det är inte helt enkelt att veta vad en akademiker gör, vi vet ju inte riktigt vad våra kollegor gör, säger Håkan Regnér. Ja, hur mäter man en bra prestation? Det är inte alltid tydligt, men i lönesamtalet finns det möjlighet att lyfta fram vad man har gjort, fortsätter Lena Granqvist. Här speglar lönesamtalet relationen till chefen, den påverkar också arbetsmiljön visar studier som vi har gjort. De som har haft lönesamtal Lön och prestation ska hänga ihop och där är lönesamtalet Foto Peter Rosén har en bättre relation till chefen och upplever överlag att arbetet fungerar mycket bättre. De upplever mindre stress och ett större inflytande över sitt arbete. har män och kvinnor lika lön för lika arbete inom saco? Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige minskade successivt fram till början av 80-talet. Sedan dess har löneskillnaden mellan heltidsarbetande kvinnor och män legat på en nivå runt 15 procent. En stor del av lönegapet förklaras av att män och kvinnor väljer utbildningar med olika hög avkastning och har yrken som belönas olika, säger Håkan Regnér. Kvinnor blir också chefer i mindre utsträckning än män och lönegapet mellan kvinnor och män tenderar att vara högre bland dem med relativt höga

11 lön och avtal 2013 Det ställer krav på dig som medarbetare att kunna sätta ord på sambandet mellan lön och prestation. Lönesamtalet är inte bara ett tillfälle för chefen att ge feedback på ditt arbete det är också en möjlighet att visa vad du gör. en central del. Det är viktigt att lönekriterierna är tydliga, säger Håkan Regnér och Lena Granqvist. löner. Vissa tror att skillnaderna beror på att män och kvinnor har olika beteenden och att det manliga beteendet premieras vid chefstillsättningar. Andra tror att det beror på att arbetsgivarna utgår från en norm som säger att kvinnor i allmänhet tar ett större familjeansvar än män och därför inte kan vara på jobbet i den utsträckning som krävs av en chef. I studien Livslön har Lena Granqvist och Håkan Regnér tillsammans med Sacokollegor tittat på hur våra val av studier, arbete och familj påverkar livslönen. Håkan Regnér har fortsatt att titta på sambanden mellan familjebildning och lön och konstaterar att förenklat uttryckt så påverkas männens lön positivt när de gifter sig, medan kvinnornas lön snarare påverkas negativt av äktenskapet. Giftermålet har en signaleffekt för männen, vilket är ett världsfenomen, det signalerar trygghet och stabilitet, säger Håkan Regnér. Det minskar risken för att han ska komma sent till jobbet efter att ha varit ute och slarvat på krogen. Kvinnor förväntas fortfarande ta ett större ansvar i hemmet, så när de gifter sig räknar inte arbetsgivaren med samma närvaro som när de är singlar. Men nyare studier från USA visar att den positiva signaleffekten som äktenskapet ger män börjar också inkludera högutbildade kvinnor. Antagligen för att en högutbildad kvinna i USA har större möjlighet att köpa tjänster med hushållet och barnpassning. Inom KyrkA förhandlar alltid den lokala förhandlaren din lön med arbetsgivaren. Men innan förhandlingen bör du som medlem ha haft ett lönesamtal med din chef. Saco Lönesök Med hjälp av Saco Lönesök kan varje medlem jämföra sin lön med andra akademikers, både inom den egna gruppen och med andra akademikergrupper och hitta argument inför lönesamtalet. Du kan till exempel jämföra arbetsmarknadssektorer, kön, ålder, utbildningar eller hur löneutvecklingen ser ut beroende på examensår. Lönestatistiken i Saco Lönesök bygger på uppgifter från Sacos databaser som tidigare bara varit tillgängliga för ombudsmän och utredare på förbunden. Löneuppgifterna kommer från förbundets löneenkäter och från arbetsgivarna. KyrKfacK 1/13 11

12 medlemsintervjun Vi behöver lära hela livet Hon ömmar särskilt för utbildningsfrågorna och är glad att beslutet om de nya kyrkliga utbildningarna gick igenom förra våren. Hon gillar också kyrkas yrkanden om komptensutveckling. eva lindström, handläggare för utbildningsfrågor på kyrkokansliet i uppsala, tror på människans förmåga att lära för livet och för den tid vi lever i. Eftersom både kyrka och samhälle förändras behöver ut Lindström, handläggare för utbildningsfrågor på kyrkokan Vi träffas utanför kyrkokansliet i uppsala en måndag i februari och pulsar uppför backen mot stallet där Eva Lindström jobbar. Snön ligger fortfarande som ett vitt täcke kring gator och torg och våren får vänta. I stallets lokaler sitter utbildningsenheten på kyrkokansliet och Eva berättar att de ljusa och luftiga kontorsrummen en gång rymde spiltor. I det kombinerade personal- och sammanträdesrummet påminner några skyltar med hästarnas namn, om historien. Eva utbildade sig till församlingspedagog på 1970-talet, jobbade ute i församlingslivet några år och sedan med utbildningsfrågor på pastoralinstitutet. Hon tog ett vikariat på kyrkokansliet 1997 och är sedan flera år handläggare för utbildningsfrågor på utbildningsenheten. I deras ansvar ligger att skapa adekvata och tidsrelevanta utbildningar för präster, diakoner, pedagoger och 12 KyrKfacK 1/13 musiker och att anpassa antalet utbildningsplatser efter de behov som finns. Ett av hennes fokus har varit utformningen av framtidens utbildning för präster, diakoner, pedagoger och musiker. Eftersom både kyrka och samhälle förändras behöver utbildningarna möta de behov som församlingarna har i dagens och framtidens samhälle, säger Eva. Förra våren togs beslutet om de nya utbildningarna och 2014 ska de sjösättas. Fortfarande finns det flera utmaningar. Nu ska de olika yrkeskategorierna samsas under ett tak, vilket aldrig har gjorts förut. Det kyrkliga året, där blivande präster, diakoner och pedagoger möts, innebär ett tydligare samarbete och att sätta det kyrkliga uppdraget i centrum. Alla har varsitt ansvar, men med ett gemensamt mål, säger Eva. linjearbete och utvecklingsarbete När hon ska beskriva vad som mer ligger i hennes tjänst nämner hon två områden; linjearbete och det nämnda utvecklingsarbetet som också handlar om återkommande kontakter med församlingar, stift och förtroendevalda i samband med remissomgångar. En viktig del är också att följa samhällets trender och vara lyhörd för vad som sker i utbildningsvärlden. I linjearbetet ryms kontinuerliga studentkontakter en del av de blivande prästerna vill ha dispens från språken och att tillsammans med kollegorna skapa mötesplatser och nätverk inom både Svenska kyrkan och de skolor som är knutna till kyrkans utbildningar. Förra veckan hade vi till exempel ett stiftsdiakonmöte, som jag genomförde med en kollega, där vi la agendan och deltog i erfarenhetsutbytet. En av föreläsarna pratade om kompetensbaserad rekrytering som handlar om att re-

13 medlemsintervjun namn eva lindström gör handläggare i utbildningsfrågor på Kyrkokansliet i uppsala ålder 58 år bor i radhus i nåntuna familj gift med göran, vi har 3 vuxna barn; clara, tobias och jonathan intressen Att läsa böcker, arbeta med händerna - på senare år har jag klätt om lite möbler, sjunger i kör medlem i KyrkA i 25 år. jag har varit fackligt aktiv i nästan tio år. det fackliga arbetet ger mig en överblick och en helhetsbild av kyrkokansliets verksamhet som också hjälper mig i mitt arbete senast lästa bok ett kort uppehåll från vägen till Auschwitz av göran rosenberg bildningarna möta de behov som församlingarna har i dagens och framtidens samhälle, säger Eva sliet. Eva Lindström är också ordförande för 14:e kretsen. Foto Magnus Aronson rytera utifrån de kunskapsbehov som finns och vilken kompetens man verkligen behöver. I samma andetag berättar Eva om att utbildningsenheten ger en utbildning tillsammans med diskrimineringsombudsmannen, Att rekrytera utan att diskriminera. Tanken är just att utgå från den kompetens man söker och inte låta sig påverkas av sekundära faktorer som kön, nationalitet eller funktionshinder, Vi bär på så många raster som oftast är omedvetna. Det är angeläget att prata om de här frågorna, det har också väckts på senaste kyrkomötet. hur får du inspiration i arbetet? Det är givande att arbeta med andra människor inom så skiftande kompetensområden. Det är stimulerande med olika åsikter, det ger olika infallsvinklar. vilken är din drivkraft? Jag hoppas att mitt bidrag ska påverka församlingarna på ett konstruktivt sätt, att jag är med och sår ett frö till en positiv framtid. Det är viktigt för mig att arbeta med något meningsbärande, jag skulle inte kunna jobba med att bara sälja tvål. hur gör du skillnad i ditt arbete? Genom att tänka helhet och hålla ett helikopterperspektiv. De som ska jobba och jobbar inom kyrkan har en gemensam utgångspunkt och där blir det gemensamma kyrkliga året i den nya utbildningen ett stöd. Vi behöver påminna oss om vad som är vårt gemensamma uppdrag, där dopet är centralt. Vi har alla ett hem hos Gud men de som är döpta har ett särskilt ansvar. vilka är jobbets energitjuvar? De långa beslutsgångarna. Det är baksidan av att jobba i en demokratisk organisation. Allting tar längre tid när många är inblandade, det går inte att komma ifrån, besluten behöver mogna fram. Processen fram till de nya utbildningarna påbörjades omkring år 2000, så ibland har det varit som att trampa vatten. Då är det skönt att mellan varven arbeta med kortare projekt där du ser ett snabbare resultat. vad tycker du om KyrkAs yrkande om kompetensutveckling? Jag tycker att det är bra. Vi behöver lära hela livet. Ibland hyr vi in expertkompetens inom Svenska kyrkan och det behövs emellanåt, men inte på bekostnad av att man dränerar personalens kompetens. Det är viktigt att kunna utvecklas och att växa på sin arbetsplats. Alla parter vinner på att vara i en organisation där personalens samlade kompetens växer. KyrKfacK 1/13 13

14 detta är ett annonsuppslag Trygghet om du blir arbetslös inkomstförsäkring ingår i medlemskapet Det kan vara svårt att få pengarna att räcka till om man blir arbetslös. Med enbart a-kasseersättning kan du högst få ut cirka kronor. Därför ingår en inkomstförsäkring i medlemskapet i Kyrkans Akademikerförbund. Inkomstförsäkringen försäkrar den del av din inkomst som över stiger a-kassans inkomsttak i upp till 200 ersättningsdagar (cirka 9 månader). På nästa sida finns försäkringsbeskedet för Kyrkans Akademiker förbunds inkomstförsäkring. Där får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som följer av försäkringen. Läs det! På finns en räknesnurra där kan du själv kan göra en preliminär beräkning av ersättningens storlek från inkomstför säkringen vid ofrivillig arbetslöshet. Prova den! Där finns också de fullständiga villkoren och mer information om försäkringen. 14 KyrKfacK 6/12

15 Försäkringsbesked för Kyrkans Akademikerförbunds inkomstförsäkring Försäkringsbeskedet innehåller viktig information för dig som är medlem i Kyrkans Akademikerförbund och genom ditt medlemskap omfattas av Kyrkans Akademikerförbunds obligatoriska inkomstförsäkring. Med inkomstförsäkringen kan du som längst få ersättning i 200 dagar vid ofrivillig arbetslöshet som inträffar under försäkringstiden. Fullständiga försäkringsvillkor och information om försäkringarna finns på eller kan beställas från Bliwa. sträcker sig över en tidsperiod på cirka 9 månader. För varje ersättningsdag räknas en hel dag av från ersättningsperioden oavsett i vilken grad du är arbetslös. Detsamma gäller för dagar då ingen ersättning betalas ut från försäkringen, på grund av exempelvis samordning. De första 200 dagarna i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen på 80 procent av den normalinkomst som a-kassan fastställt för dig vid arbetslöshetens inträde eller i samband med att dag då du, för första gången under försäkringstid hos Bliwa och vid varje ny ersättningsperiod från Bliwas inkomstförsäkring, ställer dig till arbetsmarknadens förfogande genom att anmäla dig till Arbetsförmedlingen som arbetssökande eller, i förekommande fall, den dag du påbörjar ett arbetsmarknadspolitiskt program som ger rätt till aktivitetsstöd från Försäkringskassan, se vidare i försäkringsvillkoren. Du ska även sakna förvärvsinkomst på den delen ersättning söks rätten till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning för. Du måste vara medlem i Kyrkans Akademikerförbund och omfattas av försäkringen vid Om avtalet och andra bestämmelser först inträtt. Från dag 201 i a-kassans ersättningsperiod beräknas ersättningen vid arbetslöshet på tidpunkten för arbetslöshetens inträde och under Du som inte har fyllt 64 år (till och med månaden före den då du fyller 64 år) och är medlem i Kyrkans Akademikerförbund ansluts automatiskt till 70 procent av din normalinkomst som fastställts hela tiden utbetalning sker från försäkringen. av a-kassan. Har du till någon del beviljats allmän 4. Du har förvärvsarbetat de senaste 12 månaderna före arbetslöshetens inträde. Under dessa försäkringen från den dag du uppfyller ovanstående villkor. pension får ersättningen inte överstiga 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. 12 månader ska du ha arbetat minst 80 timmar Med medlem i Kyrkans Akademikerförbund Eftersom ersättningen från försäkringen är skattefri och den fastställda normalinkomsten är tid får du tillgodoräkna dig sådan tid som god- per månad (arbetsplikt). Som förvärvsarbetad avses en yrkesaktiv medlem inom Kyrkans Akademikerförbunds organisationsområde som betalar ett bruttobelopp, gör Bliwa vid beräkningen av känns av a-kassan. Läs mer i villkoren. medlemsavgift till Kyrkans Akademikerförbund ersättningen ett schablonavdrag som motsvarar grundad på sin inkomst. Med medlem avses även 5. Du har inte under de senaste 12 månaderna ordinarie statlig och kommunal skatt enligt skattetabell 30 kolumn 5. För ytterligare information om medlemmar inom Kyrkans Akademikerförbund innan arbetslöshetens inträde gjort anspråk på som har ett studerandemedlemskap. Med medlem arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. hur ersättningen beräknas, se försäkringsvillkoren. avses i detta sammanhang inte pensionärsmedlem Bliwa tillämpar samma karenstid för att betala ut Om du på nytt blir arbetslös inom 12 månader eller den som har ett vilande medlemskap. ersättning från inkomstförsäkringen som a-kassan från tidigare arbetslöshet har du rätt att ta ut Till grund för försäkringsavtalet finns ett gruppavtal mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerför- tillämpar för att betala ut arbetslöshetsersättning. eventuella återstående dagar av försäkringens Karenstiden är för närvarande 7 dagar. 200 dagar från den tidigare ersättningsperioden. bund som består, förutom av gruppavtalet, av de Försäkringen slutar senast att gälla den första i Du som vid arbetslöshet fått ersättning för hela vid var tid gällande försäkringsvillkoren och det den månad då du fyller 65 år. Försäkringen slutar ersättningstiden och därefter åter blir arbetslös senaste försäkringsbeskedet. också att gälla om du inte längre är medlem enligt måste på nytt uppfylla kraven för rätt till ersättning (se ovan punkt 1-5). Försäkringen gäller för högst 1 kalenderår i ovanstående definition, eller om gruppavtalet taget och förnyas från den 1 januari varje år om mellan Bliwa och Kyrkans Akademikerförbund Samordning och återkrav inte gruppavtalet eller försäkringen innan dess upphör. Enligt försäkringsavtalslagen kan du välja Den sammanlagda ersättning som du får till följd av har sagts upp. att avstå från inkomstförsäkringen. arbetslöshet (till exempel från a-kassan, trygghetsråd eller annan försäkring) får inte överstiga 80 I samband med att försäkringen förnyas har Försäkringen innehåller inget efterskydd och Bliwa rätt att ändra försäkringsvillkoren samt höja det finns ingen möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring. respektive 70 procent (från dag 201 i a-kassans procent (dag i a-kassans ersättningsperiod) eller sänka premien. Bliwa kan också komma att ändra försäkringsvillkoren under försäkringstiden. Detta gäller dock bara om ändringen behövs Förutsättningar för ersättning vid arbetslöshet ersättningsperiod) av den normalinkomst som på grund av försäkringens art eller av någon Om samtliga följande villkor är uppfyllda har du, fastställts av a-kassan, efter schablonavdrag motsvarande statlig och kommunal skatt enligt skat- annan särskild omständighet, som till exempel vid arbetslöshet, rätt till ersättning från inkomstförsäkringen. ändrad lag, lagtillämpning eller myndighets föreskrift. Se vidare i försäkringsvillkoren. 1. Du får inkomstrelaterad arbetslöshetsersätttetabell 30 kolumn 5. Har du till någon del beviljats allmän pension får ersättningen inte överstiga 65 procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten. Samordningsregeln kan innebära att du Bliwas försäkringsansvar är begränsat om ning utbetald från a-kassan alternativt aktivitetsstöd från Försäkringskassan på samma oriktiga eller ofullständiga uppgifter lämnats och i inte får någon ersättning från inkomstförsäkringen. force majeure-liknande situationer. En fullständig nivå som a-kassan till följd av att du deltar i Bliwa förbehåller sig rätten att kräva tillbaka utbetald ersättning som överstiger 80, 70 respektive 65 beskrivning av begränsningarna i Bliwas ansvar en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det senare finns i försäkringsvillkoren. gäller med undantag för det aktivitetsstöd som procent av den av a-kassan fastställda normalinkomsten, efter ovan beskrivet schablonavdrag. utbetalas vid deltagande i Arbetsförmedlingens Om försäkringsskyddet program Arbetslivsintroduktion. Försäkringen försäkrar den del av din månadsinkomst Detsamma gäller utbetald ersättning för dagar som överstiger inkomsttaket enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 2. Du har inte sagt upp dig utan godtagbart skäl eller skiljts från arbetet på grund av otillbörligt som a-kassan beslutat att återkräva enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. (för närvarande kronor) i som längst 200 uppförande. Kontakt ersättningsdagar. Vid beräkning av dagpenningen 3. Du har varit medlem i Kyrkans Akademikerförbund samt omfattats av försäkringen under en Bliwa Skadeförsäkring AB används 22 dagar per månad som beräkningsgrund. Det innebär att 200 ersättningsdagar sammanhängande period om minst 12 månader organisationsnummer Postadress: Box 5125, Stockholm direkt före arbetslöshetens inträde (kvalificeringstid). Med arbetslöshetens inträde avses den Telefon: Fax: E-post: inkomstforsakring@bliwa.se KyrKfacK 6/12 15

16 krönikan Snacka om lönespridning Men jag vill också lyfta blicken och se lön för mödan som något större än det som avtecknar sig i svart och vitt på lönespecifikationen. Det finns en pott som inte handlar om kronor och ören, utan om Guds kärlek där vi fritt får komma och hämta, ett flöde som ger evigt liv. Det ska vi dela. Snacka om lönespridning! Det skulle inte vara särskilt svårt att göra ett bibelstudium om temat lön. Begreppet förekommer många gånger i både Gamla och Nya testamentet. Redan i Första Moseboken löneförhandlar Laban med släktingen och djurskötaren Jakob: Visst är du min släkting, men inte ska du behöva arbeta åt mig utan lön. Säg mig vad du vill ha!. Jakob, som har ansvar för Labans får och getter, ser till att få en annorlunda löneförmån: han vill ha med sig alla mörka får och alla spräckliga getter när han en gång ger sig av. Så avlar han på starka djur bland de som ska bli hans, och på svaga djur bland de som är Labans. Laban blir förstås sur när han märker resultatet och ser sig överlistad, men de lyckades ändå sluta ett förbund med varandra till slut. att betala ut rättfärdig lön ses som självklart och gott. Det har dessutom att göra med att ta väl hand om fattiga, där Gud har ett finger med i spelet: Du ska ge honom hans lön redan samma dag, före solnedgånden, ty han är fattig och i trängande behov av den. Annars kan han klaga över dig inför Herren, och du får en synd att svara för. Men det är heller inget fel att begära en god lön för sitt arbete: Vem tar värvning utan att räkna med lön? Vem anlägger en vingård och avstår från vad den ger? Vem vallar en hjord utan att få sin del av mjölken? i svenska kyrkan är avtalsrörelsen igång. vi ska få lön för mödan. Löneinplaceringar och lönerevisioner ska vara rättvisa. Löner ska sättas jämställt mellan kvinnor och män. Löneförmåner ska hanteras generöst. Lön handlar om att vi ska kunna försörja oss. Lön handlar om motivation. Utbildning ska löna sig. allt Det är viktigt. men jag vill också lyfta blicken och se lön för mödan som något större än det som avtecknar sig i svart och vitt på lönespecifikationen. Det finns en pott som inte handlar om kronor och ören, utan om Guds kärlek där vi fritt får komma och hämta, ett flöde som ger evigt liv. Det ska vi dela. Snacka om lönespridning! ni har varit med om Det, allihop. konfirmanden som varit tillbakadragen och butter hela läsåret, men som veckan före konfirmationen kommer och säger att han gärna skulle vilja gå ledarutbildningen. Dopfamiljen som först helst inte vill ha med något om Gud alls i dopet, men som sen önskar en fjärde psalm med gudligt innehåll. Eller när lösningar på bekymmer kommer som brev på posten. vi som arbetar inom svenska kyrkan har inte vilka jobb som helst. Vi arbetar med människors längtan och andliga behov, med Gud själv som uppdragsgivare. Det kan lätt bli gränslöst, så för vår skull behövs de goda gränserna. Även Jesus reglerade sin arbetstid: han drog sig undan och vilade sig lite. Det får och ska vi också göra. goda gärningar är goda Därför att De är goda gärningar. Vårt dagliga bröd ska bakas därför att vi tagit på oss uppdraget. Men i Guds vingård finns det alltid något mer, något mer som väntar vid det slutgiltiga medarbetarsamtalet, då chefen själv står och spanar förväntansfullt efter oss på trappan. karin långström-vinge komminister 16 KyrKfacK 1/13

17 Fråga juristen De aktuella fridagarna är ingen ny företeelse utan fanns i kollektivavtalet med Arbetsgivarverket redan före år Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar KyrkAs förbundsjurist Robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Vad gäller om de 15 fridagarna? På vår arbetsplats pågår en förvirrad diskussion rörande de 15 fridagar som präst har rätt till. Som jag har förstått det har prästerna fått dessa fridagar eftersom vi inte självklart är lediga på helger. Min kyrkoherde påstår nu något helt annat endast om jag faktiskt har arbetat på helg får jag tillgodoräkna mig en fridag. Antalet totala fridagar skulle då bero på antalet arbetade helgdagar. Är det här riktigt? I så fall innebär det en försämring i förhållande till hur det var tidigare. Håkan, komminister Att tillämpa bestämmelsen om fridagar på det sätt som din kyrkoherde gett uttryck för är en fullständig missuppfattning om regelverket. Nu aktuella fridagar är ingen ny företeelse utan fanns i kollektivavtalet med Arbetsgivarverket redan före år 2000, då staten företrädde prästernas arbetsgivare. Fridagarna kallades då populärt för prostdagar. Hela tanken med fridagarna är att prästerna ska kompenseras för att de inte, i likhet med andra arbetstagare, är lediga helgdagar som infaller måndag lördag (så kallade lätthelger). Till lätthelger räknas även påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. Grundregeln är helt okomplicerad och utgår från att prästen varje vecka arbetar fem dagar och är ledig två dagar samt härutöver per år alltid har 15 fridagar. Om prästen en vecka är ledig utöver sina två ordinarie arbetsfria dagar förbrukas alltså en av de 15 fridagarna. Semester, ordinarie arbetsfri dag och fridag kan emellertid inte infalla på en och samma dag. Om en fridag ska tas i anspråk förbrukas alltså inte annan typ av ledighet.syftet med bestämmelsen om fridagar är att den årliga arbetstiden ska bli ungefär lika lång oavsett om arbetstagaren endast har två ordinarie arbetsfria dagar per vecka (såsom präster) eller om arbetstagaren förutom två arbetsfria dagar också är ledig på lätthelger. Fridagarna ska med andra ord kompensera för den arbetstid som representeras av lätthelgerna. Antalet fridagar var tidigare 10 men har nu utökats till 15. Bakgrunden till det högre antalet fridagar är att KyrkA under avtalsförhandlingarna 2012 uppmärksammade arbetsgivaro rganisationen på det förhållandet att antalet lätthelger sammanlagt är 15 per år räknat över en 28-årsperiod. För att uppnå en rättvisa mellan de olika formerna av arbetstidsberäkning ökades alltså antalet fridagar med ytterligare 5 dagar. Någon förändring av bestämmelsen i övrigt har aldrig varit avsedd utan den ska tillämpas på samma sätt som tidigare var fallet. Det är lätt att inse att din kyrkoherdes hantering av fridagarna inte är förenlig med bestämmelsens syfte. Om du som präst exempelvis har dina två ordinarie arbetsfria dagar på midsommarafton och midsommardagen arbetar du denna vecka fem dagar. Den arbetstagare som är ledig på lätthelger arbetar dock endast fyra dagar midsommarveckan eftersom midsommarafton räknas som lätthelg. I den här situationen skulle du alltså enligt din kyrkoherde förlora en fridag eftersom du inte arbetat på midsommarafton. Samtidigt har du arbetat fem dagar medan den som är ledig på lätthelger endast har arbetat fyra dagar. Skulle sedan kyrkoherden välja att lägga dina två ordinarie arbetsfria dagar per vecka endast på lätthelger blir resultatet att du enligt detta resonemang inte har rätt till någon fridag alls. Skillnaden i arbetstid blir då att du arbetar 15 dagar mer per år än andra arbetstagare. För den präst som under en vecka, utöver sina två ordinarie arbetsfria dagar, också är ledig på lätthelg förbrukas alltså en av de 15 fridagarna. Men prästen kan naturligtvis även ta ut sådan fridag på vanlig veckodag. I båda fallen reduceras den samlade potten av årets 15 fridagar. Enligt arbetsgivarorganisationen har tidigare förekommit att präst förutom sina två ordinarie arbetsfria dagar också i likhet med andra arbetstagare varit ledig lätthelg samt dessutom använt sig av de 15 fridagarna. Detta har aldrig varit ett korrekt sätt att hantera fridagarna. Därför anges nu i avtalet att om den ordinarie arbetstiden är förlagd till lätthelg och ordinarie arbete inte utförs ska avräkning ske mot de 15 fridagarna. I annat fall hade prästen överkompenserats med 15 dagar per år. Ytterst torde detta dock vara en arbetsledningsfråga. De 15 fridagarna ska inplaneras och förläggas jämnt över året och kan endast tas ut som ledig tid. Fridagarna bör också förläggas till minst en söndag eller helgdag per månad, och i samband med detta ska arbetsgivaren eftersträva att arbetstagaren får ledighet lördag och söndag.i detta sammanhang ska även framhållas att både diakoner och församlingspedagoger med sin arbetsgivare kan komma överens om att arbeta enligt samma arbetstidsmodell som prästerna, så kallad församlingsarbetstid. Detta blir på så sätt en gemensam modell för alla som arbetar med församlingsvård. KyrKfacK 1/13 17

18 förbundsinformation Hur ser villkoren ut för kvinnliga kyrkoherdar idag? finns det andra krav och förväntningar på en kyrkoherde för att hon är kvinna? Det är några av frågeställningarna, som också besvaras, i boken Kyrkoherde och kvinna som Kyrka lanserar på försommaren i år. Finns det andra krav på kvinnliga chefer? boken blir ett led inom ramen för kyrkaschefsprojektet. en av de frågor som styrgruppen för chefsprojektet ville titta närmare på var hur kvinnliga chefers, framförallt kyrkoherdars, arbetssituation ser ut idag. Kyrkoherdeuppdraget har traditionellt varit förbehållet män. Det är dessutom ett manligt uppdrag i dubbel bemärkelse då även prästyrket, i mångas ögon, fortfarande är ett manligt yrke. De kvinnor som inte bara blir präster, utan även chefer över präster trotsar därför könsbarriärerna på två nivåer, säger Vibeke Hammarström, ombudsman, projektledare för chefsprojektet och en av ledamöterna i styrgruppen*. styrgruppen enades om att ett bra sätt att ta reda på hur det står till med genderproblematiken inom Svenska kyrkan idag var att göra djupintervjuer med kvinnliga kyrkoherdar och att låta den personliga berättelsen ge vittnesbörd. Ann Thörnblad, som är redaktör för Kyrkfack och bland annat skrivit På tal om tro, har träffat två kyrkoherdar i varje stift som har minst fem år i uppdraget om deras erfarenheter att vara herde och kvinna. Djupintervjuerna kommer under våren att sammanställas till en bok, Kyrkoherde och kvinna, som lanseras under försommaren och skickas ut till medlemsgrupper och förtroendevalda inom Svenska kyrkan. Vad hoppas du att boken ska leda till? Vi vill öka medvetenheten om den strukturella genderproblematik som finns inom Svenska kyrkan och som vi upplever påverkar arbetsförhållandena för kvinnor som väljer att gå in i ett kyrkoherdeuppdrag. Vad vi sett hittills är problemet tvåfaldigt; dels motståndet mot att kvinnor är präster, dels problemet med att kvinnliga chefer oftare ifrågasätts och på andra grunder än manliga chefer, säger Vibeke Hammarström. Vi vill också synliggöra kvinnors erfarenheter. Individers erfarenheter bortförklaras ofta, men ett samlat vittnesbörd har större tyngd. Jag hoppas också att de som hyllar jämställdheten som ideal och ser män och kvinnors lika värde som självklart, genom boken får upp ögonen för problematiken hur ojämställt det fortfarande är på många håll inom Svenska kyrkan och börjar agera. Kyrkan behöver människor som vågar ta ställning mot den könsdiskriminering som faktiskt finns och som vågar motarbeta den i verkligheten, inte bara muntligt bekänna sig till jämställdhet. * Styrgruppen för Kyrkoherde och Kvinna består av förbundsordförande Bror Holm, kanslichef Magnus Gissler och ombudsman Vibeke Hammarström. SVENSKa PrÄSTErSKaPETS UNDErSTÖDSSTIfTELSE - ansökan senast 29 april 2013 Kyrkans Akademikerförbund ansvarar sedan 1996 för Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse. Stiftelsen som bildats av överskottsmedel dels från Pensionskassan Svenska prästerskapets understödsförening, dels från Hilda och Håkan Theodor Ohlssons fond har till ändamål att lämna understöd till präster och deras närmaste efterlevande vid sjukdom, rehabilitering, habilitering och andra behjärtansvärda behov och bidrag till präster för fortbildning och vidareutbildning i teologiska ämnen av betydelse för den prästerliga verksamheten, varvid präster och änkor efter präster, vilka varit medlemmar i föreningen skall äga företräde vid tilldelning av understöd eller bidrag. Enligt dess stadgar riktar sig stiftelsen följaktligen till präster inom Svenska kyrkan och deras närmaste efterlevande. Ansökningar om medel från stiftelsen avseende andra halvåret 2013 ställs till Svenska Prästerskapets Understödsstiftelse, Box 30078, Stockholm, och skall ha inkommit senast den 29 april Vid ansökan om understöd skall sökanden redovisa nu aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden samt bifoga kopia av senaste till skatte myndigheten ingiven deklaration. I annat fall skall sökanden lämna uppgifter om ändamålet med utbildningen och bifoga kostnadsberäkning. Besked om styrelsens beslut lämnas till sökanden före utgången av juni KyrKfacK 1/13

19 KontaKtuppgiFter Kontakta oss i KyrkA behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida Vi arbetar på kansliet jenny edling Kretsordförande, luleå stiftskrets sten Bylin Kretsordförande, härnösands stiftskrets johan lautmann Kretsordförande, uppsala stiftskrets elisabeth Hård af segerstad Kretsordförande, västerås stiftskrets pernilla rosin Kretsordförande, Karlstads stiftskrets nils-henrik nilsson Kretsordförande, stockholms stiftskrets angelina BacKman Kretsordförande, strängsnäs stiftskrets AnnA-cArin gabelic Kretsordförande, linköpings stiftskrets christer edvinson Kretsordförande, skara stiftskrets AnnA-lisA saar Kretsordförande, göteborgs stiftskrets Kent österdahl Kretsordförande, visby stiftskrets britt-marie leion Kretsordförande, växjö stiftskrets mia möller Kretsordförande, lunds stiftskrets eva lindström Kretsordförande, 14:e kretsen Ann-KAtrin bosbach Kretsordförande, utlandskretsen lena ForsBerg Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se magnus gissler Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se vibeke Hammarström Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se Kristina Harrison Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se lennart HåKansson Kommunikatör lennart.hakansson@kyrka.se sofie tillgren Handläggare medlemsregistret sofie@kyrka.se robert svec Förbundsjurist svec@kyrka.se KontaKt med Kansliet Du får kontakt med kansliet på kansli@kyrka.se eller via vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida ändring av medlemsuppgifter Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se Frågor Kring ditt medlemskap Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: lena@kyrka.se sofie@kyrka.se KyrKfacK 1/13 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan. Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, Stockholm Nu förhandlar vi Kyrkans avtal 13 FÖRSAMLINGS- ARBETSTID RÄTT TILL FRISKVÅRDS- BIDRAG FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ ETT EGET LÖNEAVTAL