Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län

Transkript

1 Suicidprevention inom Stockholms län (SPIS) Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med suicidprevention inom Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 På uppdrag av Stockholms läns landsting

2 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska Institutet (KI). KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen. KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta folkhälsoakademierna i världen. KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ. Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. Redaktör: Britta Alin Åkerman Institutionen för folkhälsovetenskap Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) ISBN: Foto: Solveig Edlund Karolinska Institutets folkhälsoakademi Stockholm E-post: info@kfa.ki.se Telefon: Rapporten kan beställas/laddas ner från NASP hemsida, Folkhälsoguiden,

3 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 1 INNEHÅLL Bakgrund.2 Syfte och mål med projekt 3 Direktiv.3 Tidsplan...3 Projektorganisation 4 Bilaga 1 7 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 7..29

4 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 2 Projektdirektiv för ett gemensamt arbete med Suicid Prevention Inom Stockholms län (SPIS) Bakgrund

5 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 3 Syfte och mål med projektet Direktiv Tidsplan

6 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 4 Projektorganisation

7 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 5

8 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 6 Bilaga 1 Arbetsgången för styr- och projektgruppens uppgifter Bilaga 2 Statistiska uppgifter kring självmord och självmordsförsök inom SLL samt fördelning av dödsorsaker Preliminära statistiska uppgifter från de olika aktörerna Bilagorna 3-6 Nulägesbeskrivningar från de olika aktörerna Bilaga 7 Flödesschema, suicidarbetet i samverkan

9 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 7 BILAGA 1

10 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 8

11 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 9 Suicid Prevention I Stockholm Delprojektgrupper Delprojektgrupp SPIS-larm" Mål för gruppens arbete: Områden att utveckla: Sammankallande och ordförande i gruppen:

12 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 10 Delprojektgrupp Samordna de psykiatriska insatserna i länet Mål för gruppens arbete: Synpunkter från psykiatrin: Sammankallande och ordförande i gruppen:

13 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 11 Delprojektgrupp Polis & sjuksköterska i radiobil Mål för gruppens arbete: Sammankallande och ordförande i gruppen:

14 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 12 Överlämna från akuta psykiatrin till öppenvårdspsykiatrin Sammankallande och ordförande i gruppen:

15 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 13 Delprojektgrupp sekundärprevention suicidtätaplatser Mål för gruppens arbete Tidplan (preliminär): Sammankallande och ordförande i gruppen:

16 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 14 Delprojektgrupp anhöriga/allmänhet Mål för gruppens arbete: Sammankallande och ordförande i gruppen:

17 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 15 Delprojektgrupp Statistik, forskning, utvärdering Mål för gruppens arbete: Sammankallande och ordförande i gruppen:

18 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 16 Delprojektgrupp Utbildning och information Mål för gruppens arbete: Arbetet omfattar: Utbildning: Information och kommunikation: Sammankallande och ordförande i gruppen:

19 Antal fall per invånare Antal fall per invånare Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 17 Bilaga 2. Statistiska uppgifter kring självmord och självmordsförsök i Stockholms län Självmord (säkra och osäkra) i Stockholms län per män inom olika åldersgrupper år år Självmords (säkra och osäkra i Stockholms län per kvinnor inom olika åldersgrupper år år

20 Antal fall per invånare Antal fall per invånare Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 18 Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per i slutenvården i Stockholms län för män. Årlig person- samt utskrivningsdatum baserade data från patientregistret år år år 65+ år Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per i slutenvården i Stockholms län för kvinnor. Årlig person- samt utskrivningsdatum baserade data från patientregistret år år år 65+ år

21 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 19 Antal och andel av olika metoder för självmord (säkra och osäkra) i Stockholms län under 2008, 15 år eller äldre. Total Total Total Andel ,1 % 67 23,6 % 17 6,0 % 8 2,8 % 8 2,8 % 21 7,4 % 17 6,0 % 15 5,3 % ,0%

22 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 20 Självmord Transportolyckor Övriga olyckor Tumörer Sjukdomar i nervsystemet Cirkulationsorganens sjukdomar Mord & dråp Endokrinaämnesomsättningssjukdomar Andningsorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Övriga dödsorsaker 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% De vanligaste dödsorsakerna i åldersgruppen år i procent av antalet dödsfall i år 2008, total

23 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 21 BILAGA 3 SOS Alarm Nulägesbeskrivning av arbetet med suicidpatienter på SOScentralen i Stockholm Inledning Inom ramen för samverkansprojektet gällande suicidprevention i Stockholms län (SPIS), har SOS Alarm ombetts redogöra för sina minutoperativa åtgärder i samband med suicidförsök och hot om suicid. Beskrivningen av det operativa arbetet sker i form av ett flödesschema och beskrivande text. Arbetet på SOS-centralen i Stockholm styrs av två olika avtal: 1. Alarmeringsavtalet Avtal med staten där vårt ansvar bl.a. är att besvara och hantera samtliga 112-samtal i Sverige. 2. Prioriterings- och dirigeringsavtalet Avtal med Stockholms Läns landsting om att prioritera ambulansbehovet hos de samtal som inkommer till oss via 112 och andra nummer, t.ex. ambulansbeställningsnumret. Avtalet innebär även att ett ansvar att dirigera och leda ambulanssjukvården resurser i Stockholms län. Dessa avtal ligger till grund för hur vi hanterar de samtal som kommer in till oss. Hanteringen av inkommande samtal enligt dessa avtal presenteras nedan.

24 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011: samtalet Nästan alla samtalen gällande suicidförsök eller hot om suicid inkommer via nödnummer 112. Den inringande är oftast patienten själv, någon förbipasserande eller en närstående (ibland på plats hos patienten, ibland inte). Men det förekommer även att samtalen kommer in via en vårdgivare (som t.ex. psykteam) eller annan stödfunktion (som t.ex. nationella hjälplinjen). 112-operatören Samtalet besvaras av en SOS operatör vars primära uppgift är att besvara 112. Denna person bedömer ärendets art och agerar utefter detta. Om ärendet är akut, men det endast är ett behov av polis, kopplas ärendet över till LKC. Om det framkommer ett akut behov av samverkan från flera olika organisationer så medlyssnas ambulansdirigent och ansvarig räddningscentral (via intern telekommunikation i datasystemet Zenit) och telefonlinje kopplas upp externt mot LKC. Om det inte framkommer ett omedelbart behov av samverkan men det finns en misstanke om vårdbehov medlyssnas en SOS-sjuksköterska som tar över samtalet. SOS-sjuksköterskan SOS-sjuksköterskans uppgift är att bedöma och prioritera ambulansbehovet hos den person som ringer till oss på 112 och andra nummer (t.ex. ambulansbeställningsnumret) samt ge råd i väntan på ambulans. Naturligtvis kan även SOS-sjuksköterskan vid behov aktivera ambulans men även aktivera räddningstjänst och/eller polis. Ärenden som inte har ett ambulansbehov skall i vanliga fall kopplas till vårdguiden för sjukvårdsrådgivning. Men hos patienter med denna typ av problem skapar vi istället ofta kontakt med t.ex. ett mobilt psykteam, kopplar över patienten till psykakuten eller hjälper till med att ordna en sjukresa med taxi till psykakuten (för att avlasta ambulanssjukvården) om patienten inte har pengar att klara av detta på egen hand. Detta för att ge patienten bästa möjliga hjälp. På detta sätt arbetar SOS-sjuksköterskan även suicidpreventivt, genom att hjälpa de inringande att få rätt hjälp innan ett suicidförsök och suicid fullbordats. Ambulansdirigenten Ambulansdirigentens uppgift är att leda och dirigera länets ambulanser, akutbilar, akutläkarbil och ambulanshelikoptrar. Detta innefattar utalarmering, ta emot lägesrapporter, dokumentera och i övrigt leda enheterna i det operativa arbetet. Driftledaren Driftledaren är operativ arbetsledare för det pågående arbetspasset. Andreas Petersson Gruppchef SOS-A

25 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 23 BILAGA 4 Nulägesrapport hur SSBF arbetar med operativa åtgärder vid suicid Inledning Storstockholms räddningscentral Operativa styrkan Kungsholmen Uppföljning Rolf Grossmann Distriktschef Kungsholmens brandstation.

26 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 24 BILAGA 5 Polismyndigheten i Stockholms län Operativa åtgärder vid suicidförsök Inledning Bakgrund Anmälaren Bedömningen Åtgärder

27 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 25 Roger Kämpe LKC-befäl Polismyndigheten i Stockholms län

28 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 26 BILAGA 6 Beskrivning av omhändertagande av suicidnärarelaterad problematik i akut skede vid Psykiatriska länsakuten (LA) Utanför LA Inflöde till LA

29 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 27 Telefon Handläggning på LA

30 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 28 ke

31 Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:7 29 Bilaga 7 Först på plats ska rädda liv Radio & telekommunikation Individuppföljning av öppenvården tack vare Take care Akut Dörrar Pejling Adekvat historik. (Gemensam journalföring inom psykiatrin) Uppföljning/ utvärdering Uppföljning andra åtgärder exvis i den fysiska miljön Utredningar för lärande? 112 Bedömning Besök (bör samordnas av S:t Göran) Stöd till allmänhet Stöd till anhörig Sjuksköterska & polis Uppföljning metoder, tillvägagångssätt. Kontrollerar att allt i detta flödesschema fungerar Frivillig transport (bör samordnas av S:t Göran) Telefonråd Distriktsläkare Mobilt psykteam (arbeta med alla som vistas i upptagningsområdet)??? S:t Görans psykakut psykakut BUP akuten Stöd till anhörig Ledning (återkommande samverkansmöten) Befintlig forskning Utvecklar arbetet gemensamt Ser till att utvärderingar utförs Ser till att utbildningar tas fram till personalen Hur kan forskningen stödja de olika förbättringsområdena inom förebyggande, akut och uppföljning? Kan ej bedöma Fungerar ok Fungerar till viss del Fungerar ej Datum Annika Lindahl.

32

33 ISBN: På uppdrag av Stockholms läns landsting