Reviderad verksamhetsplan och budget för socialnämnden 2017

Transkript

1 SOLNA STAD Socialförvaltningen SID 1 (1) SN/2016:233 TJÄNSTESKRIVELSE Reviderad verksamhetsplan och budget för socialnämnden 2017 Sammanfattning Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år Revidering Utifrån att kommunfullmäktige behandlat ärendet om stadens verksamhetsplan och budget behöver nämnderna besluta om en reviderad VP och budget. De ändringar som gjorts är Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen utreda hur staden kan fungera som länk mellan frivilligorganisationer och volontärer (frivilligcenter). Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet och socialnämnden får i uppdrag att utreda hur samarbetet med polismyndigheten kan förstärkas avseende stöd till brottsoffer. Nämnden är huvudansvarig för uppdraget där nämnden står först i formuleringen och i det andra uppdraget har nämnden ett biträdande ansvar. Förslag till beslut Socialnämnden fastställer förvaltningens förslag till reviderad verksamhetsplan och budget för 2017 med inriktning för inklusive mål, uppdrag, ekonomiska ramar, internkontrollplan och konkurrensplan. Ann-Charlotte Fager förvaltningschef Jennie Enström Chefsadministratör Bilaga: Verksamhetsplan och budget för socialnämnden, Internkontrollplan för socialnämnden 2017.

2 Verksamhetsplan och budget reviderad version Socialnämnden 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 4 Solna stads styrning... 4 Mål och uppdrag... 4 Solna stads vision och övergripande mål... 4 Nämndmål... 5 Löpande verksamhet enligt reglemente... 6 Nämndens uppdrag... 6 Verksamhet och organisation... 6 Förutsättningar inför Framtida utmaningar... 8 Organisation... 8 Förvaltningen... 9 Medarbetare... 9 Budget Driftbudget Investeringsbudget Taxor och avgifter Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Tvärsektoriella frågor Internationellt Likabehandling Miljö Konkurrensutsättning Internkontroll

4 Sammanfattning Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år Kommunstyrelsen beslutade i juni att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att senare, allt eftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Socialnämnden har en volymberäknad ram som tar hänsyn till demografiska förändringar. För 2017 har nämnden tilldelats en ram på tkr och detta innebär en ökning av ram med totalt tkr jämfört med föregående år. Det är svårt att i nuläget bedöma hur det framtida inflödet av flyktingar och ensamkommande barn kommer att utvecklas. Förvaltningens bedömning är dock att den låga nivå som inflödet legat på sedan slutet av 2015 kommer att hålla i sig den närmaste framtiden. Efter beslut av regeringen kommer den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem och nya regler att träda i kraft avseende ensamkommande barn- och unga, vilket innebär kraftigt sänkta ersättningar till kommunerna samt vissa begränsningar i möjligheterna att placera barn i en annan kommun än den egna. Familjehemsvården förstärks med en projektanställning under ett års tid för att rekrytera parallellt med familjepoolen med syfte att hitta fler familjehem och undvika långa kostsamma jourplaceringar. Antalet LVU-placeringar ökar och nästan hela ökningen utgörs av unga som inte är ensamkommande asylsökande barn. Antalet institutionsplaceringar av ungdomar är vanligast vilket har gett ett budgetunderskott för enheten. De senaste åren har inflödet av anmälningar kring barn- och unga legat på en hög nivå men under 2016 har antalet stabiliserats. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har fått svårare att rekrytera och behålla personal vilket är ett hinder för socialtjänstens kvalitetsutveckling. Förvaltningen har noterat en väsentlig skillnad från 2015 som innebär svårigheter att rekrytera erfaren personal samt en förändrad lönebild och det kommer att krävas en långsiktig planering för att även i fortsättningen kunna erbjuda en socialtjänst av hög kvalitet. Förvaltningen kommer att utveckla arbetet med våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt stöd och skydd till brottsoffer. En viktig del i det framtida arbetet är att upptäcka våldsutsatta innan våldsprocessen eskalerat samt att fokusera på förebyggande arbete. För att säkra brukarna bästa möjliga stöd och hjälp kommer ett fortsatt och långsiktigt arbete krävas kring helhetssyn och samverkan, såväl internt som externt för förvaltningen. Kommunstyrelsen har i planeringsunderlaget i juni beslutat om följande nämndmål för nämnden: Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. Kommunfullmäktige beslutade i november om uppdrag till nämnderna. Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen utreda hur staden kan fungera som länk mellan frivilligorganisationer och volontärer (frivilligcenter). Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet och socialnämnden får i uppdrag att utreda hur samarbetet med polismyndigheten kan förstärkas avseende stöd till brottsoffer. Nämnden är huvudansvarig för uppdraget där nämnden står först i formuleringen och i det andra uppdraget har nämnden ett biträdande ansvar. 3

5 Nämndens ansvarsområden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd och social service i form av råd, stöd eller behandling, så att den enskildes eller familjens egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämnden ansvarar också för att personer med psykiska funktionshinder får stöd och därmed ökade möjligheter att leva som andra i samhället. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Solna stads styrning Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år Kommunfullmäktige beslutade i verksamhetsplan och budget inför 2016 om ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal/mått. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. De individuella målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Mål och uppdrag Solna stads vision och övergripande mål Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och fyra övergripande mål. Solna stads vision lyder på följande sätt: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. 4

6 Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger avsedda resultat i verksamheterna. Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras. Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och utvärderas. Det ska vara ordning och reda i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget. Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en internationell prägel och vara en mötesplats för människor med olika bakgrund, en importhamn för nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och allas potential tas tillvara i stadens och regionens utveckling. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning genom eget arbete. Den service som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de solnabor som behöver den under livets olika skeden. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av bostäder, arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och solnaborna mäktar med utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De möjligheter som tillväxten skapar ska tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas ihop för att skapa en sammanhållen och levande stad. Nämndmål Kommunfullmäktige har i verksamhetsplan och budget 2017 beslutat om följande nämndmål för nämnden. Nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd. Nedan beskrivs nämndens huvudsakliga aktiviteter per respektive nämndmål under Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Aktiviteter Arbeta för att andelen Solnabor med försörjningsstöd ska ligga på en låg nivå Fokusera på långtidsärenden med komplex problematik Beskrivning Utreda och besluta om ekonomiskt bistånd och motivera till insatser som gör att personer så fort som möjligt kan bli självförsörjande Erbjuda särskilda utrednings- och stödinsatser för personer som saknar arbetsförmåga med målet att klienten ska få rätt ersättning. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Aktiviteter Inför varje tänkt placering överväga vad som är gjort och vad som ytterligare kan göras i öppenvårdsform Öka brukarmedverkan för målgruppen Beskrivning Rutin finns för att i samråd med chef diskutera och anpassa, utveckla och förbättra insatser på hemmaplan. Erbjuda deltagande i studiecirklar med fokus på självhjälp Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Aktiviteter Korta utredningstiderna för barn Öka tillgången på familjehem Beskrivning Genom projekt med intensivutredningar få ett snabbare beslutsunderlag och sätta in insatser tidigare Familjehemsvården förstärks med en projektanställning under ett års tid för 5

7 Aktiviteter Beskrivning att rekrytera parallellt med familjepoolen Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Aktiviteter Arbeta för integration av ensamkommande flyktingbarn Utveckla verksamheten på boendena Beskrivning I samarbete med förvaltningar arbeta för att insatser som ges är väl samordnade och underlättar integration Tillsammans med enhetens boendesamordnare utveckla verksamheten på boendena Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. Aktiviteter Öka helhetssyn och samverkan inom förvaltningen Fortsätta arbetet med samverkan OF och BUF Beskrivning För att säkra stödet till brukarna krävs ett långsiktigt arbete för helhetssyn och samverkan Samverkansöverenskommelse finns med båda förvaltningarna och arbetet fortsätter med att i samverkan ta fram rutiner Löpande verksamhet enligt reglemente Vid sidan av nämndens verksamhet utifrån nämndens nämndmål, finns även en löpande verksamhet utifrån det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för respektive nämnd. Inom de uppgifter som ligger inom nämndens ansvarsområde så ansvarar socialnämnden även för serveringstillstånd och annan tillståndsverksamhet. Vissa av nämndens verksamheter bedrivs också tillsammans med andra kommuner och flertalet av de insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Nämnden ger också verksamhetsbidrag och stöd till viss frivillig och ideell verksamhet. Nämndens uppdrag Uppdrag kan åläggas styrelse och nämnder. Dess syfte är att styra mot politiska prioriteringar och de övergripande målen för staden. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Kommunfullmäktige har i november beslutat om följande nämnduppdrag för nämnden. Socialnämnden har av kommunfullmäktige tilldelats två uppdrag under 2017, där socialnämnden har ett huvudansvar i att tillsammans med kommunstyrelsen utreda hur staden kan fungera som länk mellan frivilligorganisationer och volontärer och även bistå kommunstyrelsen genom trygghetsrådet i att utreda hur samarbetet men polismyndigheten kan förstärkas avseende stöd till brottsoffer. Hur dessa uppdrag ska utföras meddelas nämnden vi ett senare tillfälle. Uppdrag Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen utreda hur staden kan fungera som länk mellan frivilligorganisationer och volontärer (frivilligcenter). Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet och socialnämnden får i uppdrag att utreda hur samarbetet med polismyndigheten kan förstärkas avseende stöd till brottsoffer. Verksamhet och organisation Förutsättningar inför 2017 Det är svårt att i nuläget bedöma hur det framtida inflödet av flyktingar och ensamkommande barn kommer att utvecklas. Förvaltningens bedömning är dock att den låga nivå som inflödet legat på sedan slutet av 2015 kommer att hålla i sig den närmaste framtiden. Efter beslut av regeringen kommer den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem och nya regler att träda i kraft avseende ensamkommande barn- och unga, vilket innebär kraftigt sänkta ersättningar till kommunerna samt vissa begränsningar i möjligheterna att placera barn i en annan kommun än den egna. Ett avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller utvisningsbeslut innebär ofta stor oro för den ensamkommande och omgivningen. Inte sällan krävs i dessa situationer omfattande insatser av såväl den egna verksamheten som av boenden och av andra verksamheter som framför allt psykiatrin. 6

8 Utifrån att många människor flytt till Sverige kan fler barn- och ungdomar aktualiseras på förvaltningen. En ändring i Lagen om vård av unga, (LVU), börjar gälla 1 juli 2017 och väntas ge socialtjänsten rätt att gripa in även när barnen ingår i en familj av EU-migranter. Idag är rättsläget oklart och tolkas utifrån en aktuell dom från , avseende att LVU inte går att tillämpa när det gäller EU-medborgares barn. Förvaltningen behöver fortsätta att följa ärendeutvecklingen utifrån att antalet LVU-placeringar ökar. Nästan hela ökningen utgörs av unga som inte är ensamkommande asylsökande barn. Antalet institutionsplaceringar av ungdomar är vanligast vilket har gett ett budgetunderskott för enheten. Intern öppenvård för barn ökade under 2016 och det finns ett behov att utveckla en sammanhållen öppenvård för både barn- och ungdom med insatser som kan erbjudas på hemmaplan. De senaste åren har inflödet av anmälningar kring barn- och unga legat på en hög nivå men under 2016 har antalet stabiliserats, vilket också är fallet i de flesta andra nordvästkommunerna. Det är svårigheter att rekrytera och behålla familjehem vilket leder till att barn- och ungdomar får vistas längre i jourhem än vad som är önskvärt. Regeringen har uppdaterat handlingsplanen till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp som sträcker sig från 2016 till Allmänna barnhuset har fått i uppdrag att ta fram en modell för bättre stöd och behandling samt att ta fram och sprida information till landets skolor. Nya BBIC är förenklat och ger förutsättningar till bättre och enklare utredningar samt förbättrad uppföljning av insatser. Barnombudsmannen, (BO), tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län, kommer att få i uppdrag att lyssna på de ensamkommande barn som kommit tillbaka efter att avvikelse, om de omständigheter som är kopplade till deras försvinnande. Den svenska arbetsmarknaden väntas fortsätta att utvecklas väl och arbetslösheten förväntas minska till 6,2 procent under 2017, vilket antas minska antalet sökande av försörjningsstöd. De nya jobben växer fram över hela landet men storstadsregionerna står fortfarande för den tydligaste jobbtillväxten. Det framgångsrika arbetet enligt Solnamodellen kommer att fortsätta i Solna och innebär att andelen solnabor med försörjningsstöd väntas fortsätta ligga på en låg nivå. Höjningar kommer att ske av socialförsäkringar avseende, sjuk- och aktivitetsersättning, bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, underhållsstödet för äldre barn samt flerbarnstillägget. Trenden med den låga andelen Solnabor som uppbär försörjningsstöd förväntas hålla i sig. Resultaten från nationella undersökningar visar att den totala alkoholkonsumtionen minskat för alla åldrar utom för äldre, över 65 år, och då främst bland kvinnor. Ungdomar dricker mindre men däremot ökar gruppen ungdomar med blandmissbruk eller missbruk av narkotika. Förekomster av kriminalitet i den gruppen är hög. Studier visar också att samsjuklighet, (missbruk och socialpsykiatrisk problematik), bland ungdomar med narkotika/blandmissbruk är vanligt. Solna avviker inte från denna beskrivning. En samverkansöverenskommelse har upprättats mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län kring personer med missbruk och beroende, med syfte att främja samverkan och samarbete mellan huvudmännen, minska sjuklighet och dödlighet samt förebygga suicid. Överenskommelsen lyfter prioriterade målgrupper som föräldrar och gravida med missbruk och beroende samt barn, ungdomar och vuxna i åldrar 13 till 17 år och 18 till 25 år med missbruk och beroende samt samsjuklighet. Personer över 65 år som riskerar att utveckla missbruk och beroende är också en prioriterad grupp. Under senare år har intresset och engagemanget för brukarmedverkan- och inflytande inom socialtjänst och hälso- och sjukvård växt sig allt starkare. En rad olika metoder prövas runt om i landet och forskning pågår. En ökad brukarmedverkan förutsätter ett arbete på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Uppdrag psykisk hälsa , är en nationell överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, (SKL). Parterna är överens om en långsiktigt plan för området psykisk hälsa för att kunna erbjuda befolkningen individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet. Solna har deltagit i framtagandet av den gemensamma regionala planen samt tagit fram en strategi för att bryta ner den på kommunalnivå. Arbetet kommer att omfatta förutom personer med psykisk funktionsnedsättning, även barn, unga, äldre samt nyanlända med psykisk ohälsa. Genomgående tema är också brukarnas möjlighet till delaktighet och inflytande. Lagstiftningen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård enl. betalningsansvarslagen, (BAL), har setts över och lagförslaget har varit på remiss. SKL har i sitt remissvar välkomnat förändringar som syftar till en mer strukturerad utskrivningsprocess för med fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän vilket gynnar klienten. Om förslaget går igenom så innebär det dock att kommunens betalningsansvar kommer 7

9 infalla tidigare efter utskrivning från slutenvård, redan efter tre dagar. Framtida utmaningar Förvaltningen står inför flera utmaningar och de mest väsentliga presenteras nedan. Det är svårt att bedöma hur inflödet av ensamkommande barn kommer att se ut på längre sikt. Att få till en framgångsrik integration av de ensamkommande flyktingbarnen och ungdomarna blir dock framöver den stora utmaningen för både socialtjänsten, andra förvaltningar, myndigheter och samhället i stort. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg har både nationellt och regionalt fått svårare att rekrytera och behålla personal vilket är ett hinder för socialtjänstens kvalitetsutveckling. I Solna har förvaltningen har noterat en väsentlig skillnad från 2015 som innebär svårigheter att rekrytera erfaren personal samt en förändrad lönebild och det kommer att krävas en långsiktig planering för att även i fortsättningen kunna erbjuda en socialtjänst av hög kvalitet. Av allt att döma kommer förvaltningen att behöva fortsätta att hitta alternativ till kostsamma institutionsplaceringar för ungdomar utifrån att antalet LVU-placeringar ökar. Nästan hela ökningen utgörs av barn- och unga som inte är ensamkommande asylsökande barn och insatsen är vanligast i åldersgruppen år. För att säkra brukarna bästa möjliga stöd och hjälp kommer ett fortsatt och långsiktigt arbete krävas kring helhetssyn och samverkan, såväl internt som externt för förvaltningen. Organisation Förvaltningsledning och stabsfunktion Ledning och gemensam administration med verksamhetsstöd, planering och uppföljning, utredning och utveckling/kvalitet, upphandling och ekonomi, säkerhet och arbetsmiljö, lokaler och personal samt IT och registratur. Tillståndsgr serveringstillstånd etc. Kommungemensam verksamhet förvaltningsövergripande Socialjour (Sigtuna huvudman) Familjevåldsteam Nordväst (Sundbyberg) Relationsvåldscentrum, RVC (Stockholm) Origo Resurscentrum mot hedersrelaterat förtyck och våld (Stockholm) FoU Nordväst (Sollentuna) Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Barnenheten Mottagningsgrupp och långtidshandläggning Rehab, felaktiga utbetalningar (FUT), egna medel, träningslägenheter och sociala kontrakt, rådgivning bostadslöshet, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, dödsboanmälan, brottsoffer- och relationsvåld, etableringsinsatser ensamkommande flyktingbarn, reception och socialregister Arbetsmarknadsgr OSA, ungdomstjänst och Solnamodellen i samverkan med kompetensförvaltningen Gemensam mottagningsgrupp för barn och ungdom 2 utredningsgrupper Familjehemsgrupp Öppenvård med stödgruppsverksamheter Kommungemensam verksamhet Gemensam familjerätt Solna, Sundbyberg och Ekerö (Solna, egen nämnd) Barnahus (Stockholm) 8

10 Upphandlad verksamhet Familjerådgivning med kundval Kommungemensamt ramavtal insatser för barn och ungdomar Ungdomsenheten Utredningsgrupp Öppenvård inkl. sociala insatsgrupper (SIG), ungdomstjänst och kvalificerat kontaktmannaskap Kommungemensam verksamhet MiniMaria missbruksmottagning för Solna och Sundbyberg (Solna) Stödcentrum för unga brottsoffer och medlingsverksamhet (Sigtuna) Jourhemspoolen & Familjepoolen (Sollentuna) Upphandlad verksamhet Kommungemensamt ramavtal insatser för barn och ungdomar Flyktingbarnenheten Myndighetsgrupp inkl. boendesamordning Familjehemssekreterare Administration inkl. återsökningar Öppenvård, se Barnenheten resp. Ungdomsenheten Kommungemensam verksamhet Se Barnenheten resp. Ungdomsenheten Upphandlad verksamhet Vuxenenheten HVB för ensamkommande flyktingungdomar Kommungemensamt ramavtal insatser för barn och ungdomar Myndighetsgrupp inkl. mottagningsfunktion Utförargrupp inkl. gruppverksamhet, samtalsstöd, boendestöd, uppsökande arbete, Filmgatans boende, Jobbteamet, Östervägens aktivitetshus, Väntorp sysselsättning och arbetsträning i samverkan med Glödens arbetskooperativ Administration av träningslägenheter och sociala kontrakt Upphandlad verksamhet Solna boendestöd Hagavägens gruppboende Sunnangårdens gruppboende Västra vägens stöd- och träningsboende Personliga ombud (kommungemensamt Sigtuna)Kommungemensamma ramavtal insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning respektive för vuxna med missbruksproblematik Förvaltningen Medarbetare Medarbetarna inom förvaltningen träffar människor i olika skeden i livet och många möten hålls med människor i svåra situationer. Verksamhetens viktigaste uppgift är att hjälpa människor att åstadkomma förändringar i sitt liv. Medarbetarnas arbetsvillkor styr kvaliteten på det stöd utsatta människor får och förvaltningen arbetar ständigt med att förbättra arbetsvillkoren genom rimlig arbetsbelastning, tillgång till närvarande arbetsledare, kompetensutveckling och förbättrad introduktion. 9

11 Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid har minskat från 8,2 till 6,5 procent per sista augusti i år jämfört med samma period Förvaltningen arbetar aktivt med följande åtgärder för att få ner sjukfrånvaron: Agera aktivt och i ett tidigt skede. Delta i rehabiliteringsmöten, planera och genomföra anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Dokumentera alla samtal, möten och aktiviteter under rehabiliteringsprocessen. Aktivt medverka i rehabiliteringsarbetet och trivsel i arbetet. Ökad tydlighet och delaktighet kring genomförande och uppföljning av verksamhetens mål samt möjligheterna att kunna lära av och stötta varandra, lyfts fram som prioriterade områden i den handlingsplan enheterna tagit fram utifrån resultatet av stadens medarbetarundersökning. En inledande studiedag om bedömningsinstrumentet Signs of safety under hösten 2016 följs under 2017 upp med handledning och implementering av metoden. Även kommande år ges nya medarbetare möjligheten att genomgå högskoleutbildning om ensamkommande barn via socialhögskolan. Sedan 2015 har det varit svårare att rekrytera erfaren personal och flera medarbetare har valt att gå till bemanningsföretag. Flera åtgärder behövs för att möta denna utveckling, stabilitet i organisationen, kompetensutveckling och yrkesintroduktion bland annat. Metodstöd på heltid är en åtgärd för att kunna erbjuda en yrkesintroduktion av god kvalitet. En basutbildning för socialsekreterare som arbetat ca 1 år har tagits fram av enhetschefer och FoU-Nordväst. Utbildningen ges vid åtta tillfällen och sträcker sig över ett år. Budget Driftbudget Kommunstyrelsen beslutade i juni att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att senare, allt eftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Socialnämnden har en volymberäknad ram som tar hänsyn till demografiska förändringar. För 2017 har nämnden tilldelats en ram på tkr och detta innebär en ökning av ram med totalt tkr jämfört med föregående år. En budgeterad minskning av intäkterna beror på att färre ensamkommande barn kommer till Sverige. Minskningen påverkar även kostnaderna under Regeringen har meddelat att man avser att ändra systemet med kommunersättningar för mottagande av ensamkommande barn från halvårsskiftet Ersättningssystemet ska innehålla ett större inslag av schabloner och är tänkt att styra mot mer kostnadseffektiva placeringslösningar. Under 2017 kommer det därför att krävas en omställning av såväl insatser som myndighetsutövning i arbetet med ensamkommande barn. Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att göra en konsekvensanalys och beskriva den framtida finansieringen och hur kvalitén i mottagandet påverkas. Förvaltningen föreslår att enheternas ramar räknas 1,0 procent som kompensation för löne- och prisutveckling, till detta åtgår tkr samt att resterande del av ramökningen, tkr, reserveras centralt i förvaltningen med hänsyn till den osäkerhet som råder kring bl.a. de statliga ersättningarna för ensamkommande barn. Driftbudget, nettokostnad, tkr Budget 2016 Budget 2017 Förändring % Intäkter Kostnader Nettokostnader Driftbudget per verksamhet, nettokostnader, tkr Budget 2016 Budget 2017 Förändring % Stab och central ledning Vuxenenheten

12 Budget 2016 Budget 2017 Förändring % Ekonomi- och arbetsmarknad Ungdomsenheten Barnenheten Flyktingbarnenheten Summa, driftram Investeringsbudget Investeringsbudget för nämnden, tkr Budget 2016 Budget 2017 Förändring % Kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder m.m Summa Taxor och avgifter Nämndens taxor och avgifter Taxor och avgifter Tillstånd enl. alkohollagen, tobakslagen, lagen om försäljning av receptfria läkemedel och lotterilagen Beslutad Beslutsdatum Gäller från Status av KF Oförändrad Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten kommer att fördela mer resurser inom ramen för mottagningen, dels genom att erbjuda tidigare och effektivare insatser och dels genom att fokusera på långtidsärenden med komplex problematik. Den grupp som inte ingår i Solnamodellen men som har behov av arbetsmarknadsåtgärder, kommer att prioriteras. Förvaltningen är beroende av ett nära samarbete med hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen för att lyckas med att förkorta bidragstiden för denna målgrupp. Samarbetet med bl.a. kompetensförvaltningen och tekniska förvaltningen kommer att fortsätta utvecklas för att få till stånd en ökad genomströmning från offentligt skyddad anställning, (OSA), till annan anställningsform. Förvaltningen har ansvar för och kommer att utveckla arbetet med våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt stöd och skydd till brottsoffer. En viktig del i det framtida arbetet är att upptäcka våldsutsatta innan våldsprocessen eskalerat samt att fokusera på förebyggande arbete. En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor ska presenteras under hösten 2016 och innebär en ambitionshöjning på området med fokus på våldsförebyggande insatser. Avseende jour- och familjehem, är det av stor vikt för förvaltningen att öka tillgången. Familjehemsvården förstärks med en projektanställning under ett års tid för att rekrytera parallellt med familjepoolen med syfte att hitta fler familjehem och undvika långa kostsamma jourplaceringar. I vissa fall anlitas konsulentstödda familjehem för att barn- och ungdomar ska få stadigvarande vård. I de flesta fall har överenskommelse gjorts med företagen om att familjerna blir kommunala familjehem efter viss tid. Under 2017 kommer några medarbetare gå utbildning i videobaserat anknytningsstöd som ett led i att förhindra sammanbrott i familjehemsplaceringar. Metoden kan även användas för att stärka anknytningen i andra typer av ärenden. Som ett led i arbetet med integration kommer en särskild satsning att ske för ensamkommande familjehemsplacerade barn genom att metodstödet, den s.k. Hitta rätt-pärmen, implementeras i verksamhetens familjehem. I samverkan med övriga förvaltningar och andra i staden fortgår arbetet med att se till så de insatser som ges till de ensamkommande är väl samordnade och underlättar integrationen. Ett projekt har startats gällande intensivutredningar inom Barnenheten. Syftet med projektet är att korta utredningstiden, snabbare få ett bra beslutsunderlag samt tidiga insatser. Det som framkommit under ett tidigare försök med intensivutredningar i liten skala, är att det är lättare att skapa allianser med de människor vi möter och därmed ge förtroende för socialtjänstens insatser. Planering har påbörjats för att i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen se över förutsättningarna 11

13 kring insatser på hemmaplan med syftet att undvika kostsamma externa skolplaceringar för elever med stor frånvaro eller komplex problematik. Barn- och ungdomsenheterna deltar i SKL:s försök med webbaserad uppföljning av placerade barn och ungdomar. En grupp för biologiska föräldrar till placerade barn kommer att startas under hösten 2016 och är en insats inom ramen för den interna öppenvården. Arbetet med att minska antalet kostsamma institutionsplaceringar för vuxna har varit framgångsrikt och arbetet med att kontinuerligt anpassa, utveckla och förbättra insatserna på hemmaplan är en röd tråd i verksamheten. I varje enskilt fall ska insatser i öppenvård övervägas. För ökad brukarmedverkan kan t.ex. nämnas arbetet som nu genomförs med att ge faktiskt möjlighet till alla brukare som önskar och behöver, möjlighet att upprätta ett samordnad individuell plan, (SIP). Brukarsatsningen ger även alla brukare i Solna med psykiska funktionsnedsättningar och missbruks- och beroendeproblematik, möjlighet att delta i studiecirklar med fokus på självhjälp. Samarbetet med omvårdnadsförvaltningen kring personer med missbruksproblem över 65 år är positivt och kommer att fortsätta utvecklas. Förvaltningen har för avsikt att se över samtliga kvalitetsdeklarationer under Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationer Beslutsdatum Status Budget- och skuldrådgivning Oförändrad Dödsboanmälan Oförändrad Försörjningsstöd Oförändrad Hyresrådgivning Oförändrad Stöd till barn, unga och familj Oförändrad Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Oförändrad Stöd till unga med missbruk - MiniMaria Oförändrad Stöd till vuxna med missbruk Oförändrad Östervägens Aktivitetshus Oförändrad Serveringstillstånd Oförändrad Tvärsektoriella frågor Internationellt De tvärsektoriella frågorna ska genomsyra all verksamhet inom förvaltningen, såväl internt som externt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling, internationellt arbete och det övergripande miljöarbetet integrerats i stadens styrsystem. Ökad kunskap i likabehandling och goda exempel från andra kommuner och länder bidrar till att skapa förutsättningar för att utveckla en socialtjänst av god kvalitet; att ge ett gott bemötande, att se individens olika behov och att ge rätt insats i rätt tid. De tvärsektoriella frågorna blir härigenom ett stöd för förvaltningens arbete med att uppnå stadens vision och mål. Förvaltningen lyfter in det internationella perspektivet i kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling genom att ge förvaltningens medarbetare möjlighet att hämta inspiration och idéer från andra länder i Europa med syfte att utveckla den egna verksamheten (Nyfiken på Europa). Detta återkopplas till övrig personal genom FoU-caféer och skriftliga rapporter. Förvaltningen fortsätter även att ta emot studiebesök från andra länder Likabehandling Likabehandling är en del av förvaltningens värdegrund och ska bidra till att förändra normer som exkluderar genom att synliggöra och ifrågasätta normer och privilegier. Likabehandlingsperspektivet ska genomsyra det dagliga arbetet och ska finnas med i ärendedragning liksom i all handledning. Genom kompetensutveckling i diskrimineringsgrunderna ges ökad kunskap tillsammans med möjlighet att granska och processa den egna positionen. Arbetet med våld i nära relationer är en prioriterad del av det ordinarie arbetet. 12

14 Miljö Socialförvaltningens miljöarbete inriktas främst mot fyra områden; kretsloppsanpassad avfallshantering, trygg och effektiv energianvändning, effektiva transporter och resande samt sunda inomhusmiljöer. Genom källsortering fås en effektiv kretsloppsanpassad avfallshantering i alla verksamheter. Vid inköp av livsmedel ska i första hand ekologiska och KRAV-märkta alternativ väljas. Medarbetarna har tillgång till tjänstecyklar, cykelpool och miljöklassade tjänstebilar samt uppmanas till ett hållbart resande när andra alternativ behövs. Förvaltningens kontinuerliga arbetsmiljöarbete bidrar också till att skapa sunda inomhusmiljöer. För att få ökad kännedom om miljöpåverkan i vardagen erbjuds personalen en grundläggande miljöutbildning i två steg. Konkurrensutsättning Socialnämnden planerar inga större upphandlingar under Två upphandlingar gällande missbruksinsatser för vuxna samt insatser för psykiskt funktionsnedsatta påbörjades via Stockholms inköpscentral (STIC) under Upphandling kring Personliga ombud startades kommungemensamt via Sundbybergs kommun under samma år. Det kan finnas behov av att kommande år upphandla den nya boendeformen stödboende som i stor utsträckning är tänkt för ensamkommande flyktingungdomar. I nuläget bedöms inga andra upphandlingsbehov bli aktuella inom verksamhetsområdet under Befintliga avtal, upphandlas på nytt Boendestöd psykiskt funktionsnedsatta Personliga ombud (kommungemensamt via sundbyberg) Missbruksinsatserför vuxna (via STIC) Insatser för psykiskt funktionsnedsatta (via STIC) Nya upphandlingsbehov - Avrop på befintliga ramavtal Insatser för barn och unga Missbruksinsatser vuxna Kontorsmaterial etc Bemanningstjänster Internkontroll Nämnderna ska i samband med verksamhetsplan och budget anta en internkontrollplan. Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för internkontroll som säger att respektive nämnd ska upprätta en internkontrollplan och ha det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde. Internkontroll definieras som en process, där nämnd, ledning och övrig personal samverkar. Den utformas för att med rimlig grad av säkerhet fastställa att det sker en god verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering samt att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner följs. Med utgångspunkt från genomförd risk- och väsentlighetsanalys framgår nedan hur den interna kontrollen ska bedrivas under kommande verksamhetsår. Vissa kontrollmoment som ska genomföras är gemensamma för samtliga nämnder i staden. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att uteckla risk- och väsentlighetsanalyser i enlighet med stadens anvisningar. Nämndens internkontrollområden avser målområden: Säkerställa att barn och ungdomar inte far illa Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att Solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilla krafter. 13

15 Samt övrigt: Lagstiftning som berör alla/några av förvaltningens enheter sam rättsäkerhet för enskild. Internkontrollplan Process/rutin Kontrollmoment Ansvarig Tidpunkter Resultat, åtgärder Handläggning av ärenden som rör tvångsvård enligt LVU i enlighet med gällande lagstiftning, riktlinjer och rutiner. Kontroll av att medarbetare har fått information om aktuell lagstiftning och har god kännedom om regelverket. Barn-,Ungdomsoch Flyktingbarnen heten. inför årsredovisning. Brister avseende kännedom om gällande regelverk kan inbära att särskilda informations- /utbildnings ins atserbehöver sättas in. Förhands bedömn ingar görs enligt lagstadgad tidsfrist. Godkännande av socialnämnd för pri vata jourhem att ta emot barn och ungdomar i enlighet med gällande lagstiftning och rutiner. Utred ningstider i enlighet med gällande lagstiftning. Familjehemsplace rade barns skolgång ska följas upp. Handläggning av ärenden som rör tvångsvård i enlighet med gällande lagstiftning, riktlinjer och rutiner Förhandsbedömni ngar vid orosanmälningar gällande vuxna med missbruk eller psykisk funktionsnedsättni ng inkl. bedömning om ev. LVM-utredning. Kontroll enligt särskild checklista efter samtliga avslutade utredningar och förhandsbedömningar. Kontroll med berört företag att godkännande finns. Kontroll via verksamhetssystemet att lag stadgade utredningstider hålls samt vid ev.överskridanden förekomst av beslut om förläning inkl. motivering. Kontroll via stickprov av dokumentation i individärenden. Kontroll av att medarbetare har fått information om aktuell lagstiftning och har god kännedom om regelverket. Kontroll via stickprov av dokumentation i individärenden. 14 Barn-,Ungdomsoch Flyktingbarnen heten. Barn-,Ungdomsoch Flyktingbarnen heten. Barn-, Ungdoms- och Flyktingbarnen heten. Barn-,Ungdomsoch Flyktingbarnen heten. Enhetschef Vuxenenheten Enhetschef Vuxenenheten inför årsredovisning inför årsredovisning inför årsredovisning inför årsredovisning inför årsredovisning. inför årsredovisning. medarbetare såväl enskilt som i grupp. Om godkännande saknas och ej snarast kan göras av berörd kommun behöver detta göras av Solna stads socialnämnd. medarbetare såväl enskilt som i grupp medarbetare. Brister avseende kännedom om gällande regelverk kan inbära att särskilda informations- /utbildnings ins atser behöver sättas in. medarbetare såväl enskilt som i grupp.

16 Process/rutin Kontrollmoment Ansvarig Tidpunkter Resultat, åtgärder Vid resursplanering för vuxna med missbruk eller psykisk funktionsnedsättning ska den enskildes behov vägas mot de insatser öppenvården kan erbjuda. Kontroll via stickprov av dokumentation i individärenden. Enhetschef Vuxenenheten inför årsredovisning medarbetare såväl enskilt som i grupp. Ensamkommande barn- och ungdomars skolgång ska följas upp. Förebygga att barn och ungdomar som får avslag på ansökan om PUT inte far illa. Placeringar av nyanlända hos anhöriga. Gemensamma handlingsplaner i ärenden där klienten är aktuell vid både ekonomi & vuxenenhet Samråd inför väsentliga beslut när klienter är aktuella på flera enheter. Dokumentation i enlighet med lagstiftning, riktlinjer, rutiner etc. Genom förande pl aner upprättade av utförare i såväl egen regi och upphandlade utförare, avseende verkställighet av biståndsbedömda insatser. Kontinuitet för klienterna i samband med personalomsättnin g. Uppföljning av beslut från domstol som går förvaltningen emot Avtals- och entreprenaduppföl Kontroll via stickprov av dokumentation i individärenden Genomgång av samtliga aktuella ärenden att rutiner följs. Kontroll via stickprov att rutiner för skyddsbedömningar följs. Kontroll via stickprov att rutiner för gemensam handläggning följs. Kontroll via stickprov att rutiner för gemensam handläggning följs. Kontroll via stickprov att riktlinjer och rutiner för dokumentation följs. Kontroll via stickprov att riktlinjer och rutiner för genomförandeplaner följs. Kontroll via stickprov att rutiner för att säkra kontinuitet följs. Kontroll via stickprov att besluten följs upp. Kontroll via stickprov att rutiner för avrop och direktupphandling följs. Kontroll av att Enhetschef för Flyktingbarnen heten Enhetschef för Flyktingbarnen heten Enhetschef för Flyktingbarnen heten för Vuxenenheten samt Ekonomioch arbetsmarknad -senheten för samtliga enheter. för samtliga enheter. för samtliga enheter. för samtliga enheter. för samtliga enheter, framförallt för Ekonomi- och arbetsmarknad. Chefsadministr atör inför årsredovisning inför årsredovisning. inför årsredovisning. inför årsredovisning inför årsredovisning inför årsredovisning. inför årsredovisning. inför årsredovisning. inför årsredovisning inför års- medarbetare. medarbetare samt utförare medarbetare. medarbetare. medarbetare. medarbetare medarbetare samt utförare Avvikelser åtgärdas av ansvariga chefer. Avvikelser åtgärdas av ansvariga chefer. Avvikelser avseende 15

17 Process/rutin Kontrollmoment Ansvarig Tidpunkter Resultat, åtgärder jning. uppföljning av upphandlad verksamhet genomförts i enlighet med gällande rutiner och aktuell plan. redovisning. direktupphandl ing och avrop rapporteras till ansvarig chef. Kan föranleda särskilda informations- /utbildningsins atser. Avvikelser avseende uppföljning av upphandlad verksamhet rapporteras till socialchef för vidare åtgärder. Representation och gåvor enligt gällande riktlinjer. Kontroll via stickprov enligt stadens anvisningar.representation och gåvor enligt gällande riktlinjer. Socialchef Per augusti och december. Redovisning en gång per år inför årsredovisning Rapportering av resultat till socialchef, omedelbar rapportering om ev. avvikelser till enhetschef samt socialchef. 16