Den moderna tidens historia ulf jansson antonio serra

Transkript

1 Den moderna tidens historia ulf jansson antonio serra liber

2 Innehåll AVDELNING I Inledningar Inledningar Sverige och världen då och nu Att läsa historia Detta har hänt AVDELNING II Revolutioner och imperier Den amerikanska revolutionen 2. Den franska revolutionen 3. Den industriella revolutionen 4. Nationalism och kolonialism 5. Från fattighus till industristat Sverige under 1800-talet. AVDELNING III Krig, katastrofer och demokrati Första världskriget Europas katastrof 7. Mellankrigstidens kriser 8. Andra världskriget 9. Sverige: demokrati, kriser och krig AVDELNING IV Kallt krig och välstånd Det kalla kriget 11. Koloniernas frigörelse 12. USA världens rikaste land 13. Välfärdsstater i väst Sverige ett exempel 14. Ett land två folk 15. Kina under Mao experiment med en femtedel av mänskligheten AVDELNING V Globalisering och nya stormakter Kapitalismen krisar och förnyar sig 17. Revolutioner i Östeuropa 18. Sovjetunionen bryter samman, Jugoslavien går i krig 19. Sverige blir en del av Europa 20. Har världen blivit bättre? 21. Den moderna världen växer. Register

3 4 Till läsaren Efter några tusen timmars arbete av författare, redaktör, formgivare och tryckare är den här läroboken färdig för dig. Varför ska du bry dig om det? För att du här kan lära dig mycket som du har nytta av i framtiden, på ena eller andra sättet. Och: den hjälper dig att klara kursen. Men det är du som ska göra jobbet. Det är du som ska anstränga dig att tänka efter. Det är du som ska fråga om sådant du inte förstår. Det är du som måste bestämma dig för att stänga av tv:n eller datorn och läsa och läsa en gång till. Om du nu gör det vad har du att vinna på det? 1 Att läsa en lärobok är en form av tanketräning. Du lär dig att följa längre, sammanhängande resonemang. På så sätt tränar du upp ett aktivt, uthålligt tänkande som du inte gör när du surfar på nätet. 2 Läsande är språkarbete. Du bygger meningar och sammanfogar dem till meningsfulla mönster. Du möter nya ord och uttryckssätt, upptäcker formuleringar som du inte visste fanns - i den här boken flera hundra. Allt detta utvecklar ditt eget språk. Och att utveckla sitt språk är att utveckla sina tankar, sin tankeförmåga och sig själv. 3 Läsande är en form av samtal. Du ser snart vad vi som skrivit den här boken har för grundsyn på människan, samhället och historien. Du håller med ibland och ibland inte. Du börjar fundera över vad du läser och då blir läsningen ditt eget tysta samtal med dig själv. Sedan kan samtalet fortsätta med lärare, föräldrar och kamrater. 4 Vi berättar här det moderna västerländska samhällets historia. Varför så lite om resten av världen? Vi hävdar att det är bäst att börja gräva där man står. Först när man lärt sig om sitt eget samhälle är det dags att vidga horisonten och se ut mot andra världar som Kina, Indien, Afrika och så vidare. Bara när man har en fast punkt i sitt eget samhälle kan man överhuvudtaget förstå andra människors villkor. 5 Du som läser det här lever i västerlandet, i Europa och Sverige, oavsett var du är född. Du har kanske inte valt att leva här, men du är här nu. Runt oss finns ett kulturellt sammanhang, ett sätt att se på människan och samhället som format generationer. Vi ingår alla i en kulturtradition. Därför måste vi veta något om hur den kommit till vare sig vi är nöjda med den eller vill påverka den i annan riktning.

4 5 Det är för att berätta om detta för dig som vi skrivit den här boken. Det är bara att ta den till dig, om du vill. Men du måste anstränga dig du måste läsa. Nu är det upp till dig. Har du bestämt dig? Börja då med att läsa bruksanvisningen här nedan. Den underlättar ditt arbete. Bruksansvisning Texten är utformad i två nivåer dels en grundtext som löper genom hela boken, dels fördjupningar som är inramade/markerade med färg. Man kan alltså nöja sig med grundtexten och hoppa över fördjupningarna eller välja några, eller läsa alla. Boken innehåller fem huvudavdelningar. Avdelning I består av inledningar. Avdelningarna II V är uppdelade på 21 kapitel som skildrar det moderna samhällets utveckling från 1700-talet fram till Med lämpliga mellanrum finns i varje kapitel instuderingsfrågor. Dessa är av tre slag: 1 Återge Här ska du bara kort återge delar av innehållet i grundtexten. 2 Förklara Frågor på grundtext och fördjupningar. Ofta varför -frågor. 3 Sammanfatta och resonera Övergripande frågor där du ska resonera om orsaker och sammanhang i det texten behandlat. Frågorna är till för att hjälpa dig att hitta det viktigaste i texten. Här är ytterligare några studieråd: Bekanta dig först med boken. Se i innehållsförteckningen hur den är indelad och bläddra sedan lite fram och tillbaka och läs där du blir nyfiken. När du arbetar med ett kapitel är det bra att först bara snabbläsa det. Då får du ett hum om hela berättelsen. Sedan läser du sakta och noggrant. Undrar du över något så antecknar du och frågar senare lärare eller kamrater. Först därefter ger du dig på instuderingsfrågorna, en i taget. Skriv ned ett svar ur minnet, gå sedan tillbaka till texten och se om du kan förbättra svaret. Spara alla dina nedskrivna svar. De hjälper dig när du ska förbereda dig för muntliga förhör och skriftliga prov. Men läs alltid om bokens text också!

5 Efter varje kapitel finns Se historia! där vi kort presenterar filmer som berör det kapitlet handlar om. Våra omdömen är naturligtvis personliga men vi menar att de filmer vi nämner kan komplettera historiekursen på ett meningsfullt sätt. Alla titlar finns tillgängliga i Sverige som hyr- eller köpfilm. Under rubriken Spela historia! tipsar vi om datorspel som berör den period vi skildrat. Spelen är hittills inte så många eftersom våra kunskaper är begränsade. Vi tar med förtjusning emot tips på fler spel från dig och alla andra elever och lärare! Stockholm, 28 november 2011 Ulf Jansson, Antonio Serra

6 8 depression: period av ekonomisk nedgång För 100 år sedan växte städerna till sig. De flesta levde i trånga, fuktiga och osunda bostäder ofta sex, sju, personer i ett rum och kök. Arbetet var slitsamt och farligt och lönerna låga. Tuberkulos och andra folksjukdomar härjade. Även om svält var ovanligt kan man säga att den gamla svenska fattigdomen bara flyttat in till staden. Idag är Sverige ett rikt land. Nöden är borta. Gemene man har en levnadsstandard som är bland de högsta i världen. Bostäderna har alla moderna bekvämligheter. Samhällets service är omfattande, sjukvård och omsorg är väl utbyggd. Utbildning är gratis och öppen för alla, från grundskola till universitet. Sverige är ett välfärdssamhälle. Vi väljer själva fritt vilka som ska representera oss och styra landet. Hur gick detta egentligen till hur lyckades vi ta oss från knapphet till överflöd på 100 år? Omvärlden har ju samtidigt skakats av två förödande världskrig, en djup depression, nazism och kommunism, kallt krig och kärnvapenkapprustning. I Sverige har vi med tur och skicklighet haft en betydligt mildare resa. I den här boken ska vi berätta hur det gick till, och försöka förklara vad som gjort det möjligt. Världen då och nu För 200 år sedan kontrollerade Västeuropas stormakter stora delar av världen och hela världshandeln. Britterna byggde det största imperium världen skådat. Samtidigt visade den industriella revolutionen på och 1900-talen vägen in i den moderna världen. Det är en värld av industrier, storstäder, vetenskapliga framsteg och växande befolkningar. Denna moderna värld växte fram i Västeuropa och USA, och bara där. I Asien, Afrika och Latinamerika levde en gammaldags, förmodern värld kvar. De flesta livnärde sig på små jordbruk, med enkla redskap och utan resurser till att förbättra jorden eller köpa maskiner. Denna värld exporterade råvaror, inte industrivaror här härskade fattigdom och nöd, inte välfärd. Idag ändras detta inför våra ögon. De senaste årtiondena har den moderna världen kommit till Asien och Latinamerika. Kina, Indien och Brasilien är ekonomiska jättar. Turkiet, Indonesien, Malaysia och Mexiko följer efter. På bara 30 år har 100-tals miljoner människor rest sig ur fattigdom och börja bygga sig anständiga liv. Den industriella revolutionen gjorde västvärlden rik och välmående. Nu sker samma sak i Asien och Latinamerika. Den moderna världen växer.

7 40

8 41 Revolutioner och imperier År 1776 är ett bra år att starta berättelsen om hur det moderna samhället blev till. Under detta år är tre händelsekedjor i gång som alla tre leder till revolutioner som förändrar världen. Den första revolutionen sker 1776 i de brittiska kolonierna i Nordamerika. De slår sig fria och upprättar en republik. Det nya USA öppnar sedan sina gränser för Europas fattiga och tiotals miljoner utvandrar dit. En ung befolkning, stora naturresurser och en väldig industri gör USA till en världsmakt. Den franska revolutionen inspireras av den amerikanska. Folket tar makten och republik utropas. Men revolutionen urartar i Napoleons kejsardöme, som försöker lägga hela Europa under sig. Det misslyckas. Men de amerikanska och franska revolutionernas krav på en medborgarstat och allas likhet inför lagen sprids över världen. Det är samma krav som hörs under den arabiska våren 2011 Den industriella revolutionen är en av de stora omvälvningarna i mänsklighetens historia. Den börjar i England i slutet av 1700-talet. Råvaror lyfts ur jordens inre, enorma mängder varor produceras, kanaler, ångfartyg och järnvägar snabbar på transporterna. På mindre än två århundraden lyfts hela västvärlden ur nöd och fattigdom. Idag har samma revolution spritt sig till Asien och Latinamerika.

9 42 1 Den amerikanska revolutionen De brittiska kolonierna i Nordamerika gör uppror i slutet på 1700-talet och förklarar sig självständiga. Något sådant har aldrig skett förr. Det som sedan sker är också helt unikt de bygger en ny stat från grunden, Amerikas förenta stater. Där ska alla vara lika inför lagen och själva styra sitt land. Men slaveriet finns kvar och avskaffas först efter ett inbördeskrig på 1860-talet. Därefter utvecklas landet snabbt och blir på 1900-talet den ledande världsmakten. Hur ser världen ut år 1770? enväldig: har all makt, utan begränsningar livegen: av lagen tvungen att bo och arbeta på en viss plats I Kina och Japan är kejsarnas makt över undersåtarna total och den som säger emot kan avrättas direkt. Över Indiens alla småriken håller brittiska imperiet på att skaffa sig kontroll, men invånarna styrs med järnhand av sina lokala furstar. I Ryssland är tsaren enväldig härskare och folket på landsbygden är livegna bönder som ägs av sina godsherrar. I Västeuropa styrs stormakter som Frankrike, Österrike och Preussen av enväldiga kungar och deras adel de har all makt över bönder, arbetare, hantverkare och till och med rika köpmän och bankirer. plantage: jordegendom där man odlar grödor för export, ofta kaffe eller bomull Undantaget England Det stora undantaget är England. Där delar kungen makten med ett parlament som leds av självmedvetna adelsmän och rika köpmän ett parlament dit delar av befolkningen har rösträtt och sänder sina representanter. Kungen måste be om lov i parlamentet om han vill införa en ny skatt eller utrusta en armé. Kungens makt begränsas också av att invånarna har vissa individuella rättigheter som ingen får trampa på. Sådana finns inskrivna i olika lagar ända sedan medeltiden. England har en befolkning på åtta miljoner, och är världens ledande stormakt med kolonier över hela klotet. Enbart i Nordamerika finns 13 stycken. Där lever tre miljoner farmare, hantverkare och plantageägare och de känner sig som engelsmän vi är en tredjedel av Englands befolkning, säger de. Men de har inte samma rättigheter som

10 43 sina landsmän: de betalar skatter men får inte välja representanter till parlamentet. I varje amerikansk koloni växer medborgarförsamlingar och hemliga politiska sällskap upp. De protesterar, bojkottar, engelska varor och kräver rättvisa vissa talar redan om självständighet. För att visa vem som bestämmer tar parlamentet i London ut en ny skatt av amerikanarna, på importen av te. Det skulle det inte ha gjort bojkott: köpvägran t En hyllning av the Boston Tea Party 1773, men gjord 73 år senare. Var nu källkritisk: vad i bilden stämmer inte med hur tépartyt faktiskt gick till? Skatteuppror i dagens USA. Tea Party-aktivist i New Hampshire e The Boston Tea Party Året är Över hela det brittiska imperiet är te sällskapsdrycken på modet, också bland kolonisterna i Amerika. Men just de vägrar att betala den nya teskatten. Så de fartyg som kommit med te under hösten har inte lossats, varken i Charleston, New York eller Boston. Aktivister från de olika kolonierna utmed kusten har samordnat motståndet. I Bostons hamn ligger tre skepp med te. Just Boston har länge varit ledande i motståndet och stadens invånare blir argare för varje dag. Krisen har varat i månader och unga hetsporrar har krävt att få ta saken i egna händer. Många är medlemmar i Sons of Liberty (Frihetens söner), en orädd grupp patrioter med starkt stöd i Boston. Men de mer erfarna har hållit dem tillbaka: om vi tar till våld kommer kungen att sätta in sina yrkessoldater och krossa oss! Det är torsdag den 16:e december. Ett tusental Bostonbor samlas till stormöte och kräver att fartygen med te ska bort från hamnen. Några sändebud beger sig till tullmyndigheten med kravet, men avspisas. När stormötet hör det vrålar alla av besvikelse och vrede. Upprörda lämnar folk mötet och beger sig ut i staden. Under dagen bildas klungor av hetsporre: hetsig person patriot: person som älskar sitt land och är beredd att slåss för det

11 44 människor som diskuterar läget. Ska vi engelsmän i kolonierna låta oss hunsas av ett parlament där vi inte får vara med?! Nu har hetsporrarna fått nog. I skymningen samlas några hundra av dem. De svärtar sina ansikten, klär sig som indianer och med tomahawker i händerna tar de sig ner mot kajen. Där ligger tébåtarna sida vid sida med beväpnade engelska skepp. I tre grupper, en för varje fartyg, smyger de ut på kajen. Det måste slå till precis samtidigt, så att inte de angripna kan varna varandra. Allt går väl, de möter inget motstånd: tysta lämnar den ene efter den andre av kaptenerna över nycklarna till lastrummen. Tébalarna huggs sönder vräks i sjön. I tre timmar håller de på innan den sista balen är i vattnet. Sedan låser de lastrummen, lämnar tillbaka nycklarna till kaptenerna och ger sig av. Efter den natten är inget sig likt längre. Inte i Boston, inte i England, inte i Amerika. Upproret deklaration: ett offentligt uttalande om viktiga principer Med tépartyt visar patrioterna att de menar allvar och reaktionen i London blir häftig. Bostons hamn stängs. De flesta kolonister vill inte bryta med England, men beslutar att all handel med England skall upphöra tills de, amerikanerna, fått sina rättigheter. Samtidigt intar engelska trupper Boston och stora förråd av militär utrustning skeppas in. Kriget står för dörren. Ombud för kolonisterna samlas till en kongress i Philadelphia. Anhängarna av självständighet blir allt fler. Alla inser, att om engelsmännen går till militär attack är saken avgjord och på våren 1775 gör de just det. Kongressen ger Thomas Jefferson i uppdrag att skriva en deklaration om full självständighet. Den 4:e juli 1776 läses deklarationen högtidligen upp i kongressen. Den antas. Självständighetsförklaringen Förklaringen inleds med tre meningar, som inte bara lägger grunden för en ny nation, utan för en ny epok demokratins tidsålder: obestridlig något som inte kan förnekas befogenhet: rätt att enligt lagen göra vissa åtgärder Vi ser dessa sanningar som självklara: att alla människor är skapade jämlika, att de av sin Skapare har utrustats med vissa obestridliga Rättigheter, bland dessa rätten till Liv, Frihet och strävan efter Lycka. För att säkra dessa rättigheter har Människor inrättat Regeringar, som erhåller sina befogenheter genom de styrdas samtycke. Närhelst någon Styrelseform hotar dessa rättigheter har folket Rätt att ändra eller upphäva den.

12 45 Här formuleras högtidliga löften om vilka rättigheter människor har av födseln. Och att folket, om regeringen inte värnar dessa rättigheter, har rätt att störta den. Det är filosofen John Lockes ord som här slås fast som själva grundvalen för en hel stat, en medborgarstat. Samma principer kommer att inspirera reformer och revolutioner de kommande 200 åren. Först den franska revolutionen tretton år senare, sedan och 1900-talens alla demokratirörelser från den engelska rösträttsrörelsen, över de nordiska folkrörelsernas kamp för demokrati, till de kinesiska studenternas demonstrationer på Himmelska fridens torg Befrielsekriget Kolonierna är nu i fullt uppror. England sänder skepp efter skepp med kanoner och soldater över Atlanten. De är överlägsna i det mesta: i antal, i stridsvana, i kunnigt ledarskap. Men amerikanernas kampvilja, lokalkännedom och vapenskicklighet räddar dem. De har också prickskyttar utan dess like i världen nybyggare för vilka förmågan att träffa en vit hare på ett snötäckt fält 100 meter bort länge varit skillnaden mellan svält och överlevnad. Dessutom använder de ofta gerillataktik små, snabba enheter som plötsligt dyker upp, skjuter och försvinner. Det är inte engelsk trupp van vid den har sedan århundraden bara slagits på öppna fält, i väl inövad ordning. Amerikanarna får också hjälp, av Englands traditionella fiender Frankrike och Spanien, enligt den gamla sanningen: fiendens fiende är min vän. Så trots att de engelska styrkorna vinner fler slag är deras läge hopplöst. Varje gevär, kanon och soldat måste fraktas 480 mil över havet innan de kan göra nytta amerikanerna kan på bråkdelen av samma tid skaffa nya resurser. Så den kontinentala armén under general George Washington tvingar världens största militärmakt på knä sluts freden. Lärdomarna från detta krig ringer över århundradena: hundratals mil hemifrån kan varje stormakt besegras, hur mäktig den än är om befolkningen sluter upp. Denna läxa lär sig senare alla koloniers befrielserörelser under 1900-talet. I Indien, Algeriet, Angola och Vietnam Konstitutionen Så de tretton kolonierna i Amerika gör sig fria. Men hur skall de styras? Varje koloni skall sköta sina lokala angelägenheter, det är alla överens om. Men några kolonier är rädda för maktkoncentration och vill ha ett så svagt gemensamt ledarskap som möjligt, andra vill ha

13 46 en regering som kan stå stark mot inblandning från Europas gamla stormakter. Efter flera års förhandlingar enas man om världens första skrivna konstitution, en författning som i detalj reglerar hur makten i landet ska utövas. Konstitutionen gäller än, och är världens äldsta. Grunden var redan lagd i självständighetsförklaringen: all makt utgår från folket, alla medborgare är jämlikar och har rösträtt, religions-, åsikts- och yttrandefrihet. Konstitutionen slår fast allt detta. Nu bildas Amerikas Förenta Stater en union av fria delstater. Varje delstat sköter sig i stor utsträckning själv. För gemensamma behov utrikespolitik, försvar och valuta upprättas en centralmakt. Men den är fiffigt nog uppdelad på tre maktcentra, som ömsesidigt ska kontrollera varandra: en demokratiskt vald folkförsamling, kongressen, som stiftar lagar, en självständig högsta domstol som kontrollerar att lagarna inte strider mot konstitutionens principer, en verkställande högste ansvarig, presidenten, som väljs vart fjärde år. Han utser själv sin regering och sina ministrar, men kongressen kan åtala och avsätta både dem och presidenten. Presidenten leder utrikespolitiken och är överbefälhavare, men får inte själv starta krig. Den amerikanska konstitutionen träder i kraft 1787 upplysningens frihetsidéer har kommit till makten. Hur omvälvande USA:s födelse ska bli för världen har ingen då en aning om. Här läggs för första gången grunden till en demokrati, där den styrande makten kontrolleras av medborgarna genom fria val för första gången en stat utan adel och kungahus, utan statskyrka eller annat religiöst tvång. USA ska vara en stat där alla makthavare väljs, där lagen är oberoende och lika för alla. Konstitutionens betydelse Blev det så i verkligheten? Inte riktigt. Slaveriet avskaffades i de norra delstaterna, men försvarades envist i de södra. Det krävdes ett inbördeskrig innan slaveri förbjöds över hela USA. Och det dröjde länge innan urbefolkningen, indianerna, blev medborgare som alla andra. Men under århundradena har varje folkgrupp i USA, som hindrats från att utöva sina medfödda rättigheter, sökt stöd i konstitutionens löften om jämlikhet och frihet när de höjt sina krav på rättvisa. Det gäller kvinnor, svarta, indianer och homosexuella. Och till slut har de, med stöd av konstitutionens formuleringar, kunnat tvinga sina motståndare att ge vika.

14 47 Rösträtt Rätten att rösta var från början, både i USA och i andra länder, kopplad till två skyldigheter. Först: man bidrog till statens ekonomi genom att betala skatt och bara de som hade en viss egendom betalade skatt. Sedan: alla vuxna män var skyldiga att ställa upp för krigstjänst om staten var i fara. Båda kraven gällde bara män. Rösträtten var ett kvitto på att man fullgjort sina skyldigheter. Därför dröjde det 80 år innan alla män fick full rösträtt och 130 år innan kvinnorna erövrat den. I sydstaterna skapades lokala regler som gjorde det extra krångligt för svarta att rösta. Först 1965 förbjuds varje inskränkning i den allmänna rösträtten. Återge 1. Hur styrdes världens stater på 1700-talet och på vilket sätt var det annorlunda i England? 2. De amerikanska kolonisterna vägrade att acceptera moderlandets alla beslut. Vilka beslut var det de vände sig emot? 3. Självständighetsförklaringen slog fast att folket har den politiska makten. Hur yttrycktes detta? 9 Omslag till senare äventyrsbok om nybyggarnas hårda liv, när myten om vilda västern odlas. I själva verket var det ont om kvinnor i västern. 4. Konstitutionen inför tre olika maktcentra i USA. Vilka? Erövringen av västern Som ny nation består USA av 13 små delstater mellan Atlantkusten och den massiva bergkedjan Appalacherna. Väster om bergen ligger Ohios slätter och den väldiga prärien. Dit söker sig först äventyrare, pälsjägare och spekulanter, senare allt större grupper av jordhungriga bönder. Indianstammarna är inbördes splittrade och kan inte stå emot när våg efter våg av nybyggare väller in över deras urgamla jaktmarker. Gratis jord delas ut till alla nybyggare, ofta fattiga immigranter från England, Tyskland, Irland och Sverige. I hundratusental kommer de på hästdragna vagnar för att ta de stora vidderna i besittning. Ofta har de bara med sig en bössa, en yxa och en säck majs. Gränslandet mot det okända, the frontier, flyttas allt längre västerut i takt med att miljoner immigranter strömmar till. Mängder av småbönder öppnar vidderna för jordbruk. Efter dem följer jordspekulanter, boskapsuppfödare och amerikanska armén som driver undan indianstammarna till isolerade reservat. Detta är den mytiska tid när västern erövras, slätterna odlas upp och boskapsranchernas cowboys breder ut sig över prärien. reservat: område där etnisk minoritet stängs inne

15 48 USA växer sig stort qvästerns nya territorier blir snart delstater i unionen, liksom de områden USA köper av Frankrike (Louisiana), Spanien (Florida) och Ryssland (Alaska). Genom krig mot Mexiko erövras även Texas och Kalifornien. Så här ser utbredningen ut på en karta: De tretton första staterna 1776 Erhållet vid freden i Versailles 1783 Köpt från Frankrike 1803 Avträtt av Storbritannien 1818 Köpt från Spanien 1819 Införlivat 1845 Avträtt av Storbritannien 1846 Avträtt av Mexico 1848 Köpt från Mexico 1853 Köpt från Ryssland 1867 Slaveriet s28_usa_delstater.eps I detta jätteland försörjer sig människor på olika sätt i olika delar man kan tala om tre olika ekonomiska zoner. I nordöst blomstrar växande städer som Boston och New York genom handel, hantverk och småindustrier. Västerut plöjer farmare upp de bördiga jordarna, får rikliga skördar av majs och vete, satsar på maskiner och storproduktion för export. Och på andra sidan av den mäktiga Mississippifloden ligger de stora prärievidderna med rancher och väldiga boskapshjordar. Men i sydstaterna Virginia, South Carolina, Georgia och andra odlas mest tobak, ris och bomull. På små och stora plantager arbetar slavar som förts in från Afrika. När textilindustrin i England mångdubblas behöver den oerhörda mängder råbomull. I sydstaterna expanderar de stora jordägarna produktionen genom att köpa in allt fler slavar år 1850 finns sammanlagt slavar. I Nordstaterna är slaveriet avskaffat och avskyn mot det stark och utbredd. När unionen växer och nya delstater ansluter blir konflikten akut: plantageägarna vill breda ut sina lönsamma bomullsodlingar särskilt Texas lockar dem. Slaveriets motståndare vägrar blankt och varken ranchägare eller småbönder vill ha plantager i västern vinner deras kandidat Abraham Lincoln presidentvalet. Innan han ens tillträtt sin post bryter sig elva sydstater ur unionen, bildar Amerikas konfedererade stater och utser en egen president. Ett krig om unionens framtid är oundvikligt.

16 49 Inbördeskriget Sydstaterna är underlägsna i resurser, men de har de bästa officerarna och bättre utbildade soldater. I början vinner de också flera större slag under ledning av general Robert E. Lee. Men Nordstaternas flotta blockerar söderns kuster, intar New Orleans och stoppar all handel. Samtidigt upphäver president Lincoln slaveriet över hela södern och svarta frivilliga ansluter sig till nordsidan. Söderns ekonomi vacklar och Lee satsar allt på en marsch mot unionens huvudstad Washington. Han stoppas i det stora slaget vid Gettysburg Där slåss soldater man mot man i tre dagar var tredje av dem, , dör Året därpå samlar sig nordsidan under general Sherman till en kraftfull attack söderut. Trupperna river upp järnvägsspår, bränner skördar, boningshus och städer. Georgias huvudstad Atlanta brinner ned till grunden. Sherman kallar detta totalt krig. Inför denna fullständiga övermakt kapitulerar södern våren Unionen är räddad. Men sex dagar senare mördas Lincoln av en fanatisk sydstatsanhängare. Inbördeskriget kräver över döda. Fler amerikaner stupar där än i alla andra krig landet deltagit i inklusive de båda världskrigen. Förödelsen i södern är stor, liksom bitterheten. 3,2 miljoner slavar befrias, men förblir fattiga och diskriminerade under lång tid framåt. fanatisk: person som orubbligt övertygad om det rätta i den egna åsikten t Unga män anmälde sig ofta som frivilliga i inbördeskriget. Här en oidentifierad yngling, med cigarr i munnen och kniv och revolver i bältet. Visste han vad han gav sig in på?

17 50 En världsmakt blir till Det är Nordstaternas överlägsna resurser som avgör kriget. Industrier i nordöst lägger om till krigsproduktion, järnvägar fraktar utvilade soldater, förnödenheter och vapen till fronten. Ett omfattande telegrafnät ger sekundsnabbt utbyte av information och order mellan fronten och högkvarteret ungefär som sms idag. Under årtiondena efter inbördeskriget fortsätter expansionen i de norra och västra delstaterna. Utdelning av jord till stora och små farmare öppnar västerns vidder och produktionen inom jordbruket mångdubblas. Flera upp till 500 mil långa järnvägar byggs och knyter samman öst- och västkust, norr och söder snart har USA mer järnväg än resten av världen sammantagen. Också befolkningen växer så det knakar under hela 1800-talet från ungefär 5 miljoner till 93 miljoner. Förklaringen är att amerikanerna, jämfört med tidens européer, lever hälsosammare. De äter bättre, blir i snitt ett par centimeter längre och föder fler barn. Dessutom anländer miljontals invandrare arbetsföra män och kvinnor i sina bästa år som också föder många barn. Trots det råder en ständig brist på arbetskraft. Därför jagar industrin hela tiden nya tekniska lösningar. De företag som utvecklar snabbare maskiner och effektivare arbetsorganisation växer till jättar, de andra går under. Produktionen ökar i rasande takt, också för att råvaror finns i överflöd i det egna landet. Vid sekelskiftet 1900 har USA:s industriproduktion vuxit förbi alla andra staters. New York och Chicago blir miljonstäder där kostnaden för mark nu är så stor att man börjar bygga på höjden. Billigt och hållfast stål finns att tillgå, liksom pålitliga och snabba hissar. Höghus och skyskrapor växer upp som svampar ur jorden och stadslandskapet förvandlas. Amerikanska skylines blir symboler för den stat som ska komma att dominera 1900-talets världshistoria. t New York, kallat världens huvudstad under 1900-talet. I förgrunden Brooklyn Bridge, bakom syns Woolworth Building som med sina 60 våningar länge var världens högsta byggnad.

18 51 Återge 5. Vad lockade nybyggare till områdena västerut? 6. Vad var tepartyt i Boston och vad var viktigt med det? 7. I texten talas om tre ekonomiska zoner i det fria USA. Beskriv dem. 8. Var i unionen fanns slavar? Hur många? Varför ökade antalet i början på 1800-talet? 9. Att USA:s befolkning växte så snabbt under 1800-talet hade flera skäl. Vilka då? 10. Vad tvingar amerikansk industri att jaga ny teknik och en effektivare organisation av arbetet? Förklara 11. Den politiska makten i USA är fördelad på tre skilda maktcentra. Vilka är de? Förklara vad de som skrev konstitutionen ville vinna med det. 12. Förklara vad var så omvälvande nytt med den amerikanska konstitutionen? På vilket sätt har diskriminerade medborgare senare haft nytta av konstitutionen? 13. Under inbördeskriget blockerade nordstaterna söderns kuster. Varför? Sammanfatta och resonera 14. Vilka resurser hade USA som gjorde att landet utvecklades så snabbt under 1800-talet? Sammanfatta och resonera. 15. I USA är det en fråga som ständigt diskuterats: vad ska den federala staten i Washington bestämma om och vad ska delstaterna få sköta själva? Frågan är hett omdebatterad än idag. Resonera om problem i denna maktbalans. Se historia! John Adams (miniserie, 2008). Om hur den amerikanska revolutionen blir till och hur den nya statens grundprinciper mejslas ut. I centrum står John Adams advokat och frihetskämpe, senare USA:s andre president. Spännande, upplysande och välgjort en njutbar åtta timmars historielektion. Dansar med vargar (Dances with Wolfes, Costner 1990). John Dunbar är löjtnant i nordstatsarmén under inbördeskriget. Mitt under ett slag får blodbadet honom att tappa fattningen han stormar ensam fram mot fiendens linjer för att få dö. Truppen tror att det är hjältemod, följer efter och slaget vinns. Dunbar väljer nu en postering så långt bort från civilisationen han kan komma. Ensam vid sin utpost lär han känna både vargar och indianer och omprövar sitt liv. Gangs of New York (Scorsese, 2002). En våldsam historia som återskapar slummiljön i New Yorks invandrarkvarter under 1860-talet. Ung man återvänder efter några års frånvaro för att hämnas sin far, som mördats av en gängledare. Rå, men kraftfull. Spela historia! Empire: Total War (2009. Här kämpar man under talet som en av tolv spelbara nationer de flesta från Europa. Det gäller att skaffa sig fördelar och växa som nation. Historiska karaktärer som t.ex. Karl XII uppenbarar sig och alla talar sitt eget språk. Spelaren har även chans att ändra historien. Om t.ex. engelsmännen struntar i teskatten mot amerikanerna kanske USA inte uppstår? Om franske kungen genomför reformer kanske det inte blir någon revolution? Det är du som väljer hur du för maktspelet. Ata Extracts from the American Civil War (1998), Line of Muskets (2003). Du är general under amerikanska inbördeskriget. När kriget var över hade mer än en miljon amerikaner dött eller sårats i det första moderna kriget. Med dina trupper försöker du erövra fiendens delstater och få tillgång till mer resurser och kanske i slutändan vinna kriget.

19 62 3 Den industriella revolutionen Den industriella revolutionen förändrar under talet Västeuropa, USA och Sverige. Från landsbygden strömmar miljoner till städernas fabriker. Hela västvärlden lyfts ur nöd och fattigdom. Idag pågår samma industriella revolution i Asien och Latinamerika. Men allt börjar i England, i slutet av 1700-talet. Hur gör du dina egna kläder? Gör en tidsresa 250 år tillbaka. Du och din familj lever på landet och gör allting själva er mat, huset ni bor i, era kläder. Så har människor levt i årtusenden, det kallas självhushåll. Hur livet blir beror på väderleken och det egna arbetet. Goda år har fåren bete, kon mjölkar bra och åkern är frodig. Men nu är det höst och det börjar bli kyligt du behöver något varmt att sätta på dig. Du fångar in några får, klipper dem och står där med en säck ull. Sedan ska du karda ullen, rena och tvinna den och sätta dig vid spinnrocken. Efter några dagars arbete har du garn nog för att väva ett stycke tyg. Sedan ska tyget mätas, klippas och sys ihop till den varma tröja du har längtat efter. I ett självhushåll krävs allt detta arbete bara för att klä sig. Men om människor istället börjar specialisera sig på olika arbeten blir allt betydligt enklare och bättre. Specialisering i det här fallet innebär att du klipper får, mjölkar kor och ystar smör, medan någon annan tillverkar varma tröjor. Sedan byter ni. Textilindustrin växer kommersiell produktion i syfte att sälja och tjäna pengar Den som specialiserar sig på att spinna och väva blir bättre på det än en amatör som bara gör det en gång om året. Specialisten arbetar snabbare och gör ett bättre tyg. Så uppstår kommersiell produktion av textilier. Fabriksägare samlar arbetare i stora lokaler där de gör samma sak hela tiden: några kardar ull, andra spinner, väver, syr. Enkla maskiner drivs med händer eller fötter, och det går undan. Kläderna fabriken gör blir allt billigare. Fler får råd att köpa mer och bättre kläder. Resurserna i samhället växer, det blir mer att dela på. Det är detta som är ekonomisk tillväxt.

20 63 I mitten av 1700-talet växer befolkningen och därmed efterfrågan på billiga tyger. Fabrikerna kan sälja hur mycket som helst nu behövs maskiner! Först kommer Spinning Jenny, en handvevad spinnmaskin som spinner åtta trådar samtidigt en arbetare producerar med hjälp av en maskin lika mycket som det krävdes åtta till förut. Maskinen utvecklas: den spinner 20 trådar, och när man kopplar den till ett vattenhjul spinner den 80 trådar. Tyget blir billigare, försäljningen ökar, produktionen byggs ut. Snart kommer mekaniska vävstolar, som flätar trådarna till ett tätt tyg. Maskinerna mångdubblar det mänskliga arbetet. Den industriella revolutionen är i full gång. Varför just i England? På den tiden vet ingen att det är en revolution, eller vad allt ska leda till. Först i efterhand kan historiker förklara vad som skedde och varför det skedde i England. Så här brukar de resonera: Skottland och England tar bort alla tullar och gör Storbritannien till en enda, tullfri hemmamarknad. Dit hör också landets kolonier runtom i världen, inte minst Indien. Den engelska massproduktionen av textil och verktyg säljer stort även i resten av Europa. Ju större marknad, desto högre tillväxt. tull: allmän avgift som betalas när varor ska passera en gräns t Flicka som fåraherde, före den industriella revolutionen. Vill hon sticka sig en värmande tröja måste hon göra allt arbete själv.

21 64 investering satsning som förväntas ge framtida ekonomisk vinst paroll: slagkraftig, kortfattad formulering av krav eller handlingslinje Under åren hade andra kolonialmakter som Spanien, Frankrike och Holland tjänat oerhörda pengar på handel med kryddor, guld och slavar. Men bara i England (och Holland) används vinsterna till investeringar i jordbruk och fabriker. För sådant är långsiktiga satsningar som inte ger någon vinst på ett års sikt, kanske inte ens på fem men på tio år kanske gigantiska vinster. Tio år de som satsar så, måste vara säkra på att landet är stabilt och på att de kan påverka politiken. Makten i England delas mellan kungen och ett parlament som styrs av adel, godsägare och rika köpmän (se s. XXX). Båda sidor tolererar varandra och satsar gemensamt pengar i lönsamma handelsföretag. Alla regeringar stöder därför handel, storjordbruk och industrier underparollen : make profits! Men de breda folklagren får politiskt inflytande först mot slutet av 1800-talet. hägna in omge ett område med staket eller mur Jordbrukets utveckling När textilfabrikerna bygger ut behöver de mer råvaror. Ull kan produceras inom landet och fabrikerna betalar bra, så rika handelsmän köper upp stora jordarealer. Där startar de fårskötsel och producerar livsmedel i stor skala åt de växande städerna. Nya maskiner gör arbetet effektivt och många lantarbetare avskedas. Mindre lantbruk har svårt att hålla lika låga priser och köps upp av de större. Godsägarna ser att fårskötsel är lönsammare än att arrendera ut (hyra ut) mark till småbönder. De vräker sina arrendebönder. Allmänningarna fria marker där många fattiga bor och låter sina djur beta köps upp, hägnas in och blir fårfarmar. Engelskt jordbruk koncentreras till storgods på 50 år halveras arbetskraften i jordbruket. De jordlösa flyttar in till städernas industrier, eller utvandrar till Nordamerika och Australien. Arbetskraft, uppfinningar På bara 70 år växer befolkningen i Storbritannien från åtta miljoner till fjorton. Med så gott om arbetskraft kan industrin expandera ännu mer. Kol och järnmalm finns nära varandra och när puddelprocessen uppfinns kan man producera järn av hög kvalitet. Gruvor för järnmalm och stenkol öppnas i massor. Utvecklingen av valsverket ger också nya möjligheter nu kan järnet valsas till tunn plåt. Det blir särskilt viktigt när nästa tekniska uppfinning ser dagens ljus, James Watts förbättring av ångmaskinen. Att ånga är en kraftkälla är känt sedan länge. I gruvorna används ångdrivna pumpar för att få upp vatten från gruvgångarna. James Watt förändrar ångmaskinen och gör den åtta gånger effektivare än

22 65 tidigare versioner. Den blir nu en maskin som även kan driva andra maskiner. Vattenhjulet är annars den vanliga kraftkällan men då kan en fabrik bara byggas där det finns rinnande vatten. Ångmaskinen kan placeras var som helst. Ångmaskinen sprids först långsamt den drivs med kol som ofta måste fraktas långa vägar. Men kol behövs också i järntillverkningen och där det inte finns farbara floder bygger man nu ett nät av kanaler. Det gör att ångmaskinen blir ännu attraktivare. Snart är den en viktig del i både järn- och textilindustrin. Industristäder som Manchester växer upp där läget är gynnsamt, inte bara där det finns vatten. Så kommer far och son Stephenson på hur man kan sätta hjul på ångmaskinen och få ett lokomotiv att tuffa fram på räls. Det blir början till ett febrilt järnvägsbyggande över hela England. Amerikanen Fulton anpassar en ångmaskin så den kan driva fram fartyg och ångfartyget är här. Snart får vi också oceangående ångare. Järnvägar och ångfartyg förändrar transporterna och världen för gott. Återge 1. Vad innebar det att folk på landet förr levde i små självhushåll? 2. Vilka fördelar kommer med specialisering och fabriksproduktion? 3. Watts ångmaskin leder till viktiga förändringar på många områden. Berätta! febrilt intensiv och brådskande 9 Järnvägen mellan Manchester och Liverpool invigs Infälld syns en av lokomotivets pionjärer, George Stephenson, liksom två av hans konkurrenters maskiner. Den översta av dem är svensken John Ericssons Novelty (se sid. xx).

23 66 Levnadsförhållanden Storbritannien kallas i mitten av 1800-talet världens fabrik här tillverkas mer industrivaror än i resten av världen tillsammans. Alla får tillgång till fler och billigare varor också arbetarna, och i den meningen lever de bättre. De stora vinsterna kammas dock hem av fabriksägare, handelsmän, redare och bankirer. Många av dem skaffar sig ofantliga förmögenheter. Välståndet skapar även en växande medelklass. Jurister behövs för affärskontrakt, för arvsskiften och tvister. Också läkare, bokhållare och småföretagare av alla slag blir fler och får det gradvis bättre. 9 Barn hade alltid arbetat i jordbruket. Nu används de också i industrin. Men arbetet där är både hårdare och farligare. cynisk: likgiltig för medmänniskors lidanden Hur lever industriarbetarna? De arbetare som tidigare varit småhantverkare avskyr fabriksarbetet. De tjänar bättre, men de kan inte påverka någonting utan måste hålla maskinernas arbetstakt och den styrs av fabriksägaren. De måste arbeta i längre pass än de gjort på landsbygden 14 timmar är det vanliga. Risken för olyckor är stor avhuggna fingrar och stympade lemmar är en vanlig syn i fabrikerna. Arbetsmiljön bland maskinerna är dammig och smutsig. Värst är det i kolgruvorna. Där arbetar män med själva brytningen, medan kvinnor och barn används för att släpa kolet i trånga gångar upp mot ytan. I textilfabrikerna föredrar ägarna unga kvinnor som arbetskraft, eftersom de har lägre löner än männen. Barn används överallt. De mest cyniska fabriksägarna hämtar till och med föräldralösa barn från fattigvården som arbetare när de upptäcker att det kan ge ännu högre vinster. När arbetsförhållanden som dessa beskrivs i tidningar och romaner reagerar parlamentet. Den tillsätter kommittéer som rapporterar om hårresande missförhållanden och föreslår lagstiftning. Men motståndet är hårt och det dröjer innan precisa lagar och oberoende inspektioner införs. rovdrift: hänsynslöst utnyttjande Så småningom inser ansvariga politiker att en helt fri arbetsmarknad är skadlig för samhället. På och 40-talen kommer effektiva fabrikslagar som begränsar barns och kvinnors arbete, kortar allas arbetstider och reglerar nattarbetet. Härmed är det slut på fabriksägarnas rovdrift på arbetare. Samtidigt börjar industrins arbetare att ta sina öden i egna händer. Fackföreningar bildas, och när rösträtten utvidgas, också arbetarpartier. De tvingar fram att arbetarna får en stigande andel av den industriella revolutionens vinster.

24 67 Ut över Europa Alla länder i Västeuropa vill ta efter succén i England och under 1800-talets första årtionden tar det fart. Råvaror, arbetskraft, kapital och goda transporter krävs. Först ut är Belgien som har allt detta och även fördelen av nyare teknik. I de tyska småstaterna går det långsammare, men efter enandet i en enda stat 1871 expanderar industrin i rasande takt. På 30 år går man om England som industrimakt. Samtidigt börjar tillväxten också i Sverige. Ny teknik, ny arbetsorganisation Ångmaskinen förbättras och är i slutet av 1800-talet den mest använda energikällan. Men nya uppfinningar kommer som snart förändrar både industri, samhälle och vardagsliv. Gas används för gatubelysning i städerna, som nu lever upp på kvällarna. Thomas Edison uppfinner den elektriska glödlampan plötsligt kan hemmen lysas upp och dagen förlängas. Elektriska motorer utvecklas och kommer gradvis att ersätta ångdriften i fabrikerna. Ett hållbarare stål börjar massproduceras och kombineras med betong (som klarar hårt tryck) till armerad betong och man bygga ännu större och längre broar, höghus och skyskrapor. Och precis vid sekelskiftet 1900 utvecklar tyskarna Gottleib Daimler, Carl Benz och Adam Opel automobiler som drivs av en bensinmotor. Samtidigt är man i USA i färd med att utveckla teknik att borra efter råolja, framställa fotogen och bensin. I Detroit börjar snart Henry Ford t Arbete vid det löpande bandet hos Ford Motors i Detroit. Det nya sättet att organisera arbetet i mindre moment gav också jobb för kvinnliga arbetare.

25 68 massproducera bilar. Arbetet organiseras så att varje arbetare bara sköter ett enda arbetsmoment arbetsorganisationen kallas för det löpande bandet. Tillsammans kommer dessa nya tekniker och metoder att leda till en fantastisk ökning av mängden varor och inkomster i västvärlden under 1900-talet. Industrialiseringens segertåg Den industriella revolutionen börjar i England och når under 1800-talet Västeuropa, USA och Sverige. Råvaror lyfts ur jordens inre, enorma mängder varor produceras, kanaler, ångfartyg och järnvägar snabbar på transporterna. Från landsbygden strömmar miljoner till städernas fabriker. På 150 år lyfts hela västvärlden ur nöd och fattigdom. Idag pågår precis samma revolution i Asien och Latinamerika. Den industriella revolutionen började i England i slutet av 1700-talet och sprids sedan vidare. Mindre än två århundraden senare har västvärlden lämnat fattigdom och nöd bakom sig en av de största omvälvningarna i mänsklighetens historia. För 100 år sedan skedde samma sak i Japan, för 80 år sedan i Sovjetunionen, för 50 år sedan i Sydkorea, Taiwan och Singapore. Idag pågår samma industriella revolution i Kina och Indien, Brasilien och Chile, Thailand och Malaysia, Indonesien och Turkiet. Återge 4. Vilka blir rika på industrialiseringen? Och vad vinner medelklassen på utvecklingen? 5. Hur sprider sig den industriella revolutionen vidare från Storbritannien på 1800-talet? Förklara 6. Förklara hur ekonomisk tillväxt går till. Använd exemplet med den tidiga engelska textilindustrin. 7. När textilfabrikerna växer i England förlorar många arrendatorer sin jord. Förklara varför det ena leder till det andra. 8. Hur var industriarbetarnas arbetsvillkor? Vad tvingade fram förbättringar? 9. Ny teknik och ny arbetsorganisation kommer i början av 1900-talet. Förklara vilka förändringar detta leder till. Sammanfatta och resonera 10. Förklara varför den industriella revolutionen kommer just i Storbritannien. Varför inte i till exempel Spanien?

26 69 Se historia! Det förlovade landet (1975). En av få spelfilmer om industrialiseringen på 1800-talet. Polacken Wajda skildrar hemstaden Lodz under några våldsamma år när en stor textilindustri växer upp. Här finns investerare, som gör sagolika vinster och spekulerar vilt på börsen. Här finns också alla arbetare som sliter hårt i högkonjunkturen och sedan sparkas när tiderna blir sämre. Riktigt levande historisk film. Den stora gruvstrejken (1993). Kraftfullt om franska gruvarbetares liv och villkor under sent 1800-tal. De vidriga arbetsförhållandena blir outhärdliga när de redan låga lönerna sänks. Arbetarna strejkar och drivs till svält. När ägarna kallar in militär saboterar arbetarna gruvan och en serie tragiska händelser följer. There will be blood (2007). Rafflande om den amerikanska oljeboomen runt sekelskiftet Oljeletare köper mark av enkla bönder och sprider löften omkring sig. Råkapitalism inpå bara skinnet: skitiga händer, orädd framåtanda, hänsynslös girighet som skapar rikedom hos några få och sliter ut andra. Spela historia! Victoria An Empire Under the Sun (2003) I industrialismens början får du möjlighet att leda ett land i ungefär hundra år. Du kan välja att satsa på att bygga järnvägar, skapa bra lagar och skatteregler för företag osv. Du kan också välja andra vägar: gå i krig med dina grannar eller försöka skapa ett globalt imperium. Det är du som regerar