AbSolut Kattklubbs medlemstidning nr

Transkript

1 AbSolut Kattklubbs medlemstidning nr Luftvägsinfektioner Seminarierapport En ny webbplats Hudallergi AbSolut Katt 2008

2 LatA DAGAR Viltfärgade somalin S*Lord Avalon Miss Ophelia. Äg Lina Fagerlund och foto Kristoffer Fagerlund. S*MayaAbigails Douglas Alasdair, blå somali. Foto och äg Nina Alexandersson GIC S*Rackarkatten s Ishtar, till vardags Signe, tar en paus på det mysiga fårskinnet. Foto Monica Einarsson. Blå somalin Gaston (S*MayaAbigails Vilgot Ludvig) med sin viltfärgade kompis Bejas (S*Ianthelagens James T Kirk). Foto och äg Katarina Vallbo.

3 LEDARE Innehåll Ledare... 3 organisationsutveckling Jag tror på en metod för organisationsutveckling som kan kallas för co-design, den bygger bland annat på användarnas deltagande, iteration och att utveckla förmågan att utvecklas. Det finns minst fyra olika skäl till att använda metoder: 1: Det är möjligt att beskriva vad det är man vill göra. 2: Det är lättare att utvärdera det man gjort. 3: Man kan förändra metoden. 4: Metoden ger regler som det går att bryta mot. Vi, ASK, är ju en sorts organisation, även om en liten, med små resurser och vi behöver utvecklas. Allt behöver utvecklas annars försvinner det med tiden. Användarperspektiv har blivit ett populärt ord. Så då skickar vi ut en enkät till medlemmarna, eller? Nja. Det är lättare att ha åsikter om någonting mer påtagligt, än luftiga frågor, en vision, typ. Ett mål. Och användarna är fler än bara vi medlemmar. Fototävling... 4 Medlemsmöte... 5 SVERAKs diplomering... 5 Hudallergi... 6 Övre luftvägsinfektioner... 8 En ny webbplats Uppfödarseminarium Alis kåseri Vart är vi på väg AbSolut Katt Iterera betyder att upprepa. Vi beskriver ett mål, vi tar oss dit, vi ser efter om vi kom rätt och hur vi hamnade där och utifrån den analysen skapar vi ett nytt mål och så vidare i all evighet. Att utveckla förmågan att utvecklas är själva kärnan och den heliga graalen inom co-design, men vi här i ASK kan än så länge betrakta det som lite överkurs. Vår webbplats är nyckeln till framtidens blomstrande AbSolut Kattklubb. Jag har påbörjat ett arbete med att förändra den. Ett antal uppslag och idéer beskrivs längre fram i tidningen, men naturligtvis också på nätet. Det finns en länk på förstasidan till en mer dynamisk presentation av min vision. Enligt ovan beskrivna metod är nästa steg att ni läser min artikel och tittar på webbplatsen, förhåller er till visionen och talar om för mig och alla andra vad ni tycker är bra och dåligt. Som sagt, det är inte min vision som är viktig, utan er, kära medlemmar. Naturligtvis spelar resten av styrelsen också en viktig roll och vi har börjat diskutera en del av de idéer jag presenterar, men annat är än så länge oförankrat. En annan fråga som i högsta grad måste underställas er vilja är frågan om den här tidningen och den kan ju för all del höra ihop med utvecklingen av webbplatsen. Detta med anledning av att vår alldeles eminenta redaktör, Kristin, har aviserat att hon slutar efter det här året. Så då måste vi hitta någon annan medlem som kan och vill göra tidning. Gör vi det, måste vi ändå fundera över format, kostnad, distributionsform och en massa annat. Hittar vi ingen som vill göra tidning, ser jag det som svårt att fortsätta ge ut AbSolut Nyheter. Egentligen hade jag tänkt skriva något om det emotionella självplågeri det innebär att ha katter och om min längtan efter kattungar, men det är himla svårt att skriva om sådant. Snart är det vår, i alla fall i Göteborg. Till vem skickar man vad? ordförande ansvarig utgivare för hemsida och klubbtidning, e-postlistan, pr-ansvarig, redaktör hemsidan klubbsekretere avelssekreterare stamnamnsansökningar, stamtavlerekvisitioner kattungeförmedlare kassör medlemsregister, adressändringar utställningssekreterare utställningsanmälningar, distributör klubbtidningen redaktion klubbtidning skicka oss texter och bilder Peter Hasselbom Daltorpsgatan 43 A GÖTEBORG telefon: ordf@absolutkattklubb.se Lasse Stensson Furuvägen STORVIK telefon: lasse@absolutkattklubb.se Karina Tegelid Smedjevägen TÖRE telefon: Gudrun Calvert Arrendegatan ALINGSÅS telefon: gudrun@absolutkattklubb.se Kristin Stenmark Måttgränd UMEÅ telefon: redaktion@absolutkattklubb.se I redaktionen ingår även Gunnel Ezedin Vidén. Framsida: Viltabyn Dushara Flibberty G of Xanthomelas Uppf Teresa Guldager, äg Anna Börje, foto Peter Hasselbom officiell adress PG Org.nr AbSolut Kattklubb c/o Lasse Stensson Furuvägen STORVIK ask@absolutkattklubb.se AbSolut Nyheter 1/09 3

4 AbSolut Kattklubb AbSolut Kattklubb (ASK) är en SVERAK-ansluten förening med fokus på abessinier och somali. Klubben bildades i januari 2000 av några med intresse av både att jobba med våra favoritraser och med SVERAK. Såväl styrelsen som medlemmarna är utspridda över hela landet och därav är vår webbplats en central mötesplats. Förutom massor av information, bilder och artiklar finns där verksamhetsberättelser och klubbtidningar att läsa. Internt för klubbens medlemmar har vi även en e-postlista där vi delar med oss till varandra av stort som smått. Som medlem får du tre nr/år av denna klubbtidning. Du kan vara med i våra populära fototävlingar och du kan också annonsera dina eventuella kullar och avelshane. Som medlem (ej om du är stödmedlem) är du även ansluten till SVERAK. Därmed har du möjlighet att registrera kattungar och ställa ut. Dessutom får du sex nr/år av förbundstidningen Våra Katter. Vänner - gemenskap Nu är det dags att borsta av katterna och ta fram tonfisken. Vi har en ny fototävling på gång. Årets tema är: Vänner, gemenskap. Det är som ni förstår öppet för alla möjliga sorters tolkningar, men vi ser helst att det finns en katt med på fotot. Vi har i år sträckt ut tävlingstiden över sommaren och vill ha era bidrag senast den 10 september. Skicka bidragen till: Lasse Stensson, Furuvägen 14, STORVIK. Eller i det fall ni har övergett film och papper och blivit digitala till: lasse@absolutkattklubb.se. Juryn är ännu inte utsedd, men priserna är fina. Första pris är ett års medlemskap i ASK, en halvårsprenumeration på Kattliv och en stor påse kattmat. Andra- och tredjepristagarna får hålla tillgodo med prenumeration och kattmat. Ni får gärna skriva en text till fotot men bedömningen kommer att ske bortsett från denna. REDAKTIONENS RUTA Så nu har ett nytt år startat med nya utmaningar och nya drömmar. Vi som avlar och ställer ut hoppas på framgångsrika utställningar och lyckade kullar där den där perfekta abessiniern eller somalin (äntligen) föds. Ibland får jag påminna mig om att det helt oberoende av ovanstående är en fantastisk förmån bara att få leva sitt liv med dessa katter. De är så generösa och tillgivna att den som delar sitt hem med en aby eller somali aldrig behöver känna sig ensam eller uttråkad. Så framför allt bör vi för 2009 önska våra katter hälsa och många lyckliga lek- och busstunder! Kristin Bellatrix och Qute as Ever konverserar. Foto Margareta Söderström. Manusstopp till nästa nummer är 10 juni! Vi är alltså en klubb för dig som gillar katter i allmänhet och somali och abessinier i synnerhet! Välkommen som medlem! Huvudmedlem* Juniormedlem* Introduktionsmedlem* Stödmedlem Familjemedlem 400 kr 300 kr 250 kr 200 kr 100 kr pg: * Våra Katter ingår 4 AbSolut Nyheter 1/09

5 medlemsmöte av Peter Hasselbom Styrelsen kallar till extra medlemsmöte tisdagen den tionde mars, klockan 19. Mötet hålls per konferenstelefon. Anmäl att du vill vara med till eller per telefon till Peter; 031/ Dagordningen kommer att innehålla, förutom formalia, endast två punkter. 1. Vilka kandidater till SVERAK:s styrelse ska vi stödja. 2. Diskussion av de motioner som det ska fattas beslut om på SVERAK:s årsmöte, till hjälp och ledning för våra delegaters röstning. Alltså; Lördagen den 21 mars och söndagen den 22 mars håller SVERAK årsmöte i Borås. Vi skickar två delegater, dessa kommer att rösta på kandidater till de styrelseposter i SVERAK som det är val till i år. De kommer också att rösta för eller emot ett antal motioner, som har kommit från Sveriges olika kattklubbar. ASK har nominerat tre personer, vår förra ordförande, Katarina Wolffram till vice ordförande, Monica Einarsson till ledamot av utställningskommittén och Anna Börje till ledamot av hälsokommittén. Vår klubb har inte lämnat några motioner till årets möte. Enligt SVERAK:s webbplats kommer det där, från mitten av februari att finnas dagordning, valberedningens förslag och motioner att läsa. Från deras hemsida, gå vidare till För SVERAK-klubb. Vi kommer också att göra en länk från vår hemsida, när materialet har kommit på plats. SVERAKs diplomering av Kristin Stenmark Nyfiken som jag är ville jag genast ta möjligheten att bli en SVERAK-diplomerad uppfödare, nu när nu chansen finns. Jag tycker att det är utmärkt om SVERAK börjar ställa större krav på oss uppfödare. Jag beställde hem foldern Att ha katt och laddade ner stadgarna från SVERAKs hemsida. Samt betalade in 500 kr för testet (varav 100 kr går tillbaka till ASK om du klarar det) och ansökte om att få göra diplomeringen via vår avelssekreterare Lasse. De flesta frågorna var relativt enkla att besvara. Men det tog ändå ett par timmar, då jag ville dubbelkolla allt för att inte göra nån slarvmiss. Några frågor handlade om färggenetik och det kan tyckas onödigt för en abyuppfödare att veta hur rött eller lila nedärvs. Men grundprinciperna är viktiga då de inte bara avgör om en katt bli t ex blå, utan också förklarar hur ärftliga defekter kan undvikas. Kanske kan man fråga sig om testet inte är för enkelt? På SVERAKs hemsida svara de: Ribban för diplomeringen har medvetet inte lagts extremt högt. Att vara diplomerad ska vara som en form av kvalitetssäkring genom att man visar sig ha en grundläggande katt- och förbundskunskap. Det är heller inte otroligt att det i framtiden kommer en vidareutveckling av diplomeringen: Kanske ska SVERAK på sikt planera ett steg längre en utbildning och test som ger en auktorisation. I den fasen ska större och ytterligare krav ställas bortsett från att personen ska vara diplomerad exempelvis att uppfödaren ska ha fött upp ett visst antal kullar, ha ställt ut x antal gånger, ha djupare kunskap i genetik och hälsa osv. Men innan ett sådant steg tas måste steg 1, diplomeringen, ros i land och utvärderas. Personligen tyckte jag att det var kul att göra testet. Jag ska erkänna att jag nu efteråt också känner mig lite extra uppdaterad i stadgar och regler eftersom jag lusläste dem flera varv i efterkontrollen av mina svar. Vill du också bli diplomerad? Du kan göra tester hemma i lugn och ro. Men ännu roligare är kanske att läsa på Att ha katt, regler och stadgar tillsammans med några andra uppfödare? Anmäl i så fall ditt intresse till vår ordförande, peter@absolutkattklubb.se Om tillräckligt många hör av sig så startar styrelsen en nätcirkel för uppfödardiplomering! AbSolut Nyheter 1/09 5

6 Hudallergi av Gunnel E Vidén, Luleå Min Aby hade hudproblem en längre tid. Hårlösa fläckar på båda bakbenen som han slickade frenetiskt till de var såriga och infekterade. Hos veterinären i Luleå fick jag kortisonsalva och tratt. De sa att det troligen var allergi, oklart mot vad, men att det också kunde vara ett beteende som han börjat med av olika anledningar; efter ett insektsbett, på grund av understimulans eller något annat. Jag blev inte mycket klokare. Trattelände Jag åkte hem, tvingade på honom tratten och smorde fläckarna två gånger per dag. Stackars kisse blev sorgsen och förnedrad av den där tratten. Han var inte alls sig själv. Jag tyckte så synd om honom. När kuren var slut hade huden lugnat ner sig på hans fläckar och tratten åkte av. Det var vår och gick mot sommar så han började vara ute i sitt koppel igen. Han klarade sig utan återfall hela sommaren. På hösten återkom problemen. Jag försökte distrahera honom när han slickade, och smorde sporadiskt med salvan som jag hade kvar. Men jag ville inte sätta på tratten igen. Jag kanske är löjlig, men han mådde verkligen mycket dåligt av att ha den på sig. Från att vara smidig och ha kontroll förvandlades han till ett paket som gick rakt in i väggar. Det tog hårt på hans självförtroende. Världens bästa middagsgäst Jag höll hudfläckarna på en rimlig nivå under ett par månader. De var hårlösa men inte såriga. Sedan hade jag turen att få besök av en släkting till min svägerska. Hon visade sig vara veterinär, och dessutom specialist på hudproblem hos smådjur! Johanna Andersson heter S*All Inclusive Manaslu, viltfärgad somalihane. Foto Katinka Pålsson, äg Veronica Framell hon, och har just öppnat en ny klinik, Veterinärgruppen, i Tygelsjö, Skåne tillsammans med några kollegor. Gissa om jag genast bad henne titta på min Abys bakben? - Det där är typisk allergi, sa Johanna. - Det är antingen foderallergi eller dammkvalsterallergi, troligen båda. Man kan ta blodprov och bestämma exakt, eller man kan prova med ett bra allergifoder och se om det hjälper. För om man minskar det ena allergenet så påverkar det hela den sammantagna exponeringen. Johanna berättade att innekatter oftare drabbas av kvalsterallergi eftersom de utsätts mer för inomhusdamm än utekatter. Det bästa av allt var att hon sa att jag skulle undvika tratt eftersom katter lätt blir deprimerade av det. Det var skönt att höra. - Om han inte slutar slicka sina ben och du vill ha ett recept på kortisontabletter, så hör av dig. Alternativet om du tror det är omöjligt att ge honom tabletter är att boka tid för att få en långtidsverkande kortisoninjektion, Depo-Medrol. Ja, ni hör ju att hon snabbt såg att min Aby inte är den sortens katt som frivilligt tar tabletter. Jag vet av erfarenhet att det är nästan ett självmordsuppdrag. Nya matvanor Det var så bra att få ett rakt och kunnigt besked. Dagen efter åkte jag till djursjukhuset och köpte torrfodret Hills zld Low Allergen, 6 AbSolut Nyheter 1/09

7 sedan dammsög jag hela huset extra noga och särskilt sängen och andra ställen där katten brukar sova. En mycket bra sak med abessinier är att de gillar nästan all mat. Det var inga problem att få honom att acceptera den nya dieten. Däremot hade han svårt att acceptera att han inte längre fick blötmat på morgonen och godbitar från middagsbordet. Kuren hjälpte! Nu är fläckarna på bakbenen helt borta. Där växer mjuk, ljuvlig Aby-päls, och katten är lugn och nöjd. En bonus, som jag först oroade mig för, är att han bajsar så mycket mindre. Jag frågade Johanna om det via mejl. Svaret kom med vändande post. - Eftersom det är ett foder som kroppen tar upp bättre blir det mindre bajs! Håll bara koll på att han inte verkar ha svårt att bajsa eller blir trög i magen. I såna fall kan man ge lite paraffinolja i munnen (ca 5 ml dagligen). Förut åt han väl även lite blötfoder? Då kissar de mera + att de bajsar mer och lite lösare, svarade hon och tillade: - Om ni tycker att han blir för hård i magen på bara torrfodret så finns det burkmat som heter Hill s Feline z/d ultra, och Hill s Feline d/d Venison som innehåller viltkött (rådjur). Det reagerar han troligen inte på. Men ge helst bara z/d, eftersom det innehåller hydrolyserade (sönderspjälkade) proteiner och är det foder som är det absolut säkraste vid utredning av allergier! Johanna har just lanserat sin kliniks webbplats och hudmottagning är ett av deras erbjudanden. Jag och min katt är så glada att vi träffade henne. Vi mår båda mycket bättre nu. En hund tänker: Schysst, de här människorna som jag bor hos ger mig mat, låter mig bo i ett varmt och torrt hus, de tar hand om mig, och bryr sig verkligen om mig. De måste vara gudar! En katt tänker: Schysst, de här människorna som jag bor hos ger mig mat, låter mig bo i ett varmt och torrt hus, de tar hand om mig, och bryr sig verkligen om mig. Jag måste vara en gud! Nya SVERAKregler vid överlåtelse Flyttat? Bytt e-postadress? Från den 1 januari 2009: Vid överlåtelse ska katt vara ID-märkt. Uppfödare/förutvarande ägare ska vid försäljning/överlåtelse fylla i ägarändringsintyget som medföljt stamtavlan, eller skriva ett egenhändigt intyg om ändring av ägare. Detta intyg ska sändas till SVERAKs kansli snarast, dock senast 30 dagar efter överlåtandet, för registrering av ny ägare. S*Holmgård Hugin, svartsilver somalipojke i julfirandet. Foto Agneta Pettersson. Meddela den nya adressen till: Karina Tegelid, Smedjevägen 9, Töre / kassor@absolutkattklubb.se S*Murilegus Oliver AbSolut Nyheter 1/09 7

8 Øvre luftvejsinfektioner Af Marianne Seifert-Thorsen, Luna-Tick Abyssiniere. Må kun gengives med forfatterens skriftelige tilladelse. Da Herpes er et stort emne, som optager mange, har jeg valgt at dele emnet øvre luftvejdlidelser op i 2 dele. Del 1 om Herpes og så denne som omhandler Calici virus & Chlamydia. Generelt kan man sige, at katterikatte har en større risiko for at blive ramt af bla. øvre luftvejsinfektioner end katte der lever et liv som forkælede sofaløver med måske en enkelt legekammerat. Det er også vigtigt at holde sig for øje, at et katteri defineres som et hjem hvor der bor mere end 3 katte! Så selv den lille opdrætter, der måske kun har et par hunner, en hankat og muligvis et par kastrater og bare et enkelt kuld om året, er stadig et katteri og bør derfor handle i overensstemmelse med de råd der gives, bla. på nettet, til katterier. Katterier er altså ikke lig med mange katte det er hjem med mere end 3 katte! En katterikat er naturligvis mere udsat for smitte, fordi: Flere dyr på et område. Katte er meget mere modtagelige for infektionsygdomme, især luftvejsinfektioner, end f.eks. hunde. Ofte er folk som bor sammen med mere end 3 katte, også udstillere. Udstillinger er både stress for den/de katte der er med og også en risiko for de derhjemme, der møder udstillingens miljø via den/de katte der har været afsted på udstilling. Der er en større frekvens af udskiftning af katte i katterier. Hunner bliver taget ind/sendt ud til parringer. Der købes nye katte. Fordi der oftere bliver skiftet ud i bestanden, så kommer der nemmere hieraki slagsmål. En hankat bliver fertil og vil pludselig hævde sig på en anden måde, end da han var en sød tullerundt killing. Det samme gør sig gældende for hunner der bliver fertile. Et mor/datter par der tidligere ææælskede hinanden, er måske pludselig på kant, fordi datteren bliver fertil. En han- el. hunkat bliver neutraliseret og falder derfor i hierakiet fra førstepladsen til en kastratplads. En hunkat bliver mor for første gang og får dermed en højere placering i gruppen etc. etc. Alt sammen stress situationer hvor eventuelle luftvejsinfektioner har god grobund. Kort om Calicivirus Calici også kendt som katteinfluenza, er et virus, der findes mange stammer af. Derfor kan katte som allerede er vaccineret mod Calici, sagtens kan få Calici. Katte som er vaccineret vil som oftest få et meget mildere forløb, end uvaccinerede katte. Smitten sker ved direkte kontakt og inkubationstiden er 2 til 10 dage. Da Calici er et virus, kan man ikke behandle imod det. De allerfleste dyrlæger vil give antibiotika for at afhjælpe de gener en evt. bakterie kan medføre og som giver symptomer, altså behandling på samme måde som ved Herpes. Forskellen er, at Calici oftest behandles med enten ren Amoxillin (Synulox) el. et Amoxillin/Clavulansyre antibiotika (f.eks. Noroclav, Clavubactin etc.). Hvis uvaccinerede killinger får Calici, vil de som oftest få det der hedder limping Calici og det vil oftest være det, der får opdrætteren til at opdage at noget er galt. Pludselig vil en killing ikke støtte på et ben. Det kan være bagbenet, for næste dag også at være et forben. Samtidig får killingen tårnhøj feber og er virkelig dårlig. Får man limping Calici i et kuld, er det vigtigt, at de ramte killinger udover antiobiotika også får noget smertestillende. Men det er vigtigt at alle killingerne i kuldet bliver behandlet med antibiotika, fordi Calici er så smitsomt. Mange gange vil Calici-killinger også få sår på tungen og/eller i mundvigerne. Disse sår er meget smertefulde og alene disses tilstedeværelse, bør får dyrlægen til at udskrive smertestillende. Det er vigtigt her at huske på, at smertestillende medicin maks. må gives i 4 dage, ellers er der en risiko for lever- og/eller nyreskader og det er uanset om der er tale om killinger el. voksne katte. Man kan komme ud for, at man er nødt til at tvangsfodre, især hvis det er killinger der er ramt. I sådanne tilfælde kan Hill s a/d rørt op med vand el. mælke erstatning og givet via en fodersprøjte anbefales. Det kan se meget dramatisk ud, når en kat har Calici, især hos killinger og man bliver som regel, nærmest 8 AbSolut Nyheter 1/09

9 syg af bekymring. Men det skal nok gå, i de allerfleste tilfælde. Er der tale om en let infektion så vil hele forløbet fra første symptom til slut vare 5 til 7 dage. Katten vil have en let forhøjet feber, apetitten vil være nedsat men ikke forsvundet, og der vil ofte være sår på tungen/mundvigerne og/eller på snuden. Ved en svær infektion vil feberen være høj, eller også vil feberen veksle mellem næsten normal og meget høj. Appetitten vil ofte være helt væk, katten vil virke nedstemt og der kan komme flåd fra næse og mund. Er der sår, vil de ofte dække mere af mundhulen end ved let infektion, og der er en forøget risiko for lungebetændelse. I disse tilfælde vil forløbet være helt op til 14 dage. Det er værd at bemærke, at man via undersøgelser har konstateret, at hos helt op til 25% af katteri katte og op til 8% af katte fra kælekattehjem er der påvist at de udskiller virus, til trods for at de selv ikke udviser symptomer. Katte der har haft en Calici infektion vil i op til 75 dage efter de er blevet raske, stadig udskille virus gennem munden, øjne og afføring. Nogle katte vil udskille virus resten af deres liv og reaktivere virus, hvis de bliver stressede (f.eks. hunkatte der bliver drægtige og får killinger). Grunden til at man ikke ser mere Calici, når først de kliniske tegn er væk, er ofte fordi der er mindre af snot og spyt som kan vandre rundt mellem kattene. Calici kan overleve ved alm. stuetemperatur i op til 28 dage. Så har man været så uheldig at få Calici indenfor dørene, er rengøring meget vigtig. Man gør først rent med alm. vand & sæbe. Dernæst vasker man af med en 1:32 Klorin opløsning. Klorin har sammen med bla. Virkon-S vist sig at være effektiv mod Calici. Husk at vaske bakkerne af også, fordi Calici også udskilles gennem afføring. Den forebyggende behandling mod Calici er naturligvis at sørge for at alle ens katte er vaccineret korrekt mod Calici. Har man et Calici problem i opdrættet, så bør man i samråd med sin dyrlæge diskutere om ens killinger skal vaccineres med et andet interval, end det mest gængse (1. vaccination ved 12 uge & 2. vaccination ved 16 uge) Hvad der også er vigtigt at fremhæve er, at INGEN Calici vaccine i Danmark er virksom i mere end 1 år. Jeg har haft talt med samtlige kendte Calici vaccine producenter i Danmark i oktober 2008 og ingen af dem vil garantere at deres vaccine er effektiv mere end 1 år, efter den er givet! Rigtig mange vaccinerer kun hvert 2 år. Det ved jeg fra div. udstillinger hvor jeg har stået og kontrolleret vaccinationsbøger. Mange dyrlæger skriver at vaccinationen gælder i 2 år. Det er korrekt for Panleukopenidelen af vaccinen, dvs. mod kattesyge, men det er ikke korrekt for Calici-delen af vaccinen. Så er du udstiller og/eller opdrætter, så sørg for at din kat bliver vaccineret mod Calici hvert år. Og husk også, at fra dyrlægen har haft nålen i nakken på katten, til du kan udstille, SKAL der gå mindst 15 dage og det er uanset om det er en killing el. en voksen kat som bliver revaccineret. Disse regler er ikke indført for at genere udstillere, men for at beskytte din kat bedst muligt. Personligt revaccinerer vi altid avls- & udstillingskattene mod Calici hvert år. Måske skal en del af forklaringen på de mange Calici udbrud ses netop i lyset af, at for mange er begyndt kun at revaccinere hvert 2. år? Det bør også mane til eftertanke, at ingen af vaccineproducenterne som sagt, ikke vil skrive under på, at deres Calici vaccine er effektiv mere end 1 år. Chlamydia Har man en kat, hvor dyrlægen har udelukket at der er tale om Herpes el. Calici, så vil dyrlægen som oftest komme ind på at katten kan være ramt af Chlamydia. Tidligere var sygdommen kendt under navnet Chlamydia psittaci (dette navn er nu forbeholdt en form af Chlamydia som rammer fugle el. mennesker som har med fugle at gøre), nu er sygdommen for kattes vedkommende, blevet omklassificeret og kendes under navnet Chlamydophila Felis. Tidligere mente man, at katte som har C. Felis både havde symptomer fra øjne og øvrige luftvejssymptomer. Idag ved man bedre, katte som har C. Felis viser i de allerfleste tilfælde kun symptomer fra øjnene. Man ved også, at katte sagtens kan gemme C. Felis andre steder end i øjnene og dermed også smitte via disse andre steder. C. Felis er heldigvis ikke specielt smitsom og overlever ikke længe udenfor katten. Generelt kan man sige at C. Felis har en høj sygelighed, men en lav dødelighed. Inkubationstiden er 3 til 10 dage. C. Felis er nem at fjerne fra omgivelserne og grundig rengøring med alm. rengøringsmidler er nok. Symptomer på C. Felis: Først vil der komme et klart vandigt udflåd, som ved Herpes, men i løbet af et par dage vil det udvikle sig til et mere pusholdigt flåd, hvor øjets AbSolut Nyheter 1/09 9

10 slimhinder vil svulme voldsomt op. Slimhinderne kan svulme så voldsomt op, at de nærmest falder ud af øjet. Øjenbetændelsen vil være enten ensidig eller dobbeltsidig. Killinger under 5 uger vil oftest rammes mildere, end ældre killinger. Men det er som regel killinger der rammes, hvis man får C. Felis i huset. Der kan også sagtens være flåd fra det ene eller begge næsebor. Får katten feber, vil den komme sent i forløbet. De allerfleste katte vil, udover symptomerne fra øjet el. øjnene, virke upåvirket. Hvis man ikke behandler. vil selve sygdommen stilne af i løbet af 6 til 8 uger. Katten vil dog være smitsom i mange måneder efter. Der spekuleres i hvorvidt C. Felis kan medføre sterilitet hos hunkatte, hvis de ikke er blevet behandler korrekt eller længe nok, da de udviste symptomer på C. Felis. Behandlingen af C. Felis er en kombination af både øjensalve & antibiotika. Det er ikke nok at give øjensalve. Og alle katte i hjemmet skal behandles, uanset om de udviser symptomer eller ej! De mest almindelige antibiotika at give herhjemme er Ronaxan, Synulox el. Zitromax. Til øjnene bruges Tetracyclin salver, f.eks. Terramycin Polymyxin-B. Dr. Maggs har klinisk afprøvet at behandle med Azithromycin istedet for Doxycyclin (Ronaxan) Dette middel er især godt at bruge i katterier, så har man et problem med C. felis i opdrættet, var det måske en god idé at tage kontakt til Dr. Maggs for råd & vejledning. Man kan vaccinere mod C. Felis, men vaccinen har en begrænset dækning og klinger ret hurtigt af efter den er givet. Vaccinen dækker som regel kun i ca. 3 måneder efter den er givet. Her må man igen med samråd med dyrlægen vurdere om det vil være en god ide at vaccinere ens katte, f.eks. nogle flere gange med 3 måneders interval. Afslutningsvis vil jeg komme med lidt tommelfingerregler: Er der nysen og flåd fra næsen, evt. også hoste, er der nok tale om Herpes. Har katten sår i munden/mundvigerne/på snuden og halter, så er Symptomer/ligedspunkter/forskelle mellem Herpes Calici Chlamydia Manglende ædelyst Ofte Det ses Kun lidt Nysen Ofte Kun lidt Det ses Flåd fra næsen Ofte Det ses Det ses Mundsår Slet ikke Ofte Slet ikke Savlen Kun lidt Kun lidt Det ses Flåd fra øjne Ofte Kun lidt Det ses Infektion i øjets slimhinder Ofte (rødmen) Slet ikke der nok tale om Calici. Hvis der er øjenbetændelse, som er pusholdig, så er det nok Chlamydia. Er øjetes slimhinder røde og flåd fra øjnene vandigt = Herpes. Er øjets slimhinder hævede og flåd fra øjnenen pusholdigt = Chlamydia. Nedenfor er der et skema, udarbejdet af Dr. David Maggs. Oversat af mig, med tilladelse af Dr. Maggs. Ofte (hævelse) Infektion i øjet Ofte Slet ikke Slet ikke Min baggrund for at kunne skrive denne artikel stammer fra mange forskellige kilder: Dels fra mine dyrlæger Tom Schantz Kristensen, Pernille Hansen & Stig Feldballe. For Toms vedkommende et forhold der strækker sig tilbage til 1981 hvor vi begyndte som klienter på Skovlunde Dyreklinik. Dels fra div. kurser & seminarer. Og dels fra samtaler på internettet med bl.a. Dr. Susan Little & Dr. David Maggs. Hvis denne artikel giver anledning til yderligere spørgsmål, eller behov for hjælp, så er I læsere altid velkomne til at kontakte mig. Kontaktoplysninger findes bedst på: EC S*Nekayahs Petita Pimpinella viltfärgad hona, äg Anna Källström. 10 AbSolut Nyheter 1/09

11 en ny webbplats av Peter Hasselbom, Göteborg Saker på Internet är som allt annat utsatt för tidens tand. De vittrar och slutar att fungera, så därför behöver de konstant underhåll. I de fall de går sönder behövs reparationer och ibland är det nödvändigt att riva och bygga nytt. Vår webbplats har tjänat oss bra, i många år och står inte inför något akut hot att falla samman, men bakom fasaden är det rörigt och lite omodernt. Jag tror dessutom att vi kan göra vår webbplats bättre och roligare, till större nytta för er medlemmar. Vad har vi för syfte med vår webbplats. Det är naturligtvis det första vi frågar oss. Jag tycker att den ska vara den främsta källan på svenska för allt som rör våra raser. Den ska vara plattformen för ASK:s verksamhet. Den ska innehålla ett antal tjänster till nytta för er, medlemmar. Slutligen: Det ska vara roligt, det ska gå att surfa runt bara för att den är fin och intressant. Ja, om man är normalt kattintresserad, då. ointressant för den följande framställningen. Det som är bra med den nuvarande webbplatsen är att vi har hunnit samla på oss mycket innehåll. Där finns alla gamla nummer av Ab- Solut Nyheter att hämta hem. Där finns utställningsresultat från ett antal år tillbaka. Där finns många artiklar, både lättsamma och mer faktaspäckade och där finns en mängd foton på abysommisar. En annan sak att ta tillvara är det grafiska uttrycket, vår logotyp är kongenial, det vill säga, den överensstämmer väldigt väl med det vår förening vill stå för. Inte heller, tycker jag, att det finns någon anledning att ändra på typsnitt och färger. Det här är bitar av vårt varumärke som har arbetats in under ett antal år och som det finns anledning att vara rädd om. Strukturen (fig. 1) kan antagligen göras bättre, men jag har ingen färdig analys eller något bättre förslag. Vad är då mindre bra, förutom den tekniska biten? Layouten utnyttjar utrymmet på skärmen dåligt. Mycket plats går åt till sidhuvudet och marginaler, det gör det förvisso luftigt och snyggt, men det ger lite utrymme till innehållet. Fotogallerierna är odynamiska, ger bara möjlighet att visa mycket små bilder och de är otympliga att uppdatera. En tredje brist är att vi dåligt utnyttjar vår webbplats för att styra besökare till medlemmarnas sidor, förvisso finns det en länk till kattungesidan i nyhetsspalten och på kattungesidan en länk till er Vår nuvarande webbplats är byggd med en något ålderdomlig teknologi. För er intresserade och insatta kan sägas att den är uppbyggd med hjälp av ramar. Vi bör i stället använda en teknik som kallas cascading style sheets (CSS) vars bärande idé är att skilja på innehållet och utseendet. Med hjälp av mallar beskrivs sidans utseende och innehållet länkas till dessa mallar. Detta ger en rad fördelar, men den här tekniska aspekten är egentligen Så här ser strukturen på vår nuvarande webbplats ut. Siffrorna illustrerar vilka delar av menyn som leder till respektive sida. Det finns sidor som inte har någon direkt koppling till menyn, de är inte med på den här skissen, Men, titta på nästa version av den här bilden, på nätet. Där kanske de finns med. AbSolut Nyheter 1/09 11

12 Förslag till nytt utseende för ASK:s webbplats. De olika delarna på första sidan: a) sidhuvud, b) navigation, c) huvudinnehåll, d) nyhetsspalt, e) annonsspalt och f) sidfot. sida när ni har en kull att sälja, men detta kan vi göra bättre. Figur två är ett förslag på hur den första sidan skulle kunna se ut på en framtida webbplats. Som ni ser är den bra mycket yteffektivare än vår nuvarande. Vi kan ha större bilder på framsidan och vi får rum med mer av allt. Sidan är till sin uppbyggnad precis likadan som den vi har, den består av fem delar: Sidhuvud och sidfot (a, f). Vänsterspalten (c), som innehåller själva innehållet. 12 AbSolut Nyheter 1/09

13 Nyhetsspalten (d) och slutligen högerspalten (e), med annonser. All navigation (b) finns också, som nu, i sidhuvudet. Sidhuvud, sidfot och högerspalt finns och ser likadana ut, på alla sidorna. Nyhetsspalten innehåller egentligen inte nyheter, utan bara vad som är nytt på webbplatsen. När ett nytt utställningsresultat har kommit in, en ny avelshane har tillkommit eller när en sida har uppdaterats, så hamnar en länk dit, i nyhetsspalten. Antalet nyheter är ungefär tre per månad, så jag tycker att vi ska nöja oss med sex stycken, typ, på framsidan och använda resten av nyhetsspalten till något annat. Högerspalten innehåller förutom annonser från våra sponsorer, två nya saker. Först är det annonser från Google, eller snarare den del av Google som heter AdSense och som med hjälp av gigantiska datamaskiner och stora program placerar passande annonser på hela världens webbsidor. Deras idé är att det på våra sidor ska hamna annonser som våra besökare kan tänkas klicka på. Vi får betalt per klick. Jag tror att det är mycket små summor vi kan tjäna på detta. De är ganska fula också, så jag är skeptisk. Den andra nya saken är annonser från er, medlemmar. Jag tycker vi ska få ha en annons på första sidan under en månads tid när en ny kull finns till försäljning, eller när en ny avelshane finns tillgänglig. Jag tycker också att det ska gå att köpa en annonsplats om man bara i största allmänhet vill göra reklam för sitt katteri, eller sin nya kattblogg. Ja, det finns ju anledning till att diskutera hur lång tid annonsen ska ligga ute, hur stor den ska vara och så vidare. Det beror ju också mycket på hur stort intresset är. Naturligtvis ska webbredaktionen kunna hjälpa till med att utforma annonsen. S*Foxglove s Georgia möter S*MayaAbigails Duchess Ailsa, foto Susanne Jönsson Vad som återstår av de saker jag inte tycker är så bra är fotogalleriet, det borde kunna visa olika storlekar, göra olika urval, fungera som ett bildspel och mer. Lösningen är att köpa/ladda ner något galleriprogram som kan åstadkomma detta. Jag har inte undersökt vad som finns än. Alltså: På första sidan på vår webbplats finns en länk till mer texter, skisser, förslag, länkar och diskussioner om hur vi gör om webbplatsen. För att det ska bli riktigt bra till slut krävs din medverkan. AbSolut Nyheter 1/09 13

14 uppfödarseminarium i umeå av Kristin Stenmark, Umeå Den 1-2 november samlades ca 90 förväntansfulla kattmänniskor i Umeå för att för första gången ta del av ett SVERAKseminarium i vår del av landet. Helgen blev verkligt givande och intressant. Dessutom en extra positiv upplevelse för en abessinieruppfödare som jag. Helgens största behållning var Susan Little. Hon är canadensisk kattexpert, veterinär, författare och ofta anlitad föreläsare. Hon är livlig, inspirerande och humoristisk, vilket gör att man orkar lyssna på henne hur länge som helst. Lördagen inledde Susan med att prata om de ärftliga sjukdomarna HCM och PKD. Båda plågsamma historier som dessutom orsakas av dominata anlag. Det vill säga att även om katten bara har den genetiska defekten i enkel upplaga från sin ena förälder, så blir den (mer eller mindre) sjuk och dör i förtid. Som abyuppfödare kände man sig strax som lindrigt drabbad med tanke på att PK-brist och PRA orsakas av recessiva anlag. En anlagsbärare förblir tack och lov frisk! Värt att notera är också att abessinier och siames är raser som tycks mindre drabbade av hjärtsjukdomen HCM än genomsnittet. tänder Senare under dagen föreläste den finska biologen Carin Sahlberg om kattens tänder. Bland de bilder som hon visade fanns dels flertalet foton på perserkatter med olika obehagliga bettfel, en rex med missfärgade och dåliga tänder, katter med gomspalt osv. Därtill flera foton på abessinier som med utmärkta, friska tänder gapade, tuggade kött eller bara såg söta ut. Det var ganska trevligt att ha den ras som visades som goda exempel. Pia Ojanen (FIN*Kawaiis) hade hjälpt Carin med foton. Det gjorde förstås sitt till. livskraft Söndagen inleddes också av Susan Little. Nu pratade hon om den nyfödda kattungen. Hon redogjorde för en hel del statistik, bland annat från en omfattande brittisk undersökning från 2006 över olika raskatter. Abessiniern (och somalin) höll sig i dessa tabeller alltid bra till. Honornas dräktighetstid var relativt lång. De nyfödda kattungarna hade bra genomsnittsvikt, och överlevnaden bland födda ungar var mycket god. Det var lägst dödlighet bland birma-, abessinier- och maine coon-ungar. Högst bland perser, exotic, burma, orientaler och siameser. All statistik får man ta med en nypa salt. Förhållandena bland kattuppfödare i Storbritannien är förstås inte identiska med våra. Och raskatter kan också utvecklas på lite olika sätt i olika länder. Vi får väl försöka skylla på någon slags felfaktor när det visade sig i tabellen över kejsarsnitt att abessiniern var bland de mest drabbade. När Susan pratade om olika slags missbildningar hos kattungar var det sällan abessinier eller somali på bilderna. Och den enda ögonsjukdom som hon berättade om var PRA hos perser. en sund ras Överallt där man kan läsa om svenska abessinierkatter så står att det är en sund ras. Samtidigt pågår alltid en intensiv diskussion om de hälsoproblem som vår ras har drabbats av. Ibland blir man fundersam... Efter denna helg kan vi dock med gott samvete säga att abyn faktiskt är sundare än många andra kattraser. Våra kattungar är starka och livskraftiga och de genetiska sjukdomar vi har i rasen kan vi hålla under bra kontroll i dagsläget. Skönt att veta! Susan Little PS. Det vore fantastiskt intressant och lärorikt ifall SVERAK skulle kunna genomföra en enkätundersökning över olika rasers hälsa. Om uppfödare anomymt kan mata in statistik via nätet, borde det inte vara omöjligt. DS. 14 AbSolut Nyheter 1/09

15 har din katt b-blod? Susan Little pratade på seminariet även om kattens blodgrupper. 14 % av abessinierna i en test i Pennsylvania hade b-blod och 18 % av somalina i samma test. Numera kan man hos UC Davis laboratorium i USA med DNA-prov utläsa om katten har b-blod. Susan tycker absolut att vi ska blodgruppstesta våra katter och nu finns alltså möjligheten att skicka in ett swabprov istället för ett blodprov. Fyra abyungar myser tillsammans i hängmattan hos S*Foxglove s. Uppf/foto Susanne Jonsson. alis kåseri av Alihassan Svensson, abessinier. Mjölkudden, Luleå, Sverige, Världen. Jag tror att jag börjar bli gammal. Eller åtminstone medelålders. Det finns tecken på det, allvarliga tecken. Till exempel när jag sitter i trappen hemma i hallen och min matte säger sss-ljudet och kastar en av mina ullbollar från övervåningen... då sitter jag där och försöker verkligen vara engagerad, men samtidigt tänker jag på att det är just... en ullboll. Det är faktiskt inte ett byte. Va!? Hur vuxet är inte det? För bara ett par år sedan skulle jag ha kastat mig efter ullbollen och jagat järnet. Men nu. Nu sitter jag och analyserar. Det är INTE bra. Ett annat tecken är mitt allt större tålamod. Jag kan sitta läääänge på en stol och kolla ut genom fönstret. Det kanske inte låter så konstigt för er, men jag lovar... det är konstigt. Jag kan sitta där och glo även om inget händer. Förr krävde jag i alla fall att ekorren skulle visa sig, eller att det fanns en skata inom synhåll. Men nu, nu räcker det med att snöflingorna faller och att det kanske, kanske kommer något snart. Det är tragiskt. Och medelålders. Jag har en ganska bra uppfattning om vad som krävs för att pigga upp mig. Jag behöver action. Jag ska skaffa en undulat har jag tänkt. Det skulle vara roligt att sitta och passa på den när den flyger till och från gardinstången. Det skulle vara en verklig utmaning. Matte säger nej förstås, jag kanske får börja med en fjäril så hon vänjer sig. Min kusin i Amerika har skrivit och sagt att hon kan skicka mig en syrsa. De har såna i huset ibland och det är visst mycket uppiggande att fånga och döda en syrsa. Jag ser fram mot det brevet. Jag har aldrig sett en syrsa. AbSolut Nyheter 1/09 15

16 Vart är vi på väg? av Kristin Stenmark, Umeå När jag började föda upp abessinier var rasen bland de tio populäraste på SVERAKs lista över registreringar. Sedan dess har vi nu rasat till sextonde plats. De nya korthårsraserna bengal och ocicat konkurrerar förmodligen om samma typ av köpare som abessinier och kan vara en förklaring till varför många abyuppfödare upplever att efterfrågan blivit sämre. Somaliregistreringarna ligger ganska stabilt även om en ökning absolut skulle vara önskvärd. Än så länge finns det knappast någon större orsak till panik. Abessiniern och somalin har en trogen beundrarskara. Likaså en ambitiös trupp SVERAKs registreringsstatistik år abessinier somali av uppfödare som nu kan se fram emot säkrare avelsutfall när det gäller ärtfliga sjukdomar tack vara de nya DNA-testen. Men så länge våra raser är så här små måste vi vara noga med att behålla den genetiska bredden inom aveln. Helst ska en ras ha över 200 registeringar per år. Har man färre i ett land kan situationen förbättras genom parningar med hanar i andra länder. För somalin är parning med abessinier också ett sätt att öka avelspopulationen. Den genetiska bredden behålls bäst då lika många hanar som honor används i avel. Även om det förstås är omöjligt så ska man som uppfödare ha klart för sig att en reducering av antalet hanar medför en dramatisk effekt. Man bör ha minst 20 hanar i avel per år i en ras. Har man inte det bör första målet vara att öka antalet hanar i avel. Man får vänta med att selektera på utseendemässiga egenskaper. Alla sunda och trevliga unghanar bör övervägas att få åtminstone en kull. Uppfödare samarbetar och utbyter avelsdjur främst med sina vänner, det är naturligt. Min åsikt är dock att vi måste vara på vår vakt mot ytterligare och onödiga begränsningar av antalet abessinier och somali i avel. När SVERAK öppnar sitt register över stamtavlor kan vi enklare planera vår Topplistan 2008 plac ras antal 1 Ragdoll Helig birma Norsk skogkatt Maine coon Perser Brittiskt korthår Cornish rex Sibirisk katt Bengal Siames Devon rex Exotic Burma Oriental kh Sphynx Abessinier Ocicat Somali Russian blue Europé...56 uppfödning och bredda avelsbasen. Det ser jag fram emot. Det finns säkert många åsikter om hur vi kan öka våra favoritrasers popularitet och hur avel bäst bedrivs. Jag hoppas på fortsatt diskussion i nästa AbSolut Nyheter. Välkommen med ditt inlägg! 16 AbSolut Nyheter 1/09

17 AbSolut Katt de som vann! Alla katter som ställdes ut i klubbens namn under året får delta i tävlingen om årets vinstrikaste katter inom AbSolut Kattklubb. Kompletta resultatlistor hittar du på vår hemsida. AbSolut Katt vuxen IC (N)Ingave s Knerten, viltfärgad abyhane Uppfödare: Inger Nave Ägare: Anna Källström, Umeå Knerten är en riktig charmör. Han älskar människor och ju fler händer som gosar med honom desto mer myser han. Dock får de som gosar med honom se upp för när det blir riktigt mysigt sicklar han mängder så till slut gör han precis som hundar och skakar på huvudet så det yr. Han största absoluta fördel utställningsmässigt är hans otroliga lugn trots att han är okastrerad bryr han sig inte om andra hanar och sedan att han har ett coolt uttryck gör att domarna tycker om honom. Han har riktigt kort päls med varm bottenfärg. Hemma är hans älsklingsplats högst upp i klätterträdet och favoritleksak är laserpekaren vars prick han kan jaga hur länge som helst. Absolut katt KASTRAT IP S*Windjammer s Rizzle Razzle, viltfärgad abessinierhona Uppf: Katarina Wolffram Äg: Katarina Wolffram, Borlänge Razzel är en viltfärgad abessinierhona, född den 31 januari Jag bestämde mig ganska tidigt för att behålla en av honorna i kullen eftersom det här var mamma Kittys sista kull, men jag hade svårt att bestämma mig för vilken. I och med att vi för första gången kunde dna-testa för PRA vid den här tiden så gav sig beslutet av sig själv. Syster Roxy har nämligen PRA (hon kommer att bli blind så småningom) och Razzel är bara PRA-bärare. Som bärare kan hon ge anlaget vidare, men blir inte blind. Alltså skulle Razzel stanna här! Allergisk mot något Vid en utställning hösten 2007 kände jag för första gången att hon hade några knölar i vänstra armhålan. När jag undersökte henne lite närmare hittade jag knölar hela vägen från strax ovanför tassen på det vänstra frambenet till armhålan. Veterinären tog prover dagen efter och kunde konstatera att det var eosinofilt granulom, som är en form av allergi. Vad hon är allergisk mot vet jag däremot inte. Ibland öppnades en knöl och området infekterades. Hon slickade sig och hade en del kala fläckar omkring knölarna, främst de som var i armhålan. Med tanke på risken att allergin skulle ärvas av kommande generationer så beslutade jag i samråd med veterinären att kastrera henne, vilket skedde i januari Veterinären bedömde att det skulle finnas en stor möjlighet att besvären försvann efter kastreringen och så skedde också! Alla knölarna har försvunnit. Utställningar Knerten Roxy och Razzel tävlade mot varandra några gånger i kattunge- och juniorklasserna och då vann Roxy för det mesta. Släkten är värst! Men efter kastreringen för ett år sedan började Razzel tävla igen och hon har fått flera fina bedömningar. 17 augusti 2008 i Kristiansand (Norge) blev hon Best in show i stor konkurrens! Bland annat slog hon årets mest framgångsrika norska britthona, som två månader senare blev World Winner! I Borlänge i september upprepade Razzel framgångarna när hon blev BIS båda dagarna! AbSolut Nyheter 1/09 17

18 Razzel är ren och fin i färgen. Svärtan och glansen i pälsen har kommit med åldern och hon har nästan inget ljust alls under hakan. Hon apporterar Under sommaren 2008 upptäckte Razzel hur kul det är att apportera! Hennes favoriter är luddbollarna (små mjuka bollar) som hon till en början bara lekte med ensam. Så småningom kom hon till mig med en och jag kastade iväg den, hon jagade efter. Och på den vägen är det. :-) Hon kan apportera nästan hur länge som helst nu... Absolut katt UNGDJUR/JUNIOR S*Skimmerdal s Amazing Amira, fawn abyhona Uppf: Anna Källström Äg: Anna Källström, Umeå Amira är en lady hemma. Trots att hon är näst yngst i gänget så tro inte att någon kan tala om för henne var skåpet ska stå. Det vet hon bäst själv. Hennes stora framgång som ungdjur/junior har varit att hon har en varm fawnfärg med jämn ticking och elegant hållning med ett nästan uppnosigt uttryck. Hon tycks äga världen. Hon har behållit barnasinnet kvar när hennes först kull föddes här i vinter och hon älskar att jaga allt som rör sig. Det spelar ingen roll om det är en boll eller en vippa, men bäst av allt är ändå när hon får apportera sin tovade favoritråtta. Hennes sovplats är i fåtöljen så det är bara att flytta på sig. ;-) Absolut katt UPPFÖDNING S*Murilegus abessinier Monica Einarsson Absolut katt veteran GIP & IC Sanddrop s René, viltfärgad somalihona Uppf: Kate Reinert Äg: Rose-Marie Ekström, Gävle René kom till mig från Norge i mars 1999 när hon var ett år och tre månader. De farhågor jag hade om att få in en vuxen katt försvann snabbt - det gick hur bra som helst! Mycket beroende på Renés underbara temperament förstås. Det är inte mycket som oroar eller stressar upp den damen inte... Hon är grunden till min uppfödning och det är jag väldigt glad för! Hon var en underbar mamma och styrde katteriet med mjuk, men fast tass. Det fortsatte hon med i nåt år efter att hon kastrerats, sedan fick hon juvertumörer och fick gå med tratt ett tag. Då passade de andra honorna på att ta över herraväldet, och började mobba min goa gamla dam. Det blev värre och värre, så för ca ett år sedan flyttade hon till svärmor Ulla. Där styr och ställer hon igen, över hennes två kastrerade hanar ;-) Där får hon också mer uppmärksamhet och gos. Hon har aldrig varit så mycket för att leka, men en sak kan få henne att krypa ur skinnet - och det är en Catdancer. Hon blir som kattunge på nytt! Men det har avtagit lite, säger Ulla, numer vill hon helst bli kammad och gullad med. Hon blir jätteglad när jag kommer dit, då pratar hon och tvättar hår och ska sitta i famnen. Vi ska åka på någon utställning i år med. Hon behöver ett cert till för att bli Supreme Premier, sedan får hon hänga med som veteran när det inte är så långa avstånd. Så länge hon tycker det är okej så får hon hänga med! Absolut katt avelskatt Ch S*Murilegus Minerva, sorrel abessinierhona Uppf: Monica Einarsson Äg: Monica Einarsson, Tumba Minerva och hennes bror Mercurius var de första sorrelkattungar som föddes hos oss. Redan som väldigt liten var Minerva ett litet energiknippe. Medan brodern var en stillsam och försynt kattunge, ville Minerva tidigt börja utforska världen. Hon var först med allt: öppnade ögonen först, klättrade ur boet först, var först med att smaka på fast föda, gå på lådan och lära sig hur man klättrar uppför husses ben. Och bustakterna har suttit i trots att Minerva nu är mamma till två kullar är hon fortfarande ett litet yrväder. Hon är på en och samma gång både den allra snällaste och den allra spralligaste katt jag har träffat! För ett och ett halvt år sedan fick Minerva sin första kull : en söt liten flicka som fick namnet Lucina. I somras kom Minervas andra kull; denna gång blev det hela fem kattungar: tre blå och två fawn (våra första fawn!). Vår egen Oliver är far till kullen, så kattungarna har fått växa upp i kretsen av mamma, pappa, mormor och farmor. Den blå flickan i kullen, Flora, kommer att stanna hos oss. Det är dessa duktiga kattungars förtjänst att Minerva nu blivit Bästa avelskatt i ASK. Minerva själv är inte mycket till utställningskatt, men hennes ungar har hittills gjort riktigt bra ifrån sig på utställningar. Vi tror att några av kattungarnas nya ägare kommer att vilja vara med på utställningar även i framtiden och kanske kommer Minerva då att få en chans att försvara sin titel. 18 AbSolut Nyheter 1/09

19 grattis SNYGGINGAR! AbSolut Katt veteran: GIP & IC Sanddrops s René AbSolut Katt vuxen: IC (N)Ingave s Knerten AbSout Katt avelshona: Ch S*Murilegus Minerva flankerad av sina döttrar Juno Lucina och Flora. AbSolut Katt kastrat: IP S*Windjammer s Rizzle Razzle. AbSolut Katt ungdjur/junior: S*Skimmerdal s Amazing Amira. AbSolut Nyheter 1/09 19

20 Skimmerdal s F-kull med åtta veckor gamla viltfärgade abyungar. Uppf/foto Anna Källström. S*Kattbånsen Signe, svartsilver somali. Foto och äg Nina Alexandersson. S*MayaAbigails Vilgot Ludvig, Gaston spanar in sitt revir. Foto Katarina Vallbo. Sorrel abyn Lux från Sinians uppfödning. Äg och foto Anna Bergström. Sorrelsilver somalin S*Holmgård Freja. Uppf/foto Agneta Pettersson.