ANSÖKNINGSGUIDE. Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd

Transkript

1 ANSÖKNINGSGUIDE 2014 Sista inlämningsdag vid elektronisk ansökan för pappersblanketter Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd

2

3 Innehåll 1. Inledning Nytt som gäller ansökan om stöd Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem Minneslistor för stödsökande Sökandens rätt till stöd Sökande Exempel på åldersgräns och undantag Separat administrerade gårdsbruksföretag samt gemensamma företag och samarbete Arrendeavtal Gårdsbruksenhetens rätt till stöd Odlingsätt Ansökan om stöd Ansökningstider och andra datum Viputjänsten Att fylla i och lämna in ansökningar och blanketter Försenade ansökningar och bilagor Korrigering av fel i ansökan Förvaring av dokument Anmälan om skiftesändringar Att återta ansökan eller en del av den Undantag i samband med ansökan Oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet Ansökan om undantag inom de nationella stöden Bas- och jordbruksskiften Basskifte Att rita in basskiften på kartbilagor Överföring av besittningen av skiften Registrering av stödberättigad mark Jordbruksskifte Tvärvillkor Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Föreskrivna verksamhetskrav Författningshänvisningar om tvärvillkor Ändringar om tvärvillkorskontrollerna år

4 7. Gårdsstöd Ansökan om gårdsstöd, stödnivå och utbetalning av stödet Stödberättigande areal och gårdsstödsegenskap Användning av stödrättigheter Överföring av stödrättigheter Nationell reserv Kompensationsbidrag och miljöstöden Gemensamma villkor för stöden Arealer som kan betalas kompensationsbidrag och miljöstöd Fogande av nya skiften och icke stödberättigande skiften till en förbindelse Naturvårdsåkrar Basskiftenas rätt till stöd inom kompensationsbidrag och miljöstöd Stödnivå och utbetalning Kompensationsbidrag Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget Miljöstöd Förlängning av miljöstödsförbindelser som ingåtts åren och ändring av tilläggsåtgärder Ändring av tilläggsgärder Avtal om miljöspecialstöd Miljöstöd till registrerade föreningar Icke-produktiva investeringar Nationella åkerbaserade stöd Hektarstöd för husdjurslägenhet Stöd för specialväxter i södra Finland Nordliga stöd Stöd för sockerbeta Andra stöd för åkerodling Bidrag för proteingrödor och oljeväxter Bidrag för stärkelsepotatis Nationella husdjursstöd och EU:s djurbidrag Nationella husdjursstöd EU:s djurbidrag Produktionsstöd för mjölk Stöd för djurens välbefinnande

5 14. Stöd med verkningar för jordbrukarens know-how Stöd som betalas till jordbrukare för rådgivning om tvärvillkor Studiepenning för lantbruksföretagare Övervakning Betalning av stöd Återkrav av stöd Finansiell disciplin Stöd av mindre betydelse dvs. de minimis -stöd Bilagan Bilaga A. Stöd och övervakning Bilaga B. Besittningsöverföringar av hela gården Bilaga C. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen Bilaga D. Vissa förutsättningar för erhållande av stöd Bilaga E. Exempel på stödnivåerna Bilaga F. Fullmakt Bilaga G: Hampa Bilaga H Förteckning över kommunerna i de olika stödregionerna Bilaga I. Skyddade växtsorter och TOS-avgifter Bilaga J. Växtförteckning Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar för överföringen år

6 ISBN (Tryckt) ISSN X (Tryckt) ISBN (Nätutgåva) ISSN (Nätutgåva) Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab Pärmbild: SeAMK Ab Utgivare: Landsbygdsverket, PB 405, Seinäjoki, Tfn , Helsingfors 2/2014 4

7 1. Inledning I denna ansökningsguide hittar du information om de stöd för jordbruk och trädgårdsodling som kan sökas vid den samlade stödansökan våren Närmare information om vissa stödformer ges dessutom i separata guider. Anvisningarna om alla stöd och bidrag finns på Landsbygdsverkets webbplats på adressen Guidens innehåll: Avsnitten i Ansökningsguide 2014 är indelade på följande sätt: 1 6 Ansökan om stöd, allmänna förutsättningar för sökanden samt definitioner och villkor som hör samman med ansökan om stöd Stödformer Övervakning och betalning av stöd 17 Bilagor: Information i sammandrag och tabeller över detaljer som rör stödansökan. Landsbygdsverket (nedan Mavi) ansvarar för kapitlen i ansökningsguiden, frånsett det som gäller djur och växthälsa i avsnitten 6.2 och och som jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning har ansvaret för samt avsnitt 6.3 som Livsmedelssäkerhetsverket Evira har ansvaret för. Ansökningsguide 2014 är skriven enligt den information som fanns att få Om det kommer preciseringar eller korrigeringar i den tryckta guiden finns de på korrigeringssidan som publiceras på Mavis webbplats under adress Ansökningsguiden publiceras också som webbversion som uppdateras i realtid med vårens ändringar. Guiden kan du läsa på adressen à Guider och blanketter à Ansökningsguide Bekanta dig med Ansökningsguiden och ifyllningsanvisningarna till blanketterna innan du börjar fylla i stödansökningsblanketterna. Genom att omsorgsfullt fylla i ansökningarna och de tillhörande blanketterna och lämna in dem inom utsatt tid och till rätt plats tryggar du dina rättigheter som stödtagare. Mer information om stöden och hur de söks får du av landsbygdsnäringsmyndigheten för din kommun/ditt samarbetsområde för landsbygdsförvaltningen (nedan samarbetsområde), närings-, trafik- och miljöcentralerna (nedan NTMcentralerna) Mavi jord- och skogsbruksministeriet (nedan JSM), samt av Statens ämbetsverk på Åland. På Åland läm- nar Ålands landskapsregering uppgifter om kompensationsbidraget och miljöstödet för jordbruk. Ansökningsmaterial 2014 I år har det tryckta stödansökningsmaterialet postats bara till de jordbrukare som år 2013 meddelade på Gårdsbruksblankett 101A att de vill ha det tryckta materialet år De aktuella uppgifterna som behövs för ansökan finns på Mavis webbplats på adressen Merparten av blanketterna går att lämna in elektroniskt i Viputjänsten på adressen Mer om Viputjänsten berättas i avsnitt 4.2. Lämna in blanketterna för den samlade stödansökan senast (För vissa nationella stöd och specialstöd kan det också finnas andra stoppdatum för bilagor. ) i Viputjänsten till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet Lämna också in de nödvändiga bilagorna (fullmakter, kartor, handelsregisterutdrag etc.) före utsatt datum till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Varifrån får jag stödansökningsblanketter? på webbadressen med sökordet mavi+blankettnummer till exempel mavi101a från kommunens landsbygdsnäringsmyndighet från NTM-centralerna. I den samlade stödansökan ingår följande blanketter Gårdsbruksblankett 101A Stödansökan B Delaktiga i gårdsbruksenheten 101D, (om det har skett förändringar i uppgifterna för 2013) Stödansökans basskiftesblankett 102A Stödansökans jordbruksskiftesblankett 102B Ändringsblankett för basskiften 102C (om det har skett förändringar i de skiften som anmälts i stödansökan 2013). Vilka stöd kan jag söka med den samlade stödansökan? Stödansökan 101B gårdsstöd kompensationsbidrag (LFA) nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget miljöstöd för jordbruket 5

8 1. Inledning betalning på basis av avtal om miljöspecialstöd (en särskild anmälan för betalning på basis av avtal om uppfödning av lantraser och stöd för ekologisk husdjursproduktion skall dessutom inlämnas till NTMcentralen) bidrag för proteingrödor och oljeväxter bidrag för stärkelsepotatis nationellt stöd för sockerbeta stöd för djurens välbefinnande från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning hektarstöd till husdjurslägenheter stöd för specialgrödor i södra Finland nordligt hektarstöd stöd till unga jordbrukare allmänt hektarstöd Mer information om blanketterna och ansökningstiderna för nationella husdjursstöd, EU-djurbidrag och andra mindre stödsystem ingår i de separata guiderna om dessa stöd. 1.1 Nytt som gäller ansökan om stöd Bas- och jordbruksskiften Jordbruksskiftena på basskiften i gemensamt bruk ska ritas in på en kartbilaga som fogas till stödansökan (Avsnitt 5.2). 6. Tvärvillkor Skyldigheten att föra förteckning över fåglar eller kläckägg samt kläckningsanläggningarnas skyldighetet att skicka information om moderflocken tillsammans med kycklingarna har slopats från salmonellaövervakningen på fjädergårdar, och tiden för anmälan om flockens ankomst har korrigerats. Se avsnitt 6.2. Foderkontrollen har utsträckts till att gälla också sådana växtproduktionsgårdar som producerar foderväxter. Bokföringen över användning av biocider övervakas i fortsättningen på både animalie- och växtproduktionsgårdarna. Om gården håller både vattenbruksdjur, såsom fiskar, och andra livsmedelsproducerande djur ska gården i vissa fall vara godkänd av myndigheten. Se avsnitt 6.3. Förbudet mot att släppa ut ämnen som är farliga och skadliga för miljön i grundvattnet överförs från de föreskrivna verksamhetskraven till kraven för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Kravet gäller alla jordbrukare. Se avsnitt 6.1 Ett sammandrag av ändringarna som rör tvärvillkorskontroller år 2014, se avsnitt Gårdsstöd Tilläggsdelarna för mjölk, tjurar och stutar, stärkelsepotatis och socker har minskats i enlighet med Statrådets förordning 242/2013 och medlen från dem har överförts till den enhetliga stöddelen enligt region. Minskningen av gårdsstödets sammanlagda belopp till följd av att det maximala beloppet av direktstöd ändrades har sänkt värdet på såväl de enhetliga stöddelarna, tilläggsdelarna som den nationella reserven med cirka 8,2 %. Moduleringen tillämpas inte längre. De enhetliga stöddelarnas nya värden är: A-regionen 232,51 /ha B C1-regionen 194,29 /ha C2 C4-regionen 170,33 /ha 8. Kompensationsbidrag och miljöstöden Förbindelser om kompensationsbidrag som löper ut 2014 förlängs med ett år Förbindelser om miljöstöd som löper ut 2014 förlängs med ett år I samband med att en förbindelse om miljöstöd förlängs är det möjligt att byta vissa tilläggsåtgärder 9. Nationella åkerbaserade stöd Hektarstöd för husdjurslägenheter och stöd för specialväxter till södra Finland får sökas för sista gången. 13. Stöd för djurens välbefinnande År 2014 går det troligtvis inte att ingå nya förbindelser. Klarhet i saken fås efter att ansökningsförordningen blivit utfärdad i mars. Jordbrukaren kan ingå en ettårig förlängd förbindelse i fråga om förbindelser som börjat åren 2008 och 2009 och som löper ut En förbindelse som börjat år 2008 kan förlängas bara om den har blivit förlängd år En förlängning av en förbindelse som börjat 2008 ingås enligt samma villkor som förbindelserna för år 2008 och en förlängning av en förbindelse som börjat 2009 ingås enligt förbindelsevillkoren för Den förlängda förbindelsen ingås för tiden Förbindelser som ingåtts åren fortgår tiden ut med samma villkor och stödnivåer. Jordbrukaren ska ansöka om förlängd förbindelse och betalning av stödet elektroniskt i Viputjänsten eller med pappersblankett 101B. 6

9 1 14. Stöd med verkningar för jordbrukarens knowhow Inom jordbrukssektorn har gränsen för de minimisstöd stigit till euro under tre beskattningsår. 16. Betalning av stöd Modulering tillämpas inte längre. Finansiell disciplin tillämpas på den andel av jordbrukarens direktstöd som överstiger 2000 euro. Inom jordbrukssektorn har gränsen för de minimisstöd stigit till euro under tre beskattningsår. 1.2 Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem Merparten av de uppgifter som finns lagrade i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem är offentliga. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet, på utlämnande av uppgifter och handlingar och på avgifter som eventuellt tas ut för utlämnandet av dem, och personuppgiftslagen (523/1999) tilllämpas på behandlingen av personuppgifter. När det gäller uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem är följande sekretessbelagda: 1) kreditupplysningar om kunden, 2) uppgifter om statsborgen och 3) det lånebelopp som borgen avser samt 4) uppgifter om lånebeloppet när det gäller stöd i form av lån. De stöd som betalts ur Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) publiceras årligen i april-maj i en söktjänst på nätet på adressen Informationen offentliggörs i söktjänsten per räkenskapsår, som är en ett år lång period ( ). Publiceringen gäller stöd som betalts från och med Uppgifterna offentliggörs inte om summan av alla stöd som stödmottagaren fått via de ovan nämnda fonderna är högst 1250 euro. Också stöduppgifter om nationella stöd kan offentliggöras. Stöduppgifterna får användas bland annat inom forskningsverksamheten. Dessutom får Europeiska unionens och medlemsstaternas kontroll- och undersökningsorgan behandla stödmottagarnas person- och stöduppgifter. Uppgifter som offentliggörs: stödmottagarens för- och efternamn, om denne är en fysisk person, det fullständiga officiella namnet, sådant det är registrerat, om stödmottagaren är en juridisk person, föreningens fullständiga namn, om stödmottagaren är en förening som inte är en juridisk person, kommunen där stödmottagaren bor eller där denne är registrerad, kommunens postnummer eller en del av det, de stödbelopp som respektive stödmottagare fått för var och en åtgärd som finansierats ur fonderna det aktuella räkenskapsåret, de finansierade åtgärdernas natur och en beskrivning av dem, samt inom vilken åtgärd stödet har beviljats Utlämnande av uppgifter Beslut om utlämnandet av registeruppgifter och/eller dokument i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem fattas av den berörda myndigheten (Evira, Mavi, Tike, NTM-centralen och kommunens landsbygdsnäringsmyndighet) i fråga om sin egen myndighetsuppgift. Ur landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem kan lämnas ut kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer, e-postadress) för direkt marknadsföring och opinions- eller marknadsundersökningar, om den sökande har gett sitt samtycke till utlämnandet. Som urvalskriterium vid utlämnandet får användas de person-uppgifter som är lagrade i informationssystemet samt uppgifter om läge, areal och produktionsinriktning. Samtycke till att uppgifterna lämnas ut för marknadsföringsändamål kan ges på Gårdsbruksblankett 101D. På motsvarande sätt kan jordbrukaren samtycka till att hans eller hennes uppgifter överlåts för rådgivningsändamål. På Landsbygdsverkets webbplats finns ytterligare information om Mavis register, begäran om utlämnande av uppgifter och avgifterna för uppgiftslämnandet www. mavi.fi à Om oss à Informationstjänster. Vid begäran om uppgifter rekommenderas att man använder blanketten för överlåtelse av uppgifter som finns på den aktuella sidan. Skyddsförbud Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan en spärrmarkering på ansökan göras i befolkningsdatasystemet. Efter det att spärrmarkeringen gjorts i systemet får uppgifter om hemkommun och bostad samt adress och andra kontaktuppgifter som gäller personen, dennes make eller maka eller barn som bor i samma hushåll lämnas ut endast till en myndighet 7

10 1. Inledning vars rätt att behandla uppgifterna baserar sig på utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som berör personens rättigheter eller skyldigheter. Spärrmarkeringen gäller också uppgifter som specificerar och lokaliserar sådana fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler som ovan nämnda personer äger eller innehar, om uppgifterna inte kan behandlas separat från de uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen. Den berörda personen eller dennes lagliga företrädare ska skriftligen eller på något annat bevisligt sätt ansöka om spärrmarkering hos magistraten. När en person ansöker om spärrmarkering ska magistraten ge personen möjlighet att anmäla en sådan kontaktadress för registrering i befolkningsdatasystemet som får lämnas ut även till andra myndigheter. Ett skyddsförbud enligt lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) förs in i befolkningsdatasystemet. Registrerades (sökandes) rättigheter Personuppgifter samlas in till landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem för skötseln av myndig-hetsuppgifter. Den registrerade har rätt att ta del av de uppgifter som nämns i personuppgiftslagen (523/1999), såsom uppgifter om registerföraren, syftet med behandlingen av personuppgifterna samt regel-rätta överlåtelser av uppgifter. Vidare har den registrerade rätt att kontrollera sina egna uppgifter som är lagrade i informationssystemet och begära att felaktiga uppgifter ska korrigeras. Begäran om kontroll ska framföras skriftligt eller muntligt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. 8

11 2. Minneslistor för stödsökande Minneslista för sökande via Viputjänsten 1. För ansökan om stöd år 2014 krävs det att du har lämnat in blankett 455. Vid behov får du blanketten från kommunen eller också kan du skriva ut den på adressen 2. Åtkomsträttigheter till Vipu ska sökas på nytt, om det sker förändringar i gårdens ägarförhållanden. Om en ny person får rollen Annan odlare behöver åtkomsträttigheter till Vipu ändå inte sökas på nytt. 3. Gör upp en ansökan även om uppgifterna är oförändrade. Den samlade stödansökan (huvudansökan) omfattar blanketterna 101A, 101B, 102A och 102B samt vid behov 101D och 102C. I Ansökningsguide 2014 ser du vilka andra blanketter och bilagor som behövs och när de ska lämnas in i fråga om respektive stöd. 4. Du kan använda det elektroniska kartgränssnittet för att bearbeta skiftesuppgifter, dela och slå samman basskiften samt grunda ett nytt basskifte. Med hjälp av kartgränssnittet kan du bilda jordbruksskiften på ett basskifte och mäta deras arealer samt skicka elektronisk begäran om korrigering av gränslinjerna för digitaliserade basskiften. De ändrade basskiftena sänds för omdigitalisering i samband med att skiftesblanketterna lämnas in elektroniskt. Du behöver alltså inte lämna in någon separat kartbilaga till kommunen. 5. Du kan använda det elektroniska kartgränssnittet för att rita ut jordbruksskiften. 6. Ange alla stöd du söker på blanketten för stödansökan 101B. Också de stöd som anknyter till förbindelser ska sökas årligen, även om förbindelsen har ingåtts redan tidigare. 7. Lämna in pappersblanketten Delaktiga i gårdsbruksenheten 101D i pappersform till kommunen senast , om du ändrar rolluppgifterna för delaktiga eller skapar nya delaktiga. Med rolluppgifter avses punkterna Primär odlare/kontaktperson, Annan odlare, Ägare och Inte längre delaktig. Det bankkontonummer som uppges på blanketten ska vara sökandens kontonummer, eller också ska sökanden ha rätt att disponera kontot. 8. En del av basuppgifterna om gårdsbruksenheten kan du inte ändra elektroniskt. Dessa basuppgifter är lä- genhetssignum, kommun där gårdsbruksenheten är belägen, kommunnummer, kommundel och juridisk form. Anmäl sådana ändringar till kommunen på pappersblankett 101A senast Anmäl besittningsöverföringar, dvs. köp, försäljning och arrendering av åkrar senast Skicka ansökan i god tid före sista ansökningsdagen. Störningar i samband med sändandet av data kan uppstå på grund av t.ex. elavbrott, datorfel eller serverstörningar. Du kan skicka ansökan på nytt fram till ansökningstidens utgång, då ersätter den nyare versionen den äldre. 11. Du kan lämna in kartbilagorna till ansökan elektroniskt, bortsett från jordbruksskifteskartor över skiften i gemensamt bruk. Dessa ska lämnas in på papper. Övriga bilagor går ännu inte att skicka elektroniskt. 12. Den sökande ansvarar för att ansökan kommer fram. När ansökan har skickats iväg får du ett kvitteringsmeddelande till de e-postadresser som du har angett. Om ingen kvittering anländer per e-post kan du kontrollera hos kommunen att ansökan har nått fram. Kvitteringen kan utebli, om sökanden t.ex. har angett en felaktig e-postadress. Det är bra att till slutet av det innevarande året bevara i e-postlådan det mottagningsmeddelande där det sägs att sändandet av den elektroniska ansökan lyckades, alternativt att skriva ut mottagningsmeddelandet för att arkivera det. Det rekommenderas att mottagningsmeddelandet delges de andra ägarna av gårdsbruksenheten. 13. Skriv ut eller spara ett sammandrag av uppgifterna i ansökan när du har lämnat in den. 14. Du kan ändra eller återkalla ansökan under ansökningstiden. Efter ansökningstiden kan du ändra eller återkalla ansökan bara på pappersblanketter. 15. Du kan inte lämna in en elektronisk ansökan för sent. Lämna in en försenad ansökan på pappersblankett. I samband med den elektroniska stödansökan tolkas begreppet oöverstigligt hinder (force majeure) på samma sätt som i fråga om ansökningar på pappersblanketter. Det innebär att de oöverstigliga hindren ska vara oförutsägbara och att jordbrukaren inte får ha någon möjlighet att påverka dem. Oöverstigliga hinder prövas alltid från fall till fall och utgående från vad som sägs i EU-rättsakterna och de inhemska för- 9

12 2. Minneslistor för stödsökande fattningarna. Exempelvis serverstörningar, elavbrott eller datorfel kan i första hand inte tolkas som oöverstigliga hinder. Om ansökan eller bilagorna till den försenas högst 25 kalenderdagar minskas det stöd som beviljas med 1 % per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökan försenas med mer än 25 kalenderdagar beviljas inget stöd. 16. Du kan anmäla ändringar av såningsarealerna fram till kl , om du har lämnat in ansökan elektroniskt senast Efter den tidpunkten behandlas ansökan om stöd på basis av de uppgifter som lämnats Minneslista för sökande på pappersblanketter Om du så vill kan du också ansöka om stöd på pappersblanketter. Du kan också lämna in en del av blanketterna elektroniskt och ge in resten på pappersblanketter. Blanketter får du hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet och på internetadressen med sökordet mavi+blankettnumret). 1. För ansökan om stöd år 2014 krävs att du har lämnat in blankett 455 Uppdatering av uppgifterna om gården samt behörighet som gäller e-tjänster för jordbrukarstöd. Vid behov får du blanketten från kommunen eller också kan du skriva ut den på adressen 2. Fyll i ansökan med kulspetspenna, med en tuschpenna som har tunn spets eller på något annat bestående sätt. Texta tydligt. 3. Kontrollera de förhandsifyllda uppgifterna omsorgsfullt och korrigera fel som du har upptäckt. Anteckna en korrigerad uppgift ovanför eller bredvid den gamla uppgiften. Dra ett streck över den gamla uppgiften så att den ännu kan läsas. Använd inte korrigeringslack eller klistermärken. Anteckna dina initialer och datum för korrigeringen invid varje korrigering. 4. Underteckna alla blanketter och förse dem med namnförtydligande. Om stödansökan består av separata sidor, t.ex. adb-utskrifter, ska varje sida undertecknas. Anteckna dessutom datum och lägenhetssignum på varje sida om de inte skrivs ut automatiskt på blanketten. Av den som bemyndigats i fråga om ansökningar om jordbrukarstöd eller alla som äger gården ska underteckna blankett 101A och komplettera underskriften med ett namnförtydligande. Underskriften kan ersättas med en fullmakt eller, då det gäller bolagsformer, med en sedvanlig namnteckningsrätt. Bestämmelser om namnteckningsrätt finns i aktiebolagslagen. I oklara fall kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet begära att få ett handelsregisterutdrag där namnteckningsrätten anges. 5. Lämna in blanketterna och bilagorna i tid per post eller för dem till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast En ansökan som lämnas in per post anses ha anlänt i tid, om den är poststämplad senast och adresserad till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. 6. Du kan anmäla ändringar av såningsarealerna fram till kl , om du har lämnat in ansökan på papperblanketten senast Efter den tidpunkten behandlas ansökan om stöd på basis av de uppgifter som lämnats

13 3. Sökandens rätt till stöd 3.1 Sökande För sökanden har uppställts olika krav enligt stödtyp exempelvis med avseende på ålder och pension. Gårdsbruksenheten ska vara en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet. Också det odlingssätt som krävs varierar från stöd till stöd. Med sökande avses en enskild jordbrukare som är en fysisk person, en juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer. Sammanslutningens och dess medlemmars juridiska ställning inom den nationella lagstiftningen inverkar inte på rätten att ansöka. Stöd utbetalas för den gårdsbruksenhet/de gårdsbruksenheter som är i den sökandes besittning och belägen/belägna i Finland. Med makar avses personer som har ingått äktenskap med varandra och personer som under skatteåret fortgående har levat under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn (inkomstskattelag (1535/1992) 7 1 och 3 mom.). Bestämmelser om makar tilllämpas också på en part i ett registrerat partnerskap (Lag om registrerat partnerskap (950/2001) 8 4 mom.). Sökandens ålder EU:s direktstöd och delfinansierade stöd Ingen åldersgräns: gårdsstöd, bidrag för proteingrödor och oljeväxter och bidrag för stärkelsepotatis. När det gäller kompensationsbidragssystemet samt ansökan om stöd för djurens välbefinnande och stöd för ickeproduktiva investeringar kan förbindelsen eller avtalet ingås av sökanden eller dennes make/maka som den 31 december det år som föregår ingåendet av förbindelsen eller avtalet är minst 18 år men inte äldre än 65 år. En sökande som ingår förbindelse år 2014 eller sökandens make/maka skall vara född , de nämnda dagarna medräknade. ler avtalsperiodens utgång. Den som ingått miljöstödsförbindelse år kan år 2014 ansöka om att förbindelsen ska förlängas med ett år. Denna förlängning kan också sökas av en person som fyllt 65 år. Nationella stöd Nationella stöd kan betalas om sökanden eller maken den 31 december 2013 var minst 18 år gammal men inte äldre än 68 år. Den sökande och maken får inte ålderspension som avses i lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare (= LFÖPL-pension). En sökande som ansöker om nationella stöd år 2014 eller dennes make/maka skall vara född , de nämnda dagarna medräknade. Om den sökande eller dennes make/maka är född t.ex uppfyller han/ hon inte förutsättningarna för att nationella stöd skall beviljas. Övergången till LFÖPL-ålderspension anses börja från och med det datum då betalningen av LFÖPL-pension startar. Nationella stöd är bl.a. följande stöd: nationella arealbaserade stöd, nationella husdjursstöd och produktionsstöd för mjölk och system med mjölkkvoter. I fråga om kompensationsbidragets nationella tilläggsdel är ålderskravet detsamma som inom kompensationsbidraget (se ovan). Exempel på åldersgränserna samt vissa undantag förtecknas i avsnitt Pensionens inverkan på sökandens rätt till stöd Personer som får avträdelselpension är inte berättiga de till stöd Personer som får invalidpension, arbetslöshetspension, deltidspension, individuell förtidspension, förtida ålderspension eller ålderspension är berättigade till stöd såvida övriga villkor uppfylls. OBS! LFÖPL-ålderspension inverkar på betalningen av nationella stöd, de andra ovan nämnda pensionerna gör det inte. Om förbindelsen eller avtalet redan har ingåtts och jordbrukaren under förbindelse- eller avtalsperiodens gång fyller 65 år, fortgår förbindelsen ända till förbindelse- el- 11

14 3. Sökandens rätt till stöd Unga jordbrukare Med ung jordbrukare avses för det nordliga stödets del en jordbrukare som inte fyllt 40 år eller vars maka/make inte fyllt 40 år Stöd till unga jordbrukare kan beviljas grupper av fysiska personer endast om alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare uppfyller ålderskravet. Befullmäktigad sökande En privatperson, ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo kan skriftligen ge fullmakt åt någon person att underteckna stödansökan på hans/hennes vägnar. Fullmakten bör vara individuell och noggrant stipulera vad fullmaktsgivaren samtyckt till. Till exempel ska längden på olika förbindelser framgå redan av fullmakten. En dödsbodelägare ska informera de andra dödsbodelägarna om delgivningar från myndigheterna. Exempel på fullmakt ingår i Ansökningsguide Elektronisk ansökan om stöd kräver att någon person befullmäktigas att underteckna den elektroniska ansökan för de andras räkning. I samband med elektronisk ansökan om stöd går det också att delegera behörigheten. Läsa mer i avsnitt 4.2. Bemyndigande av rådgivare En rådgivare kan bemyndigas att göra upp stödansökan elektroniskt i Viputjänsten eller genom att lämna in blankett 457 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Läsa mer i avsnitt 4.2. Samfund, sammanslutningar och dödsbon Samfund, sammanslutningar och dödsbon måste lämna en utredning över delägarna på blankett 101D, om det har skett förändringar i uppgifterna om delägare efter det att blankett 455 lämnades in. En sammanslutning kan inte vara ägare till stödrättigheter. Alla delägarna undertecknar ansökan eller så undertecknas ansökan av en person som delägarna befullmäktigat. En person som har namnteckningsrätt kan också fungera som undertecknare i samfundets eller sammanslutningens ställe. Till ansökan fogas fullmakter eller ett utdrag ur handelsregistret eller motsvarande varav namnteckningsrätten framgår. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan enligt egen prövning behandla ansökan även om underskrift av någon av delägarna i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo inte kan fås, eller om det är speciellt svårt eller rentav omöjligt att få underskrift p.g.a. att personen i fråga är bosatt i ett annat land eller av någon annan därmed jämförbar orsak. Ansvaret för behandlingen av ansökan gentemot den delägare vars underskrift saknas ligger i detta fall hos de delägare som undertecknat ansökan. Delägarna bör anteckna orsaken till att namnteckningen saknas under punkten Tilläggsuppgifter i stödansökan 101B. När flera fysiska personer idkar produktion eller verksamhet tillsammans eller i form av en sammanslutning, bör för de nationella stödens del åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare vara en sådan fysisk person som uppfyller ålderskravet och förutsättningarna för LFÖPL-ålderspension och som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling. Skyldigheten gäller inte kompensationsbidragets nationella tilläggsdel. Man kan ansöka om undantag från vissa villkor för beviljande av nationella stöd (se avsnitt 4.6.2). Med att själv idka jordbruk eller trädgårdsodling avses i detta fall att en person som uppfyller övriga stödvillkor deltar i produktionen eller verksamheten genom att själv arbeta och att sökanden har beskattningsansvaret för produktionen eller verksamheten. Enbart en stödduglig fysisk person som formellt är medlem i ett samfund eller en lantbrukssammanslutning, vars medlemmar inte är fysiska personer eller inte uppfyller ålderskraven eller förutsättningarna för LFÖPL-ålderspension, uppfyller inte de krav som ställs på sökande. Vid överföringar av besittningsrätten på grund av att sökanden avlidit anses den nya innehavaren uppfylla de allmänna kraven på sökande i fråga om nationella stöd (främst åldersbegränsningarna), om den tidigare sökanden har uppfyllt villkoren när stödansökan lämnades in. Besittning av areal Den areal för vilken betalas stöd ska vara i sökandens besittning minst en bestämd dag (år 2014 är detta datum 16.6) när det gäller följande stöd: gårdsstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd. Sökanden ansvarar för att tvärvillkoren följs under perioden (se kap. 6). För gårdsstödets del måste för- 12

15 3 utsättningarna för stödberättigande uppfyllas hela kalenderåret. Jordbruksskiften som sökanden har köpt eller arrenderat och anmält efter ansökningstidens utgång, men senast , kan börja omfattas av stöden på vissa villkor. Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för jordbruksskiftena i fråga, bör denne återta sin ansökan som gäller dessa jordbruksskiften. Om hela gårdens besittning överförs, är överföringen möjlig för arealstödens del till och med Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för gården, måste han återta sin ansökan. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska underrättas om överföringen av besittningen senast (se bilaga B) Exempel på åldersgräns och undantag Exempel på åldersgränser och LFÖPL-ålderspension i fråga om de nationella stöden Sökanden eller makan/maken kan ännu fylla 68 år och sökanden och makan/maken får inte LFÖPL-ålderspension à stöden beviljas. Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år, båda lyfter LFÖPL-ålderspension à stöden beviljas inte. Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år och den ena lyfter LFÖPL-ålderspension à stöden beviljas. Sökanden är äldre än 68 år och maken/makan yngre än 68 år, sökanden lyfter LFÖPL-ålderspension à stöden beviljas. Personer yngre än 18 år Kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd kan betalas till en person som är yngre än 18 år endast i det fall att han/hon ingått äktenskap, han/hon idkar jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller endera föräldern, eller det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. När sökanden är minderårig måste man beakta vad lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) föreskriver om bl.a. nödvändigheten av att förordna intressebevakare för rättshandlingar mellan föräldrar och minderåriga barn. Tilläggsuppgifter om de krav som lagen om förmyndarverksamhet ställer ges t.ex. av förmynderskapsenheterna vid magistraterna. Åldersgränser som gäller flera jordbrukare eller en sammanslutning När jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning krävs det att minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet för att kompensationsbidrag och miljöstöd skall kunna beviljas. Nationella stöd kan betalas om minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling uppfyller ålderskravet och förutsättningarna för LFÖPL-ålderspension. Mavi kan av särskilda skäl med beaktande av tidigare produktion bevilja tillstånd till betalning av nationella stöd även till en sådan sökande som inte uppfyller kravet på att han/hon själv skall idka jordbruk eller trädgårdsodling. Undantag skall sökas hos Mavi senast (se avsnitt 4.6.2). Undantag i fråga om nationella stöd som beviljats av ett särskilt skäl ger inte den sökande rätt att få skördeskadeersättning i fall av skördeskada. Ålders- och LFÖPL-kraven gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser, skollägenheter eller fängelselägenheter. Ålderskraven gäller heller inte en sökande som bedriver annan stödberättigande verksamhet än jordbruk (t.ex. seminverksamhet eller transport av mjölk) Separat administrerade gårdsbruksföretag samt gemensamma företag och samarbete När ett gårdsbruksföretag enligt reglerna för stöd som helt eller delvis finansieras av EU kan lämna en enda ansökan om stöd, kan det likaledes lämna en enda ansökan om miljöstöd och kompensationsbidrag och om nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget. Separata ansökningar kan lämnas enbart av gårdsbruksföretag med separat företagsverksamhet. Då separata gårdsbruksföretags ställning definieras måste man eventuellt be sökanden om tilläggsutredning. Härvid beaktas om den gårdsbruksenhet som jordbrukaren leder är funktionellt och ekonomiskt självständig som produktionsenhet. Omständigheter som beaktas är bl.a. företagets skattebehandling, jordbrukarens ställning på gårdsbruksenheten och frågor som hänför sig till de tillstånd som företagets produktion förutsätter och till organiserandet av produktionsverksamheten. Ingen av dessa faktorer är dock ensam avgörande. 13

16 3. Sökandens rätt till stöd Följder av kringgående av villkoren för stöd Bestämmelserna om gårdsstöd förutsätter att myndigheterna utreder ändringar av befintliga gårdar och bildandet av nya gårdar som eventuellt verkställts i syfte att undgå begränsningar som hänför sig t.ex. till stödmodulering. Därför kan separata ansökningar om gårdsstöd sammanslås. Då man överväger sammanslagning av ansökningarna kan man jämföra tidigare års ansökningsuppgifter och klarlägga huruvida ansökan om stöd via ett annat gårdsbruksföretag leder till kringgående av begränsningar för stödförmåner eller budgetdisciplin. Granskningen av ansökningsuppgifter begränsar sig inte enbart till året innan. Sålunda kontrolleras också sådana fall där sökanden eftersträvar obefogade stödförmåner genom successiva förändringar. Bidrag för stärkelsepotatis, bidrag för proteingrödor och oljeväxter, kompensationsbidrag och miljöstöd samt nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget kan inte beviljas, om sökanden vidtagit sådana åtgärder för ändring av åkerarealens besittningsförhållanden eller motsvarande vars uppenbara syfte är att kringgå de allmänna villkoren för beviljande av ovan nämnda stöd. De nationella stöden kan sänkas eller lämnas obetalade om någon omständighet eller någon åtgärd i syfte att erhålla stöd har givits en sådan form som inte motsvarar dess ursprungliga natur eller ändamål. En sådan åtgärd kan till exempel vara att produktionen på artificiell väg har delats upp på flera sökande i uppenbar avsikt att kringgå stödvillkoren. Gemensamma ladugårdar En gemensam ladugård är en produktionsbyggnad som är gemensam för flera producenter. Den gemensamma ladugården är inte en separat producent dvs. att inga inkomststöd söks alltså i dess namn och den har inte djur i sin besittning. En gemensam ladugård kan anses vara en produktionsbyggnad som hör till gården i sådana fall då det ingåtts klara hyres- eller andra besittningsavtal, nedan hyresavtal, för den. Härvid kan den gemensamma ladugården anses utgöra en del av den gård som är i sökandens besittning. Dessutom skall avtal om skötsel av djuren och om kompensationsgrunder för sådant arbete för en annans räkning som överstiger den egna andelen ingås. Om mjölkproducenterna vill bygga en gemensam ladugård rekommenderas de att kontakta den lokala NTMcentralen i fråga om mjölkkvoterna redan i planeringsskedet. Uppföljningen av att de individuella mjölkkvoterna fylls och av fetthalterna i den mjölk som producenterna levererat måste kunna ordnas på ett tillförlitligt sätt. Gemensamma ladugårdar har egna djurhållningsplatssignum i nötdjursregistret. En gemensam ladugård måste registreras som djurhållningsplats med Eviras blankett. De delaktiga gårdarna skall anmäla djur som de har i sin besittning på en bestämd djurhållningsplats och eventuella förflyttningar mellan djurhållningsplatser till nötdjursregistret. Driftscentrumen för de sökande som är delaktiga i en gemensam ladugård ska ligga på lämpligt avstånd från den gemensamma ladugården. Sökandenas gårdsbruksföretag bör utgöra funktionellt separata helheter. Makar anses i detta sammanhang utgöra en och samma sökande. Ett undantag som gäller släktskapsförhållanden kan utgöras av en situation där de sökande bor åtskilt och har separata jordbrukslägenheter i sin besittning. Eftersom det är förbjudet att bilda nya gårdar för att kringgå stödvillkoren kan också tidigare lantbruksproduktion granskas. En sökande som inte tidigare har idkat jordbruksproduktion kan godkännas vara berättigad till djurbidrag i egenskap av delaktig i gemensam ladugård i regel endast vid generationsväxling eller någon därmed jämförbar besittningsöverföring av en hel gård. När man beslutar om huruvida en gemensam ladugård har bildats eller hyresavtalet för den gemensamma ladugården uppgjorts i syfte att kringgå begränsningar som gäller bidragsbestämmelserna, granskas alla omständigheter i varje enskilt fall särskilt. Omständigheter som beaktas är bl.a. följande: hur länge djuren har varit i de olika sökandenas ägo, om de sökande har lämnat egna djurbidragsansökningar innan de hyrt in sig i den gemensamma ladugården och hur många bidragsberättigande djur de sökande har haft i dessa tidigare ansökningar. Vid byte av produktionsinriktningen beaktas sökandens produktionsinriktning innan hyresavtalet för den gemensamma ladugården ingicks och faktorer som påverkat bytet av produktionsinriktning. Vid utredning av eventuella försök till kringgående av bestämmelserna beaktas dessutom sökandens ålder, övrig yrkesverksamhet, jordbruksinkomstens andel vid beskattningen, företagsformen för gemensamt företag eller andra motsvarande faktorer. Betydelsen av ändrad företagsform Med ändrad företagsform avses t.ex. en situation där fysiska personer, dvs. odlare, inleder samarbete med användning av sina produktionsinsatser och bildar en lant- 14

17 3 brukssammanslutning, ett aktiebolag, öppet bolag eller kommanditbolag eller där företagsformen för ett befintligt företag ändras. Enligt nationella författningar och EU:s rättsakter skall myndigheterna undersöka bildandet av nya producenter som utgör sökande för att försäkra sig om att inte nya sökande bildas i syfte att kringgå stödvillkor. Exempel Två odlare som tidigare har odlat sina gårdar i form av en lantbrukssammanslutning bildar ett aktiebolag. Förutom aktiebolaget har de åker som ansöker om stöd för i sammanslutningens namn, dvs. all åker har inte överförts till aktiebolaget. Det är inte fråga ett fall som tolkas som kringgående av stödvillkor. Aktiebolaget och lantbrukssammanslutningen utgör för stödens, de nationella författningarnas samt EU-förordningarnas del två helt separata producenter, även om deras ägare utgörs av samma personer. Genom att grunda aktiebolaget har odlarna bildat en ny fristående producent som för de olika stödformernas del omfattas av samma bestämmelser som berör enskilda odlare som lämnar in separata ansökningar. Exempelvis för att aktiebolaget skall kunna erhålla stöd för de åkrar som det har anmält i sin stödansökan skall aktiebolaget ha de berörda åkrarna i sin besittning. Den sammanslutning som överlåtit åkrarna till aktiebolaget har överlåtit besittningsrätten till åkrarna till aktiebolaget, och sammanslutningen kan inte erhålla stöd för dem Arrendeavtal Skriftligt arrendeavtal Mavi rekommenderar att man ingår skriftliga arrendeavtal och avtalar om stödrättigheterna i samband med arrendeavtal som gäller mark. I jordlegolagen (258/1966) bestäms om arrendeavtal för mark. En brukningsdel där det finns bostads- och ekonomibyggnader som behövs för att bedriva lantbruk kan för viss tid, högst 25 år, arrenderas ut för att användas huvudsakligen för bedrivande av lantbruk. Om arrendetiden inte finns utskriven i arrendeavtalet anses arrendeavtalet vara i kraft i två år. Jord där det inte finns bostads- och ekonomibyggnader som behövs för att bedriva lantbruk eller där byggnaderna är otillräckliga för detta ändamål, kan för viss tid, högst 20 år, arrenderas ut för att användas huvudsakligen för bedrivande av lantbruk. Ett muntligt arrendeavtal är giltigt när arrendetiden för obebyggd jordbruksmark är högst två år. Tvistemål Om ett arrendeavtal om jordbruksmark bestrids, avbryts utbetalningen av stöd ända tills domstolen har beslutat i vems besittning åkern har varit och under vilken period. I regel behövs inget arrendeavtal som bilaga till stödansökningarna. 3.2 Gårdsbruksenhetens rätt till stöd Definition av gårdsbruksenhet Med gårdsbruksenhet avses en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet som utgörs av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller produktionsbyggnader med markgrund, som leds av en jordbrukare och används för att bedriva jordbruk och som besitts som en enda helhet på basis av ägande eller arrendering. Enligt EU:s rättsakter betraktas alla produktionsenheter (gårdar) som samma odlare (en eller flera) odlar i Finland som en och samma gårdsbruksenhet. Om odlaren odlar flera gårdar i olika delar av landet och dessa tillsammans bildar en administrativ helhet, dvs. de fungerar under odlarens ledning, skall uppgifterna om dessa lägenheter lämnas in på endast en ansökningsblankett. Denna blankett omfattar alla gårdar i fråga. Basskiftets placering avgör stödnivån för de nationella arealbaserade stöden. I avsnitt berättas mer om separat administrerade gårdsbruksföretag samt om gemensamma företag och samarbete. Produktion som bedrivits i Finland Stöd betalas endast för produktion som bedrivits i Finland. Minimiareal som krävs för att gården skall ha rätt till stöd Det minsta bas- och jordbruksskifte som berättigar till stöd är 0,05 hektar. Direktstöd Beviljandet av bidrag för proteingrödor och oljeväxter förutsätter dessutom att den sammanlagda odlade åke- 15

18 3. Sökandens rätt till stöd rarealen med bidragsberättigande växter och blandade växtbestånd utgör minst 10 procent av den konstaterade åkerarealen. Konstaterad åkerareal är den minsta av följande arealer: den areal som jordbrukaren uppgett i stödansökan eller den areal som konstaterats vid en eventuell arealövervakning. Om stödrättigheter för gårdsstöd söks ur den nationella reserven under året för ansökan om stöd har en minimiareal fastställts för ansökan på basis av vissa grunder för tilldelning ur reserven. EU:s delfinansierade stöd Sökanden skall utan avbrott inneha minst 3,00 hektar åker under hela förbindelseperioden. Minimiarealen omfattar de stödberättigande basskiftenas arealer. Också de specialstödsskiften på åker som är anmälda och godkända som stödberättigande räknas in i minimiarealen. Om man på gården odlar trädgårdsgrödor, uppfylls kravet på miljöstödets minimiareal då man årligen odlar trädgårdsgrödor på en areal om sammanlagt minst 0,50 hektar på sådana skiften som godkänts som stödberättigande. Förbindelsen upphör om minimiarealsvillkoret inte uppfylls. Detta kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs för hela förbindelseperioden. I avsnitt berättas om nya icke stödberättigande skiften som tas in i förbindelser som ingås år Sådana stödberättigande skiften som på grund av växtföljden innehas under ett förbindelseår av en annan odlare som ingått förbindelse kan räknas ingå i minimiarealen hos den sökande som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall bör byte sökas separat hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som fattar beslut om huruvida bytet kan godkännas. Jordbrukaren skall ge en motivering till bytet. Stödet betalas till den som odlar det stödberättigande skiftet och anmäler det på jordbruksskiftesblankett 102B. Av den som ansöker om stöd för djurens välbefinnande krävs inte att han/hon besitter åkerareal eller annan areal, om inte förbindelsevillkoren förutsätter att de produktionsdjur som omfattas av förbindelsen skall gå på bete eller rastas. Nationella stöd för åker För att en sökande skall kunna få nationella stöd för åkermark bör han eller hon senast för hela växtperioden 2014 inneha minst 3,00 hektar åker som lämpar sig för odling. Åkern skall uppges på blankett 102B för år 2014 senast (eller vid behov senast på blankett 117). Definition av åker som räknas in i minimiarealen Åker som lämpar sig för odling och som räknas in i minimiarealen består förutom av arealen för odling av jordbruks-, trädgårds- och energigrödor även av icke odlad åker som sköts, åker som anmälts tillfälligt icke odlad samt trädgårdsland. Med trädgårdsland avses areal som odlas för husbehov. Den minimiareal om 3,00 hektar som krävs för utbetalning av nationella husdjursbaserade stöd kan även omfatta naturbeten och naturängar samt öppna hagmarker, om dessa används för betesgång eller foderproduktion för sökandens djur. Utredning över användningen av naturbeten och naturängar samt öppna hagmarker ges på blankett 102B eller i särskild bilaga till ansökan. 3.3 Odlingssätt Villkor för odlingssätt i fråga om EU-finansierade stöd Iakttagandet av tvärvillkor är ett krav för att följande stöd ska beviljas: gårdsstöd, andra bidrag och direktstöd som finansieras av EU, förbindelse om kompensationsbidrag och miljöstöd och stöd för djurens välbefinnande. Information om det odlingskrav som anknyter till tvärvillkoren ingår i kapitel 6 i ansökningsguiden samt i guiden Odlingssätt och miljövillkor. Också i guiden Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurskydd berättas om tvärvillkoren. Guiderna finns på adressen à Guider och anvisningar à Tvärvillkorsguider. Betalningen av stöd förutsätter att skyldigheten att odla och bärga skörden uppfylls. Skyldigheten gäller alla andra stöd än gårdsstöd. I villkoren för bidrag för proteingrödor och oljeväxter ingår bara skyldighet att odla. Att enbart slå vallen och lämna kvar den på åkern uppfyller inte kravet på bärgning av skörden, utan skörden skall bärgas eller området betas på vederbörligt sätt. Kompostering av vallgröda kan inte heller anses utgöra bärgning av skörden. Skörd som inte bärgats på grund av skördeskada som avses i lagen om ersättande av skördeskada (214/2000) eller annan motsvarande orsak utgör inte ett hinder för utbetalning, om övriga åtgärder inom sedvanlig odling har utförts på vederbörligt sätt. Skördeskada eller annan motsvarande orsak bör dock omedelbart efter 16

19 3 skadans uppkomst meddelas skriftligt till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där stödansökan lämnats in. I anmälan skall man specificera orsaken till skördeskadan eller motsvarande. Stödet kan utbetalas för skiften som lidit av utvintringsskador om huvuddelen av skiftets areal täcks av en sådan växtlighet som kan producera en skörde- och marknadsföringsduglig skörd. Villkor för odlingssätt i fråga om nationella stöd Betalningen av nationella stöd baserade på odlingsarealen förutsätter att avsikten med odlingen är att producera en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd. En odlingsmetod som berättigar till nationella stöd omfattar: ändamålsenlig bearbetning och gödsling av åkern, sådden har utförts senast och möjliggör jämn groning, användning av växtarter och -sorter som lämpar sig för området, för området lämpligt utsäde eller lämpliga plantor i lämplig mängd och av lämplig kvalitet, ändamålsenligt växtskydd och flyghavrebekämpning och att skiftet är i sådant produktionstillstånd att en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd kan produceras. En odlingsareal med hampa kan få stöd om området har besåtts med certifierat utsäde av en godkänd sort och skörden har bärgats tidigast 10 dagar efter det att hampan slutat blomma, eftersom jordbrukaren ska bevara hampbeståndet tills det är möjligt att ta prover. 17

20 4. Ansökan om stöd Ansökningstider och andra datum Detta kapitel informerar om ansökningstiderna för Mavis olika stöd och om andra datum som hör samman med ansökan om stöd. Vissa stödformer kan också anknyta till särskilda datum som anges i villkoren för respektive stöd Ansökningsblanketterna för den samlade stödansökan inklusive bilagor ska lämnas in 15.5 Anmälan om direktförsäljning av mjölk ska senast lämnas in 23.5 Sista möjliga inlämningsdatum 16 % avdrag från stödet till följd av förseningsdagar 25.5 Försenade ansökningar avslås 15.6 Sista möjliga inlämningsdatum för ansökan om ersättning för utvintringsskada 16.6 Sista dagen att anmäla skiftesändringar En dags besittningstid 17.6 Blankett 117 förkastad 30.6 Sista såningsdatum Sista möjliga datum att meddela datum för sådd av hampa Sista datum att sluta odlingskontrakt för stärkelsepotatis Bedömningen per jordbruksskifte i samband med kvalitetstestet av åkerjord ska senast göras 1.9 Sista möjliga datum att föra över besittningen av en hel gård 15.9 Sista möjliga datum att anmäla besittningsöverföring av en hel gård Sista möjliga datum att lämna in ansökan om ersättning för skördeskada Sista datum att ansöka om omvandling av mjölkkvot för innevarande kvotperiod Groptestet i samband med kvalitetstest av åkerjord ska senast utföras Uppgifterna om kvalitetstestet av åkerjord ska senast lagras i stärkelseindustrins skiftesdatabank 1.12 Sista möjliga inlämningsdag för ansökan om ersättning för skördeskada i fråga om sockerbeta 4.2 Viputjänsten År 2014 börjar tiden för stödansökan i Vipu-tjänsten på adressen i slutet av mars och slutar kl Via Vipu-tjänsten kan du elektroniskt lämna in uppgifterna på följande blanketter 101A, 101B, 101C, 101D, 102A, 102B, 102C, 117 och 438. Kortfattat om Vipu Vipu-tjänsten är en elektronisk tillämpning som används vid stödansökan. I den kan du fylla i och sända in stödansökan elektroniskt. Vipu-tjänsten innehåller ett kartgränssnitt med vars hjälp du kan korrigera kartor elektroniskt. Tack vare karttjänsten kan du mäta avstånd och arealer utifrån flygfoton samt inrätta jordbruksskiften. I Viputjänsten kan du också bläddra i uppgifterna om din gård eller delegera behörighet till någon annan att fylla i och sända in stödansökan elektroniskt för din räkning. Närmare information om Vipu finns på adressen à Guider och blanketter à Viputjänsten. Bäst fungerar Vipu med de nyaste versionerna av webbläsarna Mozilla Firefox och Google Chrome. Vem kan göra upp en elektronisk ansökan? För användning av Vipu-tjänsten krävs gällande åtkomsträttigheter. Rättigheterna uppdaterades med blankett 455 som skickades hösten 2013, och de nya åtkomsträttigheterna trädde i kraft från ingången av Ett villkor för ansökan om stöd år 2014 är att jordbrukaren har lämnat in blankett 455. Det finns två olika slag av åtkomsträttigheter till Viputjänsten. Bläddringsrättigheter: Med dessa rättigheter kan användaren titta på alla uppgifter och ansökningar som rör gården. Alla delaktiga som har uppgetts som ägare har automatiskt bläddringsrättigheter till Vipu. Också andra delaktiga kan tilldelas bläddringsrättigheter. Åtkomsträttigheter till e-tjänster: Med dessa rättigheter kan användaren fylla i och lämna in stödansökningar, ändra uppgifterna om gården samt lägga till och ta bort åtkomsträttigheter till Vipu. Alla gårdar med bara en ägare som har lämnat in blankett 455 har automatiskt åtkomsträttigheter till e-tjänster. På gårdar med flera ägare kan den primära odlaren/den som sköter gårdens ärenden beviljas åtkomsträttigheter till e-tjänster genom att alla ägare undertecknar blankett 457 och lämnar in den till kommunen. Samma blankett kan också användas för att ta bort åtkomsträttigheter. Du kan begära blanketterna för åtkomsträttigheter från kommunen eller skriva ut dem på adressen Du hittar blanketterna på sökordet mavi+blankettnummer till exempel mavi457. Hur loggar jag in på Vipu? Om du har gällande åtkomsträttigheter kan du logga in på Vipu på tre olika sätt:

21 4 1) med personliga bankkoder, 2) med mobilcertifikat eller, 3) med ett elektroniskt identitetskort (HST-kort) Åtkomsträttigheterna till Viputjänsten är individuella (personliga), inte lägenhetsspecifika. Hur delegerar jag behörighet till en rådgivare? Om du inte själv vill göra upp en elektronisk stödansökan kan du mot ersättning be ett blankettombud eller en rådgivare att göra upp ansökan för din räkning. Det finns två olika sätt att bemyndiga en rådgivare att göra upp din stödansökan a) Du har gällande åtkomsträttigheter till Viputjänstens e-tjänster Logga in i Vipu och bemyndiga rådgivaren/blankettombudet att göra upp ansökan i punkt Gård -> Behörigheter. b) Du har inte gällande åtkomsträttigheter till Viputjänstens e-tjänster Ansök om åtkomsträttigheter hos kommunen med blankett 457 och bemyndiga rådgivaren eller blankettombudet elektroniskt i Vipu eller med blankett 457. Behöver du hjälp eller ytterligare information om användningen av Vipu? Anvisningar om hur man använder Viputjänsten finns på internetadressen à Guider och blanketter à Viputjänsten. I frågor som rör den elektroniska stödansökan och användning av Vipu-tjänsten kan du kontakta din kommuns expert på elektronisk stödansökan. Expertens kontaktuppgifter får du från Viputjänsten. Han eller hon ger hjälp vid problem som rör åtkomsträttigheter, ifyllning och sändning av ansökningar samt användning av tillämpningen. Serviceavbrott i Viputjänsten Serviceavbrotten i Vipu-tjänsten infaller kl Meddelanden om andra problem som rör användningen, bl.a. oöverstigliga hinder som drabbar användarna, läggs in på Viputjänstens inloggningssida och på en anslagstavla för den elektroniska kommunikationstjänsten för jordbrukarstöd som finns på adressen à Guider och blanketter à Viputjänsten. 4.3 Att fylla i och lämna in ansökningar och blanketter Ansökningstiden går ut Jordbrukaren måste lämna in blankett 455 till kommunen för att han eller hon ska kunna ansöka om stöd på pappersblanketter eller elektroniskt år Blanketterna kan lämnas in elektroniskt via Viputjänsten. Servern för elektronisk ansökan öppnas i slutet av mars och stängs kl Efter det kan man inte lämna in blanketter elektroniskt. Vid ändringar kan anmälan om ändring av såningsarealer (blankett 117) och basskiftesblankett 102A lämnas in elektroniskt t.o.m kl För att fylla i och skicka elektroniska blanketter behöver sökanden gällande åtkomsträttigheter till Viputjänsten. Gällande åtkomsträttigheter kan kontrolleras i Viputjänsten Pappersblanketterna ska lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten har sitt driftscentrum. Om gården saknar driftscentrum lämnas ansökan till den kommun där huvuddelen av gårdens åkrar är belägna. Pappersblanketterna kan föras in direkt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller sändas per post adresserade till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga. Ansökningsblanketterna måste inlämnas senast En ansökan som skickas per post ska vara adresserad till den behöriga myndigheten och stämplad senast för att den ska kunna anses vara inlämnad i tid. Om sökanden inte lämnar in stödansökan är han eller hon, med undantag av oöverstigligt hinder, inte berättigad till stöd (se 4.6.2). Den sökandes ansvar Ansvaret för att stödansökan och bilagorna till den lämnas in i tid och att uppgifterna är korrekta ligger uteslutande hos sökanden. De som deltar i den elektroniska ansökan ska återsända bilagorna i pappersform inom utsatt tid. 19

22 4. Ansökan om stöd Ansökningsblanketterna ska fyllas i omsorgsfullt. Stöd betalas inte till förmånstagare om det bevisats att de har skapat konstgjorda förutsättningar för att få stödet. Bevis på att ansökan kommit fram När ansökan har skickats får du ett meddelande om det till de e-postadresser du angett. Om det inte kommer något meddelande i e-posten kan du höra dig för hos kommunen om ansökan har kommit fram. Det kan hända att meddelandet uteblir till exempel på grund av oriktig e- postadress. Kvittot över att sändningen av en elektronisk ansökan har lyckats bör sparas i e-posten fram till årets slut eller skrivas ut för arkivering. Kvittot bör delges de övriga ägarna till gårdsbruksenheten. Efter att ha gjort anteckningar om mottagandet kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på begäran ge sökanden antingen en kopia av stödansökans (101B) första sida eller någon annan utredning om de blanketter som lämnats in till myndigheten. Sökanden bör granska kvittot/registreringsmeddelandet noggrant och meddela kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om fel som upptäckts i det inom den tidsfrist som fastställts i registreringsmeddelandet. Myndighetens rådgivning På grund av jäv kan den landsbygdsnäringsmyndighet som handlägger stödansökan inte hjälpa sökanden att fylla i stödansökan. Myndigheterna kan ge allmän information och utbildning som angår alla odlare. Myndigheten kan ge sökanden råd om förfarandet, med vilket avses allmänna råd kring ansökan om stöd, t.ex. var och när stöd söks, stödvillkor som gäller sökanden och nödvändiga dokument. Myndighetens uppgift är att på förfrågan redogöra för vad som ingår i de olika alternativen utan att för den skull ge rekommendationer om ansökan. Sökandena kan få råd om ifyllandet av ansökningar av rådgivningsorganisationer och producentorganisationernas EU-rådgivare. I frågor som rör elektronisk ansökan och om användning av Viputjänsten kan du kontakta den som ansvarar för elektronisk stödansökan i ditt samarbetsområde. Av honom eller henne får du hjälp vid problem med både åtkomsträttigheter, att fylla i ansökningar, använda tillämpningen och att skicka in ansökningar. Anvisningar om optimering av stödansökan ges inte Försenade ansökningar och bilagor Försenad ansökan Den sökande kan mista stöden helt eller delvis om ansökningsblanketterna inte lämnas in inom utsatt tid, eller om uppgifterna i eller bilagorna till ansökan är bristfälliga. Om ansökningsblanketten försenas med högst 25 kalenderdagar minskas det stöd som beviljas med 1 % per arbetsdag som ansökan är försenad. Inget stöd beviljas om ansökningsblanketten försenas med mer än 25 kalenderdagar (regeln om 25 kalenderdagars försening.) Blanketter kan inte lämnas in för sent på elektronisk väg. Efter att ansökningstiden gått ut kan blanketterna lämnas in i pappersform till kommunen eller skickas per post adresserade till vederbörande kommuns landsbygdsnäringsmyndighet. Blanketten Delaktiga i gårdsbruksenheten (101D) återlämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bara om uppgifterna om delaktiga har förändrats. Om uppgifterna har ändrats, kan en försummelse av skyldigheten att lämna in blanketten inverka på beloppet av stöd som beviljas eller leda till återkrav av stöd som redan har betalts ut. Försenad inlämning av gårdsbruksblankett 101A föranleder inte en sänkning av de nationella arealbaserade stöden, men inlämnande av blanketten kan dock vara en förutsättning för att stödet ska betalas ut. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan be att sökanden kompletterar ansökan och fastställa en tidsfrist för kompletteringen. Om sökanden inte lämnar in den blankett som behövs till kommunen inom utsatt tid avgör kommunens landsbygdsnäringsmyndighet förutsättningarna för beviljande av stöd utan blanketten i fråga. Mer information om försenade ansökningar om djurstöd som ingår i den samlade stödansökan finns i guiderna för respektive stöd. Försenad bilaga Handlingar som oftast ska lämnas in som bilaga till stödansökan är kartor och fullmakter. Arrendeavtalen behöver inte lämnas in som bilaga till stödansökan. 20

23 4 För sent inlämnade bilagor leder i regel inte till att ansökan försenas. Inlämnandet av bilagor kan dock vara ett villkor för beviljande eller utbetalning av stöd, och stödet beviljas eller betalas då inte förrän bilagorna har lämnats in. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ber sökanden komplettera ansökan om en nödvändig bilaga saknas. Beslutet om beviljande av stödet fattas utan bilagor, om inget svar på begäran om komplettering inkommer inom utsatt tid. De bilagor som nämns ovan i detta kapitel kan inte lämnas in elektroniskt. Sökanden är skyldig att se till att de handlingar som krävs som bilaga i samband med en elektronisk ansökan har lämnats i pappersform till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före ansökningstidens utgång Korrigering av fel i ansökan Om den sökande efter att ha skickat iväg ansökan märker att han eller hon har gjort exempelvis ett fel i samband med ifyllandet, kan påföljderna av felet undvikas genom att sökanden genast efter upptäckten anmäler felet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på eget initiativ och skriftligen. Sökanden bör gå till väga på samma sätt om ansökan har blivit oriktig efter att den lämnats in. Möjligheterna att korrigera uppenbara fel är större än möjligheterna att korrigera andra fel. Som uppenbart fel är det möjligt att godkänna t.ex. att en uppgift i stödansökan står i tydlig konflikt med andra uppgifter i ansökan. Om sökanden t.ex. har glömt bort att kryssa för att han eller hon ansöker om ett visst stöd men omsorgsfullt fyllt i punkterna för kompletterande uppgifter för stödet i fråga, kan detta tolkas som en inre motstridighet. Dessutom kan man korrigera t.ex. omkastade siffror (exempel: 169 à 196), fel anmält lägenhetssignum eller bankkontonummer och räknefel. För att en myndighet ska kunna korrigera ett uppenbart fel måste myndigheten vara övertygad om att sökanden handlat ärligt och i god tro. Dessutom förutsätts det att ansökan är omsorgsfullt ifylld i övrigt. Genom anmälan av ett uppenbart fel kan endast påföljderna av felet undvikas. Därför är korrigeringsmöjligheterna mycket begränsade och stödansökan kan varken optimeras, utvidgas eller ändras på denna grund. (se återtagande av ansökan, punkt 4.5) Sökandens anmälan om ett fel kan beaktas, om kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har fått en skriftlig anmälan om felet innan sökanden underrättats om gårdsövervakning eller resultaten av någon annan kontroll. Möjligheterna att korrigera fel som gäller stöd som i sin helhet finansieras med nationella medel är mer omfattande än i fråga om stöd som helt eller delvis finansieras av EU. Inom de nationella stöden kan man dock inte göra ändringar som inverkar på sådana stöd som helt eller delvis finansieras av EU. Exempelvis kan ett skifte ha endast en areal för alla stödformer Förvaring av dokument Ansökningsåret + 4 år Dokument i original som hör samman med ansökan om stöd och bidrag som helt finansieras av EU, och som inte skickas som bilaga till stödansökan, ska den sökande i regel spara under ansökningsåret och de följande fyra kalenderåren. Förbindelseperioden + 4 år Den sökande ska spara dokument, anteckningar och intyg som hör samman med kompensationsbidrag, miljöstöd och stöd för djurens välbefinnande i minst fyra år efter förbindelse- eller avtalsperiodens utgång. Läkemedels- och foderbokföring 5 år Bokföring över läkemedel som getts till djur ska sparas på gården i fem år, även om djuret har sålts eller slaktats. Också foderbokföringen måste sparas i fem års tid. Bokföring över växtskyddsmedel 3 år En verksamhetsutövare som använder växtskyddsmedel i sin yrkesverksamhet ska föra en uppdaterad journal över de växtskyddsmedel som använts samt mängderna. Bokföringen ska sparas i 3 kalenderår räknat från utgången av det år bokföringen gäller. Elektronisk ansökan Kvittot över att sändningen av en elektronisk ansökan har lyckats bör sparas i e-posten fram till årets slut eller skrivas ut för arkivering. Kvittot bör delges de övriga ägarna till gårdsbruksenheten. 4.4 Anmälan om skiftesändringar Ändringar som skett på jordbruksskiftet efter 30.4 Med anmälan om ändring av såningsarealer kan man ändra jordbruksskiftesarealerna inom basskiftena eller växtarten. Exempelvis följande ändringar är möjliga: arealer kan ändras från en stödberättigande växt, t.ex. 21

24 4. Ansökan om stöd vete, till en annan, såsom oljeväxt; byten kan ske också mellan växtartsgrupper man kan anmäla att ett jordbruksskifte har överförts till en annan producent (se närmare om besittningsöverföring i bilaga B) man kan anmäla att ett jordbruksskifte har överförts från en annan sökandes stödansökan till den egna stödansökan (se besittningsöverföring i bilaga C) man kan öka eller minska antalet jordbruksskiften efter ansökningstiden. Anmälan kan göras senast antingen i Vipu eller genom att lämna in blankett 117 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Det går inte längre att ansöka om en ny stödform på blankett 101B efter 30.4, även om nya stödberättigande växter har lagts till i ansökan. Ändringar och besittningsöverföringar som skett på basskiftet efter 30.4 En uppgift om ändringar av basskiften ska lämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast om ändringen har skett efter och skiftet har: slagits samman delats tagits permanent ut jordbruksanvändning eller om ett nytt skifte har inrättats. Ändringarna kan meddelas elektroniskt i Viputjänsten eller genom att lämna in blankett 102C till kommunen inom utsatt tid. I samband med ovan nämnda ändringar måste uppgifterna också läggas till på blankett 102A genom att man streckar över de basskiften som tagits bort och lägger till uppgifterna om nya basskiften. Nya uppgifter om jordbruksskiften ska uppges på blankett 117. Besittningsöverföringar (t.ex. arrendering och köp av åker) som har skett efter måste kompletteras på basskiftesblankett 102A eller också inlämnas en ny blankett 102A med uppgifter om ändringarna. Besittningsöverföringar av basskiften uppges på blankett 102A genom att uppgifterna om ett skifte som kommit i besittning läggs till och uppgifterna om ett skifte som utgått ur besittningen stryks över på blanketten. Ett bas- eller jordbruksskifte som inte har ingått i en annan odlares stödansökan kan under vissa förutsättningar läggas till i stödansökan (se bilaga C). Detta gör det dock inte möjligt att kringgå tidsfristerna för ansökan om stöd (se vad som i punkt 3.1 sägs om omsorgsfull ifyllning av stödansökan). Då måste också anmälan om ändring av såningsarealer (blankett 117) lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast Tidsfrister för ändringar Ansökan behandlas utifrån de uppgifter som lämnades in senast , om ändringsanmälningarna lämnas in för sent. Anmälningarna kan göras elektroniskt via Viputjänsten senast kl Ändringsanmälningar som lämnats in på papper (blankett 117 om ändringar av såningsarealer, 102A basskiftesblankett samt 102C ändringsblankett för basskiften) ska lämnas in till kommunen senast Efter ska ändringar göras så att ansökan återtas delvis eller korrigeras på eget initiativ (se punkterna och 4.5). I bilaga B till denna guide informeras om datumen i samband med besitningsöverföringar av en hel gård. 4.5 Att återta ansökan eller en del av den Jordbrukaren kan återta hela ansökan eller en del av den, om han eller hon så önskar. Det är möjligt att minska arealerna för de skiften som anmälts i den ursprungliga ansökan (t.ex. på grund av ett oväntat vägbygge som inletts utan vägförrättning och inte har kunnat beaktas i ansökan) genom att ansökan återtas till denna del. Återtagandet görs på blankett nummer 145 eller med en fritt formulerad skriftlig anmälan till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Anmälan ska göras utan dröjsmål. Efter att hela ansökan har återtagits är situationen densamma som innan ansökan återlämnades. Stöd beviljas inte för skiften som återtagits från ansökan. Jordbrukaren är dock skyldig att för de ur ansökan återtagna skiftenas del följa de villkor som ska följas på hela gården, t.ex. tvärvillkoren. En del av eller hela ansökan kan återtas ända fram till det att myndigheten har meddelat om övervakning av gården i fråga eller innan resultatet av den administrativa övervakningen har delgivits då det konstateras/har konstaterats regelvidrigheter gällande skiftet. 22

25 4 Den administrativa övervakningen kan t.ex. bestå av individuell granskning av skiftena i samband med korsgranskningar eller av skiftesvis kontroll av uppfyllandet av stödvillkoren. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet utför skiftesvisa kontroller utgående från dokumenten (t.ex. föregående års stödansökan) i samband med registreringen. 4.6 Undantag i samband med ansökan Oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet Jordbrukaren behåller sin rätt till stöd om han eller hon inte har kunnat lämna in sin ansökan eller annars fullgöra sina skyldigheter på grund av oöverstigligt hinder (force majeure) eller en exceptionell omständighet. Vid tolkningen av ett oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet följer man EU:s rättsakter. Som oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet betraktas vanligtvis en onormal eller oförutsebar händelse som inträffat av orsaker som är oberoende av sökanden och vars följder man inte hade kunnat undvika trots iakttagande av tillräcklig försiktighet. Stödet minskas inte om en för sent inlämnad ansökan om stöd eller en bilaga till den eller ändrade uppgifter om gården beror på oöverstigligt hinder. Jordbrukaren kan exempelvis behålla sin rätt till stöd för det antal djur som berättigar till stöd vid tidpunkten för händelsen, om han eller hon inte har kunnat fullgöra till exempel djurhållningsskyldigheten i samband med bidrag per tacka på grund av oöverstigligt hinder eller exceptionella omständigheter. När det i ett sådant fall prövas om bestämmelsen om oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet är tillämplig på fallet, beaktas bland annat hur långvarig den sjukdom som producenten har drabbats av är, tillgången på avbytare, hur många producenter på gården som deltar i djurskötseln och om gårdens hela djurbesättning eller bara en del av den avyttras. Sökanden eller dennes rättsinnehavare ska inom 10 arbetsdagar, räknat från när det är möjligt, skriftligen lämna in uppgifter och därtill hörande bevis om förekomsten av oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. När det gäller att beakta en försenad vädjan kan man använda sig av prövning enligt författningarna, men i regel är myndigheten inte skyldig att ta hänsyn till en försenad vädjan. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet beslutar från fall till fall om det har varit fråga om oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet. Enligt EU-rättsakterna kan bl.a. följande oförutsebara händelser från fall till fall godkännas som oöverstigligt hinder eller en exceptionell omständighet: sökanden har avlidit sökanden har blivit arbetsoförmögen för en lång tid en allvarlig naturkatastrof som omfattar en betydande del av gårdens jordbruksmark har inträffat byggnader för uppfödning av djur på gården har förstörts genom olycka en epizooti (djurfarsot) har drabbat sökandens hela besättning eller del av den. I förbindelsevillkoren för miljöstöd och kompensationsbidrag förtecknas också andra tänkbara situationer som kan godtas som oöverstigligt hinder. Också i fråga om ansökningar som inlämnats elektroniskt är det möjligt att tillämpa ett oöverstigligt hinder, om det gäller en onormal eller oförutsebar händelse som inte beror på sökanden och vars följder inte hade kunnat undvikas trots iakttagande av tillräcklig försiktighet Ansökan om undantag inom de nationella stöden Mavi kan av särskilda skäl bevilja tillstånd till utbetalning av nationellt stöd också till en sådan sökande, som inte uppfyller de förutsättningar som jord- och skogsbruksministeriet ställt för beviljandet av nationellt stöd till jordbruk och trädgårdsodling (tabell om möjligheter till undantag). Ansökan om undantag lämnas in till Mavi senast I fråga om stöd för lagring av trädgårdsprodukter (samfund: att själv idka produktion) skall dock ansökan om undantag lämnas in till Mavi senast Undantag söks årligen och kan beviljas för ett år i taget. En fritt formulerad skriftlig ansökan riktas till enheten för djur- och specialstöd vid Mavis avdelning för landsbygdsnäringar, PB 405, Seinäjoki. För att påskynda behandlingen av ansökan om undantag rekommenderas att kommunens landsbygdsnäringsmyndighets utlåtande om ansökan sänds med som bilaga. 23

26 4. Ansökan om stöd Ansökan om undantag från att själv idka jordbruk eller trädgårdsodling När flera fysiska personer tillsammans idkar produktion eller verksamhet tillsammans eller i sammanslutningsform måste åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem eller aktieägare vara en sådan fysisk person som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling och som uppfyller åldersvillkoret. Åldersvillkoret uppfylls, då en fysisk person kalenderårets sista dag det år som föregår stödåret är minst 18 år, men inte över 68 år, och personen ifråga och dennes maka/ make inte får ålderspension som avses i lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare. Att själv idka jordbruk och trädgårdsodling innebär i detta sammanhang att en person som fyller övriga stödvillkor deltar i produktionen eller verksamheten med sin egen arbetsinsats och att han/hon har skatteansvaret för den verksamhet eller produktion som idkas. Man kan av speciella skäl beviljas undantag från detta villkor. Vid prövning av om särskilda skäl föreligger skall särdragen hos företagsformen, tidigare stödberättigande produktion samt andra motsvarande omständigheter beaktas. Från åldersvillkoret kan man inte beviljas undantag. Ansökan om undantag från kravet på åkerareal Mavi kan av särskilda skäl bevilja en sökande undantag för utbetalning av husdjursstöd, även om sökanden inte skulle ha minst tre hektar åker i sin besittning senast Vid beviljandet av undantag bedöms i första hand den sökandes möjlighet att på ett rimligt avstånd skaffa tillräckligt med åkrar som lämpar sig för odling. Då åkrar som lämpar sig för odling inte går att skaffa, kan undantag beviljas om husdjursskötseln idkas i syfte att förvärva inkomster och om andra motsvarande omständigheter föreligger. Undantag beviljas inte om djurhållningen har karaktär av hobby. När det gäller frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning krävs inget undantag i följande fall, utan tre hektar används som kalkylerad åkerareal då förutsättningarna för beviljandet av stöd bedöms: a) Den sökande har år 2007 beviljats undantag från kravet på åkerareal eller b) det gäller en situation där flera fysiska personer år 2007 har bedrivit produktion eller verksamhet tillsammans eller i sammanslutningsform och minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare har uppfyllt kravet på tre hektar åkerareal och åkern har uppgetts i stödansökan för året i fråga. Exempel då man överväger behovet av undantag Exempel 1. Odlaren är delaktig i ett samfund eller företag som idkar husdjursproduktion. Samfundet eller företaget har inte minst tre hektar åker i sin besittning. En av odlarna har minst tre hektar åkrar som lämpar sig för odling i sin besittning. Samfundet eller företaget som idkar husdjursproduktion behöver inget undantag från kravet på besittning av tre hektar åker, utan stödet kan beviljas om övriga villkor för stödets beviljande uppfylls. Exempel 2. Medlem A idkar själv jordbruk och trädgårdsproduktion i Ab (deltar t.ex. i arbetet inom Ab:s husdjursproduktion). Medlem A är till sin ålder år gammal (ålderskravet uppfylls). Medlem A Ab Medlem C Medlem B Medlem B kan till sin ålder vara också över 68 år gammal Medlem C innehar minst tre hektar odlingsbar åker i sitt eget namn Medlem C kan också vara över 68 år gammal. I detta fall idkar medlem A som uppfyller ålderskravet Ab:s verksamhet dvs. husdjursproduktion och medlem C innehar minst tre hektar odlingsbar åker (medlem C:s egen åker, inte Ab:s åker) à inget undantag behövs. 24