KALL KRIGSREKLAM. May Erik Lakomaa, PHD, Ass Professor Page 1

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "KALL KRIGSREKLAM. May 28 2011. Erik Lakomaa, PHD, Ass Professor Page 1"

Simon Eriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 KALL KRIGSREKLAM May Erik Lakomaa, PHD, Ass Professor Page 1

2 DET TOTALA FÖRSVARET FÖR DET TOTALA KRIGET Man kan utan överdrift hävda att Sverige under det kalla kriget var en av världens mest försvarsberedda nationer. Så gott som varje del av samhället hade någon form av krigsorganisation, redo att tas i bruk om så skulle krävas; ett försvar i förvar i väntan på att användas. Samordningen inom det civila samhället och det militära försvaret var stor, för att inte säga minutiös. Alla högre chefer i statlig tjänst och de flesta politiker genomgick utbildning på Försvarshögskolan, där de tränades att fatta beslut i en krisoch/eller krigssituation. Riksbanken hade en krigsorganisation tillsammans med de största bankerna för att trygga betalningsväsendet. Televerkets distrikt sammanföll med de militära försvarsområdena. Sveriges Radios programdistrikt hade samma gränsdragning som militärområdena och lotsdistrikens områden sammanföll med marinkommandonas. Allt, eller i princip allt var samordnat. Roth, i Linderoth 2011 s 69 Page 2

Samordningen inom det civila samhället och det militära försvaret var stor, för att inte säga minutiös.

3 TOTALFÖRSVARETS ORGANISATION Page 3

4 DET PSYKOLOGISKA FÖRSVARET Page 4

5 PSYKFÖRSVARET: EN DEL AV DET KORPORATIVA, MILITARISERADE SVERIGE Företagen representerades av SAF, de anställda av LO Medborgarna av partier, folkrörelser och kyrkor Fördelning av styrelseposter efter korporativa principer Page 5

LO Medborgarna av partier, folkrörelser och kyrkor

6 DET PSYKOLOGISKA FÖRSVARETS ORGANISATIONER I fred Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar Totalförsvarets Upplysningsnämnd Styrelsen för Psykologiskt Försvar MSB I krig Statens Upplysningscentral Page 6

Totalförsvarets Upplysningsnämnd Styrelsen för

7 REKLAMEN I DET PSYKOLOGISKA FÖRSVARET Yrkesreklamen togs i bruk i stor omfattning bland annat under andra världskriget, i de krigförande länderna såväl som i de neutrala staterna. I Sverige tog reklambranschen tidigt initiativ till åtgärder på krisupplysningens område och erbjöd sina tjänster. Under beredskapsåren utfördes en rad kampanjer på beställning av en rad olika myndigheter, såsom informationsstyrelsen, industri-, livsmedels-, och trafikkommissionerna, riksgäldskontoret och skilda militära organ. [ ] För genomförande av dessa kampanjer anlitades företag inom reklambranschen. Auktoriserade Annonsbyråers Förening (AF) medverkade under beredskapsåren liksom under tiden därefter- kollektivt i den statliga krisinformationen och övriga upplysningen. Ett särskilt organ, AF-centralen, bildades för ändamålet. Genom den fingo olika annonsbyråer i uppdrag att utföra kampanjer och ombesörja krisannonseringen i olika tidningar. [ ]Sedan planeringen av en kampanj verkställts inom den beställande myndigheten i samarbete med upplysningsorganet eller inom detta ensamt givetvis med hjälp av erforderlig expertis bör själva utförandet i regel verkställas av ett branschföretag, en annonsbyrå eller en konsulterande reklambyrå. SOU 1953:27 s 119 Page 7

Under beredskapsåren utfördes en rad kampanjer på beställning av en rad olika myndigheter, såsom informationsstyrelsen, industri-, livsmedels-, och trafikkommissionerna, riksgäldskontoret och skilda

8 KÄLLOR Krigsarkivet Beredskapsnämnden för Psykologiskt Försvars arkiv Totalförsvarets Upplysningsnämnds arkiv Styrelsen för Psykologiskt Försvars arkiv Försvarstabens informationsavdelnings arkiv Arbetarrörelsens arkiv Förenade ARE-Bolagens arkiv Reklambyrån SVEA:s arkiv Sven Anderssons arkiv Sven O Anderssons arkiv Intervjuer med 6 personer som på olika sätt var inblandade i verksamheten Delar av materialet tidigare hemligt Page 8

arkiv Förenade ARE-Bolagens arkiv Reklambyrån SVEA:s arkiv Sven Anderssons arkiv Sven O Anderssons arkiv

9 VILKA DREV VERKSAMHETEN särskilt verksamma och meriterade PM upprättat av Lennart Petterson 6/3 64 Erik Elinder (reklam) Sture Cederrot (reklam) Gunnar Nittzell (reklam) Sten Egnell (SAF) Folke Haldén (SAF) Stig von Porat Page 9

Elinder (reklam) Sture Cederrot (reklam) Gunnar Nittzell

10 KRIGSORGANISATIONEN Page 10

11 REKLAMGRUPPENS ORGANISATION UC:s fristående reklambyrå Förslag utarbetat av Sture Cederroth, reklamsektionschef, Folke Beronius, reklambyråns chef, och Gunnar Ehremark, planeringsgruppens chef inom reklambyrån (1955) Byråledning: 2 personer Planeringsgrupp: 7 personer (chef, sekreterare, 5 medarbetare) Reklamgruppchefer: chef, bitr. chef, sju medarbetare => 5 grupper totalt 45 personer Page 11

chef inom reklambyrån (1955) Byråledning: 2 personer Planeringsgrupp: 7 personer (chef,

12 ORGANISATION, FORTS 1967 (24/5): Reklamintendenter Carl-Olov Ericson Ragnar Lindberg Tage Nyström Axel Widler (PLM) Bitr. Reklamintendenter Sten Dering Olof Hylten-Cavallius (Pripps) Bengt Axhamre (SJ) Lars Ögren (Bjäre) Ger en indikation om vilka som ansågs ledande inom svensk reklam vid tillfället Page 12

Reklamintendenter Sten Dering Olof Hylten-Cavallius (Pripps) Bengt Axhamre

13 DELTAGANDE BYRÅER Från början Wilh. Anderssons Annonsbyrå Ervaco Günther & Bäck Svenska Telegrambyrån Eco Annonsbyrå Allmäna annonsbyrån Gummaelius Lintas Anton & Gehlin Torsten Eriksson Reklamateljé Senare Förenade ARE-Bolagen Arbmans Page 13

Telegrambyrån Eco Annonsbyrå Allmäna annonsbyrån Gummaelius

14 REKLAMORGANISATIONEN Reklamsektionen Analyssektion(er) Fristående reklambyrån (Externa reklammakare) Reklamgrupper Page 14

15 REKLAMORGANISATIONEN Analyssektion(er) Reklamsektionen Allmänheten Myndigheter, kommuner etc- Fristående reklambyrån Reklamgrupper Riksreklambyrån Page 15

16 RIKSREKLAMBYRÅN Aldrig tidigare beskriven Skulle ersätta civila reklambyråer + delar av UC:s reklamorganisation Civila byråer antogs behöva stänga i samband med evakueringen Page 16

17 VAD GJORDE MAN? Delvis oklart Planering för krig? Färdiga kampanjer? Det torde bli nödvändigt att redan under fredstid verkställa utformningen av den del kampanjer, som sedan djupfryses och finns färdiga för omedelbart användande vid krigstillfälle. Detta gäller t.ex. information till medborgarna beträffande mat, bränsle, kläder samt andra restriktioner. Även en kampanj betr. det svenska krigsmålet borde finnas i djupfryst skick Dokument daterat Dokument, Till Beredskapsnämndens delegation för UC:s organisation, Beredskapsnämnden för Psykologiskt försvar, Krigsarkivet B1a Reklamsektionens skall göra upp en förteckning över kampanjer som kan läggas upp redan i fred, läggas på burk. Protokoll fört vid sammanträde med reklamsektionens utbildningskommitté , Beredskapsnämnden för Psykologiskt försvar, Krigsarkivet Page 17

information till medborgarna beträffande mat, bränsle, kläder samt andra restriktioner. Även en kampanj betr.

18 Page 18

19 Page 19

20 Page 20

21 Page 21

22 Page 22

23 Page 23

24 Page 24

25 Page 25

26 Page 26

27 Page 27

28 VAD DREV DE MEDVERKANDE BYRÅERNA? Möjlighet till uppdrag från organisationen? Möjlighet till andra statliga uppdrag? Försvarsvilja inför det nära förestående kriget? Personliga fördelar för medarbetare? Page 28

29 NEDGÅNGEN Reklamverksamheten var mycket livaktig fram till slutet av 1960-talet/början av 1970-talet. Därefter förde den en tämligen tynande tillvaro. Det finns flera möjliga orsaker till detta: Ny inriktning på försvaret (fb 1968, 1971) Kriget sågs som mer avlägset och evakuering var inte längre lika sannolikt civila byråer skulle kunna fungera Drivande personer försvinner. Elinder och Cederroth (båda f 1912) pensioneras Planeringen var färdig Minskat intresse från reklamvärlden att medverka Gav inte önskad utdelning Mindre angeläget att engagera sig på fritiden Dock övades reklamorganisationen 1985 Page 29

30 UTÖKADE UPPGIFTER PM från Rune Andréasson Fredssamhället bjuder ständiga tillfällen för ställningstaganden. Dessa kanske ofta blir felaktiga beroende på att medborgarna saknar en objektiv information. Särskilt betydelsefullt är att information ges beträffande försvarsfrågor och krigshandlingar i andra länder, där sympatier och antipatier kan påverka vårt lands förhållande till andra länder eller block. Skolinformation och försvarsutställningar borde läggas under BN Ett organ, gärna BN, borde utses för sådana samlade totalförsvarsuppgifter. Page 30

Relevanta dokument

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd Civilt försvar -igen! 1. Vad kan vi lära av förra gången? 2. I vilka frågor behöver vi tänka nytt? -Värna