Kränkningar på nätet, hur ser lärare på det förebyggande arbetet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kränkningar på nätet, hur ser lärare på det förebyggande arbetet?"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle IS (individ och samhälle) Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Kränkningar på nätet, hur ser lärare på det förebyggande arbetet? - En kvalitativ undersökning på hur lärare arbetar förebyggande mot kränkningar på nätet. Harassment online - a study of teachers attitudes of the preventive work Emma Andersson Josefine Holm Lärarexamen 210hp Samhällsorienterande ämnen och barns lärande, 210 hp Ange datum för slutseminarium Examinator: Handledare: Stefan Ange Nyzell handledare Handledare: Nils Andersson

2 Förord Vi vill tacka de lärare som ställt upp på våra intervjuer och genom sitt deltagande gjort vår uppsats möjlig att skriva. Vi vill även tacka vår handledare Nils Andersson för den råa men hjärtliga handledning han bidragit med. Vi har tagit ett delat ansvar för forskningsläget, metodkapitlet, resultat- och analyskapitlet och i slutdiskussionen. I teorikapitlet hade Josefine huvudansvaret för socialkonstruktivism och Emma för genusteorin. Under arbetets gång har vi dock upplyst varandra om de olika teorierna så att vi båda känner oss säkra på båda teorierna.

3 Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori. Vår huvudfrågeställning är: Hur upplever läraren det egna förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet? Våra underfrågor är: Hur upplever läraren samverkan mellan hem och skola i det förebyggande arbetet? Vad ser vi för likheter och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning? Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet. Vi möttes av en optimism bland lärarna där de påstod att det sociala mötet på nätet är under utveckling och att det håller på att skapas en norm om hur man är mot varandra på nätet. Genom vår undersökning, vår använda teori och forskning ger vi en djupare insikt i de tillvägagångssätt lärare kan arbete förebyggande mot kränkningar på nätet. Nyckelord Elever, Förebyggande, Kränkningar, Lärare, Mobbning, Nätet, Nätmobbning

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Inledning... 6 Centrala begrep... 8 Forskningsläge Vetenskaplig forskning om mobbning Nätmobbning och traditionell mobbning Förebyggande åtgärder Teorier Socialkonstruktivism Berger & Luckmanns bidrag till socialkonstruktivismen Socialkonstruktivism i skolan Genusteori Metod Skola A Skola B Skola C Skola D Genomförandet av intervjuarna Reliabilitet och validitet Forskningsetiska överväganden Kritisk reflektion Resultat, teoretisk tolkning och analys Lärarnas syn och upplevelse av fenomenet kränkningar på nätet bland elever Hur arbetar läraren och skolan förebyggande mot kränkningar på nätet? Anti-mobbningsprogram Lärarens användning av nätet Ansvar och samverkan Förändring över tid Diskussion och analys Förebyggande riktlinjer mot kränkningar på nätet Slutsats Referenslista Bilaga Bilaga

5

6 Inledning Göteborg, december 2012, cirka 500 ungdomar är utanför Plusgymnasiet i Göteborg och det råder upploppsstämning. Upploppet resulterar i att en flicka misshandlas och 27 ungdomar grips. 1 Anledningen till upploppet är ett anonymt instagram-konto där användaren hängt ut flickor och pojkar som horor. Kontoinnehavaren får information av andra ungdomar om nya horor hen kan publicera på sitt konto, kontoinnehavaren gör detta men hänger även ut de som tipsade. Många ungdomar berörs vilket resulterar till upploppet. Instagram-kontot stängdes snabbt ner men skadan var redan skedd och bilderna spreds vidare på Facebook. 2 Det är inte ovanligt att vi hör om olika händelser eller tragedier som bottnar i kränkningar på nätet. Det tillhör heller inte ovanligheterna att i media läsa om barn och unga som tagit livet av sig på grund av att de varit utsatta för nätmobbning. 3 Friends gjorde en undersökning där det framgick att 45 % av barn och unga har blivit kränkta via nätet eller mobiltelefoner och 80 % vet vem det är som utfört kränkningen. 4 Kowalski et al., doktorander inom socialpsykologi, menar att för tio år sedan hade deras bok om nätmobbning inte behövts och fenomenet var inget problem men tiderna förändras och barn är snabba på att haka på förändringarna. 5 Kowalskis et al. undersökning visade att de flesta elever hade tillgång till nätet från deras mobiltelefoner men att majoriteten valde att undvika dessa funktioner under skoltid. Kowalski et al. lyfter fram att trender är något som förändras med tiden och nätet får successivt en större del i vår undervisning. 6 Beckman, doktorand i folkhälsovetenskap med forskningsområde barn och ungas psykiska hälsa menar att nätet gradvis ökat och blivit en naturlig del i människors vardagliga liv. Det har blivit en social norm i vårt samhälle att lämna ut personlig information via sociala medier för att få bekräftelse. Barn och vuxna interagerar med varandra på sociala medier, bloggar och andra nätsidor, de sociala interaktionerna har förändrats tillsammans med den teknologiska 1 Svahn, Bolling & Dalén. Upploppsstämning i Göteborg efter rykten på nätet. Dagens Nyheter Karlsten, Emanuel. Upplopp i Göteborg efter att Instagram-konsto hängt ut flickor som horor. Ajour Svenska Dagbladet, Begick självmord efter nätmobbning Friends, Friends nätrapport Rapporten är baserad på en undersökning som är genomför på 407 barn i åldern år. Barnen utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen Kowalski, Limber & Agatston, Cyber bullying: bullying in the digital age, Kowalski et al

7 utvecklingen. 7 Dr. Mason, biträdande professor vid University of New Orleans menar att nätmobbning är ett nytt fenomen och det finns inget empiriskt belägg som bekräftar hur lärare ska arbeta förebyggande. 8 Beckman menar däremot i sin avhandling att nätmobbning och traditionell mobbning inte ska betraktas som separata fenomen utan är samma fenomen på två olika arenor, två sidor av samma mynt. 9 Vår undersökning kommer att visa att flera av de intervjuade lärarna menar på att kränkningar på nätet är ett nytt fenomen. Vi tänker att det är ett nytt fenomen ur den vuxnes perspektiv, vi ifrågasätter dock om barn är av samma åsikt. För dem har nätet med stor sannolikhet varit en del av vardagen i hela deras liv. Utifrån denna inledning menar vi att vår uppsats behövs. Det är av största vikt att få en djupare förståelse och insikt i hur ett urval lärare arbetar förebyggande mot kränkningar på nätet. I skolans värdegrund står det uttryckligen att alla lärare ska arbeta förebyggande för att motverka alla former av kränkande behandling. 10 Enligt Masons studie framkommer det dock att det saknas utarbetade riktlinjer för hur lärare ska motverka kränkningar på nätet. 11 Vi ställer oss frågande till om det råder en medvetenhet hos läraren om hur hen arbetar förebyggande för att motverka kränkningar på nätet. Vi vill också problematisera om lärare kan använda samma arbetssätt i det förebyggande arbetet vid kränkningar på nätet som vid traditionella kränkningar. Utifrån detta har vi tänkt fördjupa oss i följande syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning. Vi vill även få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. Vår huvudfrågeställning är: Hur upplever läraren det egna förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet? Våra underfrågor är: Hur upplever läraren samverkan mellan hem och skola i det förebyggande arbetet? 7 Beckman, Traditional bullying and cyberbullying among Swedish adolescents, Mason Cyberbulling: A preliminary assessment for school personnel, Beckman Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Mason

8 Vad ser vi för likheter och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning? Centrala begrep Vi har gjort ett aktivt val i de begrepp som vi valt att använda oss av, vi kommer här nedan lyfta fram en förklaring på begreppen. Vi har valt att använda begreppet kränkningar då det innefattar om någon skickar elaka mail, sms, om du blir retad eller inte får lov att vara med. Upprepade kräkningar brukar istället beskrivas som mobbning. 12 Vår definition av traditionell mobbning är följande: Det är mobbning när en eller flera individer, upprepade gånger och över en tid, blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. 13 I begreppet mobbning är det viktigt att understryka att det inte handlar om en konflikt utan om ett övergrepp. 14 Vi har valt att använda oss av begreppet nätet eftersom det är ordet som vi stött på i samband med kränkningar eller mobbning i den virtuella världen. Nätmobbning är mobbning på nätet. I uppsatsen har vi använt oss av begreppet elev när vi syftar på eleven ur ett skolperspektiv och barn ur ett föräldraperspektiv. Vi har valt att skriva vår uppsats på ett könsneutralt språk genom att använda oss av begreppen hen, henom och hens istället för hon, henne och hennes eller han, honom och hans. Avgränsning och vidare forskning Vi har under arbetets gång varit intresserade av att studera olika program som sägs fungera förebyggande mot kränkningar på nätet. Vi har tagit del av många men har tyvärr varit tvungna att avgränsa dessa från vår uppsats då de inte varit helt relevanta till ämnet. I en vidare forskning skulle det vara utav intresse att göra bland annat en genusanalys på de olika anti-mobbningsprogram som finns, detta är dock något vi inte gör i vår uppsats på grund av tidsbrist. 12 Barn- och elevombudet, Kränkande behandling Olweus, Mobbning: vad vi vet och vad vi kan göra, Høiby, Levin och Thulin, Tillsammans mot mobbning: klassmötet - en grund för trivsel,

9 Vi har heller inte haft möjlighet att lyfta fram barns eller föräldrarnas perspektiv och upplevelser av kränkningar på nätet. I vidare forskning skulle det vara av intresse att undersöka dessa vinklar. 9

10 Forskningsläge Det är viktigt att notera att nätmobbning är en ny form av mobbning och det finns inget empiriskt belägg som bekräftar vilket förebyggande arbete som är mest effektivt för att motverka kränkningar på nätet. Därför är forskning på detta område väldigt efterlängtat. 15 Om än forskning om nätmobbning utvecklats det senaste årtiondet så är den fortfarande i begynnelsen. 16 Vetenskaplig forskning om mobbning Vi har valt att skriva om Dan Olweus eftersom han är en internationellt uppmärksammad forskare som bland annat inriktat sig på att forska om mobbning i skolmiljö. Olweus är grundare till Olweusprogrammet som är ett anti-mobbningsprogram. Vi vill dock lyfta fram att forskningen bygger på traditionell mobbning och inte på nätmobbning. Hans forskning är gjord på åriga skolpojkar i Solna och Stockholm. Olweus forskning bygger på individualpsykologisk grund om hur och varför aggressivt beteende hos framför allt pojkar uppstår och utvecklas. 17 Han menar på att så kallad direkt mobbning är vanligare bland pojkar, med fysiska och öppna angrepp än vad det är hos flickor. Flickor är dock lika utsatta för så kallad indirekt mobbning. Olweus tillkännager att det finns en risk att han inte kunnat registrera flickors mobbning utifrån de frågeformulär han använt i hans forskning. 18 Olweus påstår att flickor troligtvis använder sig av verbala och mer indirekta uttrycksformer men har inte något empiriskt belägg för detta. 19 Frånberg, professor på Umeå universitet och Wrethander, universitetslektor på institutionen pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet kritiserar Olweus forskning eftersom den ända från dess start på 1970-talet har det fokuserat endast på den direkta mobbningen och man har sett förövaren som aggressiv. Detta har gjort att flickors mobbning 15 Mason Beckman Wingborg, Vad fungerar?: resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, Olweus Olweus, Hackkycklingar och översittare: forskning om skolmobbning,

11 ofta fallit mellan stolarna då den är mer svårupptäckt då den snarare definieras som indirekt eller social mobbning. Flickmobbning kan därför inte bemötas eller åtgärdas på samma sätt som pojkmobbning som generellt är mer aggressiv och fysisk. 20 Olweus skriver att de åtgärder han lyfter i det förebyggande arbetet mot mobbning torde vara ganska direkt tillämpbara också på problematik med och bland flickor/.../ 21 Vi ifrågasätter därför i hur stor utsträckning lärare kan förlita sig på Olweus forskning i det förebyggande arbetet, om det är så att det endast är förebyggande mot aggressiva pojkar. Indirekt eller social mobbning samt nätmobbning kan vara mer svårupptäckt om läraren inte aktivt undersöker om detta pågår förmodar vi. Kowalski et al. hänvisar till Olweusprogrammet och skriver att genom användning av detta program har man märkbart lyckats reducera mobbning bland eleverna. Det krävs ett långsiktigt arbete från all personal på skolan för att lyckas med detta. De menar att skolor som redan har ett utarbetat anti-mobbingsprogram har fördel i arbetet i att motverka kränkningar på nätet eftersom de enkelt kan inkludera nätet som en del i det förebyggande arbetet mot mobbning. 22 Vi ifrågasätter om lärare lyckas reducera mobbningsproblematiken på grund av att de använder just detta program eller beror det snarare på att lärare uppmärksammar problemet och lägger vilja och energi i att förebygga mobbning? Många lärare pratar med sina elever om säkerheten på nätet men de behöver också prata om etik och moral. För att kunna diskutera med eleverna om kränkningar och hot på nätet kan lärare behöva utbildning och förståelse i elevernas nätanvändning. 23 Lärare är inte alltid medvetna om problematiken med nätmobbning eftersom det oftast sker utanför skolan. I Kowalskis et al. undersökning visade det sig att det fanns en motvilja hos elever att berätta för lärare om de blivit utsatt för kränkningar på nätet. Eleverna upplevde att det inte fanns så mycket läraren kunde gör åt problemet, därför avstod de från att berätta. 24 Nätmobbning och traditionell mobbning 20 Frånberg och Wrethander, Mobbning - en social konstruktion? 2011:58 21 Olweus 1973: Kowalski et al Kowalski et al Kowalski et al

12 Det råder delade meningar om kränkningar, utfrysning och mobbning på nätet och i det direkta möten mellan människor är densamma. Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Friends menar följande om nätmobbning: Vi ser att det oftast är samma mekanismer som ligger bakom en taskig kommentar eller utfrysning på nätet som när det sker på i skolan eller på träningen. 25 Kritik som riktats mot Friends är att deras modeller för hur man ska förebygga mobbning inte bygger på någon teoretisk grund. 26 Slonje et al. belyser däremot flera aspekter som skiljer traditionell mobbning från nätmobbning till skillnad från Friends. Nätmobbning räknas som indirekt mobbning och förövaren kan därför vara anonym, förövaren ser heller inte offrets reaktion av handlingen hen utför. En potentiell publik ökar kraftigt när det handlar om nätmobbning, bilder och kommentarer etcetera som läggs ut på olika sidor på nätet kan nå stor publik. Det finns heller ingenstans att fly på nätet eftersom förövaren kan skicka sms eller skriva saker på nätet när som helst. 27 Beckman drar slutsatsen i sin avhandling att traditionell mobbning och nätmobbning är två sidor av samma mynt. Beckman ser både likheter och skillnader men menar på att skillnaderna inte är stora. Den största skillnaden är enligt henne den stora exponeringen som kan bli på nätet. 28 Dunkels är av en annan åsikt, hon menar att anonymiteten sällan existerar eftersom kränkningarna ofta sker på sidor där man kan identifiera varandra. Den potentiella publiken kan också problematiseras då en kränkning inte får någon stor publik om andra inte tycker den är värd att sprida vidare. Samtidigt har vi sett exempel på vad kränkningar på nätet kan få för publik och konsekvenser, till exempel instagram-upploppet vi skrev om i inledningen. Det är heller inte bevisat att nätmobbning är mer varaktigt eller en svårare och djupare form av mobbning. Nätet är för barn ett rum att umgås i och precis som i andra rum så förekommer kränkningar och mobbning. Dunkels menar också att traditionell mobbning följer med hem, precis som nätmobbning gör. Hon skriver om en 15-årig tjej som har mångårig erfarenhet av mobbning, hon säger att den som menar att traditionell mobbning inte följer med hem har aldrig varit mobbad. 29 Dunkels ifrågasätter även begreppet nätmobbning, hon menar att det är missvisande. Det är inte en egen typ av mobbning, bara en ny arena där den befintliga mobbningen tar sig nya 25 Friends. Friends på nätet 26 Wingborg 2011: Slonje, Smith & Frisén. The nature of cyberbullying and strategies for intereventions. Computers in human behavior, 2012: Beckman Dunkels, Vad gör unga på nätet?

13 uttryck. Hon menar att för stort fokus läggs på att det är via nätet och att detta förlamar vuxna att ingripa. För barn och unga är mobiltelefoner och nätet inte teknik i första hand, för dem handlar det mestadels om kommunikation. Om vi vuxna bortser från det tekniska och istället fokuserar på det mänskliga mötet som uppstår på nätet, alternativt konflikten, så har lärare den förmåga och kunskap som krävs för att lösa den eventuella konflikten som skett mellan eleverna. 30 Förebyggande åtgärder Barnombudsmannen lyfter fram några viktiga synvinklar på hur vuxna kan arbeta för att förebygga mobbning. Mobbning är ett samhällsproblem som inte bara sker i skolvärlden utan i bostadsområdet, fritidsgården, den organiserade fritiden etcetera. Lärarens personliga engagemang är av betydelse när det handlar om att förebygga och förhindra mobbning och kränkningar. På längre sikt måste även läraren ha rätt kunskap för att på ett större plan förstå mobbningens uttryck och orsaker. Bristfällig kunskap kan leda till att läraren upplever det som obekvämt att diskutera problematiken vilket kan upplevas som nonchalant från eleverna. Det får inte finnas några oklarheter om vem eller vilka som bär ansvaret kring mobbningsproblematiken på skolan. Mobbning är inte begränsat till skolans plats och tider, därför måste en samverkan råda mellan skola, hem och organiserad fritid om det finns någon sådan. 31 Det Barnombudsmannen lyfter fram kan i stor utsträckning även appliceras på kränkningar på nätet. Det handlar om primära utgångspunkter där den vuxne har betydelse och påverkan för hur hen kan motverka kränkningar och mobbning. Mason är av samma åsikt som Barnombudsmannen men specificerar sig på nätmobbning. Mason anser att den viktigaste insatsen i det förebyggande arbetet är samarbetet mellan skola, familj och samhälle. Alla tre parter har ansvar i att förebygga och identifiera nätmobbning eftersom detta inte ska få förekomma. Kowalski et al. undersökning visade dock att det fanns lärare som hänvisade till att det var föräldrarnas ansvar om hur deras barn uppför sig på nätet. 32 Mason menar att läraren ska inta en ledarskapsroll, där läraren ska prata med eleverna om ett prosocialt tänkande, alltså att inte ignorera det lidande som nätmobbning orsakar offret. 30 Dunkels Barnombudsmannen Blunda inte för mobbningen!: Kowalski at el

14 Mason föreslår att införandet av ett anti-mobbningsprogram på skolor hade varit ett bra sätt att skydda eleverna från att bli utsatta för kränkningar på nätet. Läraren har ett ansvar i att ingripa direkt när någon blir utsatt för nätmobbning och har ansvar att skapa en trygg och fridfull miljö för eleverna Mason

15 Teorier Nedan kommer vi att beskriva socialkonstruktivism samt genusteori. Vi har valt socialkonstruktivismen eftersom den beskriver människan och samhället som socialt konstruerade. Socialkonstruktivism I socialkonstruktivismen försöker man svara på hur den sociala kontexten påverkar vår kunskap. 34 Burr redogör ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt att människor uppfattar och förstår världen utifrån vår historia och kultur. Vår förståelse av kvinnor och män beror på vilken tidsanda vi lever i och var i världen man bor. Samhällets uppfattning om vad barndom innebär har förändrats över tid till exempel vad som är naturligt för barn att göra och vad som förväntas av föräldrar att göra för sina barn. Ur socialkonstruktivismen uppmanas vi att vara uppmärksamma på vårt antagande om hur världen uppfattas att vara. Vi människor uppfattar världen ur olika kategorier som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten. Ett exempel på detta är att i vår uppfattning av världen finns det två kategorier av människor, män och kvinnor. I socialkonstruktivism ifrågasätter man detta och ställer frågan varför vi människor inte kategoriserar oss utifrån andra fysiska skillnader exempelvis långa och korta människor. 35 Burr tar upp att kunskap upprätthålls av den sociala processen. Det är genom våra dagliga interaktioner mellan människor som våra versioner av kunskap skapas. Därför är all interaktion, speciellt språkliga interaktioner av intresse för socialkonstruktivism. 36 Språket är socialt eftersom det förutsätter en kommunikation mellan minst två personer och ett samspel mellan dem Wennerberg, Socialkonstruktuvism: positioner, problem och perspektiv Burr, Vivien, An introduction to social constructionism, Routledge, London, Burr Wennerberg

16 Berger & Luckmanns bidrag till socialkonstruktivismen Berger & Luckmanns bidrag till socialkonstruktivismen är uppbyggd med tre påstående. Det första är att samhället är en mänsklig produkt, det andra är att samhället utgör en objektiv verklighet och det tredje är att människan är en social produkt. 38 Med det första påståendet, att samhället är en mänsklig produkt menar Berger & Luckmann att människan har en tendens att utforma handlingar som upprepas alltså vanor. Vanorna sprider sig till andra människor som själva inte varit med om att skapa dessa. Att se samhället som en mänsklig produkt, kommer vi koppla till att exempelvis en nyhetshändelse som tagit upp att nätmobbning. Detta är något som sprids ut via nyheterna och läses av och berör fler människor än de som är direkt påverkade av handlingen. Berger och Luckmanns andra påstående är att samhället är en objektiv verklighet, när människor föds in i ett samhälle så finns vanorna redan där, exempelvis förklarar man för barn vad pengar är. Barnets värld är således redan fylld med en lång rad vanor vilket betyder att även om de inte vill vara med i dessa så tvingas de in i det. 39 Påståendet samhället utgör en objektiv verklighet, kommer vi koppla till att barn som föds idag kommer till en värld där tekniken och nätet är lika naturligt för dem som tv och hemtelefon var för oss när vi föddes. Barns inställning till användandet av nätet är öppet och orädd medan det fortfarande är något nytt för vuxna. Vuxna försöker fortfarande behärska och lära sig använda nätet och tekniken som upptäckts under vår uppväxt. Påståendet människan är en social produkt syftar Berger och Luckmann till att den sociala verkligheten inte bara är något som finns utanför oss utan är också något som finns inom oss. När ett barn växer upp lär barnet sig om hur den sociala verkligheten är konstruerad. Barn lärs in i de sociala normerna och vanorna, genom att barnen tillägnar sig dessa blir de sociala varelser. För att barn ska kunna förstå andras handlingar och verklighet måste de tillägna sig normer och handlingsmönster. Detta sker både genom den primärsocialisation som äger rum under uppväxten och genom den sekundärsocialisation som skolan och arbetslivet står för. 40 Det vanligaste är att primärsocialisation är det viktigaste för barnet och är den som barnets 38 Wennerberg Berger, Luckmann, Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet, Berger, Luckmann

17 föds in i. Därför behöver sekundärsocialisationen efterlikna primärsocialisationens struktur. Barnet tar över sin familjs normer och attityder och gör dem till sina egna. I vissa fall kommer barnet på när det blir äldre att föräldrarna inte insatt med all kunskap och vänder sig till sin lärare för kunskap om världen. Läraren i sig är inte speciell utan kan bytas ut mot någon som är mer kunnig. Det är innehållet i den kunskap som lärs ut som är av vikt. 41 Att människan är en social produkt, kommer vi koppla till att det vore önskvärt med ett gemensamt ansvar och samarbete från både hem och skola för att socialisera barnen in i våra normer och regler. Berger & Luckmann använder begreppet Ansikte mot ansikte situation där de beskriver skillnaderna i samspelet mellan människor utifrån samtal i verkligheten och i brevväxling. Berger & Luckmann menar på att när människor möts i verkligheten läser man av den andras känslor och uttryck, om man istället brevväxlar med personen så är det svårt att avgöra vilket sinnelag hen har. Det är på så sätt enklare att misstolka situationen eller att ha en fientlig inställning i brevväxling än om man träffas i verkligheten. 42 Språket har sitt ursprung i ansikte mot ansikte situationen men kan frigöras från den. I en ansikte mot ansikte situation tänker människan medan hen talar, människan hör vad båda säger i samtalet och kan se samtalspartners känslor spela i hens kroppsspråk och ansiktsuttryck. I brevväxling kan en person ta till olika metoder för att visa sin verklighet i den frånvaron av det faktiska samtalet. Dessa metoder är dock underlägsna det riktiga ansikte mot ansikte situationen. Ju längre dessa metoder används och inte blir bekräftad med ett ansikte mot ansikte situation blir dess karaktär utan verklighetskoppling. 43 Vi har valt att använda oss av detta eftersom samtal via nätet är en modern sort av brevväxling. Det kan upplevas lättare att skriva något kränkande till någon över nätet än när man står ansikte mot ansikte med en person. Socialkonstruktivism i skolan Skolsystemet har inte uppstått av sig själv utan formats för ett visst ändamål. Skolan som institution är alltså en social konstruktion som existerar eftersom vi skapat och fortsätter att upprätthålla den. Det sociala livet i skolan ständigt under förändring och utveckling. 41 Berger, Luckmann Berger, Luckmann Berger, Luckmann

18 Samspelet mellan lärare och elever är alltså inget som står stilla utan utvecklas över tiden. 44 Läraren har uppgiften att ge barn information och kunskap om normer och samhället. 45 Vi menar på att lärarens uppgift också är att ge elever förutsättningar i att skapa normer och värderingar på nätet. Genusteori Vi vill med hjälp av genusteorin uppmärksamma normavvikelser, där flickor ses som det avvikande. Vi vill tolka innehållet i lärarnas svar utifrån ett genusperspektiv. Ordet genus härstammar från latinets gen-ere som betyder slag, sort, släkte, kön. Detta ord har endast fram till 1980-talet använts i språkläran. Då stal kvinnoforskare, som det hette på den tiden, begreppet genus för att med hjälp av det förklara att bakom könen män och kvinnor döljer sig prägling, fostran och tvång. 46 Genusteorin skulle inte funnits om det inte fanns en feministisk drivkraft. Kvinnoforskningen myntade två begrepp, genus och kön, genom dessa begrepp vill man framhålla skillnaden mellan det biologiska och det socialt konstruerade. 47 Det är av vikt att lyfta fram att genus är socialt konstruerat beteenden medan kön är biologiskt. 48 Det finns en tydlig föreställning om att män och kvinnor har olika karaktärsdrag och egenskaper. Dessa fostras vi in i redan från födseln då vi skapar ett genus beroende på könet. Genussystemet skapar vårt inre psykiska liv och anpassar detta i sociala sammanhang. Genussystemet genomsyrar hela vårt tänkesätt om flickor och pojkar. 49 / / mannen är normen, kvinnan det avvikande. 50 Man föds inte till kvinna, man blir det 51 Citatet är myntat av Simone de Beauvoir ( ). Hon var bland annat filosof, författare och feminist. 52 De Beauvoir menar på att flickor, likaväl som pojkar uppvisar aggressivitet, ilska, svartsjuka och tjurighet på samma 44 Frånberg, Wrethander Berger, Luckmann Hirdman, Genus om det stabilas föränderliga former Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning. Genusforskning i korta drag Freedman, Feminism: en introduktion, Gemzöe, Feminism, Gemzöe, 2002:84 51 De Beauvoir, Det andra könet, Gothlin, Sjöblad, Simone de Beauvoir. Nationalencyklopedin 18

19 sätt. Fram tills flickor blir tolv år så visar de samma fysiska kapacitet, samma intelligens och det finns inget område där flickor inte kan tävla med pojkar på samma villkor. Om flickan, som barn är sexuellt specificerad beror detta inte på biologi utan på att inflytelserika människor i hennes närvaro format henne. De Beauvoir påstår dock inte att kvinnan som kön inte existerar. 53 Det finns absolut en biologisk skillnad mellan män och kvinnor. 54 Feminismen riktar kritik mot den traditionella vetenskap och forskning som finns. Gemzöe skriver att: Grundbulten i den kritik feminismen framför av traditionell vetenskap är att det som där framställs som något som gäller för alla människor i själva verket handlar om endast män. Det som vetenskapen kallar en universell sanning kritiserar feminismen för att vara en sanning formulerad av, om och för män De Beauvoir, Freedman, Gemzöe, 2002:

20 Metod Nedan kommer vi att klargöra för vårt val av metod, vi kommer ge en beskrivning av lärarna och skolorna de arbetar på samt kommer genomförandet av intervjuerna att beskrivas. Vi kommer diskutera hur trovärdig och tillförlitlig vår uppsats är, vår upplevda empiriska mättnad, samt lyfta fram de forskningsetiska principerna. Vi avslutar med en kritisk reflektion över våra valda metoder. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer, vi såg ett intresse av att få ta del av lärares upplevelser och tankar. Deras svar går inte att mäta och vi var tvungna att kunna anpassa frågorna utifrån varje individ och kunna följa upp med en följdfråga. 56 Den kvalitativa intervjun kan beskrivas som en ostrukturerad och flexibel intervju som påminner ganska vanligt om ett samtal mellan två personer. 57 Med hjälp av de kvalitativa intervjuerna var vår förhoppning att lärarna skulle reflektera kring deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. Valet av lärare gjorde vi med beaktning av att vi ville ha respondenter med olika bakgrund och arbetsplatser. Vi kommer nedan ge en kortfattad beskrivning av intervjupersonerna och skolorna de arbetar på. Skola A På skola A, som ligger i en stad i södra Sverige arbetar lärare 1 och lärare 2. Lärare 1 arbetar i årskurs fem och lärare 2 arbetar i årskurs fyra. Skola A är Olweuscertifierad vilket innebär att de arbetar utifrån Olweusprogrammet Lärarna på skola A är av uppfattningen att det är en liten och trygg skola där lärarna känner eleverna väl och samverkan med föräldrarna är god angående elevernas användning av nätet. På grund av att skolan är Olweuscertifierad såg vi ett intresse av att få ta del av deras förebyggande arbete. Skola B 56 Wallén, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Carlsson, Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och beteendevetenskap, 1991 & Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder,

21 Skola B ligger i en större stad i södra Sverige och där arbetar lärare 3 och lärare 4. Lärare 3 arbetar i årskurs fem och lärare 4 arbetar i årskurs fyra. Skola B arbetar inte utifrån något antimobbningsprogram men lärarna har i olika stor utsträckning erfarenhet av SET. Lärarna 3 och 4 upplever samverkan med föräldrarna som god när det skett en incident mellan eleverna på nätet men att samverkan i det förebyggande arbetet inte förekommer. Vi ville intervjua dessa lärare eftersom de inte arbetar utifrån något anti-mobbnings-program. Skola C På skola C, som ligger i ett mindre samhälle i södra Sverige arbetar lärare 5. Hen arbetar i årskurs fem. Skola C arbetar inte utifrån något anti-mobbningsprogram och lärare 4 har heller ingen erfarenhet av något sådant. Skola C är en relativt stor skola och det sker ännu ingen samverkan med föräldrarna i det förebyggande arbetet i att motverkar kränkningar på nätet. Lärare 4 har dock tänkt nämna ämnet vid nästa föräldramöte. Vi ville intervjua lärare 5 eftersom hen har en mångårig erfarenhet som lärare. Hen arbetade som lärare innan införandet av datorer i undervisningen och har varit med om utvecklingen under en längre tid. Skola D På skola D, som ligger i en liten by i sydvästra Sverige arbetar lärare 6 i årskurs fem och sex. Skola D är en så kallad Friendsskola vilket bland annat innebär att de har kamratstödjare och en aktiv vuxengrupp. Skola D är en liten skola och lärare 6 är av uppfattningen att det är en god samverkan med föräldrarna i det förebyggande arbetet. Diskussioner och information som berör nätet har tagits upp på föräldramöten, i veckobrev och i utvecklingssamtal. Hen menar även på att det inte är några konstigheter att ringa föräldrarna om det skett en incident. Vi valde att intervjua lärare 6 eftersom vi på förhand visste att detta är en liten skola där alla känner alla och ville därför ha med hens upplevelser av det förebyggande arbetet. 21

22 Genomförandet av intervjuarna Vår ambition var att båda skulle medverka under intervjuerna. Denna ambition infriades förutom vid ett intervjutillfälle på grund av omständigheterna och det endast var en av oss som medverkade. Intervjuerna spelades in på diktafon, detta gjorde att vi båda kunde vara delaktiga i samtalet, ställa följdfrågor och fånga respondentens egna formuleringar. 58 Vi valde att ha en semistrukturerad intervju, vilket innebär att vi hade specifika ämnen som skulle beröras under intervjun. Respondenten hade friheten att utforma sina egna svar. Vi valde att ha med oss ett formulär med intervjufrågorna (se bilaga 2) som en stödstruktur under vårt samtal men vi lät inte frågorna styra samtalet och frågorna behövde inte komma i ordning. 59 Vi var medvetna om att respondenterna på förhand har en utformad bild av vilka svar som ses som negativa respektive positiva, detta kan påverka vad respondenten väljer att svara på våra frågor. Intervjuares roll är att flitigt lyssna parallellt att vara en fåordig aktiv samtalspartner. Under samtalet behöver intervjuaren lyssna efter vad som kanske inte alltid sägs men som är underförstått i samtalet. 60 Reliabilitet och validitet När man gör en forskning, stor eller liten är det alltid av största vikt att kritiskt granska hur trovärdig den insamlade informationen är. Reliabilitet, betyder tillförlitlighet och avgör hur trovärdig undersökningen är. Skulle det insamlade materialet bli (ungefär) likadant vid ett annat tillfälle, som första gången du gjorde undersökningen är den tillförlitlig (reliabel). Validitet mäter istället hur giltig undersökningen är. Alltså om frågorna ger svar på det man vill undersöka. 61 Widerberg menar dock att reliabilitet och validitet framför allt kan mätas i kvantitativ forskning. Det är svårt i kvalitativ forskning att helt i förhand bestämma vad forskaren ska undersöka då detta kan förändras under undersökningens gång, därför är inte den kvalitativa forskningen helt valid heller. Den kvalitativa forskaren måste dock självklart 58 Bryman Bryman Carlsson Bell, Introduktion till forskningsmetodik, 2006:

23 vara både saklig och tillförlitlig ändå. 62 För att vår undersökning skulle bli så saklig och tillförlitlig som möjlig transkriberades samtliga intervjuer för att få utsagorna på ett korrekt sätt. 63 Vi valde att på förhand inte förklara för respondenterna vad vi menar med olika begrepp vi använde oss av under intervjun. Vi ville inte påverka respondenternas svar, detta gjorde att de tolkade frågorna på olika sätt. Vi valde att inte rätta dem om de, enligt oss, missuppfattat frågan utan ställde istället följdfrågor för att leda in dem på vårt spår. Vi valde också att intervjua alla personer enskilt för att få varje lärares personliga syn på hur de arbetar förebyggande utan att bli påverkade av kollegor. På detta sätt så hoppas vi att vår undersökning är så saklig och tillförlitlig som möjligt. Efter vi intervjuat sex olika lärare på fyra olika skolor infann sig en teoretisk mättnad. Detta innebar att vi intervjuade nya lärare så länge det tenderade att framkomma nya aspekter i ämnet. Efter ett antal intervjuer upplevde vi att respondenterna började upprepa vad tidigare personer sagt, det var då dags att samla ihop allt material och börja med tolkning och analyskapitlet. 64 Materialet vi då hade var sex kvalitativa intervjuer som var cirka 30 minuter vardera. Forskningsetiska överväganden Intervjupersonerna som deltagit i vår studie har i förväg tagit del av ett informationsbrev eller muntligt fått samma information (se bilaga 1). I korthet informerade vi om hur intervjun skulle gå tillväga och hur den insamlade datan kom att hanteras. När vi skrev informationsbrevet utgick vi från Vetenskapsrådets fyra huvudkrav som är framtagna för att skydda forskningsdeltagarnas integritet. Dessa forskningsetiska principer är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att i vårt fall, intervjupersonerna ska få information om uppsatsens syfte och i stora drag hur undersökningen kom att genomföras. De informerades om att deltagandet var frivilligt och om de ville avbryta intervjun eller inte svara på vissa frågor skulle detta accepteras. Samtyckeskravet innebar att deltagarna själva hade rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet handlar om offentlighet och sekretess. Detta var 62 Widerberg Bryman Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad,

24 något vi tog ställning till och all data kom att transkriberas av oss och vara oåtkomligt för obehöriga samt respondenternas namn och skola kom att avidentifieras. Nyttjandekravet innebar att den data vi samlade in endast fick användas i det syfte vi informerat om. 65 Ljudfiler från de inspelade intervjuerna kommer därför att raderas när examensarbetet är godkänt av examinator. Kritisk reflektion Vi har fått fram våra analyser med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori. Socialkonstruktivism och genusteori syftar på att människan är socialt konstruerad. Vi har försökt kasta av oss vår förförståelse och eftersträvat en objektiv forskning för att göra undersökningen så objektiv som möjligt. Utifrån våra valda teorier är detta inte helt möjligt. Omedvetet är vi subjektiva eftersom vi och respondenterna är socialt konstruerade av våra erfarenheter och vår kultur. Vi är införstådda med att om vi valt att tolka vår empiriska data med andra teorier så hade resultatet troligtvis fallit sig annorlunda. Vi gör därför inte anspråk på att denna uppsats är en generell sanning utan att vi vill skapa en förståelse hos oss och andra om hur lärare kan arbeta förebyggande. Vidare vill vi även kritisk reflektera över vårt val av forskning. I vår uppsats lyfter vi fram Olweus eftersom han är en framstående forskare inom ämnet och att hans forskning framkommer på en mängd ställen där man lyfter förebyggande arbete och åtgärder mot mobbningsproblematiken. Vi vill lyfta fram feminismens kritik av traditionell vetenskap, det som framställs i den traditionella vetenskapen gör anspråk på att gälla för alla människor men egentligen handlar det endast om män. Feminismen kritiserar den universella sanningen som framkommer i vetenskapen för att vara en sanning av, om och för män. Därför riktar vi vår kritik mot vår valda forskning eftersom Olweus endast fokuserat på pojkars beteende och mobbningshandlingar. Vi upplever ofta att hans forskning beskrivs som det vore en generell sanning och att det saknas ett genusperspektiv. 65 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning

25 Resultat, teoretisk tolkning och analys Nedan beskrivs vilka förebyggande program de olika lärarna lyft upp under intervjuerna i syftet för att förebygga kränkningar på nätet. Sedan presenterar vi vårt resultat, citat från intervjuerna, teoretisk tolkning samt analys. På skola A arbetar de utifrån Olweusprogrammet, detta är indelat i tre delar: åtgärder på skolnivå, åtgärder på klassnivå samt åtgärder på individnivå. De två förstnämnda åtgärderna syftar på förebyggande arbete mot mobbning medan den sista åtgärden handlar om att åtgärda en pågående mobbningsproblematik. De förebyggande åtgärderna på skolnivå handlar om att läraren (och övrig personal) ska få vetskap och ha en bättre beredskap om och mot mobbningsproblematiken. Åtgärderna på klassnivå i det förebyggande arbetet är bland annat klassregler mot mobbning klargörande, beröm och sanktioner. Åtgärderna på individnivå syftar till att åtgärda en befintlig problematik och är således inte förebyggande. 66 På skola B arbetar de inte utifrån något program men båda lärarna har erfarenhet av SET som är en förkortning av social och emotionell träning. SET är ett värdegrundsstärkande program som syftar till att förebygga mobbning och kränkningar. SET går ut på att ge elever social och emotionell träning i syfte att utveckla deras sociala och emotionella kompetens. 67 Eleverna lär sig genom positiv förstärkning och genom att läraren agerar förebild. Det är av stor vikt att läraren berömmer och uppmärksammar eleverna när de gör och säger något bra. Eleverna ska känna att de får mer bekräftelse och blir mer sedda när de gör något positivt än när de gör något negativt. Detta får eleverna att vilja göra mer positiva saker. Om eleverna istället missköter sig ska detta inte uppmärksammas. Ett negativt beteende kan ignoreras eller tillrättavisas men inte straffas. 68 På skola D arbetar de utifrån Friends. Friends arbetar långsiktigt, förebyggande och på ett helhets täckande sätt. De syftar till att engagera barn, föräldrar, lärare och övrig personal som ar kontakt med barnen för att förhindra kränkningar och mobbning. Deras vision är att vårt 66 Olweus, Mobbning i skolan: vad vi vet och vad vi kan göra, 1992:49 67 Wingborg 2011:59 68 Kimber, Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens,

26 samhälle ska vara en trygg miljö för barnen att växa upp i. För att uppnå visionen utbildar och stödjer de bland annat förskolor och skolor i hela landet. 69 Under intervjutillfällena märkte vi en skillnad i respondenternas sätt att svara på frågorna. Det var en märkbar skillnad i engagemanget och viljan i att förebygga kränkningar på nätet hos deras elever. Detta visade sig genom deras kroppsspråk och genom deras sätt att svara. Vi kommer belysa detta nedan. Lärarnas syn och upplevelse av fenomenet kränkningar på nätet bland elever. Lärarna visste inte i hur stor omfattning kränkningar på nätet skedde bland deras elever. En lärare menade på att fenomenet är större än vad vi tror och mer förekommande än vad vi får reda på. En annan lärare lyfte även fram att det sker en progression mellan årskurs fyra och sex. Respondenternas svar varierade mycket. Vissa lärare gav ett säkert intryck när de påstod att deras elever berättade för dem eller någon annan vuxen. Andra lärare var mer osäkra, detta yttrade sig genom att de gav vaga svar: Lärare 6: Inte så mycket för jag vill gärna tänka att det inte förekommer så ofta. En lärare hade inte någon större uppfattning om hen fick reda på om det förekom eller inte. Hen trodde inte att eleverna alltid berättade om de blivit utsatta för kränkningar på nätet. Lärare 4: Vet inte, ibland får jag reda på det men jag vet inte om jag får reda på det alltid. En lärare gav ett mer självsäkert svar, detta yttrade sig genom att hen hade god koll på elevgruppen: Lärare 3: Ja, inte alla men de flesta gör det. Man får reda på ett eller ett annat sätt. Lärarna erfor att de inte alltid fick reda på händelsen av den drabbade eleven, det förekom även att de fick vetskap om vad som hade hänt av någon annan elev eller att en förälder berättade. 69 Friends. Om Friends 26

27 Kolwalskis et al. undersökning visar att elever är motvilliga att berätta för lärare eller annan skolpersonal om de blivit utsatta för kränkningar på nätet. Eleverna upplever att de det inte finns så mycket lärarna kan göra åt problemet. 70 Utifrån detta tolkar vi det som att eleverna berättar för sina lärare när de upplever att de kan få hjälp av dem. När de däremot inte berättar beror det troligtvis på att eleverna upplever en hopplöshet, att läraren inte kan eller vill ta itu med händelsen. Lärarna upplever att elevernas känslor rör sig mellan ilska, sorg, skam och obehag när de berättar att de blivit utsatta för någon form av kränkning på nätet. En lärare upplever att elevens känsla av kränkningen är beroende på hur eleven tolkar situationen. Hen menar på att en del elever är vana vid ett hårdare språk och därför tar elever olika illa vid sig. För vissa elever kan kränkningar vara mer eller mindre dramatiska. Det finns en rimlighet att elevernas enskilda tolkning av händelsen även grundar sig i hens kön. Utifrån det kön barnet har, har hen fostrats in i genussystemet där vi uppfattar oss själva och varandra beroende på könet. 71 Detta gör att barnens känslor uttrycker sig på olika sätt när hen blivit utsatt för en kränkning på nätet, dessa reaktioner är socialt konstruerade. Det finns även en större risk för missförstånd då de inblandade parterna inte ser varandras ansiktsuttryck och minspel. En lärare menade att syftet hos förövaren inte alltid var att vara elak, reaktionen blir dock densamma hos offret. En annan lärares uppfattning är att det är lätt för eleverna att agera impulsivt när de är arga genom att skicka ett taskigt sms etcetera. Lärare 3: Det kan ju upplevas att det är lättare att skriva något på nätet än när man inte står ansikte mot ansikte med någon. Vi tolkar detta med hjälp av Berger och Luckmanns begrepp ansikte mot ansikte situationen. Det är lättare att vara elak mot någon när förövaren inte ser offrets reaktion. 72 Vi upplevde att det fanns en osäkert hos de flesta av de intervjuade lärarna om skolans likabehandlingsplan nämner kränkningar på nätet. Detta yttrade sig genom att lärarna tittade ner i golvet, gav vaga svar och pratade om saker som inte hade med ämnet att göra. Osäkerheten grundade sig i om begreppet nätet uttryckligen finns med eller om likabehandlingsplanen endast lyfter fram begreppet kränkningar som ett generellt fenomen. Några av de osäkra svaren som framkom var: 70 Kowalski, Limber & Agaston Gemzöe Berger, Luckmann

28 Lärare 5: Nu satte ni mig på pottkanten. Vi har en reviderad likabehandlingsplan, det måste jag ta reda på. Lärare 4: Där blev jag osäker. Jag satt och bläddrade i den, den här terminen, eller nej i slutet av förra. Jag tror det inte, men är inte helt säker, kanske. Lärare 6: Haha det vet jag inte. Åh det är så mycket text i den här likabehandlingsplanen. / / Vi tolkar att lärarna bristande kunskap om likabehandlingsplanens innehåll beror på att det råder ett bristfälligt intresse på arbetsplatsen där likabehandlingsplanen inte ses som högprioriterad. Skulle den sociala kontexten varit annorlunda skulle med största sannolikhet lärarna fördjupat sig i den. Hur arbetar läraren och skolan förebyggande mot kränkningar på nätet? Många av lärarna kopplar samman samtalen om hur man ska vara mot varandra i det verkliga livet med hur man ska vara mot varandra på nätet. Alla lärare menar på att de samtalar med eleverna i samband med att en händelse har hänt, antingen att händelsen har skett i klassen eller att det varit en nyhetshändelse som är värd att prata om. Flera av lärarna betonar vikten av att det ska vara naturligt och att samtalen ska ha ett en förankring i en verklig händelse. Som Berger och Luckmann skriver så tolkar vi detta som att samhället är en mänsklig produkt. 73 Lärarna lyfter upp aktuella händelser som påverkar eleverna och deras sätt att vara mot varandra på nätet. Exempel på detta är lärarna som berättade om att de pratat om en tjej som tagit livet av sig efter att ha blivit utsatt på nätet. Detta var något som berörde eleverna och påverkade deras tankar om nätet. En lärare gör en reflektion: Lärare 4: / / då är det inte förebyggande egentligen för då har det ju hänt, samtidigt förebygger man inför nästa gång, förhoppningsvis. Samtliga lärare kände en viss osäkerhet i hur de ska arbeta förebyggande de var dock av samma åsikt att samtalet är den mest effektiva metoden i det förebyggande arbetet. Flera pratar om vikten av att inte vara rädd för att samtala med eleverna om situationer trots att de inte alltid själva känner sig helt bekväma med nätet och de sidor eleverna befinner sig på. En lärare uttrycker: 73 Beger, Luckmann

29 Lärare 1: Nja alltså säker känner jag väl ändå inte på det sättet. / / Men jag känner mig ganska orädd i arbetet. Det är bättre att föra en diskussion och misslyckas i diskussionen än att inte ha den alls. Vi tolkar det som att kommunikationen mellan lärare och elever bidrar till en ökad kunskap hos båda parter. Genom våra dagliga interaktioner mellan människor skapas vår kunskap. 74 Lärarna har därmed stor möjlighet att kunna påverka eleverna i det förebyggande arbetet med hjälp av samtal. En lärare går djupare in i samtalen med eleverna om hur de kan hantera situationer om de blir kränkta. Läraren pratar om att man kan blocka personer som är elaka, vart eleverna kan vända sig och vikten av att berätta det för en lärare eller förälder. Andra lärare pratar även om att de tittat på olika filmer på nätet eller haft dramaövningar som berör nätmobbning och sedan pratat utifrån detta. En lärare lät sina elever skriva upp alla sidor de varit inne på. Med detta som utgångspunkt samtalade de i klassen tillsammans om vilka sidor som kunde ses som bra och mindre bra. Hälften av lärarna berättade om föreläsningar de varit på tillsammans med eleverna. Föräldrarna har sedan blivit inbjudna till samma föreläsning. Föreläsningen handlade om farorna på nätet, lite om kränkningar men mycket om hur lätt man kan bli lurad på nätet. Det är skolan som erbjuder elever och föräldrar att gå på föreläsningen samt att föräldrarna kan samtala med sina barn efteråt om deras nyvunna kunskap om nätet. Andra åsikter som kom fram under intervjuerna var att det fanns en vilja om att poliser och andra experter kom och informerade både föräldrar och elever om konsekvenserna som kan följa av kränkningar på nätet. Det hade gett en större tyngd om allvaret i det här ämnet. En annan lärare motsätter sig detta eftersom hen är av åsikten att skrämselpropaganda inte är en lämplig metod. Vi tolkar det som att föräldrarna inte kan förmedla den kunskap en föreläsare kan göra i detta fall. Eleverna inser att föräldrarna inte sitter inne på all kunskap utan att de får vända sig till skolan för att få kunskap om världen. Skolan är dock inte speciell utan kan bytas ut mot någon som kan förmedla mer kunskap i området, till exempel experter eller poliser. 75 En lärare berättade om att rektorn infört mobilförbud under skoltid och att de hoppas på att detta kan vara en förebyggande åtgärd för att undvika kränkningar på nätet. Ingen av de intervjuade lärarna har gått någon utbildning riktat mot kränkningar på nätet eller nätmobbning. 74 Burr Berger, Luckmann

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet

Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Lisa Hellström PhD Folkhälsovetenskap Universitetslektor Malmö Högskola Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstad http://www.kau.se/cfbuph

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP 1 FÖRSKOLAN DUNDERKLUMPENS LIKABEHANDLINGSPLAN En plan mot kränkande behandling Från 1 april, 2006 gäller en ny lag om

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN SÖLVESBORGS KOMMUN Möllebacksskolan LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN Reviderad 2013-09-10 Förord Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan & Värdegrund Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821 Denna skrift är ett resultat utifrån våra tankar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014 Reviderad oktober 2013 Plan mot kränkande behandling Vision Lillmons

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2017 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan Ålands förskola

Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan Ålands förskola Likabehandlingsplan reviderad 201010-25 1 Policy och vision... 2 2 Definitioner och lagens omfattning... 2 3 Förebygga... 3 3.1 Upptäcka... 3 3.2 Utreda och åtgärda...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran Förskolan Myran 1(5) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran 2014-2015 2(5) Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan & Värdegrund Solgläntans & Solbackens Likabehandlingsplan & Värdegrund 1 Datum: 20091201 *Reviderad 20110830, 20120508,201305,20140605,20150512, 20160503, 170524,20170821, 20180508 Denna skrift är ett resultat utifrån

Läs mer

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016 Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016 Reviderad ht 15 Vision Lillmons fritidshem är en plats fri från diskriminering, trakasserier och annan

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Inledning

Läs mer

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar. Likabehandlingsplan A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar,

Läs mer

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller

Läs mer

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013 Likabehandlingsplan upprättad augusti 2013 Spira förskolas likabehandlingsplan Den första april 2006 fick Sverige en ny lag Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Bullerbyns förskola Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vision... 2 Lagutrymmen /Definitioner av begrepp... 2 Utvärdera

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Förskolan Solrosen/Vitsippan Förskolan Solrosen/Vitsippan Likabehandlingsplan 2017-2018 Likabehandlingsplan för förskolan Vitsippan/Solrosen Likabehandlingsplanen utgår från: Skollagen 6 kap, Diskrimineringslagen 1 kap 1, 2 kap 5-7,

Läs mer

2015-2016. Datum: 2015-08-13

2015-2016. Datum: 2015-08-13 Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Vuxenutbildningen i Östhammars kommun INLEDNING Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan

Läs mer

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet 2017-03-27 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport redogör vi för slutsatserna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ålegårdens förskola 2016-2017 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolans pedagoger. Vilka omfattas av planen: Samtliga barn i verksamheten.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan STRÖMSTADS KOMMUN BARN OCH UTBILDNINGS- NÄMNDEN Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan Gäller från och med 2007-08-13 Innehåll Begrepp... 3 Strömstads skolors policy...4 Värdegrund... 4

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusprogrammets huvudmål Olweusprogrammet är först och främst ett förebyggande program. Samtidigt är programmet ett övergripande program som även fokuserar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Draken

Likabehandlingsplan. Förskolan Draken Likabehandlingsplan Förskolan Draken 2017 Ledningsdeklaration Styrelsen och all personal på Förskolan Draken tar helt och hållet avstånd från handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken 2017-2018 Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2013-09-17 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013/2014 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn och

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019 Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019 Planen gäller från 2018-08-31 till 2019-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definitioner 4. Delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision Alla barn ska kunna känna sig trygga

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

SSP Svenska skolan i Paris

SSP Svenska skolan i Paris SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer