Ett värdeskapande arbete

Transkript

1 Ett värdeskapande arbete En studie om armerares arbetsmiljö samt om lastning och lossning av armering till vindkraftsfundament. A value adding work A study of the working environment as well as the loading and unloading of reinforcement for wind turbine foundations. Henrik Moström BY1507 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp

2 Ett värdeskapande arbete En studie om armerares arbetsmiljö samt om lastning och lossning av armering. Examensarbete, Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, 15hp Henrik Moström Henrik Moström, 2015 Adress: Umeå Universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Håken Gullessons väg Umeå Beställare: Celsa Steel Service AB Handledare och kontaktperson på Celsa: Gunnar Forsgren, Regionsansvarig för Region Norr. gunnar.forsgren@celsa-steelservice.com Nyckelord: Armering, Arbetsmiljö, Ergonomi, Lastning, Lossning, Frekvensstudie, Produktivitet. Figurer där annat ej anges: Henrik Moström Tabeller där annat ej anges: Henrik Moström i

3 Sammanfattning Inom byggnadsindustrin visas det att 30-35% av ett byggprojekts totala kostnad består av slöserier på grund av att resurser används på onödiga sätt såsom att felkostnader uppstår av diverse olika skäl, spill av material, väntetider på bland annat material eller maskiner samt arbetsskador. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna år inträffade när personen lastade, lossade, bar eller flyttade något och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anläggningsarbetare samt metallarbetare. Många av dessa skador skulle nog kunna förhindras genom att se över arbetsmiljön på arbetsplatsen. Armeringen som arbetarna använder är ofta tunga, långa och besvärlig att hantera och detta gör att det finns ett flertal risker som en armerare utsätts för dagligen. Dessa är bland annat: tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar, risken att snubbla samt halka över material. I nuläget finns det en mängd olika armeringslittera (olika typer av armering) inom byggnadsindustrin. Celsa Steel Service (Celsa) har utvecklat ett flertal mervärdestjänster som underlättar armerarnas arbete. Syftet med denna rapport var att kartlägga vilken arbetsmiljö som råder för berörda parter (armerare, lastbilschaufför och traversförare) vid armeringsförfarandet av vindkraftsfundament. Samt vilken leveransmodell som genererar största tidsbesparing och hur mycket av armerarnas arbetstid som utgör faktiskt produktivt arbete. Projektet bestod av frekvensstudier gällande monteringsprocessen av armeringen till ett vindkraftverksfundament som uppfördes av Stenger & Ibsen Construction AB på Rammeldalsberget, tidsstudier vid lastning och lossning samt löpande samtal med de berörda parterna. Frekvensstudien ger en god uppfattning om hur arbetstiden fördelas och är jämförbar med resultatet från de tidigare utförda studierna från Josephson, Eriksson och Frödell (2011). Cirka 30% av arbetstiden befinner sig armeraren i en dålig arbetsställning. Författaren har i detta projekt studerat arbetsmiljön för armerare, vilken består av ett flertal risker som kan leda till arbetsskador samt arbetssjukdom. Det finns en brist på hjälpmedel som kan användas och en stor del av forskningen inom ämnet är föråldrad. Det framkom även att mervärdestjänsten färglossning inte uppnår önskad effekt på just detta projektet som innehåller ett väldigt litet antal olika armeringslitteran. ii

4 Abstract In the construction industry, it appears that about 30-35% of the total cost of a construction project consists of wastage due to the fact that resources are spent on unnecessary ways such as error costs incurred by various reasons, waste of materials, waiting times for materials or machinery as well as work-related injuries. About 5% of the serious accidents in occurred when the person loaded, unloaded, carried or moved something and about 20% of those who were hit were construction workers and metalworkers. Many of these injuries would be prevented by reviewing the working environment at the workplace. The reinforcement of workers uses is often heavy, long and difficult to manage, and this means that there are a number of risks that a reinforcement fitter are exposed to on a daily basis. Some of the risks included are: heavy lifting, unhealthy working postures, the risk of tripping and slipping over the material. At present, there are a variety of different cut and bended rebar types in the construction industry. Celsa Steel Service (Celsa) has developed a number of value-adding services that facilitate the reinforcement fitters work. The purpose of this report was to identify the working conditions for the involved parties (reinforcement fitters, truck driver and crane operator) at the reinforcement procedure of wind turbine foundations. As well as the delivery model that generates the biggest time savings and how much of the reinforcement fitters working hours that is productive work. The project consisted of frequency studies of the assembly process of the reinforcement to a wind turbine foundation built by Stenger & Ibsen Construction AB on Rammeldalsberget, time studies during loading and unloading as well as ongoing discussions with the involved parties. The Frequency study gives a good idea of how working hours are distributed and are comparable with results of previous studies conducted by the Josephson, Eriksson and Frödell (2011). The reinforcement fitter is in a bad working posture approximately 30% of the time they are working. The author has in this project studied the working environment for reinforcement fitters which consists of a number of risks which can lead to work-related injuries and occupational diseases. There is a lack of tools that can be used as aid and a large part of the research about the topic is outdated. It also emerged that the value-adding service, color unloading, do not achieve the desired effect on this particular project, which contains a very small number of different cut and bended rebars. iii

5 Förord Det här examensarbetet har skrivits vid Umeå Universitet i Umeå, under våren Det är den avslutande kursen på högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. Utbildningen är 180 högskolepoäng och examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng. Arbetet är utfört till Celsa Steel Service och jag vill tacka min handledare Annika Moström på Umeå Universitet. Jag vill även tacka Gunnar Forsgren och alla andra inblandade på Celsa Steel Service AB och Stenger & Ibsen Construction AB som bidragit med värdefull information samt att de låtit mig genomföra studierna på arbetsplatserna. Figurerna som är tagna ur rationell armering av Jan Sandberg och Bengt Hjort har jag fått tillstånd att använda av Celsa Steel Service som äger rättigheterna, tack för det. Umeå, Maj Henrik Moström. iv

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Företagsbeskrivning Problembeskrivning Syfte och mål Avgränsningar Metod för datainsamling Frekvensstudie Tidsstudie Arbetsmiljö Allmänt om arbetsmiljö Ergonomi Riskmoment Hängande last Armering Armeringsprodukter Lagerlängder (LL) Inläggningsfärdig armering (ILF) Mervärdestjänster Färgsorterad armering Färglossad armering Modell 1 - Märkt armering, ej färgsatt Modell 2 - Märkt armering, färgsatt Modell 3 - Märkt armering, färgsatt, färgsorterad samt färglossad Mastertag Arbetsgång Frekvensstudie Tidsstudie Resultat Arbetsmiljö Frekvensstudie Tidsstudie Diskussion och slutsats Diskussion Slutsats Fortsatt arbete Referenser v

7 Bilagor Bilaga 1: Datajämförelse Bilaga 2: Frekvensstudier Bilaga 3: Koder för frekvensstudien Bilaga 4: Arbetsställningar Bilaga 5: Armeringsspecifikation Bilaga 6: Bilder vi

8 Figurförteckning Figur 01: Frekvensstudiens observationer är direkt proportionella mot tiden, baserad på Jacobsson och Rindeskär Figur 02: Hantering av armeringsstål på byggplatsen (Sandberg och Hjort 1998)...7 Figur 03: Vanligt förekommande arbetsställningar som är vanligt förekommande vid armeringsarbete (Sandberg och Hjort 1998)...8 Figur 04: Lagerlängder...11 Figur 05: ILF armering till vindkraftsfundament...12 Figur 06: Märkbricka, ej färgsatt...14 Figur 07: Märkbricka, färgsatt...15 Figur 08: Märkbricka färgsatt och färgbricka...16 Figur 09: Mastertag...17 Figur 10: Vad armerarna ägnar sin arbetstid till...22 Figur 11: Hur lång tid lastning och lossning tog för respektive leveransmodell samt antalet lyft som krävdes...23 Tabellförteckning Tabell 01: Exempel på observationer i en frekvensstudie på en byggarbetsplats...5 Tabell 02: Tidsstudie enligt kontinuitetsmetoden...6 Tabell 03: Armeringsarbetets struktur på en byggarbetsplats, baserad på Sandberg och Hjort Tabell 04:Antal lyft som krävdes vid lastning respektive lossning...20 Tabell 05: Sammanställning arbetsställningar...21 Tabell 06: Antal manuella lyft och bärande som förekom under monteringsarbetet...21 Tabell 07: Datum och tid för lastning...23 Tabell 08: Datum och tid för lossning...23 vii

9 1 Inledning I detta kapitel berörs bakgrunden, syfte och mål samt avgränsningarna till denna rapport. Samt en kort företagsbeskrivning av Celsa Steel Services (Celsa). 1.1 Bakgrund Studier visar på att mellan 30-35% av ett byggprojekts totala produktionskostnad består av olika slöserier såsom att resurser används på onödiga sätt, att felkostnader uppstår, spill av material, väntetider och arbetsskador (Josephson och Saukkoriipi 2005). Detta blir även lidande för kunden, då kostnaden stiger när slöseriet ökar. Det är därför viktigt att ta reda på hur slöseriet kan minskas i enskilda företag, men även i hela byggnadsindustrin. Celsa har tidigare tagit fram en rapport (Josephson, Eriksson och Frödell 2011) i ett samarbete med Chalmers tekniska högskola där de genomförde frekvensstudier och värdeflödesanalyser för att kartlägga material- och hanteringskostnad för armering. Studierna genomfördes på fyra olika byggprojekt och har sedan sammanställts och analyserats för att peka ut var kostnaderna finns i byggprocessen. De har även kommit med förslag på förbättringsåtgärder. Rapporten visade att mellan 15-47% av armerarnas arbetstid består av diverse tidsförluster. Dessa tidsförluster skulle kunna minskas genom bland annat bättre planering, tidiga och långsiktiga samarbeten med leverantören, genom att kunden använder sig av mervärdestjänster såsom färgmärkt och färgsorterad armering samt genom att i större utsträckning använda sig av prefabricerade enheter. Inom bostads- och industribyggnationer används stora mängder olika armeringslittera (armeringstyper), här vet Celsa att kunden får en minskad totalkostnad samt en tidsbesparing när de nyttjar Celsas mervärdestjänster färgmärkt-, färgsorterad- och färglossad armering (Lundgren 2015, muntl.). Detta eftersom arbetet att söka och sortera armeringen på arbetsplatsen underlättas väldigt mycket. Celsa vill nu undersöka om även konstruktioner med ett färre antal armeringslittera kan göra tidsbesparingar genom att använda sig av färgmärkt och färglossad armering samt om arbetsmiljön kan förbättras för armerarna genom användningen av dessa mervärdestjänster. För att undersöka detta har Celsa att använt sig av 3 st olika leveransmodeller vid armeringsleveranserna till vindkraftsfundament, som är av typen berggrundsfundament. Författaren har genomfört studier på lastning och lossning av samtliga leveranser samt studier på byggarbetsplatsen under armeringsprocessen för leveransmodell 1, där armeringen levereras med märkbrickor som inte är färgsatta. 1

10 1.1.1 Företagsbeskrivning Celsa Steel Service har sina rötter i Halmstad Järnverk sedan tidigt 1900-tal, sedan 2007 är Celsa Steel Service del av den spanska stålkoncernen Celsa Group vilken är en av Europas ledande stålproducenter. Celsa Steel Service får sina armeringsråvaror från Celsa Nordics stålverk i Mo i Rana, Norge, de förädlar sedan armeringen i stålverkstäder i Halmstad, Västerås och Vännäs. Celsa är Sveriges ledande armeringsleverantör och har bland annat varit den producent som drivit armeringsutvecklingen i Sverige. De var först med att introducera: Klippt och bockad armering (ILF). Prefabricerade armeringskorgar. Rullarmering. BIM-kompitabel (Building Information Model) mjukvara i hela företaget (Celsa Steel Service 2015). Celsa tillverkar och levererar bland annat lagerlängder, armeringsnät, bockade armeringsnät, specialtillverkade armeringsnät, inläggningsfärdig armering, mekaniska armeringsskarvar och prefabricerade armeringskorgar. Armeringsstålet från stålverket i Mo i Rana tillverkas till 100% av återvunnet skrot, är miljödeklarerat med 360 kg/co2-ekv/ton och är ett av världens renaste stål. Anläggningen förses även med 100% förnyelsebar energi vid ståltillverkningen och använder sig av rökgasrening för att minimera utsläppen. Celsa Steel Service är certifierat enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO (Celsa Steel Service 2013). 1.2 Problembeskrivning Vid konstruktioner som t.ex. broar, bostads- och industribyggnader vet Celsa att om entreprenören använder sig av mervärdestjänster från Celsa kan de uppnå bättre arbetsmiljö, minska totalkostnaden och öka produktiviteten. Eftersom dessa konstruktioner använder sig av en stor mängd olika armeringslittera ger färgmärkning och sortering stor effekt. Om entreprenören får armeringen sorterad efter färg vid lossningstillfället förkortas monteringstiden avsevärt, då armerarna slipper söka och sortera armering som ska användas. Vindkraftsfundament innehåller relativt få armeringslitteran och det var därför svårbedömt om leveransmodellerna ger samma goda effekt som för konstruktioner med ett stort antal olika armeringslitteran. 2

11 1.3 Syfte och mål Projektets syfte och mål var att kartlägga vilken arbetsmiljö som råder för berörda parter (armerare, lastbilschaufför och traversförare) vid hantering av armering till vindkraftsfundament. Samt vilken leveransmodell som genererar största tidsbesparing och hur mycket av armerarnas arbetstid som utgörs av produktivt arbete. Detta har genomförts genom frekvensstudier på arbetsplatsen, tidsstudier vid lastning och lossning för varje leveransmodell samt genom löpande samtal med armerare, arbetsledare samt lastbilschauffören. De frågor som författaren har granskat och besvarat i denna studie är: Hur ofta förekom olämpliga arbetsställningar i monteringsarbetet? Vilka risker utsätter sig traversförare och lastbilschauffören vid lastning av armeringen. o Vilka är riskerna vid lossning? o Hur kan dessa risker minskas? Hur skiljde sig tiden för lastning och lossning för de olika leveransmodellerna. o Medförde färgsortering/färglossning fler antal lyft gentemot de två osorterade leveransmodellerna? Hur fördelades arbetarnas arbetstid för monteringsarbetet i vindkraftsfundamenten, d.v.s. hur produktiv var arbetstiden? Kan Stenger & Ibsen uppnå ökad produktivitet vid genom att använda sig av Celsas mervärdestjänster vid anläggning av små vindkraftsfundament? 1.4 Avgränsningar Rapporten har avgränsats till att behandla tre olika sorterings/leveransmodeller av ILF armering till platsgjutna vindkraftsfundament, av typen berggrundsfundament. Resultatet har knutits an till de vindkraftsfundament som Stenger & Ibsen konstruerat under projekttiden. De observationer som genomfördes berörde inte produktionen av armeringen i armeringsverkstaden. Detta på grund av att det var komplicerat och svåröverblickat, att verkstadsarbetarna jobbade tvåskift samt att författaren inte ansåg sig ha tillräcklig kunskap till att genomföra rättvisa studier. Observationerna omfattade lastning och lossning av armeringen vid varje leveransmodell samt cirka en arbetsdags observationer på arbetsplatsen. 3

12 2 Metod för datainsamling Författaren har införskaffat nödvändig kunskap och förståelse kring berörda ämnen genom litteratur. Kunskapen ligger till grund för de kompletterande studier och observationer som sedan utförts på byggarbetsplatsen. Frågorna i 1.3 Syfte och mål har besvaras med hjälp av litteratur samt genom: Frekvensstudier på arbetsplatsen där vindkraftsfundamenten anläggs. Observationer kring arbetsmiljön på arbetsplatsen. Tidsstudier för lastning vid armeringsverkstaden. Tidsstudier för lossning vid byggarbetsplatsen. Ovanstående studier kompletterades med löpande samtal med arbetsledare, armerare samt lastbilschauffören. All data som insamlas har dokumenterats och analyserats utförligt. 2.1 Frekvensstudie Principen med frekvensstudier är att genomföra ett stort antal ögonblicksobservationer av önskad karaktär och därigenom skapa sig en helhetsbild över aktiviteten på en arbetsplats. Vid varje observationstillfälle noteras vad som sker i just det ögonblicket. Den procentuella andelen observationer för ett specifikt arbete är direkt proportionellt mot den procentuella andelen av den totala studietiden som arbetet pågår (Jacobsson och Rindeskär 1967), vilket illustreras i Figur 01. Frekvensstudier används ofta för att undersöka arbetsfördelning samt arbetseffektivitet. Intervallet mellan observationerna kan antingen vara slumpmässiga (SIM - Slumpmässiga Intervall-Metoden) eller konstant (KIM - Konstanta Intervall-Metoden). Jämfört med en tidsstudie lämpar sig frekvensstudien mycket bra när observationer ska göras på en grupp personer, medan tidsstudien lämpar sig till observationer kring en enstaka person. Vid byggnads- och anläggningsarbeten kan frekvensstudier användas för att förbättra en metod eller för att ta fram underlag för ackord (Grahm och Mellander 1973). SIM är den vanligast förekommande metoden då frekvensstudier bygger på ta en mängd stickprov. Slumpmässigheten garanteras i SIM genom att tiderna för stickproverna/observationerna tas ur en slumptidtabell (Johansson 1967). Slumptiderna tas fram genom en matematisk formel, men kommer inte beskrivas vidare i denna rapport då denna metod inte har använts. Vid användning av KIM används fasta förutbestämda tidsintervall för observationerna. Här förutsätts istället att arbetet i sig själv är tillräckligt varierande och slumpmässigt för att kunna utläsa ett korrekt resultat (Johansson 1967). KIM lämpar sig alltså inte inom en taktad förutsägelsebar verkstadsindustri, här används med fördel SIM. Noggrannheten i resultatet av frekvensstudien står i relation till hur många observationer som utförs under studien. Ju större antal observationer som utförs, desto säkrare slutsatser kan dras från resultatet (Johansson 1967). Antalet observationer kan ökas genom kortare intervaller mellan observationerna eller genom att utföra observationer under en längre tid. 4

13 Figur 01: Frekvensstudiens observationer är direkt proportionella mot tiden, baserad på Jacobsson och Rindeskär Exempelvis kan observationerna i en frekvensstudie på en byggarbetsplats innefatta Direkt arbete och Vänta på material enligt Tabell 01. I tabellen har 60 st observationer gjorts under en timme, under 45 observationstillfällen har det noterats att direkt arbete (värdeskapande) utförts och 15 observationer har noterat att arbetarna har fått vänta på material (icke värdeskapande). 45/60 = 75% av tiden (45 minuter) har användas till värdeskapande arbete, medan 15/60 = 15% av tiden har varit icke värdeskapande. Tabell 01: Exempel på observationer i en frekvensstudie på en byggarbetsplats. Direkt arbete 45 Väntan på material 15 5

14 2.2 Tidsstudie En tidsstudie är en metod för att bestämma den tid det tar att utföra ett visst arbetsmoment med hjälp av en stoppur. Metoden används ofta inom verkstadsindustrin men förekommer även inom skogsbruk, bergsbruk och byggnadsindustrin. Tidsstudier genomförs genom att tidsstudiemannen följer ett studieobjekts (en person eller maskin) arbetsgång. Under arbetsgången mäts tidåtgången för specifika arbetsmoment/operationer med hjälp av en stoppur. För varje operation noteras även en kort beskrivning som beskriver vad som ingår i operationen. Tidtagningsförfarandet är beroende på om operationsföljden är regelbunden eller oregelbunden (Johansson 1967). Regelbunden operationsföljd är vanlig inom verkstadsindustrin där arbetsgången är förutsägbar och en lista med de olika operationsstegen (vilka operationer som ingår i tidsstudien) kan bestämmas på förhand av tidsstudiemannen. Inom byggnadsindustrin är operationsföljden ofta oregelbunden, tidsstudien blir då svårare att genomföra eftersom operationsföljden inte kan bestämmas på förhand. Tidsstudiemannen måste då föra in operationerna löpande under tidsstudien (Johansson 1967). Tidsstudier med stoppur kan utföras enligt kontinuitetsmetoden eller nollställningsmetoden. Vid användandet av kontinuitetsmetoden låter man tiduret gå utan uppehåll under hela observationstiden. Operationerna får då vid avläsningarna ett tidvärde som räknas från mätningens början och tidsåtgången för en operation blir skillnaden mellan två på varandra följande avläsningar. Ett exempel ges i Tabell 02. Fördelen med kontinuitetsmetoden är att felkällor som orsakas av tidsstudiemannens reaktionstid kan undvikas samt att sluttiden enkelt kan utläsas. Nackdelen är att alla deltider måste räknas ut (Johansson 1967). Tabell 02: Tidsstudie enligt kontinuitetsmetoden. Operations steg nr Benämning Beskrivning Tid (mm.ss) Tidåtgång/ deltider (mm.ss) 1 Förberedelser för lastning Från och med det ögonblick då lastbilschauffören anlänt till lastplatsen till att denne är redo att börja lasta armeringen Lastning av bunt 1 Från det ögonblick att chauffören gjort sig redo att lasta armeringen tills dess att första armeringsbunten är lastad och kopplats av lyftkranen. 3 Lastning bunt 2 Från det ögonblick att chauffören kopplat lös bunt 1 tills dess att bunt 2 är lastad och har kopplats av (15,25-7,75 = 7,5 = 7 min och 30 sek) (23,5-15,25 = 8,25 = 8 min och 15 sek) Tidsstudier med nollställningsmetoden innebär att uret nollställs efter varje avläsning vid operationens slut. Värdet som avläses från stoppuret blir då den tid som operationen har tagit att utföra (Johansson 1967). I Tabell 02 ovan skulle tiderna i kolumnen för tidsåtgång fås direkt från stoppuret och ingen uträkning skulle behövas. Fördelen här är alltså att deltiderna inte behöver räknas ut. För att minimera felkällor kan dessa metoder kombineras genom att tidsstudiemannen använder sig av två stoppur, där det ena får gå kontinuerligt och det andra nollställs mellan varje operation (Johansson 1967). 6

15 3 Arbetsmiljö I följande avsnitt beskrivs arbetsmiljön kring en arbetsplats generellt samt de risker som en armerare utsätts i samband med arbetet. 3.1 Allmänt om arbetsmiljö Arbetsmiljö är ett väldigt omfattande ord, med arbetsmiljö menas alla faktorer som spelar in i hur en människa upplever miljön på en arbetsplats. Det är bland annat arbetsuppgiften, arbetsplatsens utformning, relation till kollegor, buller, ergonomi, klimat, risker med mera (Sandberg och Hjort 1998). I stort sätt kan det sägas att arbetsmiljö är allt som påverkar människan både fysiskt och/eller psykiskt på arbetsplatsen. För arbetsmiljön i armeringsarbeten brukar begreppet belastningsfaktorer vanligen förekomma. Belastningsfaktorerna kan delas upp i två grupper. Belastningsfaktorer som ger upphov till armeringsarbetet och som är unika för uppgifterna som just armeringsarbetet medför samt belastningsfaktorer som allmänt brukar förekomma på byggarbetsplatser, t.ex. regn, kyla, buller och vibrationer ger dåligt arbetsklimat (Sandberg och Hjort 1998). Inom armeringsarbeten är lyftande och bärande av armeringsstålen det tyngsta arbetsmomentet, dessa moment förekommer även under hela armeringsprocessen på byggarbetsplatsen. Figur 02 illustrerar detta samt att den manuella armeringshanteringen är särskilt omfattande vid användandet av lagerlängder som klipps och bockas på byggarbetsplatsen (Sandberg och Hjort 1998). Figur 02: Hantering av armeringsstål på byggplatsen (Sandberg och Hjort 1998). Genom att använda sig av inläggningsfärdig armering kan de fysiskt tunga arbetsmomenten minska avsevärt, detta underlättar givetvis armeringsarbetet. Tabell 03 visar de arbetsmoment/operationer som användning av lagerlängder medför, används istället en mer förädlad armering kan dessa arbetsmoment reduceras väsentligt. Vid inläggningsfärdig armering berörs nr 1-2, 9-11 och vid användandet av prefabricerade armeringskorgar och armeringsnät berörs endast nr 1-2, Klippning och bockning av rakstålen vid en armeringsstation på byggarbetsplatsen är ett väldigt fysiskt påfrestande arbete med tunga lyft och tung bärning. Om entreprenören istället redan vid planeringsfasen bestämmer sig för att 7

16 använda sig av ILF armering eller prefabricerade armeringskorgar försvinner beredningsmomenten (nr 3-8), vilket bidrar till en bättre arbetsförhållanden som sliter mindre på armerarnas kroppar (Sandberg och Hjort 1998). Tabell 03: Armeringsarbetets struktur på en byggarbetsplats, baserad på Sandberg och Hjort Skede Operation Nr Mottagning Beredning Montering Avlastning Sortering, uppläggning Transport till klippmaskin Klippning Transport till bockmaskin Bockning Buntning, märkning Transport till mellanlager Förtillverkning av enheter på byggplats Interntransport Inläggning Ergonomi Enligt Arbetsmiljöverket (2015) innebär ergonomi att arbetet ska anpassas till individen, så att olycksfall och ohälsa förebyggs på arbetsplatsen. De menar även att ergonomi är fysiska, organisatoriska samt mentala aspekter på arbetsmiljön. Vid armeringsarbeten förekommer ofta arbetsställningar som är olämpliga ur ett ergonomisk synsätt, särskilt vid monteringsarbetet. Alla arbetsställningar i Figur 03 är olämpliga att utföra och kan på sikt ge upphov till att armeraren skadas och måste sjukskrivas. Den arbetsställning som är mest påfrestande är nerböjd i yttersta läge och förekommer ofta vid monteringsarbete på bjälklag och platta på mark (Sandberg och Hjort 1998). Vid denna arbetsställning är det särskilt ländryggen som tar skada. Figur 03: Vanligt förekommande arbetsställningar som är vanligt förekommande vid armeringsarbete (Sandberg och Hjort 1998). 8

17 3.1.2 Riskmoment Enligt Sandberg och Hjort (1998) är de tyngsta momenten i arbetet för en armerare lyftning och bärning av armeringsstål. Dessa arbetsmoment förekommer under hela armeringsprocessen och det blir speciellt tungt vid den manuella hanteringen av armering, då den både klipps och bockas på byggarbetsplatsen. Fler riskmoment är även snubbling samt halkning. Snubbling kan orsakas av t.ex. överkantsarmering i bjälklag. Risken att halka vid monteringsskedet är stor i samband med oljade formbord eller om monteringsarbetet sker på plyfaform. Avklippta najtrådar, upp- och utstickande armeringsstänger samt utstickande formstag ökar olycksrisken. Snodda armeringsbuntar som lösgörs, kan också orsaka kroppsskador. Dessa plötsliga belastningar kan leda till skador som till en början verkar små och de kanske inte heller orsakar omedelbar smärta, på sikt kan dock dessa kortvariga belastningar bidra till långvariga skador i bl.a. ryggen. Just ryggproblem är speciellt vanligt bland armerare (Hjort 1982). Vid byggnadsarbete är många moment tunga och belastar kroppen mycket. På arbetsplatsen ska det därför finnas passande utrustning och hjälpmedel för att lyfta och transportera byggmaterial för att arbetarna inte ska behöva utsätta sig för onödigt utmattande eller hälsofarliga belastningar (Arbetsmiljöverket 2013). Enligt Rhodin och Gunnarsson (1995) hade över 90% av de aktiva byggnadsarbetarna/deltagarna i studien problem med smärta/värk i skelett, leder, muskler och nerver i ryggen, armar och ben. Det finns ingenting som pekar på att armeringsarbetare skulle vara underrepresenterade i denna grupp. Detta talar för att en osund arbetsmiljö försämrar hälsan ansenligt hos individen, vilket i sin tur kan leda till sjukskrivning eller förtidspensionering av arbetstagaren. En osund arbetsmiljö kan alltså leda till enorma kostnader för verksamheten och samhället. Det finns alltså ett stort behov att ordna en god arbetsmiljö för medarbetare (Sandberg och Hjort 1998). Det är ungefär dubbelt så vanligt med olyckor och arbetssjukdomar bland byggnadsarbetare gentemot genomsnittet för arbetare inom andra branscher. Det sker relativt mycket olyckor vid användandet av maskiner, men de mest vanligt förekommande orsakerna till skador är ogynnsamma arbetsställningar, tunga lyft och bärande samt att arbetaren faller (Arbetsmiljöverket 2013). Även om personen i fråga inte faller omkull och slår sig vid en halkningsolycka kan personen skada sig. Stora belastningar på ryggen uppkommer då personen försöker parera/motverka halkningen, dessa belastningar kan ge skador på ryggen som inte känns av till en början utan märks av först efter en tid. Genom att armerare ofta bär tunga armeringsstål blir risken för denna typ av skada vid halkning betydligt större (Sandberg och Hjort 1998). Fyra av tio arbetsolyckor inom byggbranschen beror på fall och cirka hälften av dem ger bestående men till arbetarna. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna år inträffade när personen lastade, lossade, bar eller flyttade något och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anläggningsarbetare samt metallarbetare (AFA 2012). Fallolyckor är den överrepresenterade orsaken till dödsfall och olyckor på byggarbetsplatser. Fallolyckor ska förebyggas i största möjliga utsträckning, varav erforderliga skyddsåtgärder som att använda sig av skyddsräcken, arbetskorgar, arbetsplattformar eller ställningar är nödvändligt på arbetsplatser med fallrisk. Vid armeringsarbeten är en skyddsbock på uppoch utstickande armeringsjärn en säkerhetsåtgärd som ska användas (Arbetsmiljöverket 2013). Ingen ska behöva genomborras av uppstickande armering om de skulle råka ramla! 9

18 3.1.3 Hängande last Varje år inträffar över femhundra arbetsplatsolyckor som är relaterade med diverse lyftanordningar. Många av dessa leder till allvarliga skador för de inblandade och bara under de senaste åren har utgången av olyckorna lett till dödsfall. En stor del av de skador som orsakas vid lyft av material leder till bestående men för de som drabbas. Detta leder i sin tur att stora kostnader då olyckan ofta orsakar produktionsbortfall, skadat material, kostnader för sjukskrivning och rehabilitering samt ett stort lidande för den drabbade (Prevent 2010). Olyckorna förekommer vanligen just före raster, i slutet av arbetspasset, när uppgiften är ny och det finns bristande arbetsrutiner och när arbetet utförs av personal utan tidigare erfarenhet av arbetet. Generellt kan man säga att de flesta olyckor som är relaterade till lyft sker när personen i fråga är stressad och tummar på säkerheten (Prevent 2010). I många branscher har de manuella lyften ersatts med diverse lyftanordningar som t.ex. traverser och kranar, vilket skapat bättre arbetsmiljöförhållanden på arbetsplatsen. Men det har även medför andra risker. Vid lyft med hjälp av lyftanordningar finns det mycket som kan gå fel. Brister i stroppar, vajrar eller kättingar, lyftanordningen överbelastas (för tunga lyft utförs) samt den mänskliga faktorn är några exempel på vad som kan leda till olyckor vid ett lyft (Prevent 2010). 10

19 4 Armering Detta avsnitt beskriver de armeringsprodukter, mervärdestjäster och andra begrepp som är relevanta för projektet. Det är tänkt att ge läsaren en förståelse för de benämningar som används i rapporten. 4.1 Armeringsprodukter Här presenteras en del av de stålprodukter som Celsa erbjuder som är relevanta för projektet Lagerlängder (LL) Lagerlängder (se Figur 04) är rakstål som är lagerhållna i specifika längder, vanligtvis 6 & 12 m längder, för entreprenören är detta det billigaste inköpsalternativet men det medför störst arbetsbörda för arbetarna på arbetsplatsen. Rakstålen måste klippas och bockas på byggarbetsplatsen, vilket är slitsamt och tidskrävande för arbetarna. Genom att istället använda inläggningsfärdig armering kan armerarna fokusera på att monteringen. Vid användandet av LL måste det även finnas en klipp- och bockstation på arbetsplatsen, dessa tar även upp relativt stora markytor, utrymmet som krävs för att lagra armeringen blir alltså större samt att de interna transporterna blir fler (Hjort och Sandberg 1998). Figur 04: Lagerlängder. 11

20 4.1.2 Inläggningsfärdig armering (ILF) Inläggningsfärdig armering (se Figur 05) består utav klippta och bockade armeringsstänger, dessa är färdiga för montering i gjutform när de anländer till byggarbetsplatsen. ILF armering är klippt och bockad på en armeringsverkstad och buntas efter respektive armeringslittera. Buntarna är försedda med godkända stroppar från verkstaden som lämnas kvar på buntarna så de snabbt och enkelt kan lyftas av och flyttas runt i på arbetsplatsen. Vid leverans kan entreprenören få armeringen färgmärkt för t.ex. respektive byggnadsdel, samma färgmärkning finns då också med på armeringsspecifikationen. Bilaga 5 visar armeringsspecifikationen till vindkraftsfundamentet, notera färgmärkningen. Att montera ILF armering är mindre slitsamt för armerarna då de slipper utföra momenten för klippning och bockning, trots detta är det fortfarande ett väldigt fysiskt ansträngande arbete. Med fördel används ännu mer förädlade armeringslösningar såsom prefabricerade armeringsenheter eller rullarmering. Dessa har högre inköpskostnad men är mycket mindre fysiskt ansträngande för armerarna att montera och medför stora tidsbesparingar under produktionen. En högre förädlingsgrad på armeringen leder även till en förbättrad arbetsmiljö för arbetarna (Celsa Steel Service 2015). Figur 05: ILF armering till vindkraftsfundament. 12

21 4.2 Mervärdestjänster Här presenteras Celsas beskrivning av mervärdestjänsterna färgsorterad och färglossad armering samt de tre leveransmodeller som har studerats under projektets genomförande Färgsorterad armering Celsa Steel Service (2015) skriver på sin hemsida: Vid färgsortering buntas/stroppas aldrig armering i olika färger tillsammans. Därför läggs mindre arbetstid på omstroppning, avstroppning och sortering som istället kan läggas på värdefullt monteringsarbete. Tjänsten färglossning kan användas om armeringen färgsorteras Färglossad armering Celsa Steel Service (2015) skriver på sin hemsida: Vid lossning av armeringsleveransen kopplar Celsas chaufför endast armering tillsammans med de som har lika färg på huvudmärkningen. Armering som ska användas till olika byggnadsdelar eller arbetsområden kan då hållas isär och onödigt arbete som sortering och leta efter material kan undvikas. Arbetsmiljön förbättras också eftersom tunga ryckande lyft kan undvikas vilket sortering annars innebär. 13

22 4.2.3 Modell 1 - Märkt armering, ej färgsatt Märkt armering som inte är färgsatt innebär att alla armeringslitteran till ett projekt är märkta med en märkbricka, fast alla brickor är vita, se Figur 06. Märkbrickan beskriver hur armeringslitterat i bunten ser ut. Det går att utläsa vilket projekt det tillhör, om det är t.ex. bottenarmering, vilket littera det är, bygeltyp, längder, vinklar, diameter, kvalitet samt hur många järn som ligger i bunten. Märkbrickan innehåller alltså mycket information som sedan underlättar arbetet på arbetsplatsen. När byggarbetarna söker armering kollar de på denna märkbricka för att hitta rätt armering, vilket kan vara tidsförödande arbete som underlättas med färgmärkning och färglossning. Vid lossning läggs armeringen i osorterade högar och chauffören kan koppla flera olika litteran samtidigt i lyftkroken. Figur 06: Märkbricka, ej färgsatt. 14

23 4.2.4 Modell 2 - Märkt armering, färgsatt Märkt armering som är färgsatt (senare färgmärkt armering) innebär att alla armeringslitteran till ett projekt är märkta med en märkbricka och alla brickor är färgmäkta, se Figur 07. Genom att använda sig av färgmärkt armering underlättas sorteringsarbetet på byggarbetsplatsen. När byggarbetarna söker armering till en viss byggnadsdel t.ex. underkantsarmering till en platta på mark, är all den armering märkt med en färg på märkbrickan. Medans all överkantsarmering är märkt med en annan färg. Märkbrickorna kan ha en huvudfärg och en underordnad färg. Ta tillexempel underkantsarmeringen till en platta på mark som ska gjutas i två etapper har grön som huvudmärkning, sedan har etapp 1 röd och etapp 2 blå som underordnad färg. På detta sätt kan underkantsarmeringen till de två etapperna hållas isär och armerarna slipper plocka ur fel hög. Vid lossning läggs armeringen i osorterade högar och chauffören kan koppla flera buntar med olika färgmärkning samtidigt i lyftkroken. Figur 07: Märkbricka, färgsatt. 15

24 4.2.5 Modell 3 - Märkt armering, färgsatt, färgsorterad samt färglossad Vid leveransmodellen när armeringen är färgmärkt, färgsorterad och färglossad är armeringen färgmärkt enligt Modell 2. Här tillkommer dock att de lyftstroppar som används för varje enskilt lyft är märkt med en extra färgbricka av samma färg som märkbrickans huvudfärg, enligt Figur 08. Vid lastning och lossning lyfts armeringslitteran färgvis enligt huvudfärg och stroppas aldrig tillsammans med armeringslitteran med annan färg, men ett lyft kan innehålla flera olika litteran av samma huvudfärg. Chauffören lossar även armeringen i sorterade högar, färglossning kräver större uppläggningsytor än vid traditionell lossning men arbetet med att söka och sortera armeringen minskar drastiskt i byggskedet. Figur 08: Märkbricka färgsatt och färgbricka. 16

25 4.2.6 Mastertag På stropparna till de olika buntarna med armeringslittera sitter det en så kallad mastertag", se Figur 09. Mastertaggen innehåller information om vilka litteran som är buntade i samma stropp, traversföraren på armeringsverkstaden skannar dessa mastertaggar då denne lyfter upp armeringen på lastbilen. När armeringen är lastad klart går traversföraren till en dator för att skriva ut en leveransbekräftelse på vad lasset innehåller, genom att skanna mastertaggarna fås information om något littera saknas eller om leveransen är komplett. Detta säkerställer att rätt armering följer med leveransen samtidigt som det ger entreprenören en bekräftelse på att all armering har levererats. Figur 09: Mastertag. 17

26 5 Arbetsgång Författaren började med att skaffa sig grundlig kunskap om arbetsmiljö, ergonomi, armering samt om tid- och frekvensstudier och hur dessa genomförs. Kunskapen har införskaffats genom att studera tryckt och elektronisk litteratur. Genom informationen som författaren har tagit till sig från denna litteratur har han fått en bättre förståelse för armeringsarbetet samt vilka hälsorisker det medför. Informationen har även legat till grund för utförandet av de studier och observationer som genomförts under projektet. Vid litteratursökningen av tryckta och elektroniska källor från Universitetsbiblioteket i Umeå och internet har författaren använt sig av sökorden: Arbetsmiljö Ergonomi Arbetsstudi* Frekvenstudi* Tidstudi* Armering Efter att författaren skaffat sig nödvändig kunskap kring berörda ämnen gjordes sedan observationer och studier av det praktiska utförandet. Dessa gjordes på armeringsverkstaden vid lastning av armeringen och på Stenger & Ibsens arbetsplats vid lossning och armeringsprocessen. 5.1 Frekvensstudie Vid utförandet av frekvensstudien användes en app till mobiltelefonen som gav ifrån sig en signal i örat var 60e sekund för att underlätta att hålla ett konstant intervall mellan ögonblicksobservationerna. Varje minut observerades och noterades vad varje armerare gjorde i just det ögonblicket. Noteringarna gjordes utifrån en kodlista (Bilaga 3). Antalet armerare varierade mellan 2-4 personer under observationstiden, varje minut noterades alltså mellan 2-4 streck i protokollet för vad armerarna ägnar sig åt (Bilaga 2). Under studietiden gjordes inga noteringar angående längden på de raster armerarna hade. Det blev totalt 470 st observationer och 1280 st noteringar under studietiden, vilket motsvarar en arbetstid på ca 21,33 mantimmar. Under studietiden har författaren även gjort observationer krig arbetsmiljön för armerarna. Dessa observationer har bestått av anteckningar kring riskmoment, noteringar av antalet manuella lyft och bärande av armeringsjärn på stabilt respektive instabilt underlag samt antalet gånger armerarna utför monteringsarbete i olämpliga/skadliga arbetsställningar. Stabilt lyftande/bärande har noterats om underlaget har varit grus eller betong och inga hinder förekommit. Instabilt lyftande/bärande har noterats då underlaget bestått av redan utlagd armering eller andra hinder som ökar risken för snubbling. Arbetsställningarna noterades varje minut, med samma tidsintervall som i frekvensstudien och inte vid varje tillfälle de förekom. Däremot noterades lyftande och bärande vid varje tillfälle de förekom och berördes inte av tidsintervallet. Detta eftersom många av de lyft och det bärande av armeringen som förekom var under väldigt korta perioder, vilket skulle gett en orealistisk bild av hur ofta det förekom. Arbetsställningarna som noterades minutvis i ögonblicket kan räknas som det totala antalet minuter armeraren befann sig i arbetsställningen, då det förekom i kortare stunder men väldigt ofta. Därför gav dessa noteringar ändå en rättvis bild av hur mycket tid armerarna ägnade i dåliga arbetsställningar. Bilaga 4 visar noteringsunderlaget för arbetsställningar och för lyftande och bärande. 18

27 5.2 Tidsstudie Tidsstudierna vid lastning och lossning av armeringen genomfördes genom kontinutetsmetoden. Tidsstudierna har däremot inte varit i uppdelad i flera olika operationssteg som i Tabell 02, utan hela lastnings-/lossningsförfarandet har räknats som ett enda operationssteg, vilket gör att metoden som författaren använt sig av skiljer sig lite från metoden i 2.2 Tidsstudie. Detta beslutades eftersom Celsa endast var intresserad av att veta tiden det tog att lasta/lossa hela lasten vid respektive leveransmodell. Tidsstudien gjordes från och med att traversföraren började koppla den första armeringen till och med att den sista armeringen var lastad och stropparna var frånkopplade från traverskroken. Tidsstudierna genomfördes med hjälp av ett tidur samt genom att klockslaget för när lastningen påbörjades noterades. Under lastningsförfarandet har även diverse avbrott noterats och med hjälp av tiduret har tiden för avbrotten sedan dragits bort från tidens som mättes för lastningen. Som avbrott räknades förlorad kontakt med traversdosan, när traversföraren lämnade platsen av olika anledningar samt då lastningen stoppades på grund av icke arbetsrelaterade samtal. När den sista armeringsbunten lastats, stropparna kopplats lös från traverskroken och traversen körts undan har sedan tiduret stoppats och klockslaget noterats. Under tidsstudien har även antalet lyft noterats, detta för att avgöra om det finns skillnader i arbetsmiljön vid lastning av de olika leveransmodellerna. För varje lyft utsattes traversföraren och chauffören för skaderisker. Andra observationer kring arbetsmiljön har även antecknats under studien. Läs mer om riskerna i 6 Resultat och 7 Diskussion. Under tidsstudierna fördes även en dialog med både lastbilschauffören och traversföraren om förbättringsåtgärder, risker och olyckor som förekommit under lastnings- och lossningsförfarandet. Om dialogen lett till att lastningen stoppats en kortare stund har detta noterats som avbrott. Efter studierna har författaren fört minnesanteckningar om vad som framkommit i samtalen. Tidsstudierna har sedan sammanställts, avbrott har räknats bort och de slutliga mätresultaten har sammanställts i ett stapeldiagram som presenteras i resultatet (Figur 11). 19

28 6 Resultat I detta kapitel redovisas resultatet av de studier och observationer som genomfördes på arbetsplatserna. En sammanfattning av de samtal fördes med armerare, arbetsledare, verkstadsarbetare och lastbilschauffören samt allmänna slutsatser kring processen för lastning, lossning och monteringsarbetet. 6.1 Arbetsmiljö Vid lastning och lossning av armeringen utsatte sig de inblandade för risker vid varje lyft som förekom. Antalet lyft som krävdes vid lastning respektive lossning presenteras i Tabell 04. Lastning skedde med travers, under tak och med bra belysning. Lossning skedde med traktor utomhus med varierande väderförhållanden. Tabell 04:Antal lyft som krävdes vid lastning respektive lossning. Antal lyft (st) Lastning Modell 1 25 Lastning Modell 2 24 Lastning Modell 3 28 Lossning Modell 1 24 Lossning Modell 2 24 Lossning Modell 3 29 Risker som observerades under lastning var: Risk att ramla över utspridd armering på upplagsplatsen. Risk att fastna i redan lastad armering på lastbilsflaket, som sedan leder till att den som fastnar ramlar på flaket eller faller ner från flaket. Att materialet försätts i en okontrollerad gungrörelse som sedan knuffar eller klämmer chauffören på flaket. Klämrisk, särskilt lastning av Q-järn (bågade armeringsjärn). Risk att armeringen oavsiktligt hamnar i rörelse och glider av flaket och träffar en person. Att stress leder till oaktsamhet som sedan leder till olyckor. Risker som observerades under lossning var: Att materialet okontrollerat glider av flaket vid lyft och träffar en person. Klämrisk och fallrisk. Stress leder till oaktsamhet som sedan leder till olyckor. Att lyftstroppar går av och materialet sedan faller ned och träffar någon. En del olycksrisker kan förebyggas genom att: Armeringen ligger i ordentligt ihopnajade buntar. Lyftstropparna är kopplade så att armeringen befinner sig i balans vid lyft (särskilt Q- järnen). Lastning/lossning planeras så att det inte förekommer just innan en rast eller i slutet av ett arbetspass, då de flesta olyckor inträffar just då. Att erforderlig skyddsutrustning alltid används och att personalen som utför lyften har erforderlig utbildning för att använda lyftanordningarna. Chauffören Mattias sade att han skadat sig under lastningsprocessen tidigare. Klämskador var väldigt vanligt förekommande trots att erforderlig skyddsutrustning används. Han hade bland annat slagit knäet allvarligt i ett uppstickande armeringsjärn och en gång fastnade han i en stropp när han skulle backa undan och föll ner från flaket och bröt benet. Mattias ansåg att det var både säkrare och snabbare att lasta med traktor jämfört med travers. 20

29 Under monteringsarbetet observerades en rad olika risker samt hur ofta armeringsmontörerna befann sig i olämpliga arbetsställningar. Tabell 05 är en sammanställning av de observationer gjordes av de olämpliga arbetsställningarna under monteringsarbetet (Bilaga 4). För en bättre uppfattning av arbetsställningarna, se Figur 03 på sidan 8. Tabell 05: Sammanställning arbetsställningar. Arbetsställningar Besök 1 Besök 2, del 1 Besök 2, del 2 Totalt % av ar arbetstiden som tillbringas i positionen På huk ,70% På huk och nerböjd ,11% Stående framåtlutad ,08% Nerböjd i yttersta läge ,28% Arbete med armar över axelhöjd ,38% På knä ,34% Totalt antal observationer ,9% Tabellen visar att armerarna tillbringar ca 30% av arbetstiden i olämpliga arbetsställningar och ca 13% av tiden i arbetsställningen Nerböjd i yttersta läge vilket på sikt kan ge bestående skador i ryggen. Armeringsmontörerna Ernst och Mads ansåg själva att de tillbringade mycket tid i framåt nedböjt läge samt att arbete över axelhöjd förekom ofta periodvis. Författaren observerade även att manuellt lyftande och bärande förekom ofta (Tabell 06). De tyngsta armeringsjärnen vägde ca 36 kg/st och hanterades manuellt. Vid lyftande skedde det ofta att de lyfte med ryggen, vilket ger stor skaderisk. Lyft ovanför axelhöjd skedde vid ett par tillfällen då armerarna stod på en pall som de hade ställt på den utlagda underkantsarmeringen, Q- järnen som de lyfte var upplagd på 3 st rakstål enligt Bilaga 6, Bild 1. Tabell 06: Antal manuella lyft och bärande som förekom under monteringsarbetet. Moment Besök 1 Besök 2 Totalt Instabil lyftning och bärning 10 st 48 st 59 st Stabil lyftning och bärning 32 st 65 st 97 st Armerarna klättrade både över och under bultkorgen (Bilaga 6, Bild 1) flertalet gånger under monteringstiden, vilket medför bland annat fallrisk från en uppskattad fallhöjd på 2,5 meter. Vid två tillfällen stod en armerare på bultkorgen/armeringen och monterade i arbetsställningen Nerböjd i yttersta läge, vilket författaren ansåg väldigt riskfyllt. 21

30 6.2 Frekvensstudie Resultatet av frekvensstudierna som genomfördes efter första leveransen (leveransmodell 1) presenteras i cirkeldiagrammet i Figur 10. I Bilaga 1 görs en jämförelse med frekvensstudierna som utfördes på fyra andra projekt av Josephson, Eriksson och Frödell (2011). Endast ca 22% av arbetstiden bestod av diverse tidsförluster redan vid leveransmodell 1, där märkbrickorna inte var färgsatta. Det är ca 10% under snittet av resultatet som presenteras i Josephson, Eriksson och Frödell (2011) rapport. Redan vid leveransmodell 1 är produktiviteten relativt hög. Figur 10: Vad armerarna ägnar sin arbetstid till. Stenger & Ibsens projektchef Erik Rådström och armerarna Ernst och Mads ansåg att färgmärkningen har väldigt liten betydelse för monteringsarbetes produktivitet vid vindkraftsfundament av denna storleksordning. Ca 14 ton armering användes till varje fundament. De menade istället på att inkörningstiden var av stor vikt när det gäller hur snabbt de kan färdigställa ett fundament. Alla tre ansåg att färgmärkt och färgsorterad armering endast underlättar monteringsarbetet lite i början av sorterings- och monteringsprocessen innan armerarna kört in sig på fundamenttypen. Genom mervärdestjänsterna färgmärkt och färglossad armering ökade Stenger & Ibsens produktivitet ytterst lite, vid den här typen av vindkraftsfundament. 22

31 6.3 Tidsstudie Tiden det tog att lasta respektive lossa armeringen presenteras i stapeldiagrammet i Figur 11. Även antalet lyft som krävdes för att lasta respektive lossa armeringen redovisas i figuren. Figur 11: Hur lång tid lastning och lossning tog för respektive leveransmodell samt antalet lyft som krävdes. Tabell 07 och Tabell 08 visar datum och tid för lastning respektive lossning. I tabellerna redovisas även hur mycket av tiden som bestod av diverse avbrott. Tabell 07: Datum och tid för lastning. Lastning Datum Mellan klockan Avbrott Modell 1 5/ :32:22-08:36:14 1 min & 13 sek Modell 2 6/ :42:04-19:43:23 4 min & 57 sek Modell 3 11/ :05:12-12:44:51 3 min & 43 sek Tabell 08: Datum och tid för lossning. Lossning Datum Mellan klockan Avbrott Modell 1 5/ :27:42-15:03:31 - Modell 2 7/ :23:30-09:09:05 - Modell 3 11/ :33:01-17:21:51-23

32 7 Diskussion och slutsats I detta kapitel presenteras författarens tankar kring projektets ursprungsidé, resultat, slutsatser och förslag till fortsatta studier. 7.1 Diskussion Projektet har gått att knyta samman relativt bra med tanke på att tidplanen inte gick att följa fullt ut på grund av att bygghandlingarna blev lite försenade. Jag fick lära mig att det ger ganska stor effekt på ett projekt som ändå är relativt litet (10 veckor långt i detta fall) och att det är viktigt att ha detta i åtanke när projektet planeras. Vilket jag kommer att tänka på vid framtida projekt. Mycket av litteraturen kring frekvensstudier är väldigt gammal och det var svårt att hitta andra projekt där frekvensstudier använts. Metoden kanske inte används särskilt mycket i dag, men jag anser ändå att det är en relevant metod om syftet är att få en bra överblick av sysselsättningen på arbetsplatsen. Då flera arbetare kan följas samtidigt blir det en ekonomisk hållbar metod jämfört med tidsstudier där endast en, eventuellt två arbetare kan följas samtidigt. Tanken med tidsstudier är ju att mäta tiden för varje litet arbetsmoment och används oftast inom industrin. I denna rapport mättes ju inte detta utan snarare när lastning/lossning påbörjades och avslutades, det blev alltså en variant av en riktig tidsstudie. Trots att många redan har en bild av vad tidsstudier är och risken för missförstånd uppstår har jag ändå valt att kalla mätningen en tidsstudie, i brist på bättre ord. Det var olika traversförare vid alla tre lastningstillfällen vilket kan ha bidragit till att tiden det tog att lasta skiljer sig en del. En annan faktor som jag anser spelar in, är att armeringen vid första lastningen låg längre från lastbilen än vid andra och tredje lastningen. Armeringen låg även i större oordning (Bilaga 6, Bild 2) vid första lastningen än vid den andra (Bilaga 6, Bild 3), i teorin ska lastningsförfarandet vara identiskt vid leveransmodell 1 och 2. Leveransmodell 3 krävde både fler antal lyft samt en längre lasttid vilket var väntat då det kräver bättre planering samt att färgsorteringen hindrar traversföraren att lyfta flera olika färger samtidigt. Här ökade även risken för skador då fler lyft förekommer och varje lyft är ett riskmoment. Celsa använder alltid nya oanvända stroppar som de skickar med armeringen till arbetsplatsen, vilket jag anser är mycket positivt, då risken att stropparna går av på grund av slitage i stort sett elimineras. En stor del av armeringen vid lastning nr 2 och 3 var dåligt ihopnajade vilket skapade svårigheter att hålla sig inom ramarna för tillåten lastbredd, en hel del irritation samt ökade risken för skador. Då Q-armeringen dessutom var stroppade så de hängde lodrätt (Bilaga 6, Bild 4) ökar risken avsevärt för klämskador vid lastning då armeringen är lång och måste brytas på plats för hand. Vid flertalet tillfällen klämde sig både chauffören och traversföraren när de försökte bryta Q-armeringen på plats med handkraft. Det här är ett riskmoment som jag tror kan mer eller mindre elimineras om armeringen balanseras så den hänger vågrätt med hjälp av en extra stropp. Genom att sätta en extra stropp som håller Q-armeringen vågrätt (Bilaga 6, Bild 5) förbättras även arbetsmiljön på byggarbetsplatsen. Armerarna var tvungna att ha Q-järnen i våg, fick de lov att lyfta upp järnen lite och förse dessa med en extra stropp vilket tar tid sliter på ryggen. Lossningen blir också säkrare, då risken att armeringen glider av flaket vid lyfttillfället elimineras. Just detta förekom vid ett lyft och det var endast tur att ingen skadade sig! 24

33 Att lossningen av första leveransen gick ca 10 min snabbare än vid lossningen för leverans 2 och 3, tror jag beror mycket på att vid första lossningen användes en hjullastare och vid andra lossningen användes en annan traktor som var mindre lämpad för ändamålet. Den färgmarkerade armeringen tror jag sorterades mer redan vid lossningen vilket också kan varit en bidragande orsak till tidskillnaden för lossning. Detta är dock spekulation från min sida då sorteringen av den färgmärkta armeringen var lätt att identifiera, medans armeringen som inte var färgmärkt inte var lika lättöverskådlig. Bilaga 6, Bild 6 visar hur den färglossade armeringen sorterats på arbetsplatsen vid lossning. För övrigt verkar det inte finnas någon nämnvärd skillnad i tiden det tar att lossa armeringen vid de olika leveransmodellerna. Vid armeringsarbetet användes inga särskilda hjälpmedel, förutom en traktor för att lyfta ner armeringen från upplaget till arbetsstället. All najning gjordes för hand och vid frågan om de inte skulle kunna använda en najmaskin, svarade de att det är för mycket olika diametrar på armeringsjärnen. Samt att det är för trångt för att komma åt med en najmaskin på många ställen. När det kommer till produktiviteten på bygget måste jag säga att jag blev imponerad! De jobbade väldigt flitigt trots slitsamma arbetsställningar och det förekom nästan inga onödiga avbrott. En förklaring till att de jobbar så effektivt kan vara att de kommer upp från Danmark och jobbar på ackord. De jobbar 7 dagar i veckan och 12 timmar om dagen om inte vädret är allt för dåligt. Detta anser jag dock vara ett riskmoment i sig. Det kan inte vara hälsosamt att jobba så mycket med ett så fysiskt ansträngande arbete! 7.2 Slutsats Jag tror inte att mervärdestjänsten färglossad armering ger önskad effekt på små vindkraftsfundament som dessa. Dels då projektchefen Erik och armerarna Ernst och Mads själva anser att det inte har någon större betydelse. Dels för att produktiviteten redan är så hög samt eftersom armerarna lossade all armering själva. Vid lossningen lade de armeringen i sorterade högar, även då den inte var färgmärkt eller färglossad. Eftersom märkbrickan innehåller information om vilket littera bunten innehåller, kan de ändå sortera upp armeringen. Dock kan färgmärkning underlätta att snabbare identifiera om det är t.ex. bottenarmering. Slutligen tycker jag att det borde forskas mer i hur arbetsmiljön kan förbättras på fysiskt tunga moment som armeringsarbete så att nya bättre hjälpmedel och mervärdestjänster kan arbetas fram. Om arbetsmiljön förbättras och blir det roligare att jobba och generellt sätt brukar även resultatet av arbetet bli bättre. Bättre trivsel på arbetsplatsen leder också till färre antal sjukskrivningar och effektivare produktion. Alltså kan man säga att arbetsmiljön förbättras så gynnas hela företaget ekonomiskt då när produktionen är effektiv och antalet sjukskrivningar minskar. 7.3 Fortsatt arbete Då Sveriges vindkraftpark växer för varje år som går finns goda förutsättningar att genomföra fler och mer utförliga studier kring arbetsmiljön, produktiviteten, mervärdestjänster och hjälpmedel, kring vindkraftsfundamentens uppförande. I övrigt finns inte mycket forskning kring arbetsmiljön inom armeringsarbeten och den forskning som finns är relativt föråldrad/utdaterad och berör inte de mervärdestjänster som erbjuds idag. Då armeringsarbeten är väldigt fysiskt påfrestande bör mer forskning ske kring arbetsmiljön inom detta arbetsområde. 25

34 8 Referenser Muntliga källor Eriksson, Mattias. Lastbilschaufför Acx. Löpande samtal 5/5-11/ Ernst. Armerare Stenger & Ibsen Construction AB. Löpande samtal 5/5-11/ Forsgren, Gunnar. Regionsansvarig för region Norr, Celsa Steel Service AB Löpande samtal, mars-juni Lundgren, Magnus. Marknadschef, Celsa Steel Service AB Telefonsamtal Mads. Armerare Stenger & Ibsen Construction AB. Löpande samtal 5/5-11/ Rådström, Erik. Projektchef, Stenger & Ibsen Construction AB Löpande samtal, 27/4-15/ Tryckta källor Celsa Steel Service Armerat och klart. Broschyr, Celsa Steel Service. Grahm, Åke; Mellander, Klas Arbetsstudier i produktionen. Malmö: Liber Läromedel. ISBN X. Hjort, Bengt; Sandberg, Jan Rationell armering: ergonomi-ekonomi-miljö. Halmstad. Tryckmedia. Hjort, Bengt Armeringsarbete på byggarbetsplatser. Stockholm: Cement- och Betonginstitutet. Jacobsson, Sten; Rindeskär, Harry Frekvensstudier. Västerås: Västmanlands arbetsstudieförening. Johansson, Sven-Åke Arbetsstudier: begrepp och metodik. Stockholm: Aldus/Bonnier. Rhodin, Anna; Gunnarsson, Åsa Förtillverkad armering i broar. Examensarbete Tekniska Högskolan i Luleå. 26

35 Elektroniska källor AFA Försäkring Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Broschyr, AFA Försäkring. (Hämtad ) Arbetsmiljöverket Ergonomi. (Hämtad ). Arbetsmiljöverket Säkrare bygg- och anläggningsarbete. Broschyr, Arbetsmiljöverket. (Hämtad ) Celsa Steel Service (Hämtad ) Josephson, Per-Erik., Eriksson, Thomas och Frödell, Mikael Vad kostar materialet, egentligen? Exempel för armeringsprodukter. Göteborg: Chalmers University of Technology (Report - Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology, nr: 2011:2). (Hämtad ) Josephson, Per-Erik; Saukkoriipi Lasse Slöseri i byggprojekt Behov av förändrat synsätt. (Hämtad ). Prevent Säkra materiallyft. Broschyr, Prevent. (Hämtad ) 27

36 Bilagor Bilaga 1: Datajämförelse Bilaga 2: Frekvensstudier Bilaga 3: Koder för frekvensstudien Bilaga 4: Arbetsställningar Bilaga 5: Armeringsspecifikation Bilaga 6: Bilder 28

37 Bilaga 1: Datajämförelse Här presenteras resultatet från frekvensstudierna från Josephson, Eriksson och Frödell 2011 (Proj A-D). Samt resultatet från frekvensstudierna som genomförts i detta projekt vid Rammeldalsberget vindfarm (Proj V). Proj A Proj B Proj C Proj D Proj V Alla 10 Monteringsarbete 20,8% 30.6% 21,3% 40,0% 43,4% 31,2% 11 Direkt monteringsarbete. 20,8% 30,5% 21,3% 39,6% 43,4% 31,1% 12 Förtillverkning. 0,0% 0,1% 0,0% 0,4% 0,0% 0,1% 20 Indirekt monteringsarbete 14,2% 18,4% 13,2% 16,4% 17,2% 15,9% 21 Mätning för direkt arbete. 0,8% 4,7% 2,9% 2,5% 5,6% 3,3% 22 Hantering av material på arbetsstället. 5,5% 6,8% 6,2% 7,3% 8,0% 6,8% 23 Hantering av utrustning på arbetsstället. 3,1% 4,0% 1,5% 4,4% 0,4% 2,7% 24 Mätning för förtillverkning. 0,0% 0,1% 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% 25 Kontroll av utfört arbete. 0,3% 0,8% 0,6% 0,7% 0,5% 0,6% 26 Grovstädning. 0,1% 0,1% 0,2% 0,0% 0,5% 0,2% 27 Leta efter material/utrustning. 0,2% 1,6% 0,3% 0,2% 2,2% 0,9% 28 Provisorier, inkl skyddarbeten 0,3% 0,2% 1,3% 0,0% 0,0% 0,4% 29 Lossning/mottagning material. 3,9% 0,2% 0,1% 1,1% 0,0% 1,1% 30 Materialförflyttning 8,3% 12,1% 11,5% 13,0% 1,5% 9,3% 31 Flytta material. 5,0% 10,9% 10,8% 8,9% 1,5% 7,4% 32 Flytta utrustning/provisorier. 3,3% 1,2% 0,7% 4,1% 0,0% 1,9% 40 Arbetsplanering 9,8% 12,9% 15,4% 15,7% 15,9% 13,9% 41 Diskussion om arbetsutförande. 3,7% 8,3% 8,9% 3,4% 8,8% 6,6% 42 Ritningsläsning. 2,8% 0,0% 0,8% 4,9% 6,2% 2,9% 43 Arbetsplanering. 0,8% 0,7% 1,5% 3,5% 0,6% 1,4% 44 Samordning. 0,7% 0,0% 0,1% 0,4% 0,0% 0,2% 45 Planeringsmöten. 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 46 Inspektion inför arbete. 1,7% 3,9% 4,1% 3,4% 0,4% 2,7% 50 Korrigering 1,2% 0,0% 0,8% 1,7% 0,5% 0,8% 51 Direkt arbete korrigering. 1,2% 0,0% 0,4% 1,3% 0,3% 0,6% 52 Indirekt arbete korrigering 0,0% 0,0% 0,4% 0,3% 0,2% 0,2% 60 Outnyttjad tid 20,1% 5,1% 17,3% 4,9% 8,6% 11,2% 61 Personliga behov. 2,5% 1,1% 0,6% 2,0% 0,8% 1,4% 62 Icke-arbetsrelaterad diskussion. 12,3% 3,3% 7,6% 2,0% 2,4% 5,5% 63 Sen ankomst. 0,0% 0,0% 0,0% 0,4% 0,0% 0,1% 64 Tidig hemgång. 4,5% 0,0% 0,0% 0,0% 5,4% 2,0% 65 För lång rast. 0,8% 0,7% 9,2% 0,4% 0,0% 2,2% 70 Avbrott/Väntan 25,6% 20,9% 20,5% 8,3% 13,0% 17,7% 71 Avbrott p g a info-/samordningsbrister. 0,3% 0,9% 1,3% 0,0% 0,0% 0,5% 72 Avbrott p g a materialbrist. 1,6% 0,3% 0,3% 0,0% 0,8% 0,6% 73 Avbrott p g a maskinbrist. 4,9% 0,3% 0,1% 0,9% 0,0% 1,2% 74 Avbrott p g a arbetsbrist. 0,2% 0,1% 0,2% 0,0% 0,0% 0,1% 75 Väntan på annan person. 0,8% 5,5% 8,6% 1,4% 2,8% 3,8% 76 Väntan utan synbar anledning. 3,9% 6,5% 4,3% 1,3% 2,3% 3,7% 77 Förflyttning. 11,3% 7,1% 5,7% 4,4% 2,4% 6,2% 78 Leta efter material p g a oordning. 2,6% 0,2% 0,1% 0,2% 4,7% 1,6% Datan från innanför rödstreckade markeringen är tagen från Josephson, Eriksson och Frödell

38 Bilaga 2: Frekvensstudier Här presenteras resultatet från frekvensstudierna som genomfördes på Rammeldalsberget vindfarm. Både resultatet från de individuella studierna samt alla studierna sammanställt presenteras utförligt. Noteringarna gjordes med ett intervall på 60 sekunder. 30

39 Alla frekvensstudier sammanställt Aktivitet Antal noteringar Andel i procent av arbetstiden Monteringsarbete ,4% 11 Direkt monteringsarbete ,4% 12 Förtillverkning. 0 0,0% Indirekt monteringsarbete ,2% 21 Mätning för direkt arbete. 72 5,6% 22 Hantering av material på arbetsstället ,0% 23 Hantering av utrustning på arbetsstället. 5 0,4% 24 Mätning för förtillverkning. 0 0,0% 25 Kontroll av utfört arbete. 6 0,5% 26 Grovstädning. 6 0,5% 27 Leta efter material/utrustning. 28 2,2% 28 Provisorier, inkl skyddarbeten. 0 0,0% 29 Lossning/mottagning material. 0 0,0% Materialförflyttning 19 1,5% 31 Flytta material. 19 1,5% 32 Flytta utrustning/provisorier. 0 0,0% Arbetsplanering ,9% 41 Diskussion om arbetsutförande ,8% 42 Ritningsläsning. 79 6,2% 43 Arbetsplanering. 8 0,6% 44 Samordning. 0 0,0% 45 Planeringsmöten. 0 0,0% 46 Inspektion inför arbete. 5 0,4% Omarbete 6 0,5% 51 Direkt arbete korrigering. 4 0,3% 52 Indirekt arbete korrigering 2 0,2% Outnyttjad tid 110 8,6% 61 Personliga behov. 10 0,8% 62 Icke-arbetsrelaterad diskussion. 31 2,4% 63 Sen ankomst. 0 0,0% 64 Tidig hemgång. 69 5,4% 65 För lång rast. 0 0,0% Avbrott/Väntan ,0% 71 Avbrott p g a info-/samordningsbrister. 0 0,0% 72 Avbrott p g a materialbrist. 10 0,8% 73 Avbrott p g a maskinbrist. 0 0,0% 74 Avbrott p g a arbetsbrist. 0 0,0% 75 Väntan på annan person. 36 2,8% 76 Väntan utan synbar anledning. 29 2,3% 77 Förflyttning. 31 2,4% 78 Leta efter material p g a oordning. 60 4,7% Totalt % Datum: 5 & 7/5-15 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund) Observationstid: 7 tim 50 min Antal observationer: 470 st Antal armerare: 2-4 st 31

40 Frekvensstudie: Besök 1 Aktivitet Antal noteringar Andel i procent av arbetstiden Monteringsarbete ,9% 11 Direkt monteringsarbete ,9% 12 Förtillverkning. 0 0,0% Indirekt monteringsarbete 71 16,9% 21 Mätning för direkt arbete. 19 4,5% 22 Hantering av material på arbetsstället. 17 4,0% 23 Hantering av utrustning på arbetsstället. 5 1,2% 24 Mätning för förtillverkning. 0 0,0% 25 Kontroll av utfört arbete. 6 1,4% 26 Grovstädning. 0 0,0% 27 Leta efter material/utrustning. 24 5,7% 28 Provisorier, inkl skyddarbeten. 0 0,0% 29 Lossning/mottagning material. 0 0,0% Materialförflyttning 10 2,4% 31 Flytta material. 10 2,4% 32 Flytta utrustning/provisorier. 0 0,0% Arbetsplanering 83 19,8% 41 Diskussion om arbetsutförande ,0% 42 Ritningsläsning. 28 6,7% 43 Arbetsplanering. 8 1,9% 44 Samordning. 0 0,0% 45 Planeringsmöten. 0 0,0% 46 Inspektion inför arbete. 5 1,2% Omarbete 2 0,5% 51 Direkt arbete korrigering. 0 0,0% 52 Indirekt arbete korrigering 2 0,5% Outnyttjad tid 72 17,1% 61 Personliga behov. 3 0,7% 62 Icke-arbetsrelaterad diskussion. 0 0,0% 63 Sen ankomst. 0 0,0% 64 Tidig hemgång ,4% 65 För lång rast. 0 0,0% Avbrott/Väntan 48 11,4% 71 Avbrott p g a info-/samordningsbrister. 0 0,0% 72 Avbrott p g a materialbrist. 0 0,0% 73 Avbrott p g a maskinbrist. 0 0,0% 74 Avbrott p g a arbetsbrist. 0 0,0% 75 Väntan på annan person. 9 2,1% 76 Väntan utan synbar anledning. 11 2,6% 77 Förflyttning. 17 4,0% 78 Leta efter material p g a oordning. 11 2,6% Totalt % Datum: 5/5-15 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund) Observationstid: Antal observationer: 140 st Antal armerare: 3 st (2 tim 20 min) 32

41 Frekvensstudie: Besök 2, del 1 Aktivitet Antal noteringar Andel i procent av arbetstiden Monteringsarbete ,8% 11 Direkt monteringsarbete ,8% 12 Förtillverkning. 0 0,0% Indirekt monteringsarbete 96 20,9% 21 Mätning för direkt arbete. 36 7,8% 22 Hantering av material på arbetsstället ,6% 23 Hantering av utrustning på arbetsstället. 0 0,0% 24 Mätning för förtillverkning. 0 0,0% 25 Kontroll av utfört arbete. 0 0,0% 26 Grovstädning. 0 0,0% 27 Leta efter material/utrustning. 2 0,4% 28 Provisorier, inkl skyddarbeten. 0 0,0% 29 Lossning/mottagning material. 0 0,0% Materialförflyttning 5 1,1% 31 Flytta material. 5 1,1% 32 Flytta utrustning/provisorier. 0 0,0% Arbetsplanering 72 15,7% 41 Diskussion om arbetsutförande. 40 8,7% 42 Ritningsläsning. 32 7,0% 43 Arbetsplanering. 0 0,0% 44 Samordning. 0 0,0% 45 Planeringsmöten. 0 0,0% 46 Inspektion inför arbete. 0 0,0% Omarbete 0 0,0% 51 Direkt arbete korrigering. 0 0,0% 52 Indirekt arbete korrigering 0 0,0% Outnyttjad tid 14 3,0% 61 Personliga behov. 1 0,2% 62 Icke-arbetsrelaterad diskussion. 13 2,8% 63 Sen ankomst. 0 0,0% 64 Tidig hemgång. 0 0,0% 65 För lång rast. 0 0,0% Avbrott/Väntan 53 11,5% 71 Avbrott p g a info-/samordningsbrister. 0 0,0% 72 Avbrott p g a materialbrist. 0 0,0% 73 Avbrott p g a maskinbrist. 0 0,0% 74 Avbrott p g a arbetsbrist. 0 0,0% 75 Väntan på annan person. 16 3,5% 76 Väntan utan synbar anledning. 5 1,1% 77 Förflyttning. 9 2,0% 78 Leta efter material p g a oordning. 23 5,0% Totalt % Datum: 7/5-15 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund) Observationstid: , Antal observationer: 230 st Antal armerare: 2 st (3 tim 50 min)

42 Frekvensstudie: Besök 2, del 2 Aktivitet Antal noteringar Andel i procent av arbetstiden Monteringsarbete ,3% 11 Direkt monteringsarbete ,3% 12 Förtillverkning. 0 0,0% Indirekt monteringsarbete 53 13,3% 21 Mätning för direkt arbete. 17 4,3% 22 Hantering av material på arbetsstället. 28 7,0% 23 Hantering av utrustning på arbetsstället. 0 0,0% 24 Mätning för förtillverkning. 0 0,0% 25 Kontroll av utfört arbete. 0 0,0% 26 Grovstädning. 6 1,5% 27 Leta efter material/utrustning. 2 0,5% 28 Provisorier, inkl skyddarbeten. 0 0,0% 29 Lossning/mottagning material. 0 0,0% Materialförflyttning 4 1,0% 31 Flytta material. 4 1,0% 32 Flytta utrustning/provisorier. 0 0,0% Arbetsplanering 49 12,3% 41 Diskussion om arbetsutförande. 30 7,5% 42 Ritningsläsning. 19 4,8% 43 Arbetsplanering. 0 0,0% 44 Samordning. 0 0,0% 45 Planeringsmöten. 0 0,0% 46 Inspektion inför arbete. 0 0,0% Omarbete 4 1,0% 51 Direkt arbete korrigering. 4 1,0% 52 Indirekt arbete korrigering 0 0,0% Outnyttjad tid 24 6,0% 61 Personliga behov. 6 1,5% 62 Icke-arbetsrelaterad diskussion. 18 4,5% 63 Sen ankomst. 0 0,0% 64 Tidig hemgång. 0 0,0% 65 För lång rast. 0 0,0% Avbrott/Väntan 65 16,3% 71 Avbrott p g a info-/samordningsbrister. 0 0,0% 72 Avbrott p g a materialbrist. 10 2,5% 73 Avbrott p g a maskinbrist. 0 0,0% 74 Avbrott p g a arbetsbrist. 0 0,0% 75 Väntan på annan person. 11 2,8% 76 Väntan utan synbar anledning. 13 3,3% 77 Förflyttning. 5 1,3% 78 Leta efter material p g a oordning. 26 6,5% Totalt % Datum: 7/5-15 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund) Observationstid: Antal observationer: 100 st Antal armerare: 4 st (1 tim 40 min) 34

43 Bilaga 3: Koder för frekvensstudien Baserad på Josephson, Eriksson och Frödell 2011 Här presenteras kodlistan som användes vid frekvensstudierna och en lite mer utförlig förklaring om hur dessa koder skall tolkas Monteringsarbete Direkt monteringsarbete. Allt arbete som skapar ökat värde för kunden, där materialet monteras i formen. Förtillverkning. Allt arbete som skapar ökat värde för kunden där materialet inte monteras i formen. Indirekt monteringsarbete Mätning för direkt arbete. Mätning som krävs för direkt monteringsarbete. Hantering av material på arbetsstället. Då man släpper/plockar upp/flyttar material mindre än 10 meter eller 10 sekunder på arbetsstället, t.ex. när armeringsjärn läggs ut för att underlätta monteringen senare. Hantering av utrustning på arbetsstället. Då man släpper/plockar upp/flyttar utrustning mindre än 10 meter eller 10 sekunder. Utrustning inkluderar allt som inte byggs in, bl a verktyg, penna, hink, elsladd, mm. Mätning för förtillverkning. All tänkbar sorts mätning. Kontroll av utfört arbete. Kontroll av att det egna arbetet blivit rätt utfört. Grovstädning. All sorts städning som sker på arbetsplatsen. Leta efter material/utrustning. Letande efter material eller utrustning då sakerna befinner sig i ordning. Provisorier, inkl skyddsarbeten. Säkerhetsarbete, inkl att ta av och på sig skyddsutrustning Lossning/mottagning material. Mottagning av material som inte kommer från Celsa, material från Celsa gjordes separata tidsstudier. Materialförflyttning Flytta material. Då man släpper/plockar upp/flyttar material längre än 10 meter eller 10 sekunder. Vid framplockning av rätt material ner till arbetsstället. Flytta utrustning/provisorier. Då man släpper/plockar upp/flyttar utrustning längre än 10 meter eller 10 sekunder. Arbetsplanering Diskussion om arbetsutförande. Diskussion om på vilket sätt ett arbete ska utföras. Ritningsläsning. Arbetsplanering. Då arbetaren stått på stället utan att göra något har detta tolkats som arbetsplanering och inte som väntan utan synbar anledning såvida inte kroppsspråket gör det troligt att arbetsplanering inte sker. Samordning. All diskussion om hur man ska samordna arbetet med andra yrkesgrupper. Inga andra yrkesgrupper förekom på arbetsplatsen under studietiden. Planeringsmöten. Förekom inte under studietiden. Inspektion inför arbete. Omarbete Direkt arbete korrigering. Motsvarigheten till koderna 11-12, men då något korrigeras. Indirekt arbete korrigering. Motsvarigheten till koderna 21-46, men då något korrigeras. 35

44 Outnyttjad tid Personliga behov. Toalettbesök, hantera sina kläder (bortsett från skyddsutrustning), mm. Icke-arbetsrelaterad diskussion. All form av kommunikation som inte är kopplad till arbetet. Sen ankomst. Tidig hemgång. Förekom en gång, pga dåligt väder För lång rast. Avbrott/Väntan Avbrott p g a info-/samordningsbrister. Avbrott p g a materialbrist. Avbrott p g a maskinbrist. Avbrott p g a arbetsbrist. Väntan på annan person. Väntan på annan person, oavsett om denna person utför arbete, förflyttar sig, svarar i telefon eller något annat. Väntan utan synbar anledning. Förflyttning. Förflyttning utan något i händerna. Leta efter material p g a oordning. Letande efter material eller utrustning då sakerna befinner sig i oordning utanför arbetsstället. Utförs flera arbetsmoment samtidigt, t.ex. att diskussion om arbetsutförandet skett samtidigt som han monterar, har det i första hand klassats som monteringsarbete (kod 11-12), i andra hand förberedelser (kod 21-46) och i tredje hand som tidsförlust (kod 51-78). Då armeringsmontörerna var från Danmark och pratade danska under arbetsgången registrerades kod 41 Diskussion om arbetsutförande och kod 62 Icke arbetsrelaterad diskussion utifrån kroppsspråket, då det var svårt att tyda vad som sades. 36

45 Bilaga 4: Arbetsställningar Här presenteras resultatet av de observationer som gjordes kring hur ofta armerarna befann sig i olämpliga arbetsställningar. Noteringarna gjordes med ett intervall på 60 sekunder. 37

46 Arbetsställningar: Alla besöken sammanställt Instabil lyftning och bärning 59 Stabil lyftning och bärning 97 Datum: 5 & 7/5 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund) Observationstid: 7 tim 50 min 38

47 Arbetsställningar: Besök Instabil lyftning och bärning 10 Stabil lyftning och bärning 32 Datum: 5/5 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund)observationstid: 2 tim 20 min 39

48 Arbetsställningar: Besök 2, del Instabil lyftning och bärning 33 Stabil lyftning och bärning 17 Datum: 7/5 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund)observationstid: 3 tim 50 min 40

49 Arbetsställningar: Besök 2, del Instabil lyftning och bärning 16 Stabil lyftning och bärning 48 Datum: 7/5 Aktivitet: Armering vindkraftsfundament (berggrund) Observationstid: 1 tim 40 min 41

50 Bilaga 5: Armeringsspecifikation Här presenteras armeringsspecifikationen för den inläggningsfärdiga armeringen som användes till vindkraftsfundamenten. I denna armeringsspecifikation används färgmärkning. 42

51 STÅLSORT DIM LÄNGD m MASSA kg BOCKAT kg STÅLSORT DIM LÄNGD m MASSA kg BOCKAT kg BOCKNING kg GRUPP DIM TOTAL K500C-T K500C-T K500C-T K500C-T TOT ÄNDKROKAR - A, N, NX, U, V INGÅR EJ ANTAL KROK MED SAMMA RADIE SOM HUVUDRADIE 0 KROK MED AVVIKANDE RADIE 0 TOTALT SAMMANDRAGET GÄLLER FÖR SIDOR ENLIGT TILLHÖRANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRODUKTSAMMANDRAG KLIPPT OCH BOCKAT UTSKRIVEN AV Henrik Moström LAND Sverige PROJEKTNAMN Rammeldalsberget UTSKRIFTSDATUM SIDA 1 Ordernummer: (1/8) 43

52 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR A 1a1 K500C-T B 1a2 K500C-T A 1b.a K500C-T A 1b.b K500C-T A 1b.c K500C-T A 1b.d K500C-T A 1b.e K500C-T A 1b.f K500C-T A 1b.g K500C-T B 1c K500C-T ARMERINGSFÖRTECKNING - TYPBLAD 2A PRODUKTÖVERSIKT SIDA 1/1 UTFÖRD AV GF PROJEKTNAMN Rammeldalsberget PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A GRANSKAD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER UPPDRAGSNUMMER HUVUDMÄRKNING Grön/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Grön/ BOTTOM FÄRDIGSTÄLLDDATUM ÖNSKAT LEV. DATUM REVISION REV.DAT. Produktinnehåll Vikt (kg) Antal (st) Tid för montering (h) ILF 2039, Summa 2039, Ordernummer: A (2/8) 44

53 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR Q Cb-01 K500C-T sk=1050 Q Cb-02 K500C-T sk=1050 Q Cb-03 K500C-T sk=1050 Q Cb-04 K500C-T sk=1050 Q Cb-05 K500C-T sk=1050 Q Cb-06 K500C-T sk=1050 Q Cb-07 K500C-T sk=1050 Q Cb-08 K500C-T sk=1050 Q Cb-09 K500C-T sk=1050 Q Cb-10 K500C-T sk=1050 Q Cb-11 K500C-T sk=1050 Q Cb-12 K500C-T sk=1050 Q Cb-13 K500C-T sk=1050 Q Cb-14 K500C-T sk=1050 Q Cb-15 K500C-T sk=1050 Q Cb-16 K500C-T sk=1050 Q Cb-17 K500C-T sk=1050 Q Cx-01 K500C-T sk=1050 Q Cx-02 K500C-T sk=1050 Q Cx-03 K500C-T sk=1050 ARMERINGSFÖRTECKNING - TYPBLAD 2A PRODUKTÖVERSIKT SIDA 1/1 UTFÖRD AV GF PROJEKTNAMN Rammeldalsberget PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A GRANSKAD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER UPPDRAGSNUMMER HUVUDMÄRKNING Grön/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Grön/ BOTTOM FÄRDIGSTÄLLDDATUM ÖNSKAT LEV. DATUM REVISION REV.DAT. Produktinnehåll Vikt (kg) Antal (st) Tid för montering (h) ILF 1402,11 52 Summa 1402,11 52 Ordernummer: A (3/8) 45

54 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR C 7 K500C-T Q 8 K500C-T sk=1150 C 14 K500C-T Q 15 K500C-T sk=1300 C 16 K500C-T L 18 K500C-T X 1250 K500C-T STOLAR ARMERINGSFÖRTECKNING - TYPBLAD 2A PRODUKTÖVERSIKT SIDA 1/1 UTFÖRD AV GF PROJEKTNAMN Rammeldalsberget PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A GRANSKAD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER ÖNSKAT LEV. DATUM UPPDRAGSNUMMER HUVUDMÄRKNING Orange/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Orange/ MID FÄRDIGSTÄLLDDATUM REVISION REV.DAT. Produktinnehåll Vikt (kg) Antal (st) Tid för montering (h) ILF 2810, Summa 2810, Ordernummer: A (4/8) 46

55 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR W 3a K500C-T G 3b K500C-T G 3c K500C-T S 5 K500C-T A 6 K500C-T C 9 K500C-T Q 10 K500C-T sk=1150 Q 11 K500C-T sk=1150 Q 12 K500C-T sk=1150 Q 13 K500C-T sk=1150 ARMERINGSFÖRTECKNING - TYPBLAD 2A PRODUKTÖVERSIKT SIDA 1/1 UTFÖRD AV GF PROJEKTNAMN Rammeldalsberget PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A GRANSKAD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER UPPDRAGSNUMMER HUVUDMÄRKNING Blå/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Blå/ CENTER FÄRDIGSTÄLLDDATUM ÖNSKAT LEV. DATUM REVISION REV.DAT. Produktinnehåll Vikt (kg) Antal (st) Tid för montering (h) ILF 6752, Summa 6752, Ordernummer: A (5/8) 47

56 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR A 2a-1 K500C-T B 2a-2 K500C-T B 2c K500C-T E 4 K500C-T y=145mm Q Ct-01 K500C-T sk=1450 Q Ct-02 K500C-T sk=1450 Q Ct-03 K500C-T sk=1450 Q Ct-04 K500C-T sk=1450 Q Ct-05 K500C-T sk=1450 Q Ct-06 K500C-T sk=1450 Q Ct-07 K500C-T sk=1450 Q Ct-08 K500C-T sk=1450 Q Ct-09 K500C-T sk=1450 Q Ct-10 K500C-T sk=1450 Q Ct-11 K500C-T sk=1450 Q Ct-12 K500C-T sk=1450 Q Ct-13 K500C-T sk=1450 Q Ct-14 K500C-T sk=1450 Q Ct-15 K500C-T sk=1450 Q Ct-16 K500C-T sk=1450 PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A PROJEKTDELSBESKRIVNING HUVUDMÄRKNING Gul/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Gul/ TOP PROJEKTNAMN Rammeldalsberget UTFÖRD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER FÄRDIGSTÄLLDDATUM GRANSKAD AV Gunnar Forsgren Fortsättning nästa sida ÖNSKAT LEV. DATUM REVISION SIDA 1/2 Ordernummer: A (6/8) 48

57 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR Q Ct-17 K500C-T sk=1450 Q Cp-01 K500C-T sk=1450 Q Cp-02 K500C-T sk=1450 Q Cp-03 K500C-T sk=1450 Q Cp-04 K500C-T sk=1450 ARMERINGSFÖRTECKNING - TYPBLAD 2A PRODUKTÖVERSIKT SIDA 2/2 UTFÖRD AV GF PROJEKTNAMN Rammeldalsberget PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A GRANSKAD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER UPPDRAGSNUMMER HUVUDMÄRKNING Gul/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Gul/ TOP FÄRDIGSTÄLLDDATUM ÖNSKAT LEV. DATUM REVISION REV.DAT. Produktinnehåll Vikt (kg) Antal (st) Tid för montering (h) ILF 3412, Summa 3412, Ordernummer: A (7/8) 49

58 Klippt och bockad armering, ILF REV. TYP NUMMER STÅLSORT ANTAL GRP ST/GR TOTALT Ø mm KLIPP LÄNGD DELMÅTT:mm, VINKLAR:grader Ä a b c d e f g Ä x y v s t u R BPP KONSTRUKTIONSDEL ANMÄRKNINGAR A 2b.a K500C-T A 2b.b K500C-T A 2b.c K500C-T A 2b.d K500C-T A 2b.e K500C-T A 2b.f K500C-T A 2b.g K500C-T ARMERINGSFÖRTECKNING - TYPBLAD 2A PRODUKTÖVERSIKT SIDA 1/1 UTFÖRD AV GF PROJEKTNAMN Rammeldalsberget PROJEKTDEL Fundament 2 FÖRTECKNINGSNR. A GRANSKAD AV Gunnar Forsgren ORDERNUMMER UPPDRAGSNUMMER HUVUDMÄRKNING Röd/ Carina Windfarm. 2 TILLHÖR RITNING UNDERORDNADMÄRKNING Röd/ TOP-CONTER FÄRDIGSTÄLLDDATUM ÖNSKAT LEV. DATUM REVISION REV.DAT. Produktinnehåll Vikt (kg) Antal (st) Tid för montering (h) ILF 190,65 26 Summa 190,65 26 Ordernummer: A (8/8) 50

59 Bilaga 6: Bilder Här presenteras några bilder som tagits under projektet. Bilderna ska ge läsaren en bättre förståelse för en del begrepp som beskrivits i rapporten. 51

60 Bild 1: Q-järn upplagda på 3 st A-järn på bultkorgen. 52

61 Bild 2: Armeringen på utlastningsplatsen vid första lastningen. 53

62 Bild 3: Armeringen på utlastningsplatsen vid andra lastningen. 54

63 Bild 4: Q-armeringen hänger lodrätt och måste brytas på plats för hand vid lastning. 55

64 Bild 5: Med hjälp av en extra stropp hänger Q-armeringen i våg, vilket underlättar monteringsarbetet. 56

65 Bild 6: Q-armering som är sorterad efter färgmärkning: Gul = Topparmering, Blå = Centerarmering, Grön = Bottenarmering. 57

66 Bild 7: Armeringen lastad på armeringsverkstaden. Som det syns på bilden finns det mycket risker med att vistas och gå omkring på flaket. Fallrisken är stor! 58