EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
|
|
- Tobias Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för sysselsättning och sociala frågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2132(INI) 17 oktober 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utvecklandet av tjänstesektorn för skapande av arbetstillfällen (2003/2132(INI)) Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Föredragande: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou PR\ doc PE
2 PR_INI PE /14 PR\ doc
3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 5 MOTIVERING PR\ doc 3/14 PE
4 PROTOKOLLSIDA Vid plenarsammanträdet den 4 september 2003 tillkännagav talmannen att utskottet för sysselsättning och sociala frågor i enlighet med artikel 163 i arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om utvecklandet av tjänstesektorn för skapande av arbetstillfällen. Vid plenarsammanträdet den 4 september 2003 tillkännagav talmannen att förslaget även hänvisats till utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, som utsetts till rådgivande utskott. Vid utskottssammanträdet den 11 juni 2003 hade utskottet för sysselsättning och sociala frågor utsett Rodi Kratsa-Tsagaropoulou till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande), Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen)... och... (Yttrandet/Yttrandena från utskottet för... (och utskottet för...) bifogas detta betänkande.) (Utskottet för... beslutade den... att inte avge något yttrande.) Betänkandet ingavs den.... PE /14 PR\ doc
5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om utvecklandet av tjänstesektorn för skapande av arbetstillfällen (2003/2132(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 19 och 20 juni 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Nice den 7-10 december 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm den 23 och 24 mars 2001, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 20 och 21 mars 2003, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003, med beaktande av kommissionens meddelande Strategi för konsumentpolitik (KOM(2002) 208), med beaktande av kommissionens meddelande om den europeiska sysselsättningsstrategin i framtiden - En strategi för full sysselsättning och bättre arbetstillfällen åt alla (KOM(2003) 6), med beaktande av kommissionens meddelande Genomförandet av den europeiska stadgan för mindre företag (KOM(2003) 21), med beaktande av kommissionens meddelande Grönbok om entreprenörskap i Europa (KOM(2003) 27), med beaktande av kommissionens meddelande Grönbok om tjänster i allmänhetens intresse (KOM(2003) 270), med beaktande av kommissionens XXXII:a rapport om konkurrenspolitiken 2002 (SEC(2003) 467), med beaktande av kommissionens meddelande Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi (KOM(2002) 567), med beaktande av riktlinjerna för sysselsättningen åren 2000, 2001 och 2002, PR\ doc 5/14 PE
6 med beaktande av medlemsstaternas nationella handlingsplaner för åren 2000, 2001 och 2002, med beaktande av yttrandet från Ekonomiska och sociala kommittén om förslaget till riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2000 (KOM(1999) 441), med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A5- /2003). A. Vid Europeiska rådets möten i Nice och Stockholm betonades att området för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inte bör avgränsas strikt, utan att det är viktigt att beakta den snabba utvecklingen av vår ekonomiska, vetenskapliga och tekniska miljö. B. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel (mars 2003) erkändes vikten av innovation när nya produkter, tjänster och affärsmetoder utvecklas. C. Vid Europeiska rådets möte i Thessaloniki efterlystes större konkurrenskraft och dynamik genom investeringar i mänskligt och fysiskt kapital, genom bättre tillämpning av teknik och utnyttjande av forskning i hela ekonomin. D. I riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 2000 betonades klart och tydligt att medlemsstaterna bör skapa ramar för fullt utnyttjande av sysselsättningspotentialen inom tjänstesektorn och och industrisektorn. E. Enligt grönboken om entreprenörskap i Europa spelar stöd och uppmuntran av entreprenörskap en avgörande roll för utvecklandet och tillhandahållandet av tjänster, i synnerhet på områdena för utbildning, hälsa och social trygghet. F. I kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2002 betonas att sektorn för fria yrken (av vilka flertalet tillhandahåller tjänster) är hårt reglerad, antingen av nationella regeringar eller självreglerad genom yrkesförbund. G. I grönboken om tjänster i allmänhetens intresse fastställs att ansvaret för de tjänster som hör samman med välfärden och det sociala skyddet både ligger på nationell, regional och lokal nivå. Samtidigt konstateras att gemenskapen har en erkänt viktig roll när det gäller att främja samarbete och samordning på detta område. H. Kommissionen har i samband med genomförandet av den europeiska stadgan för mindre företag förbundit sig att idka nära samarbete med medlemsstaterna för att förbättra funktionsramen för de mindre företagen genom ett flerårigt program för företag och entreprenörskap, något som direkt kommer att påverka tjänstesektorn. I. Tjänstesektorn är idag dubbelt så stor som bearbetningsindustrin vad BNP beträffar, och tre gånger så stor om man räknar med de sociala och offentliga tjänsterna, vilket gör att man närmar sig 70 procent av BNI, med 65 procent av det totala antalet aktivt sysselsatta. J. I dagens EU förblir en ansenlig potential för skapande av arbetstillfällen inom tjänstesektorn outnyttjad, i motsats till vad som är fallet i Förenta staterna och Japan, där PE /14 PR\ doc
7 de arbetstillfällen som går förlorade inom den klassiska framställningsindustrin vägs upp av att sysselsättningen inom tjänstesektorn ökar anmärkningsvärt. K. Om EU skall kunna svara mot globaliseringens konkurrensvillkor inom tjänstesektorn måste intelligenta lösningar för arbetets organisering och produktivitet inom denna sektor prövas. Eftersom målet dels är att förbättra sambandet mellan teknik och arbetsorganisering, och dels att utnyttja de mänskliga resurserna, bör EU bli modernare och ta efter Förenta staternas konstruktiva politik på detta område. L. I de nya medlemsstaterna är tjänsterna mycket svagt utvecklade, deras genomsnittsbidrag till sysselsättningen ligger under det lägsta genomsnittstalet i EU:s medlemsstater och anpassningen av den här sektorn till de krav som globaliseringen ställer kräver utomordentlig koncentration med anledning av de särskilda strukturella problem som förekommer i dessa länder. M. Utvecklingsrytmen inom tjänstesektorn är varierande och kan sägas vara explosionsartad inom de branscher som stöder sig på ny teknik, kommunikation och informationsteknik, liksom inom turism, restaurangverksamhet, hälso- och skönhetstjänster etc., med en utomordentlig specialkompetens hos de anställda. N. Det förekommer även närrelaterade geografiska variationer i samband med utvecklandet och tillhandahållandet av tjänsterna, där regionerna märkbart befinner sig på efterkälken, ett faktum som skapar problem för den regionala och sociala sammanhållningen i EU. O. Yrkesrörlighet och visstidsarbete blir allt viktigare inom tjänstesektorn. Tjänstesektorn utgör en betydande arbetskraftsreservoar för ekonomins övriga sektorer, ägnad att täcka tillfälliga behov inom dessa. P. Bland de tjänster som vänder sig till konsumenterna finner vi i regel mindre företag med högintensiva arbetsinsatser och med en arbetskraft som av tradition till övervägande del består av kvinnor. Q. De offentliga tjänsterna för tillhandahållande av omsorg (om barn, åldringar, personer med särskilda behov), som idag verkar under hård press på grund av nedskärningar i de offentliga kostnaderna, kan gynnas genom nya verksamhetsformer och tjänsteformer inom den privata sektorn, givetvis inom ramarna för den så kallade sociala ekonomin. 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt presentera en vitbok om genomförandet av en effektiv europeisk marknad för tjänster, för att lägga fram konkreta förslag till en politik som erbjuder lämpliga villkor för europeisk konkurrens och bästa möjligheter för skapande av arbetstillfällen inom tjänstesektorn, i synnerhet inom verksamhetssektorer som svarar mot framtida utmaningar. Kommissionen bör beakta den utmaning som tjänstesektorn i EU:s nya medlemsstater har framför sig inom ramen för den internationella konkurrens som globaliseringen för med sig. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna främja en öppen metod för samordning av nationell politik i anslutning till sysselsättning inom tjänstesektorn, med det objektiva målet att definiera vilka instrument som är att PR\ doc 7/14 PE
8 rekommendera för att den arbetsreserv och ekonomiska dynamik som tjänstesektorn rymmer skall kunna utnyttjas fullt ut. 3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att i samarbete med arbetsmarknadens parter utveckla en klar och effektiv politisk ram för tjänsterna och säkra genomförande av lämpliga verksamhetslinjer (lagstiftning, informationstjänster, villkor för inträde på arbetsmarknaden...). 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla verksamhet och program som uppmuntrar medlemsstaterna att anta och genomföra politik på området för utbildning, specialisering och yrkesvägledning. Parlamentet anser att kommissionen i detta sammanhang bör beakta tjänstesektorns relation till övriga sektorer inom ekonomin, för att rusta tjänstesektorn med en lämpligt specialiserad arbetskraft som i en miljö av snabba tekniska, sociala och ekonomiska förändringar ständigt förmår utvecklas. 5. Europaparlamentet ser det som ett faktum att sysselsättningen inom tjänstesektorn ofta har en komplex sammansättning (turismen utvecklas till exempel inom en sektor med personal av två slag, fast anställda och tillfälligt anställda, men möjligheterna att investera i mänskligt kapital är begränsade). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konstruktiva åtgärder för att uppgradera dessa yrken inom tjänstesektorn. 6. Europaparlamentet understryker att det förekommer en ansenlig brist på innovation inom tjänstesektorn och uppmanar kommissionen att tillhandahålla program som uppmuntrar medlemsstaterna att föra en aktiv politik för tillämpning av forskning, utveckling och innovation även inom tjänstesektorn, trots det faktum att forskning och utveckling i regel anses vara ett privilegium för industrin. 7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja innovation i forskningsbyar inom tjänstesektorn, där staten i regel utgör huvudman för organisering och utveckling, exempelvis inom området för allmän utbildning, hälsa, transporter etc. 8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att höja kvaliteten och öka tillgängligheten på statistiska uppgifter, som behövs för en jämförande analys på gemensamt överenskomna områden av vital betydelse för politiken på området för tjänster. Antagandet av gemensamma indikatorer på europeisk nivå kommer att underlätta en noggrann övervakning och planering av politik för sysselsättning, produktivitet och större framsteg inom tjänstesektorn. 9. Europaparlamentet beaktar de nya sysselsättningsformernas bidrag till tjänstesektorn (visstidsarbete, tillfälligt sysselsättning, distansarbete, hemarbete...) och uppmanar medlemsstaterna att främja politik som stöder dessa nya arbetsformer för att på detta sätt uppmuntra till flexibilitet också inom tjänstesektorn. 10. Europaparlamentet understryker kvinnornas bidrag till den traditionella verksamheten inom tjänstesektorn (utbildning, hälsa, turism, restaurangbranschen) och inom nya branscher under ständig utveckling (skönhetsvård, underhållning). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i anslutning till genomförandet av politik för jämställdhet som skyddar och främjar arbetande kvinnors rättigheter (vad gäller pension, socialförsäkringar, utbildning, yrkeskarriär, lika lön, möjligheter att kombinera yrkes- och familjeliv...). PE /14 PR\ doc
9 11. Europaparlamentet uppmanar komissionen att insamla och sprida god praxis i medlemsstaterna om olika former och möjligheter för företagsutveckling inom tjänstesektorn, såsom kollektiva branschavtal om tjänstepersonalens sociala rättigheter. 12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med beaktande av tjänsternas betydelse och bidrag för lokal ekonomi och regional sammanhållning, att främja politik som stöder vissa branscher inom tjänstesektorn, med beaktande av de fördelar som finns (avseende geografi, miljö, infrastruktur, kultur) och de behov som de lokala regionerna har. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\ doc 9/14 PE
10 MOTIVERING Vad avses med en tjänst: Verksamhet inom tjänstesektorn kännetecknas i regel av tillhandahållande av tekniskt eller intellektuellt yrkeskunnande av den person som utövar verksamheten. I motsats till verksamhet inom industrisektorn kan inte tjänstesektorn beskrivas enbart utgående från en konkret produkt som kunden erbjuds. Tjänsterna sträcker sig över en rad verksamhetsområden såsom transporter, telekommunikation, tjänster av ekonomiskt intresse, handel, byggverksamhet, försäkringstjänster, offentliga tjänster, yrkestjänster från företag eller enskilda (turism, catering, underhållning, privatundervisning, IT, bokföring), icke-kommersiella tjänster (allmän utbildning, hälsa, social omsorg). Varför är sektorn viktig: 1) Tjänsterna utgör den sektor som utvecklas och växer snabbast inom den europeiska ekonomin. 2) Tjänsterna fungerar som en katalysator för framtiden och för konkurrenskraften inom ekonomins övriga sektorer. 3) Tjänsterna utgör det viktigaste sysselsättningsområdet för den yrkesverksamma befolkningen och rymmer väldiga möjligheter för vidarexploatering i relation till övriga sektorer inom ekonomin, enligt den amerikanska modellen. 4) Inom ramarna för globalisering och konkurrenskraft kan tjänsterna spela en nyckelroll när det gäller att stärka den europeiska ekonomin och den regionala sammanhållningen samt tackla arbetslösheten. 5) Tjänsterna kan spela en avgörande roll inom ramen för en integrerad gemensam marknad och 6) de kan svara på utmaningar och - i synnerhet - råda bot på eftersläpande utveckling inom ramarna för ekonomin i EU:s nya medlemsstater. Kvantitativa jämförelseuppgifter: EU-Förenta staterna I Europeiska unionen är arbetstillfällena inom tjänstesektorn flera än inom industrin och jordbruket sammanlagt. Det är den här sektorn som från och med 1980-talet på ett avgörande sätt bidragit till utvecklingen av sysselsättningen i Europa, en utveckling som främst ägt rum inom allmänna tjänster, finanstjänster och företagstjänster, handel och logistik samt inom hotell- och restaurangbranschen. Mellan åren 1985 och 1997 kunde två tredjedelar av utvecklingen av BNP i EU härledas från tjänstesektorn. Den största procentuella ökningen inom sysselsättningen har också skett inom denna sektor. I Förenta staterna har tjänstesektorn under det senaste årtiondet varit det förhärskande. Den står för upp till 80 procent av den ekonomiska verksamheten i landet. Tjänstesektorn sysselsätter idag 80 procent av den sammanlagda aktiva befolkningen, men för tjugo år sedan var motsvarande siffra knappa 70 procent. Den starka globala konkurrensen har för tjänstesektorn i Förenta staterna varit en grundläggande fördel i denna spektakulära utveckling. En enorm utveckling har framför allt skett inom sektorerna för företag, rekryteringsföretag, IT, utnyttjande av uppgifter, hälsa, grossisthandel, byggnadsverksamhet, utbildning, restaurangbranschen, ekonomiska tjänster och försäkringsbolag. En stor brist på arbetskraft förekom vid stora varuhus. År 2000 svarade tjänsterna för 68,8 procent av den totala sysselsättningen i EU, medan de 1991 närmade sig 62,7 procent. De länder som uppvisar låga procenttal är länder med strukturella problem (arbetslöshet, fattigdom, regional ojämlikhet). År 2000 var 58,3 procent av männen i förhållande till den totala arbetskraften sysselsatta inom tjänstesektorn och PE /14 PR\ doc
11 82,5 procent av kvinnorna. Nederländerna toppar statistiken för sysselsättning inom tjänstesektorn (76,7 procent), därefter kommer Luxemburg (74,6 procent), Belgien (74,3 procent), Danmark (73,5 procent), Sverige och Förenade kungariket (73,2 procent) och Frankrike (72,1 procent). I mitten på skalan placerar sig Tyskland (68,1 procent), Finland (65,9 procent), Italien (65,5 procent), Irland (63.9 procent) och Spanien (63,5 procent). Längst ner finner vi Grekland och Portugal (58,0 procent). Också i de nya medlemsstaterna är skillnaderna ansenliga med Cypern (70,5 procent), Ungern (59,8 procent), Lettland (58,7 procent), Estland (53,8 procent). I mitten på skalan finner vi Slovakien (55,8 procent), Tjeckien (54,8 procent), Litauen (54,2 procent), Slovenien (52,7 procent) och Polen (50,3 procent). I Bulgarien och Rumänien är sysselsättningsprocenterna inom tjänstesektorn rätt låga, 32,8 procent respektive 29 procent. Kvalitativa uppgifter - aktuella kännetecken Efterfrågan på sociala tjänster ökar utan avbrott. Om de sociala tjänsterna även i framtiden skall kunna utgöra en källa för skapande av arbetstillfällen, i en situation där de offentliga utgifterna ställs inför allt mer tvingande begränsningar, är det nödvändigt att inrätta ett partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. På det sättet kan det bli möjligt att understöda bildandet av organ inom den sociala ekonomin som tillhandahåller tjänster avsedda för äldre personer och personer med särskilda behov, förskole- eller dagvårdstjänster. Det förekommer skevhet på marknaden för tjänster i Europa. Detta beror på höga kostnader, inte bara lönekostnader, och överdriven reglering. Verksamheten inom tjänstesektorn karaktäriseras allmänt av intensivitet både när det gäller arbete och kunnande. Häri består den dubbla målsättningen för att anpassa våra arbetsmarknader på ett bättre sätt och för att agera så att kostnadsstrukturen för arbete inte utgör ett hinder för högintensivt arbete. Om vi vill utnyttja de möjligheter till skapande av arbetstillfällen som tjänstesektorn erbjuder så måste vi också beslutsamt sträva efter detta. De små och medelstora företagen utgör drivande krafter när det gäller att utveckla sysselsättningen inom tjänstesektorn. Perspektivet för den europeiska politiken på området bör vara en integrerad infallsvinkel på ett sätt som ökar möjligheterna att skapa arbetstillfällen. I förhållande till den första och andra sektorn uppvisar tjänstesektorn idag följande kännetecken: 1) Ökad efterfrågan på företagstjänster. 2) Ökning av konsumenttjänster med betoning på kvalitet, service, kultur, miljö, rekreation.3) Mindre ökning inom vissa tjänstesektorer och 4) utveckling och återupplivande av vissa hantverksyrken i form av tjänster. Allmänt kan sägas att tjänsterna kännetecknas av låggradig utveckling vad gäller produktivitet och låga innovationsnivåer. Undantag förekommer: Produktiviteten för tjänster i anslutning till transporter, logistik eller kommunikation har under de senaste åren ökat i ansenlig grad, i motsats till de så kallade sociala tjänsterna, eller de tjänster som tillhandahålls av fria yrken och som inte har större produktivitet som objektivt mål. PR\ doc 11/14 PE
12 Teknik och informationssamhälle Den spektakulära genomslagskraften hos informationstekniken kan få ett stort och positivt inflytande när det gäller att öka sysselsättningen. De tekniska förändringarna bidrar allmänt till direkt skapande av sysselsättning inom tjänstesektorn och i hela ekonomin: ökning av kognitiv verksamhet, ökning av det internationella utbytet av tjänster (därav betydelsen av god tillgång till marknaderna i tredje länder). När Europa övergick till en kunskapsbaserad ekonomi kännetecknades det här av en intensiv utvecklingsrytm och tekniska framsteg på hög nivå. Det här innebär att det nu är dags att anpassa det traditionella sättet att betrakta tjänstesektorn på till denna utveckling. Innovation och tjänster Tyvärr har tillräcklig uppmärksamhet inte fästs vid innovation och nyskapande inom tjänstesektorn, detta trots de möjligheter som denna sektor erbjuder för att i ansenlig omfattning öka sysselsättning och produktion. Tjänstesektorn består av en ganska heterogen samling olika branscher. Det finns stora skillnader i sättet att förhålla sig till innovationer mellan till exempel informations- och kommunikationsteknologierna och de flesta traditionella branscherna, till exempel transportbranschen eller handeln. Eftersom det handlar om tekniska hjälpmedel är informations- och kommunikationsteknologierna mycket viktigare än någon annan modern teknik för hela tjänstesektorn och att sprida dessa är nödvändigt för att förbättra innovationsmöjligheterna inom sektorn. De olika branscherna inom tjänstesektorn (med undantag för tjänster i anslutning till informations- och kommunikationsteknologierna) har mindre kapitalutgifter för forskning och utveckling än vad bearbetningsindustrin har. Det är det mänskliga kapitalet, inte forskning och utveckling, som introducerar innovationer. Utbildning och yrkesutbildning, i kombination med spridningen av ny teknik, är följaktligen de viktigaste beståndsdelarna i innovationspolitiken inom tjänstesektorn. Ansträngningar måste läggas ner på att avskaffa bristerna vad gäller kompetens och yrkesutbildningsplaner måste genomföras för att hjälpa arbetstagare vars yrkesmässiga specialisering ligger på låg nivå. Innovationer är konkurrensfaktorer av avgörande betydelse för företagen inom tjänstesektorn. I synnerhet utgör de kunskapsintensiva tjänster (exempelvis datorutveckling, yrkesutbildning och rådgivning) dynamiska källor till innovation för andra sektorer. Svårigheter att utforma politik Att på gemenskapsnivå och nationell nivå utforma och föra konkret politik stöter på följande svårigheter: 1) Variation och mångfald inom tjänstesektorn. 2) Statistik saknas eller är ofullständig. 3) Svårighet att statistiskt bedöma vissa branscher inom tjänstesektorn (intellektuella tjänster). 4) Nära samband med och spridning till ekonomins övriga sektorer. Gemenskapsåtgärder inom tjänstesektorn EU:s politik inom tjänstesektorn måste spela en viktig roll. En framgångsrik reglering av PE /14 PR\ doc
13 tjänstemarknaden är av grundläggande betydelse med tanke på konsumentskyddet och för att säkra kvalitet och rättvis konkurrens. De strikta regleringsbestämmelserna undertrycker den ekonomiska verksamheten. Nu gäller det att snabbt definiera och genomföra tydligt formulerade målsättningar för att garantera en tillfredsställande skyddsnivå på ett sätt som ger tjänsteleverantörerna och tjänsterna i sig möjlighet till fri etablering överallt på gemenskapens territorium. Utan modern och väl utformad infrastruktur till låga kostnader finns det inget hopp för att Europa skall kunna svara på de utmaningar som framtiden har i beredskap, eftersom den internationella konkurrensen inom tjänstesektorn ständigt ökar. Förverkligandet av denna infrastruktur är avhängig av liberaliseringen av energimarknaden och av marknaden för telekommunikationer (för att förbättra tillgången till dessa) och av programmet för transeuropeiska nät (för att öka potentialen). Kommissionen bör presentera en vitbok om förverkligandet av en framgångsrik europeisk marknad för tjänster som erbjuder bättre möjligheter för skapande av arbetstillfällen. Åtgärder i medlemsstaterna Att utnyttja och utveckla arbetskraften är en nödvändighet om man fullt ut vill exploatera de möjligheter till skapande av arbetstillfällen som tjänstesektorn erbjuder. Kontinuerlig utbildning och ständig fortsatt yrkesutbildning är här ett absolut måste. De små och medelstora företagen förfogar inte över de mänskliga och ekonomiska resurser som krävs för att klara de kostnader som de reglerande bestämmelserna och de administrativa förfarandena för med sig. Offentlig finansiering av forskning är ett viktigt medel för att utvidga de nya möjligheterna på sådana områden för ekonomisk och social verksamhet där den privata sektorn inte i tillräcklig mån är disponerad för investeringar. Redan förekommande gemenskapsfinansiering skulle kunna omdirigeras på ett sätt som skulle gynna nya tjänster. Medlemsstaternas primära roll kan sammanfattas i följande politiska nyckelprioriteringar: Skapande av en lämplig villkorsram för tjänsterna som innehåller reglerande och finansiella bestämmelser och bestämmelser om rättvis konkurrens, stärkande av nya arbetsformer inom tjänstesektorn ( flexibilitet, visstidsarbete, distansarbete, elektroniskt arbete etc., skapande av villkor som främjar en specialiserad och produktiv arbetskraft, trygga och hälsosamma arbetsförhållanden, investeringar som främjar innovation inom tjänstesektorn, sammankoppling av politiken inom området för tjänster med politiken för att stärka små och medelstora företag, även tillverkningsbranscher, PR\ doc 13/14 PE
14 systematisk information till berörda huvudmän, utveckling av entreprenörskap bland unga män och kvinnor. PE /14 PR\ doc
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄR VERSION 2003/0209(AVC) 21 januari 2004 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om bemyndigande
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas
Läs merEuropaparlamentets sammansättning inför valet 2014
P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs mermed beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 700) 1,
P5_TA(2004)0361 Europeisk kulturhuvudstad för åren 2005 till 2019 ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut 1419/1999/EG
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 22.1.2013 2012/2309(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INI)) Utskottet för konstitutionella
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Läs merL 165 I officiella tidning
Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0145(COD) 6 februari 2002 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 25.9.2013 2013/2174(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor (2013/2174(INI))
Läs merOffentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande
Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande Fält märkta med är obligatoriska. Namn E-post Inledning 1 Om ett företag lagligen säljer en produkt i en
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,
Läs merAsyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2001/2270(INI) 30 januari 2003 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om konsekvenserna för hälsan av rådets direktiv
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 9 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
Läs merENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA
ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.2.2013 2012/2321(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (2012/2321(INI)) Utskottet
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/0023(COD) 23 mars 2001 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.8.2010 KOM(2010) 421 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 453/2008
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merEnmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs mer.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG
,3 Bryssel den 6/9/2000.RPPLVVLRQHQ DQWDU HWW NUDIWIXOOW SDNHW I U DWW VQDEEDSnUHIRUPHQDY(8VDUEHWVPDUNQDG 3n I UVODJ DY $QQD 'LDPDQWRSRXORX NRPPLVVLRQlU I U V\VVHOVlWWQLQJ RFK VRFLDOSROLWLNVDNRPPLVVLRQHQLGDJMDWLOOHWWQ\WWVWRUWV\VVHOVlWWQLQJVSDNHW
Läs merANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2017 COM(2017) 722 final ANNEX BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för transport och turism 16.2.2012 2011/0301(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över förslaget till Europaparlamentets
Läs merBILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning
Läs mer9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 maj 2019 (OR. en) 9021/19 ECOFIN 468 UEM 139 SOC 346 EMPL 260 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper 2)/rådet
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.6.2005 ARBETSDOKUMENT om Lissabonstrategins framtid sedd ur ett jämställdhetsperspektiv
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 29 augusti 2002 PE 315.521/1-9 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till yttrande (PE 315.521) Thomas Mann Bedömning av de
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs mer7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2008/2173(INI) 20.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenter, särskilt minderåriga, i samband med användning
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 18.12.2014 2013/0390(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets och rådets direktiv om sjöfolk och om ändring av
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0252(COD) 5 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0008(COD) 7 november 2003 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merHjälp att rekrytera i EU
Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig
Läs merFör delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.
Läs mer15410/17 MLB/cc DGC 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 maj 2018 (OR. en) 15410/17 Interinstitutionellt ärende: 2017/0319 (NLE) COLAC 144 WTO 329 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Tredje tilläggsprotokollet till
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merBILAGA. till. förslaget till rådets beslut
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 23.3.2015 2014/2235(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha
Läs merRESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 2000/0068(COD) 1 mars 2001 ***II FÖRSLAG TILL ANDRABEHANDLINGS- REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 23.11.2012 2012/0202(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor PRELIMINÄR VERSION 2003/2173(INI) 22 oktober 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 23.5.2013 2012/0271(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN
Läs merEUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET
EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen
7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merUtskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 3.6.2013 ARBETSDOKUMENT om förslaget till Europaparlamentets och rådets
Läs mer1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *
1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs mer5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 18.5.2015 2015/2089(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en bättre reglering av den inre marknaden (2015/2089(INI)) Utskottet
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs mer