Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Igelkottens förskola Fårhjordsvägen 124 Tokarp

Transkript

1 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Igelkottens förskola Fårhjordsvägen 124 Tokarp

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner av de olika begreppen i planen... 4 Grunduppgifter... 5 Utvärdering... 6 Främjande insatser... 7 Kartläggning... 9 Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer

3 Inledning Alla barn har rätt till skydd mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i förskolan. Sedan 1 jan 2009 regleras detta skydd av Diskrimineringslagen och Skollagen. Enligt förskolans läroplan ska dessutom förskolan verka för en demokratisk miljö, som hävdar allas lika värde. I vårt arbete har vi använt oss av en handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Förebygga diskriminering och kränkande behandling, som är utformad av DO (diskrimineringsombudsmannen), BEO (barn och elevombudet) och Skolinspektionen. Diskrimineringslagen 2008:567 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. Skollagen 2010:800 6 kap 8 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. 3

4 Definitioner av de olika begreppen i planen Definition av diskriminering Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Definition av trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att barnets värdighet kränks. Exempel på detta kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling. Man behöver inte haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Förskolans personal måste i bland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande. 4

5 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef: Ann-Kristin Anstérus Nyckelperson: Karin Drevö Larsson Personalen vid förskolan: Marie Elg Johansson, Christina Niord, Karin Drevö Larsson, Karolina Andersson och Emma Klingstedt. Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Alla barn ska varje dag bli sedda och positivt bekräftade och få de bästa möjligheter till utveckling och lärande. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen har varit delaktiga i planen genom barnintervjuer, detta för att varje barn ska kunna göra sin röst hörd. Det handlar om att fånga upp barnens vardag. Vad är viktigt för barnen just nu, vad är de intresserade av? Samtala med barnen om hur man ska vara mot varandra, vilket vi gör när vi arbetar med vår kompisgrupp. Det kan vara i samlingar, temaarbeten mm. Barnen får vara med och bestämma genom barnbestäm, dvs. inom rimliga gränser. Barnen visar med ansiktsuttryck t.ex. glad mun, ledsen mun, neutral mun hur de upplever olika situationer. Vi använder oss även av en känslotärning med olika ansiktsuttryck där barnen får berätta hur de själva upplever olika känslor. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen har funnits tillgänglig i vår tambur innan en revidering har gjorts. Föräldrarna har haft möjlighet att lämna synpunkter innan samrådsmötet. Planen har tagits upp och diskuterats på föräldramöten och under enskilda utvecklingssamtal. Vid föräldramötet har vi presenterat och läst delar från Likabehandlingsplanen. Vi har även uppmanat föräldrarna att läsa hela planen och komma med synpunkter. Personalens delaktighet Det har förekommit diskussioner i arbetslaget kring värdegrundsfrågor. Personalen har tagit upp synpunkter och tankar kring det som är viktigt nu. Vid våra husmötet har vi återkommande diskussioner kring områdena i Likabehandlingsplanen. 5

6 Förankring av planen Personalen har på föräldramöten berättat om hur de arbetar med planen, därtill har föräldrarna tagit del av likabehandlingsplanen i tamburen. 6

7 Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Under studiedagen den 22 maj 2015 utvärderade vi fjolårets likabehandlingsplan i arbetslaget. Vi utgick från den årliga föräldraenkäten som tog upp frågor kring barnets vistelse i förskolan. I denna enkät hade föräldrarna även utrymme för egna kommentarer. Arbetslaget utvärderade planens mål genom diskussioner. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget på Igelkottens förskola har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån fjolårets plan kan vi se att all personal har tagit del av likabehandlingsplanen och läst den. Under personalmöten samt i barngruppen har vi arbetat med planen med hjälp av värdegrundsfrågor. I och med detta känner all personal till rutiner gällande utredning av misstänkt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Därtill upplever vi att föräldrarna har tagit del av och läst likabehandlingsplanen. Vi upplever att vi har arbetat medvetet med planen samt att vi har nått målen efter de förutsättningar vi har. Vi vill dock understryka att arbetet fortsätter då likabehandlingsplanen är ett levande dokument. Vårt arbete med kompisandan i hela vår barngrupp 1-5 år har bl.a. innehållit kompisstödjare, kompissånger och lekar. Detta arbete har bidragit till att barnen fått mer förståelse för hur man ska vara mot sina kompisar samt att respektera varandra. Vi har en mångkulturell almanacka. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi utgår från den årliga föräldraenkäten som tar upp frågor kring barnets vistelse i förskolan. Vi önskar att det ska finnas utrymme för föräldrarnas egna kommentarer. Det ska tydligt framgå att bl.a. Likabehandlingsplanen har legat som grund för frågorna. Diskussionsfrågor som ska tas upp på studiedagen i maj. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef: Ann-Kristin Anstérus 7

8 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön En pedagogisk miljö som främjar där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. Vi har ett genomtänkt genustänk i vårt dagliga arbete i verksamheten. Vi som personal strävar efter att erbjuda bilderböcker, lekmaterial, lekar mm. som bryter mot de traditionella könsmönstren. Alla barn erbjuds samma lekmaterial. Barnen ges samma talutrymme oavsett kön. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Vi ska bemöta barn och föräldrar lika oavsett trosuppfattning eller religion. Vi uppmärksammar fester och traditioner från de olika länder och religioner som barnen på förskolan har anknytning till. Främja goda kamratrelationer, lika och olika En pedagogisk miljö som främjar att alla barn ska få känna sig trygga och trivas i förskolan samt slippa bli föremål för övergrepp och kränkande särbehandling. Genom vårt förhållningssätt visar vi på hur man umgås och respekterar andra. Vi läser barnböcker för barnen där böckernas innehåll visar på empati. I samband med samling, i leken samt genom samtal arbetar vi med normer och värden. Exempel på detta är vår kompissol och samarbetsövningar. Vi har kompisstödjare i barngruppen. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck En pedagogisk miljö som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Förskolans verksamhet och material anpassas efter barngruppens intressen. Vi tar hjälp av barnböcker vilka inte begränsas av stereotypa könsroller. Tex Händige Hanna. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet En pedagogisk miljö som tar vara på och respekterar barnens olika kulturer och värderingar. Vi tar hjälp av olika barnböcker vilka speglar olika kulturer och värderingar. Vi sjunger sånger från olika kulturer och provar på olika traditioner såsom mat, seder m.m. 8

9 Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. En pedagogisk miljö som anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Tillgängligt material på lämplig höjd. Vi planerar och anpassar aktiviteter efter barnens förutsättningar så alla kan vara med och få den utmaning var och en behöver. Material ska vara tillgängligt på lämplighöjd. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning En pedagogisk miljö som anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Vi samtalar med barnen att vi kan vara olika. Vi tar hjälp av barnböcker vilka visar på att alla är lika mycket värda. Vi är öppna för barnens frågor och funderingar. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning En pedagogisk miljö som synliggör och bejakar olika familjekonstellationer i verksamheten, och inte bara den heterosexuella familjen. Vi tar hjälp av barnböcker vilka speglar olika familjekonstellationer samt samtalar med barnen om att familjer kan se olika ut. Vi är öppna för barnens frågor och funderingar. Främja likabehandling oavsett ålder En pedagogisk miljö som främjar att förutsättningar skapas för att barnen ska utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Vi anpassar samlingar för alla åldrar. I mån av personal delar vi upp barnen i mindre grupper utifrån deras intressen och mognad. 9

10 Uppföljning av ovanstående mål Uppföljning av ovanstående mål sker genom observationer och samtal kring dessa i arbetslaget samt med barnen. Därtill kommer intervjuer med barnen kring deras egen upplevelse av förskolan att genomföras inför utvecklingssamtal. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer i barngruppen, barnintervjuer samt diskussioner kring olika frågeställningar i arbetslagen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrarna har involverats genom föräldraenkäter. Vi har genomfört samtal med enskilda barn. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har observerat varandra i arbetet med barnen samt genomfört barnobservationer. Därtill har vi haft diskussioner i arbetslaget kring likabehandlingsfrågor t.ex. bemötande och samspel. Resultat och analys Vi har observerat att både flickor och pojkars lek i de olika rummen är jämnt fördelad, de sprider ut sig i större utsträckning än tidigare. Detta kan bero på att vi har möblerat om och arbetat efter konceptet rum i rummet, Vi har även flyttat sovrummet vilket ger större utrymme för de barnen som är vakna. Nytt lekmaterial är också inhandlat, som främjar leken oavsett kön. Exempel på detta kan vara utklädningskläder som främjar yrkesroller oavsett kön t.ex. läkare och polis. 10

11 Våra barnobservationer visar att barnen inte har kunskap kring olika familjekonstellationer, då deras familjelek oftast består av mamma-pappa-barn. Fyra- och femåringarna har genomfört varsin enkät med muntlig intervju där de uttryckte sin trivsel samt hur de upplever kompisandan på förskolan. Resultatet visar att de trivs och att kompisandan upplevs positivt. Våra observationer har visat att det är viktigt att vi pedagoger befinner oss där barnen är så att vi hör och ser vad barnen gör och säger till varandra i leken. Vi låter alla barn leka med varandra oavsett åldrar. Någon gång under dagen har vi någon styrd aktivitet för att alla barn ska lära känna varandra och samarbeta med alla. Vi märker att barngruppen blir lugnare och tryggare. Ibland begränsar vi rummen för de yngre barnen av säkerhetsskäl. Alla pedagoger arbetar med alla barn, någon gång under dagen. Alla lär känna alla. 11

12 Förebyggande åtgärder Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. Vi observerar barnens fria lekar. Vi tillhandahåller material som främjar olika lekar oavsett kön. Vi har en tillåtande atmosfär till att leksaker får flyttas mellan olika rum, på så sätt blir det lättare för barnen att kombinera olika lekar. Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett religion, annan trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Vi stärker de barn som har en annan kulturell bakgrund. Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett funktionsnedsättning. Vi stärker barnens lika värde. Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett ålder. Vi delar in barnen i olika grupper och aktiviteter där deras intressen och behov är i fokus. Vi ska förebygga kränkningar och skapa lugn i barngruppen. Vi ser till att barnen och pedagogerna befinner sig på samma ställe. Uppföljning av ovanstående mål Uppföljning av ovanstående mål sker genom samtal i barngruppen och arbetslaget. Ansvarig All personal på förskolan Datum när det ska vara klart

13 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Marie Elg Johansson, Christina Niord, Karin Drevö Larsson, Karolina Andersson och Emma Klingstedt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Kartläggning av situation i arbetslaget. Föräldrar till både barnet som kränkt och barnet som blivit kränkt kontaktas. Berörd personal samt förskolechef och specialpedagog utreder och stödjer de inblandade att lösa konflikten genom att samtala med berörda. En åtgärdsplan upprättas. Förskolechef och specialpedagog genomför: Strukturerade, enskilda samtal med de inblandade och dess vårdnadshavare. Stödsamtal med den kränkta. Uppföljande samtal med den/de som kränkt och dess vårdnadshavare, för att kontrollera att kränkningarna upphört. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Barn, förälder eller annan vuxen påtalar kränkningen för förskolechef, specialpedagog, arbetslaget eller annan vuxen. Ärendet hänförs till förskolechef och specialpedagog som utreder kränkningen. Vårdnadshavare underrättas. Bedöms kränkningen som allvarlig dvs. är kränkningen att betrakta som en brottslig handling ska förskolechefen göra en polisanmälan. Rutiner för uppföljning Förskolechefen har ansvar för uppföljande samtal med alla inblandade, för att kontrollera att kränkningarna har upphört. Tidpunkt för detta bestäms tillsammans med berörda parter. Rutiner för dokumentation Förskolechefen dokumenterar kontinuerligt alla samtal under händelseförloppet. Det som dokumenterats diarieförs enligt gällande regler. Ansvarsförhållande Det är förskolechef Ann-Kristin Anstérus som har det yttersta ansvaret vid akuta situationer. 13