En av de främsta kännarne av norrländsk, speciellt ångermanländsk
|
|
- Gunnel Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ...IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII.r_ TVÅ SKÅP I ÖRNSKÖLDSVIKS FORNHEM AV ARVID ENQVIST En av de främsta kännarne av norrländsk, speciellt ångermanländsk möbelkonst och möbelsnickeri under äldre tider, intendenten Manne Hofren, har i ett flertal uppsatser i vetenskapliga tidskrifter under de senaste åren 1 lämnat viktiga bidrag rörande några av de äldre bondernästarne inom Ångermanland. Det har av holliom framhållits, hurusom i Norrland de små och obetydliga städernas borgerskap genom bristande konkurrenskraft ej på långt när kom att spela samma roll gentemot landsorten som i sydligare delar av landet, varför särskilt landsbygdens eget hantverk här uppe levde ett kraftigt liv. I synnerhet gäller detta möbelsnickeriet, där allmogens behov i huvudsak kom att fyllas genom alster av förmågor, som voro utgångna ur allmogens egna led - sockensnickare eller soldater och bönder. Speciellt de senare - de hantverkskunniga bönderna - ha inom detta område kommit att spela en betydande roll och flera av dem ha utvecklat sig till verklijga mästare, som ej blott fingo tillgodose behovet av profana möbler och snickerier utan också i flera fall fingo förtroendet att utsmycka ortens kyrkor vid nybyggnader och restaureringar.»på detta säth, framhåller Hofrcn 2,»kunde i Norrland, i synnerhet i Jämtland och Ångermanland, en mångfald verkligt framstående 1 Fataburen 1919, ss ; 1920, ss ; 1923, ss , m. fl. 2 Fataburen 1923, s
2 lanlliga snickar- och snidarskolor arbeta, vilka lämnat efter sig en förvånande rik alstring av hög kvalite; ifråga om konstfullt utstyrda möbler torde Angermanland vara vårt främsta landskap.» Efter ett ingående studium av möbelalstren från 1700-talets mitt och ett århundrade framåt har Hofren kunnat urskilja flera snickarskolor, var och en med sin egen, ganska skarpa lokala avgränsning. Fyra huvudskolor kunna däribland urskiljas. En av dessa finna vi således lokaliserad till den norra delen av landskapet, nordanskogsbygden, norr om den gamla kulturgräns, som bildas av Skuleskogen. Inom denna skola från bygden nordanskogs är det särskilt tvenne huvudmästare, som göra sig gällande, båda typiska och fullgoda representanter för det gamla ångermanländska snickeriet - alltså samtidigt bönder och snickare. Båda äro ungefär samtida och ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd till tiden omkring 1700-talets mitt och något senare, och båda ha flitigt anlitats vid såväl tillverkning av profana möbler som ock vid byggandet av flera av ortens kyrkor och kapell samt vid deras utsmyckande. De båda mästarne äro Anders Olsson ilakamark, Grundsunda socken, samt Per Zakrisson i Kubbe, Anundsjö socken. Av dessa är den förre, i folktradiltonen även kallad ))träbiskopen», som snickare och snidare den förnämsta och f. Ö., som Hofren framhåller,»en av norra Sveriges allra skickligaste snidare». I Rig, tidskrift.för föreningen svensk kulturhistoria, 1928, sid. 143 följ., har intendenten Hofren i en intressant uppsats, betitlad;»två norrländska storsnickare», mera ingående behandlat dessa båda mästares produktion och lämnat några karakteristiska prov på deras konstsldcklighet. Anders Olsson i Lakamark har, i likhet med så många andra bondemästare i Angermanland, efterlämnat både profana möbler och kyrkomöbler. Bland de mera kända av den senare arten,,som finnas bevarade av hans hand, äro Grundsunda kyrkas gamla predikstol och kyrkdörrar, vilka 99
3 7_ båda nu äro utrangerade. De äro utförda efter förebilder av 1600-talets barock, där N. a. vinrankemolivcl i relicf. ulgör en av de karakteristiska detaljerna. Detta motiv har också Olsson utnyttjat och utfört med en utomordentlig teknik. Även i hans,profana produktion blir rankmolivet, kraftigt och smidigt,skuret, av starkt dekorativ verkan och ett av de mest karakteristiska dragen i hans alster..vanligen är det vinrankan, hos Anders Olsson alltid symmetrisk, med hängande druvklasar, vilken blir föremål för hans utformning, men även andra, mcra akantusliknande rankor träffar man i hans produktion. Ett genomgående drag hos Lakamarksmästaren är all.rankornamentet utgår från en snidad, dubbelrosettblomma. Av de profana möbler, som utgått från Anders Olssons verkstad, äro huvudsakligen skåp bevaradc. Skåpet är också en mobeltyp, som i alldeles särskilt hög grad synes ha varit omhuldad av allmogen inom dessa trakter. Och på de stora praktskåpen med deras dörrytor, pilastrar eller kolonner hade mästaren osökta tillfällcn att låta sin fantasi spela och sin I>mak, kombinerad med fulländad teknik, göra sig gällande. Hofren urskiljer 2 olika huvudtyper av Anders Olssons praktskåp. Den ena typen representeras av ett stort dubbelskåp från Könsa i Grundsunda socken, uppbyggt efter förebild av 1600-talets holländska skåp, med rak krönlist med vinranksnidad fris nedtill, arkitektoniskt uppdelad fasad med 3 likaledes vinrankprydda kolonner samt dörrarnas upphöjda speglar likaledes med rankar, utgående från rosettblommor. Hofren anser detta skåp vara enastående i»träbiskopcl1s» produktion. Emellertid har dooenten C. A. Nordman, Helsingfors, senare! lämnat meddelande om ett i det allra närmaste med Könsaskåpet identiskt skåp, som förvaras i Abo museum i Finland, och som alldeles säkert utgått ur samme mästares hand (fig. 1) Rig 1931, sid. 91.
4 . Den andra och vanligaste formen av Lakamarksmästarens skåp representeras i Hofrens uppsats av ett skåp från Arnäs socken (Hofrens fig. 3) och ett från Grundsunda socken (Hofrens fig. 4; här Hg. 2). Båda befinna sig nu i Nordiska museets ägo. Till sin uppbyggnad äro båda dessa skåp alldeles lika varandra. Den kraftigt profilerade krönlisten är Fig. 1. Skåp i Aba llluseum, tillverkat av Anders Olsson ilakamark (Efter Rig. 1931, s. 191). här bruten, ett karaktärsdrag, som går tillbaka på nordtyska barockförebilder. I motsats mot Kgnsa- och Aboskåpen har den även här arkitektoniskt indelade fasaden i stället för kolonner fyllningar, som mera ha karaktären av pilastrar. I fotpartiet sitta 2 lådor med upphöjt mittparti. Såväl de upphöjda dörrspeglarna som pilastrarna äro fyllda med snidade rankornament. A skåpet från Arnäs utgöras dessa sniderier av vinrankor - erinrande om de rankar, som 101
5 _:- förekomma å samme mästares predikstolar. Grundsundaskåpets rankornament däremot äro mera akantusartade. Orneringens överensstämmelse med den, som förekommer å den ovannämnda kyrkdörren till Grundsunda kyrka, gör, att man utan tvekan måste hänföra även skåpet till Lakamarkmästarens produktion. Att den till synes synnerligen produktive»träbiskopen» efterlämnat flera alster av sin konstskicklighet än de av intendenten Hofren påvisade, torde vara mera än sannolikt. Och särskilt inom den bygd, där han hade sin verksamhet, socknarna närmast omkring Ornsköldsvik, torde det kanske icke vara omöjligt, att en mera systematisk inventering av de gamla gårdarnas ännu bevarade möbelbestånd från äldre tider skulle kunna i ljuset framdraga åtskilligt flera prov på denne mästares alstring. I norra Angermanlands fornminnesförenings samlingar i Ornsköldsvik finnes i varje fall ett större skåp, sannolikt härrörande från någon av de staden omgivande socknarna, som med största sannolikhet torde få anses vara ett verk av Anders Olsson i Lakamark. Skåpet, som i samlingarna har inv. n:r 2986, avbildas här i fig. 3 och är i det närmaste överensstämmande med det nyssnämnda Grundsundaskåpet. Liksom detta och jämväl skåpet från Arnäs har även Ornsköldsviksskåpet en kraftigt profilerad krönlist, vilken dock här nedtill är försedd med en fris av kraftigt skurna, hängande blad, liksom krönlisten bruten och under brottet med en romboidisk utfyllnad med dubbla bladornament. Till skillnad från de båda nämnda skåpen, hos vilka dörrarnas överkanter följa överstyckets brutna kontur, har Ornsköldsviksskåpet alltså helt rektangulära dörrar. I övrigt är fasadens indelning densamma med piiasterartade fyllningar, på mitten med skurna romber. Pilastrarna såväl som de upphöjda dörrspeglarna ha snidade rankor, helt i Grundsundaskåpets stil, även här utgående från dubbla rosettblommor. I likhet med skåpet från Grundsunda har 102
6 Fig
7 även Ornsköldsviksskåpet nedtill 2 draglådor, flankerade av större snidade rosor. De upphöjda speglarna å dessa lådors framsidor äro dock här täckta med på varandra tätt lagda, snidade blad. Den alltför höga ramfoten med profilerad Fig. 3. Skåp i (Jrnsköldsviks fornhem, inv framsida är av allt att döma en senare tillsats, då skåpet sannolikt från början haft kulfötter. Tyvärr är detta skåp i senare tid hårt ommålat i vitt, tegelrött, mörkblått samt nyanser av grönt. Höjden är 230 cm., bredden 160 cm. och 104
8 , djupet 50 cm., upptill å frisen 64 cm. Det är inrett med hyllor. De kraftiga och s,amtidigt med en osviklig säkerhet skurna rankornamenten liksom hela skåpets uppbyggnad i övrigt hänföra detsamma, även om vissa detaljer äro avvikande, osökt till den grupp av praktmöbler, som ovan framhållits ha utgått från Anders Olssons hand, och skåpet ger oss alltså ett värdefullt tillskott till belys;mde av denne framstående bygdemästares produktion. Den andre bondemästaren, som av Hofren behandlas samtidigt med Anders Olsson i Lakamark, är Per Zakrisson i Kubbe, mest dock känd som kyrkobyggmästare och såsom sådan även livligt uppskattad av sin samtid. Ett flertal ångermanländska kyrkor, s.åsom Skorped, Stigsjö och Junsele men framförallt den utomordentligt vackra klockstapeln i Anundsjö, hans egen hemsocken, räkna honom som sin skapare. Även som möbelsnickare och snidare har emellertid Zakrisson även gjort sig bekant, och i likhet med Anders Olsson är det mest skåp, som han efterlämnat. j\ven Zakrisson bygger i likhet med Lakamarksmästaren på den holländska barockens förebilder, men rent tekniskt står han såväl i snickeri som snideri betydligt efter den senare. Zakrissons skåp äro vanligen mera utdragna på höjden än Anders Olssons, som alla äro i det närmaste kvadratiska, ett förhållande, som, enligt vad Hofren påpekar, har sin orsak i de vanligen höga norrländska boningsrummen, för vilka möblerna voro avsedda. I sitt snideri använder Zakrisson vanligen»en starkt förenklad renässans- eller barockranka», utförd i den teknik, som benämnes plattskärn~ng. Oftast är rankornamentet åtföljt av punkterade kvadrater eller romber, som äro instämplade. Skåpens fasad indelas även hos Zakrrisson ofta arkitektoniskt gellom halvkolonner eller pilastrar, som dock här ha förlorat sin egentliga funktion att stöda och uppbära krönel. Detta senare har heller aldrig hos Zakrisson' samma rika profilering och utbildning som hos 105
9 -_!!!!!!!!!!!!!!!_ Anders Olsson. - Som typiska exempel på Zakrissons profana möbelkonst avbildar Hofren tvenne skåp i Nordiska museets ägo, båda från Själevads socken. Det ena, från Kroksta (Hofrens fig. 8) har på framsidan halvkolonner med plattskurna rankor, det andra (Hofrens fig. 9, här fig. 4) åter saknar fasadens pilastrar men har däremot dörrarnas och även gavlarnas speglar fyllda med rankornament, likaledes i plattskärningsteknik. Båda skåpen uppvisa därjämte den nyssnämnda kombinationen av rankor och instämplade punkterade kvadrater. 1 Även till det till våra dagar bevarade beståndet av profana möbler, utgångna ur Per Zakrissons v.erkstad, kan Ornsköldsviksmuseet lämna ett värdefullt tillskott. Detta utgöres av ett skåp (fig. 5), enligt uppgjfl från Själevads gamla kyrkas sakristia. Fasaden är även här arkitektoniskt indelad med 3 halvkolonner, av vilka den mellersta är fönenad med ena dörrhalvan och sålunda gör tjänst som täcklisl. Kolonnerna ha halvrunda huvuden. På sitt sätt kan detta skåp sägas vara en syntes av de båda övriga, nyssnämnda Zakrissonsskåpen från samma socken, så till vida att såväl kolonnerna som de upphöjda rektangulära dörrspeglarna äro täckta med rankor i rik utformn.ing och utförda i plattskärningstekn.ik. Bottenytorna äro även här fyllda med de för denne mästare karakteristiska punkterade stämpelkvadraterna. Rankorna äro målade i gråvitt, och bottenfärgen är ljusgrå. Ena gaveln av skåpet (den vänstra å bilden) är omålad, vilket tyder på att skåpet är förfärdigat för en speciell plats och från början ej avsetts att stå fritt utan i ett hörn. Delta bestyrkes ytterligare därav, att den enkla fotlisten på samma gavel är tvärt avskuren, för 1 I Fataburen 1923, sid. 169 ff. har Horren ytterligare publicerat ett samma år till Nordiska Museet förvärvat skåp av Zakrissons hand från Björna socken, i det närmaste överensstämmande med Krokstaskåpet. Här ha pilastrarna plattskurna rankornament medan liknande rankar på dörrarna äro utförda av instämplade punktkvadrater. 106
10 Fig _2.J'
11 _:- att skåpet skulle kunna skjutas helt in i hörnet. Krönlist saknas. Skåpets inre är försett med hyllor. Höjden är 175 cm., bredden 142 cm. och djupet 45 cm. samt kolonnernas längd 135 cm. Skåpet har inv. n:r Fig. 5. Skåp från Själevads gamla kyrka, i (Jrnsköldsviks museums samlingar, inv De nu i korthet omnämnda skåpen i Ornsköldsviks fornhems samlingar utgöra båda goda exponenter för den i början omnämnda snidareskolan från bygden Nordanskogs, vars förnämsta representanter mästarne från Lakamark och 108
12 Kubbe äro. Även om dessa i mångt och mycket skilja sig från varandra, ha de dock båda utgångspunkten gemensam - de arbeta båda med former, motiv och traditioner från lgoo-lalet, till synes oberörda av inflytelser från de yngre stilar och den smak, som voro gällande vid tiden för deras verksamhet lalets senare hälft. 109 _a...--,
Ens NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Läs merEn lässtol i Upplandsmuseets samling
En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets
Läs merS M Ä R R E M EDDELAND E N.
109 S M Ä R R E M EDDELAND E N. REN HORNS ORNAMENT Å HELSINGLANDS KJOLVÄSKOR, DESS UPPKOMST OCH HÄRSTAMNING. Bland Helsinglands i många avseenden intressanta textilier intaga kjolväskorna en bemärkt plats
Läs merEn lässtol i Upplandsmuseets samling
182 En lässtol i Upplandsmuseets samling RONNIE CARLSSON I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnes s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala
Läs merGamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken,
GRENOME HERRGÅRDSBYGGNAD Gamla Grenome herrgårdsbyggnad i Olands-Stavby socken, som av ägaren till Länna bruk akademifogde John Ericsson överlämnats som gåva till Södra Olands Hembygdsgille (se sid. 216),
Läs merom köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga.
MÅTTBYGGDA KÖK Byggfabrikens måttbyggda kök I GAMLA TIDER byggde man långsammare än vad vi gör idag. Kök och inredningar byggdes av snickare, ofta direkt på plats, och både snickare och byggmästare hade
Läs merDOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.
Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:23 Anette Lund/Lars-Erik Sjögren DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN. INNEHÅLL Bakgrund...3 Bygglovarkiv Sundsvalls
Läs merNya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby
Läs merLINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne
LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO
Läs merNyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka
Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka Anga sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet
Läs mer2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Läs merIN MEMORIAM ELIS HÅSTAD
IN MEMORIAM ELIS HÅSTAD Det blev för Upplands fornminnesförening icke länge beskärt, knappast ett år, att ha landshövding E lis Håstad som sin ordförande. Han valdes härtill vid årsmötet i Veckholm 26
Läs mer2 Karaktärisering av kapellanläggningen
1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto
Läs merUtvändig renovering av Valdemarsviks kyrka
Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merKulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006
Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan Magdalena Jonsson, 2006 Kort historik Oskars socken är en skogsbygd i sydöstra delen av Nybro kommun. Socknen tillhörde ursprungligen Mortorps socken.
Läs merNämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32
Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö
Läs merV " w. r \ ^ - 4T:.' V' ^ 4.^ ' It"' ;J\ ^ FATABUREN. r^ordiska museets och Skmsensarstvok
V " 4.^ ;J\ ^ V' ^ w. r \ ^ - 4T:.' ' It"' FATABUREN r^ordiska museets och Skmsensarstvok FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1961 Tradition och nutid. Grenljusstöp^ning i Bollnässtugan julen
Läs merMeddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt
Läs merFÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS
FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,
Läs merStrömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Byn Strömsund ligger vid sjön Storuman, längs E12:an mellan
Läs merMåla träfasad. Skydda och försköna ditt hus
Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.
Läs merSvenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom
Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom
Läs merAUTOMOBILsSNÖPLOGEN LUMIKARHU" oy. TIEKONE A.B. FABIANSGATAN HELSINGFORS
AUTOMOBILsSNÖPLOGEN LUMIKARHU" oy. TIEKONE A.B. FABIANSGATAN 6 22 934 HELSINGFORS om jqfterföljande illustrationer visa en snöplogstyp, vilken vi föra i marknaden under nam* net»lumikavhu». Den består
Läs merQUATURIS S HÖRNSKÅPSSYSTEM
QUATURIS S HÖRNSKÅPSSYSTEM Den eleganta öppningslösningen för standardhörnskåp. Ergonomisk, bekväm och funktionell. www.grass.eu Quaturis S: Varje hörna blir en kurva. Att utnyttja utrymmet är en av de
Läs merQUATURIS S HÖRNSKÅPSSYSTEM
QUATURIS S HÖRNSKÅPSSYSTEM Den eleganta öppningslösningen för standardhörnskåp. Ergonomisk, bekväm och funktionell. www.grass.at Quaturis S HÖRNSKÅPSYSTEM Quaturis S: Varje hörna blir en kurva. Att utnyttja
Läs merKapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ
Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var
Läs merÖstanå herrgård. Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Östanå herrgård Antikvarisk medverkan i samband med ommålning av de inre flyglarna, Gränna socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:31 Margareta Olsson
Läs merByggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem
Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-
Läs merKULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET
1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden
Läs merVERKSTAD SNICKERIVERKSTAD UTSTÄLLNING. Kartans Möbelsnickeri
VERKSTAD från 1800-talet med unika maskiner och verktyg SNICKERIVERKSTAD med komplett maskinutrustning från början av 1900-talet UTSTÄLLNING med både äldre och nytillverkade Östervålamöbler samt information
Läs mersom de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga
som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga att motivera mitt redan uttalade omdöme: att läroboken
Läs merKnivklasser. TÄVLINGSBESTÄMMELSER Bilaga 2 Version 13.1 Sida 1(14) Datum 2012-12-15
Sida 1(14) Knivklasser Följande indelning i knivklasser med kriterier och detaljbestämmelser skall användas vid Kniv-SM och vid övriga nationella tävlingar som väljer att följa Svensk Knivförenings standard.
Läs merESTER 1 A från S K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): ESTER 1 A från V DÖRR
fastighet: ESTER 1, hus A. adress: Lilla Strandgatan 3. ålder: Ombyggt 1979-80. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1 Fogstruken grå natursten. Korsvirke med svart timra och rött tegel
Läs merÄRADE LÄRARE OCH ELEVER. skol- och studiegrupper, som personligen
ÄRADE LÄRARE OCH ELEVER Den gamla Aurastaden har år för år utvecklats till en betydande vallfartsort för allt flera skol- och studiegrupper, som personligen önska lära känna dess mångsidiga sevärdheter.
Läs merKallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09
Läs merDen 22 jan avled i en ålder av 82 år Upplands fornminnesförenings
IN MEMORIAM CARL SAHLIN Den 22 jan. 1943 avled i en ålder av 82 år Upplands fornminnesförenings hedersledamot f. bruksdisponenten fil. d:r Carl Sahlin. Carl Sahlin var en av sin tids mest framstående industrimän
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merRoslags-Kulla kyrka, klockstapeln Rapport 2014:17
Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Roslags-Kulla kyrka, klockstapeln Rapport 2014:17 Antikvarisk medverkan vid rödtjärning av klockstapeln Roslags-Kulla socken,
Läs merGRAVVÅRDAR FRÅN BURTRÄSK
GRAVVÅRDAR FRÅN BURTRÄSK Varje människa är unik och dess minne är alltid värt att bevaras. Hos oss finns möjlighet att forma ett minnesmärke efter egen smak och behov. SVENSKT HANTVERK MED TRADITION. Handtillverkade
Läs merHusby-Ärlinghundra kyrka
Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport
Läs mer'W» r * n C. us. El TO O CD. ^ n> m Z. jr.
'W» n C I m T us. r * El TO 1 O CD ^ n> rd m Z Ln jr. Formgivare: folket NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ARSBOK2OO5 F ATA B U R E N Nordiska museets och Skansens årsbok, är en skatt av kulturhistoriska artiklar
Läs merANTIKVARISKT UTLÅTANDE
Stockholm 2002-11-14 Wihlborgs Fastigheter AB Att: Christian Hermelin Box 888 131 25 Nacka ANTIKVARISKT UTLÅTANDE AVSEENDE FÖNSTER PÅ F. D. ÄTTIKSFABRIKEN, HUS 1-6, JÄRLA INDUSTRIOMRÅDE, NACKA Datering
Läs merDen s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk
Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...
Läs merÄnnu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen Ingår i:
Ännu en konisk prakthjälm ifrån ett svenskt fynd Nerman, Birger Fornvännen 312-315 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_312 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN ÄNNU EN KONISK PRAKTHJÄLM
Läs merInstruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus
1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara
Läs merTENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Romansk stil (1050 till
Läs merRadiolas TV-apparater 1957
Radiolas TV-apparater 1957 T L I N D B E R G, S V E N S K A R A D I O A K T I E B O L A G E T, STOCKHOLM I Svenska Radioaktiebolagets apparatprogram för 1957-7958 förekomma sex olika TV-modeller, som beskrivas
Läs merDet stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Läs merKristianopel 10:26. Kristianopels socken, Karlskrona kommun. Särskild undersökning. Blekinge museum rapport 2005:10 Mikael Henriksson
Kristianopel 10:26 Kristianopels socken, Karlskrona kommun Särskild undersökning Blekinge museum rapport 2005:10 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en tillbyggnad av ett boningshus inom fastigheten Kristianopel
Läs merLjusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.
Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87
Läs merBild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.
Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet vid Gustavsbergsvägen. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan. 1. Gustavsbergs fabriker 1820 till 2000-tal Det område som Gustavsbergs fabriker ligger
Läs mer\fibyggeråmäslaren. Ett kapitel ångermanländsk bondekonst. Av Manne Hofren.
\fibyggeråmäslaren. Av Manne Hofren. Ett kapitel ångermanländsk bondekonst. I hela Norrland 'existerade förr i världen en den allra rikaste allmogekonst, en konst som i fråga om frodighet och skaparglädje
Läs merB randmursmålningar KERSTIN MANDEN-ORN
KERSTIN MANDEN-ORN B randmursmålningar Inne på gården Teknologgatan 9 kan man se den brandmursmålning som på stadsmuseet givit upphov till en genomgång av bevarade brandmursmålningar i Stockholm. Stadsmuseet
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merRapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010
Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens
Läs merKvarter D. på 1950-talet. Allmän karaktär
18 BYGGNADSVÅRDSRAPPORT 2008:20 Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det södra av de tre kvarteren på den moderna halvan av begravningsplatsen. Kvarteret är ännu inte taget i bruk och innehåller därför
Läs merSkå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund
Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport
Läs merPiprapport 1, Riksvapen
Piprapport 1, Riksvapen av Arne Åkerhagen Följande rapport är den första i en serie där jag vill presentera svenska kritpipor, där deras tillverkare har kunnat fastställas. Denna första avhandlar den sk
Läs merListerby 4:1. Listerby socken, Ronneby kommun. Särskild arkeologisk undersökning. Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman
Listerby 4:1 Listerby socken, Ronneby kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:22 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Den aktuella fornlämningen upptäcktes i samband
Läs merAvasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Avasjö kapell är beläget i fjällbyn Borgafjäll, ca 103
Läs merOfficinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb
Lär dig känna igen några vanliga klassiska rosgrupper Gallica-Gruppen Växtsätt vanligen upprätt, låga medelhöga, 1-1,5 m. Kan bilda rikligt med rotskott. Blad något läderartade, avlångt äggrunda. Bladen
Läs merVilla Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.
Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-
Läs merVA-Ledning Kartorp-Listerby
VA-Ledning Kartorp-Listerby Arkeologisk utredning och förundersökning Listerby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2013:2 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och kulturhistoria...
Läs merBertil Björnberg SVENSKA TOBAKSMONOPOLETS MUSEUM
Bertil Björnberg SVENSKA TOBAKSMONOPOLETS MUSEUM Vid många svenska industriföretag ha på senare år åstadkommits historiska samlingar av intresse både för företagets anställda och för allmänheten. Tobaksmonopolets
Läs merTidersrums kyrkas målningar Cnattingius, Bengt Fornvännen 305-308 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_305 Ingår i: samla.raa.
Tidersrums kyrkas målningar Cnattingius, Bengt Fornvännen 305-308 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_305 Ingår i: samla.raa.se TIDERSRUMS KYRKAS MÅLNINGAR I samband med utarbetande av planer
Läs merSNYGG, TIDLÖS & FUNKTIONELL NYA IDO ELEGANT BADRUMSKOLLEKTION
SNYGG, TIDLÖS & FUNKTIONELL NYA IDO ELEGANT BADRUMSKOLLEKTION 2017 BRA DESIGN BLIR BARA BÄTTRE. Vi har nog alla en möbel eller något annat föremål som vi absolut inte vill göra oss av med. Vissa saker
Läs merVoijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen
Läs merFridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län
Fridhems kapell Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län Innehåll: Inledning 3 Bakgrund och syfte 3 Linköpings
Läs merINTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND
INTERIÖRT MÅLERI I VÄRMLAND När jag började på Värmlands Museum för tretton år sen kom jag efter hand i kontakt med några fantastiska dekormålade interiörer i privatbostäder på landsbygden. Jag, som kommer
Läs merDen materiella kulturen den fysiska
Historia i sten - historisk arkeologi bland svenska gravstenar Stående kalkstenshäll vid Tygelsjö kyrka, 1828. 18 Den materiella kulturen den fysiska världen som människan skapar omkring sig kan säga mycket
Läs merEn nyupptäckt dalsk runinskrift Noreen, Adolf Fornvännen Ingår i: samla.raa.
En nyupptäckt dalsk runinskrift Noreen, Adolf Fornvännen 36-40 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1917_036 Ingår i: samla.raa.se En nyupptäckt dalsk runinskrift. Av ADOLF NOREEN. \en 15 september
Läs merRenovering av fönster på Vedevågs kyrka
Renovering av fönster på Vedevågs kyrka Linde socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2016 Charlott Torgén Rapport 2016:11 Engelbrektsgatan 3 702 12 Örebro Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna
Läs merGällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift
Gällaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:35 Margareta
Läs merAntikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33
Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,
Läs merVälkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5
Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars 2016 Student för elever på kurs Ma 4 och Ma 5 Tävlingen ska genomföras under perioden 17 mars 1 april. Uppgifterna får inte användas
Läs merFållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32
Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk
Läs merGestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950
1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas
Läs merGrevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg
Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på
Läs merVoxtorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift
Voxtorps kyrka Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:51 Margareta Olsson
Läs merANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs merÄldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov 2010. Karta 1.
Aktuella siffror om Umeå Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar Äldres flyttningar Nr? Nov 2010 Bakgrund Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att
Läs merLångvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén
Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar
Läs merPolicy för Algutsboda Hembygdsförening
Policy för Algutsboda Hembygdsförening Inledning Algutsboda hembygdsförening har ca 550 medlemmar. Föreningen startade 1926 i Överäng i närheten av Bodaskog. År 1930 flyttade föreningen in i Persmo gamla
Läs merLampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson
Lampan 2 och 3 Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en eventuell ändring av detaljplanen för fastigheterna
Läs merBilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar
Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till
Läs merDen nordiska arkeologiska expeditionen till Island sommaren 1939 Stenberger, Mårten Fornvännen 1940(35), s. 44-49 : ill.
Den nordiska arkeologiska expeditionen till Island sommaren 1939 Stenberger, Mårten Fornvännen 1940(35), s. 44-49 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1940_044 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE
Läs merKila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk
Läs merSKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
RAPPORT 2015:212 ANTIKVARISK MEDVERKAN SKEPPSÅS KYRKA INVÄNDIG OMMÅLNING SKEPPSÅS KYRKA SKEPPSÅS SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och
Läs merViktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, Ingår i:
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, 61-64 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_061 Ingår i: samla.raa.se Viktenheterna i Soerige under oibingatiden. Av
Läs merMONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN
MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN FÖRORD För att erhålla ett gott resultat förutsätts att grundarbetet är utfört på ett tillfredställande sätt. Oavsett om grunden består av helgjuten betongplatta eller
Läs merJärnvägsstationen i Kopparberg
Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning
Läs merDISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Läs merHullgrenska gården Antikvarisk medverkan vid ommålning av fasad mot väster Strömsrum 2:6, Ålems socken, Mönsterås kommun, Kalmar län, Småland
Hullgrenska gården Antikvarisk medverkan vid ommålning av fasad mot väster Strömsrum 2:6, Ålems socken, Mönsterås kommun, Kalmar län, Småland Magnus Johansson Kalmar läns museum Byggnadsantikvarisk rapport
Läs merGRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN
GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll
Läs merRANE- Rock Art in Northem Europe
RANE- Rock Art in Northem Europe Tillägg till PM 2003: l över inventering i Rarnsele socken, Ångermanland, Västernorrlands län Bild l. Foto: Jon Forsberg Viklund Bernt Ove Viklund, Kulturmiljövårdarn8
Läs merARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET
ARKIVFILMNINGEN I LANDSARI(IVET Av Erik Dahlgren ~en gamla frågan om skyddandet av arkivens samlingar ~ har under senare tid fått skärpt aktualitet. Detta beror dels på det hot mot arkivaliernas existens,
Läs merPärlbroderier från 1800-talets andra hälft
Pärlbroderier från 1800-talets andra hälft Kring en utställning på Upplandsmuseet 1964 Pärlbroderi med glaspärlor var mycket på modet under hela 1800-talet, särskilt under seklets mitt tycks det ha blivit
Läs merKortfattad beskrivning av Moduler enligt Fremo N-RE(skåNe)
Kortfattad beskrivning av Moduler enligt Fremo N-RE(skåNe) Nedanstående beskrivningar är bara ett sätt att bygga modulerna. Många varianter på byggsätt och val av material finns. Ta nedanstående som tips
Läs mer