Planering av hållbara transportsystem i städer. Kerstin Robertson, VTI Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Transkript

1 Planering av hållbara transportsystem i städer Kerstin Robertson, VTI Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

2 EU-wide establishment of enduring national and European support networks for sustainable urban mobility Contract Number: IEE/12/698/SI Duration: May April 2016 Slides created 19 Sep

3

4 and will provide: the buildup of 25 national networks a sophisticated cross-country, Europe-wide, training, workshop and policy exchange programme the expertise and infrastructure of EPOMM, of 3 city networks and of very experienced partners the promise of building up structures and networks that will endure well beyond the end date of the project guaranteed through EPOMMs existing structures Background ENDURANCE answers to the IEE-call: to assist cities and regions with developing SUMPs by facilitating networking, mutual learning and sharing of experience and best practise across countries.

5 Mål för seminariet Ge en översikt över TRAST och SUMP som stöd i planeringen av hållbara transportsystem i städer Ge exempel på problem och utmaningar Diskutera om och hur samverkan i nätverk, i Sverige och internationellt, kan vara ett stöd i planeringen?

6 Trafik för en attraktiv stad

7 Vad är TRAST? Ett uppslagsverk för kvaliteter, behov, utformning En metod för att foga in trafiksystemet i sitt sammanhang Syftar till stadens utveckling och en god och hållbar livsmiljö

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Stadsbyggnadskvaliteter Stadens karaktär Resor och transporter Tillgänglig het Trygghet Trafiksäkerhet Miljö och hälsopåverkan Gång Cykel Moped Buss Station Bil Gods Utryckning

20

21

22

23 Vet ej Ja Nej Håller på att ta fram

24 Antal invånare Antal kommuner

25 Orsak till varför kommunerna inte har upprättat trafikstrategier Antal kommuner Det har inte prioriterats Resursoch/eller tidsbrist Liten kommun/små städer Frågorna behandlas i andra dokument Frågan har inte diskuterats/ det finns inget politiskt beslut Övrigt Vet ej

26 På gång: Landsbygds-TRAST Svårt att dra igång trafikstrategiarbetet Regional trafikstrategi Trafikstrategi längs stråk

27

28 SUMP

29 SUMP Guideline

30

31 SUMP Step 1: Determine your potential for a successful SUMP Step 2: Define the development process and scope of plan Step 3: Analyse the mobility situation and develop scenarios Step 4: Develop a common vision and engage citizens Step 5: Set priorities and measurable targets Step 6: Develop effective packages of measures Step 7: Agree on clear responsibilities and allocate funding Step 8: Build monitoring and assessment into the plan Step 9: Adopt Sustainable Urban Mobility Plan Step 10: Ensure proper management and communication (when implementing the plan) Step 11: Learn the lessons TRAST Handbok 1. Attraktiv stad 2. Kommunal planering för resor och transporter 3. Kommunens arbete med strategi, planer och program 3.1 En tydlig process 3.5 Nulägesbeskrivning 3.6 Alternativ och analys 3.2 Vision 3.3 Förankring 3.4 Mål 3.9 Uppföljning 3.7 Val av alternativ 3.8 Åtgärdsplanering TRAST Underlagsrapport 3.1 En tydlig process 3.9 Uppföljning 3.3 Förankring 3.1 En tydlig process 3.3 Förankring 3.9 Uppföljning

32

33 Cykelplanering (Data från nationella resvaneundersökningar) Källa: Niska, A. et al. (2010) Methodsfor estimating pedestrian and cycle traffic., VTI Report 686.

34

35 Hur viktiga är olika faktorer? 1. Avstånd 2. Markanvändning 3. Transportsystemet 4. Stadsmiljöns kvalitet 5. Trafiksäkerhet VTI rapport 769, 781

36 Ambitiös cykelpolicy ÖP, Trafikstrategier, Cykelprogram, Cykelplaner, Cykelnätsplaner Gång, cykel och kollektivtrafik ska utgöra grunden i transportsystemet för att nå en god tillgänglighet på ett yteffektivt, energieffektivt och mindre miljöbelastande sätt. En sammanhållen och tät stad där avstånden medger cykling är en förutsättning internationellt erkänd cykelstad xx % andel cykelresor år 20xx Täthet, funktionsblandning, attraktiv stad Minska biltrafiken i city VTI rapport 769, 781

37 , men snäv tydligt fokus på att vidareutveckla cykelinfrastrukturen och på drift och underhåll driftsåtgärder, infrastrukturåtgärder samt åtgärder för förbättrad parkering Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik får prioritet i signalreglerade gatukorsningar. En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar prioriteras. Med ett undantag: stadens möjligheter att via detaljplaner, beviljande av bygglov och via köp- och exploateringsavtal, skapa bättre förutsättningar för ett ökat cyklande, ska utvecklas vidare. VTI rapport 769, 781

38 Implementering av cykelpolicy i planeringen? VTI rapport 769, 781

39 Mycket handlar om att bygga ut cykelvägarna, så är det. Och jag tror vi måste för att bli lite framgångsrika, anlägga långa sträckor, anlägga långa stråk och rusta upp långa stråk utifrån all den kunskap vi har. Vi besitter nästan all kunskap man behöver. Att jobba väldigt mycket kanske mer med stråk och arbeta infrastrukturellt och med påverkan och marknadsföring samtidigt för dom här stråken Det finns ju trafiknätsanalyser och trafiknätsmodeller som är väldigt uppbyggda för biltrafiken, ja alltså korsningskapacitet och så vidare, där tycker jag att det finns mycket man kan göra för cykling. Jag ska vara helt ärlig och säga nej, jag har inte fått en bra utbildning för att jag har fått en utbildning som skrapar på ytan i dom flesta sådana frågor [hållbara transporter]. VTI rapport 769, 781

40 Planerarnas uppfattningar om cyklingen Tät, kompakt stad Rimliga avstånd Förtätningsprojekt Bra nät Hantering av bristande effekter? Fortsatt nätutveckling Drift och underhåll Trafiksäkerhet Mobility management VTI rapport 769, 781

41 Diskussionsunderlag 1) Hur kan vi möta utmaningarna? 2) Hur får vi bäst nytta av nätverk och ENDURANCE? 3) TRAST och/eller SUMP?