En brunn vid Storgården Gårdslämningar från efterreformatorisk tid. Rapport 2016:100 Arkeologisk undersökning

Transkript

1 En brunn vid Storgården Gårdslämningar från efterreformatorisk tid Rapport 2016:100 Arkeologisk undersökning Uppsala län, Uppland, Uppsala kommun, Uppsala socken, Gamla Uppsala 20:1, Uppsala 586:1 och 605:1 Mia Englund

2 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2016:100 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 4 Syfte och inriktning 4 Genomförande 5 Resultat 5 Anläggningar 5 Brunn 5 Grop 6 Härd 6 Lager 6 Stolphål 6 Störningar 6 Fynd 7 Brons/Cu-legering 7 Bränd lera 7 Järn 7 Keramik 7 Osteologi 7 Tolkning 7 Referenser 8 Administrativa uppgifter 8 Bilagor 9 Bilaga 1. Fyndtabell 9 Bilaga 2. Anläggningstabell 10

4 4 En brunn vid Storgården Sammanfattning Arkeologerna genomförde i juni månad år 2016 en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning direkt norr om byggnaden Storgården i Gamla Uppsala. Undersökningen föranleddes av en planerad sänkning av vägen omedelbart norr om Storgården. Uppdragsgivare var Asbro AB. Syftet med undersökningen var enligt länsstyrelsen att klargöra om det fanns bevarade arkeologiska lämningar inom den berörda ytan. Undersökningen visade att ett mindre antal bevarade boplats- /gårdslämningar fanns i ett begränsat område i schaktets östra del. Sammantaget tolkas boplats-/gårdslämningarna främst härröra från efterreformatorisk tid. En brunn har med hjälp av föremålstypologi dateras till senare delen av 1700-talet. Även övriga lämningar tolkas härröra från efterreformatorisk tid. En förmodat förhistorisk härd fanns också inom undersökningsytan. Fyndmaterialet från platsen härrör främst från brunnen och domineras av fynd av järn. Föremålen från brunnen i sin helhet har koppling till personlig utrustning, nöje, måltider, byggnation, förvaring, inredning och transport/hästar. Inledning Arkeologerna genomförde under juni 2016 en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning direkt norr om byggnaden Storgården i Gamla Uppsala i Uppsala socken, Uppland (figur 1 och 2). Undersökningen föranleddes av en planerad sänkning av vägen omedelbart norr om Storgården. De arkeologiska insatserna utfördes enligt beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län. Uppdragsgivare var Asbro AB. Projektledare var Mia Englund. En tidigare, intilliggande undersökning tydde på att vägen var anlagd på upp mot en meter tjocka fyllnadsmassor (Seiler 2016). Redan vid ett tidigt skede var det tydligt att en större del (ca 75 procent) av undersökningsområdet var urschaktat sedan tidigare, av allt att döma i samband med att Storgården byggdes på 1960-talet (figur 3). Endast i en mindre del av undersökningsytan fanns bevarade lämningar på den nivå (ca 1,2 meter ned) som exploateringen berörde. Med tanke på de påträffade lämningarnas ringa rumsliga omfattning och mindre antal, kunde samtliga undersökas och dokumenteras inom ramen för schaktningsövervakningen. Syfte och inriktning Enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag var syftet att klargöra om det fanns bevarade lämningar inom den berörda ytan. I det fall enstaka lämningar påträffades, skulle dessa undersökas och dokumenteras. I det fall mer omfattande lämningar påträffades skulle länsstyrelsen kontaktas omgående.

5 En brunn vid Storgården 5 Genomförande Inför undersökningen hade exploatören, i samarbete med Svevia, schaktat bort asfalten och det recenta bärlagret (ca 0,5 meter djupt) för vägen (figur 4). Vid den efterföljande maskinella avbaningen, som utfördes under tillsyn av en arkeolog, schaktades resterande fyllnadsmassor ned cirka 0,7 meter till planerad nivå för vägsänkningen. Schaktmassorna fördes bort med lastbil. Huvuddelen av massorna kördes av Svevia till deponi, vilket medförde viss ställtid. Schaktning pågick parallellt med undersökning av lämningar 7 14 juni. Maskin användes den 15 juni för att effektivare kunna undersöka en brunn. Arbetsstyrkan har bestått av en arkeolog, utom den 15 juni då två arkeologer fanns på plats för att undersöka ett förmodat grophus samt metalldetektera detta. Lämningar har undersökts för hand med sektion. En brunn snittades med maskin. Metalldetektering utfördes endast på anläggningen som visade sig vara en brunn. Detta eftersom lämningen inledningsvis tolkades som ett möjligt grophus. Fynd har i övrigt samlats in med handplock. Fynd från modern tid har inte samlats in. Inmätningarna har utförts med RTK-GPS och bearbetats i IntraSis 3. Resultat Anläggningar Undersökningsområdet var i sin helhet 232 kvadratmeter stort. Den undersökta ytan var dock 322 kvadratmeter stor. Differensen i storlek beror huvudsakligen på släntningen i den norra kanten av schaktet. I den östra delen av schaktet fanns ett mindre antal bevarade lämningar relaterade till förhistorisk boplats och gårdsmiljö från efterreformatorisk tid. Undergrunden bestod här av sand. Totalt påträffades tio anläggningar och lager (se figur 3 och bilaga 2). Nedan presenteras anläggningarna per kategori. Brunn En 2,7 2,5 meter stor och 1,2 meter djup brunn, A230, påträffades i schaktets östra del (figur 5). Den syntes i plan som en 2,60 2,50 meter stor, något oval mörkfärgning. Vid rensning framkom träkolsfragment och enstaka obrända ben. Anläggningen gav ett omrört intryck i plan, ställvis fanns klumpar av grå lera i fyllningen av mörkbrun silt. Brunnen överlagrades av A445, ett stolphål. En kvartil av anläggningen grävdes inledningsvis för hand. Anläggningen metalldetekterades, eftersom den inledningsvis tolkades som ett möjligt grophus. Då nedgrävningen visade sig ha ett ansenligt djup, snittades den med maskin. Brunnen bestod av fyra fyllningar; Fyllning 1 (den översta) bestod av flammig, omrörd, ljus gråbrun silt med enstaka inslag av tegel, träkolsstycken, obränt trä, järnföremål, obränt och bränt ben samt mindre moränstenar. Dessutom påträffades två knappar. Fyllning 2 bestod av en homogen mörkgrå sandig silt med enstaka inslag av träkolsfragment, tegel, järnföremål och mindre moränstenar. Fyllning 3 bestod av en homogen ljusgrå sandig silt med enstaka inslag av träkolsfragment, tegelkross, obränt trä, järnföremål och moränsten. Fyllning 4 bestod av en heterogen, siltig fyllning. Längst

6 6 En brunn vid Storgården nedgrävningskanten kunde några indikationer på igensiltning skönjas. Mot botten av nedgrävningen fanns dock en mörkgrå lera med rikligt med obränt trä (större fragment) mot botten av fyllningen. Möjligen utgör förekomsten av obränt trä indikation på rest av brunnskar. I leran fanns även enstaka träkolsfragment, näver/bark, en kritpipa, några keramikfragment samt järnföremål. Grop En 1,6 1 meter stor och 0,2 meter djup grop, A221, innehöll inslag av tegelkross, en halv tegelsten, träkol, träflisor samt måttligt med 0,05 0,3 meter stora stenar. Gropen tolkas som avfallsgrop. Härd En 1,4 1,1 meter stor och 0,12 meter djup härd, A200, innehöll en svart fyllning av sand med mycket sot och träkol (figur 6). Enstaka 0,05 0,10 meter stora eldpåverkade stenar fanns i fyllningen. Härden var skuren av en recent, dikesliknande nedgrävning, A261. Härdens östra del var mycket skadad. Lager En 1,5 0,9 meter stor och 0,01 0,05 meter djup kulturlagerrest, A251, fanns avsatt i en naturlig sänka. Lagret bestod av grå, siltig sand med inslag av träkol och enstaka brända ben. Stolphål Tre stolphål påträffades; A213, A245 och A445. A213 var 0,55 0,42 meter stor och 0,30 meter djup. Stolphålet hade lutande kanter och plan bottenform. Centralt i fyllningen fanns förmultnade stolprester. Fyllningen bestod av en homogen grå, siltig sand. Enstaka mindre stenar fanns i fyllningen. A245 var 0,23 0,22 meter stor och 0,10 meter djup. Stolphålet hade lutande kanter och plan bottenform. Fyllningen bestod av grå siltig sand. A445 var 0,60 0,55 meter stor och 0,50 meter djup. Nedgrävningen hade lutande kanter och plan bottenform. Fyllningen bestod av brungrå silt med fynd av tegel. Stolphålet hade en kraftig stenskoning av 0,25 0,20 0,10 0,10 meter stora stenar. Centralt i nedgrävningen fanns en välbevarad, rest av en recent stolpe. Stolphålet överlagrade brunnen, A230. Störningar Som tidigare nämnts var större delar av undersökningsområdet stört av markarbeten under modern tid. Dessa fyllnadsmassor, A400, fanns i hela schaktet. Inmätningen för A400 visar var det finns kvarvarande fyllnadsmassor. A261 avser en 2 0,40 meter stor nedgrävning för en recent vattenledning/dränering. Tegelkross och järnskrot fanns i ytan av nedgrävningen. Vattenledningen/röret bestod av Höganäskeramik. A436 avser en i plan, 1,7 1,1 meter stor nedgrävning för en recent vattenledning. Denna är ej undersökt.

7 En brunn vid Storgården 7 Fynd Sammantaget har 28 fyndposter registrerats (se bilaga 1). Fyndmaterialet presenteras nedan per materialkategori. Huvuddelen av fynden framkom vid metalldetektering av brunnen, A230. Vad gäller materialkategorierna dominerar järn. Föremålen från brunnen i sin helhet hör till personlig utrustning, nöje, måltidsrester, byggnation, förvaring, inredning och transport/hästutrustning (figur 7 och 8). Brons/Cu-legering Ett par knappar av Cu-legering (F1) påträffades i A230. Dessa har troligen varit tygklädda, dekor saknas. Bränd lera Den brända leran består av ett fragment av infodring (F21) som påträffades i grop A221 samt några fragment av lerklining (F22) som påträffades i brunn A230. Järn Av järn finns fynd av ett beslag (F16), del av låshus till bultlås (F2), ett fragment av en trolig hästsko (F11), några hästskosömmar (F3 och F9), en trolig ljushållare i två delar (F10), en mindre ten (F4) samt ett antal spikar i varierande storlek (F5, F6, F7, F8, F12, F13, F14 0ch F15). Samtliga järnfynd påträffades i brunnen, A230. Keramik En skärva av ett förhistoriskt kärl (F20) påträffades i brunn A230. Tre fyndposter av efterreformatoriska kärl påträffades i brunn A230. I botten av brunnen, i fyllning 4, fanns en kritpipa (F17) och ett fragment av ett fat (F18). Kritpipan har dekor på framsidan bestående av Tre kronor-stockholm. Den dateras troligen till senare delen av 1700-tal (jämför exempelvis Åkerhagen 2012:44). Ytterligare ett fragment av ett fat (F19) påträffades i fyllning 1, i toppen av brunnen. Osteologi Några fyndposter ben (F23 F28) insamlades, men dessa har inte analyserats av osteolog. Det mesta av benmaterialet påträffades i brunnen, A230 (F23, F25, F26 och F27). Några fragment av bränt ben påträffades i lagerrest A251. Obränt ben (F28) fanns även i grop A221. Tolkning Sammantaget tolkas de spridda lämningarna främst härröra från en efterreformatorisk gårdsmiljö. Brunnen (igenfyllningen) dateras med fyndet av kritpipan (F17) till senare delen av 1700-talet. Åtminstone ett av stolphålen (A445) är senare, troligen från 1800-tal. Möjligen kan samtliga stolphål härröra från denna tid. En härd, A200, är troligen förhistorisk, den är dock inte daterad.

8 8 En brunn vid Storgården Referenser Seiler, A Yngre järnålder och medeltid vid Storgården Stolphus, grophus och avfallsgropar. Arkeologisk undersökning. Statens historiska museer. Arkeologerna. Rapport 2016:64. Uppsala. Åkerhagen, A Den svenska kritpipan pipor, tillverkare och fynd. Tobaks- och Tändsticksmuseum. Stockholm. Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMM:s projektnr: A Intrasisprojekt: A2016:77. Undersökningstid: 7 15 juni Projektgrupp: Mia Englund (projektledare), Maria Lingström (metalldetektering) och Anton Seiler. Underkonsulter: Avis. Exploateringsyta: 232 kvadratmeter. Undersökt yta: 322 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 66G4ES, Gamla Uppsala. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets, RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: 5 foton med Unr 5408_1 5, och 2 st. profilritningar i skala 1:20 med Unr 5408_6 7. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: F1 F28 förvaras för hos Arkeologerna, Statens historiska museer, i Uppsala, i väntan på fyndfördelningsbeslut. Fynden kommer efter projektavslut att gallras i sin helhet.

9 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell Fnr Material Sakord Antal Vikt, g Fragmenteringsgrad Beskrivning Kontext 1 Cu-leg Knapp 2 7 Intakt Har troligen varit tygklädda, dekor saknas. Fyllning 1. Troligen 1800-tal. 2 Järn Lås 1 31 Defekt Fyllning 1. Del av låshus till bultlås Järn Hästskosöm 1 10 Intakt Fyllning Järn Järnten 1 5 Intakt Fyllning Järn Spik 1 3 Intakt Fyllning Järn Spik 1 16 Intakt Fyllning 1. Böjd Järn Spik 1 7 Intakt Fyllning 2. Böjd Järn Spik 1 4 Defekt Fyllning Järn Hästskosöm 1 4 Defekt Fyllning Järn Ljushållare 2 65 Fragment Fyllning 2. Mått största fragment Järn Hästsko 1 33 Fragment Fyllning Järn Spik 1 13 Intakt Fyllning Järn Spik 1 13 Intakt Fyllning Järn Spik 1 15 Intakt Fyllning Järn Spik 1 12 Defekt Fyllning Järn Beslag Defekt Fyllning 4. Med krok i ena änden Keramik Kritpipa 2 12 Fragment Fyllning 4. Med dekor på framsidan bestående av Tre kronor-stockholm. Troligen senare delen av 1700-tal Keramik Fat 1 3 Fragment Fyllning Keramik Fat 1 6 Fragment Fyllning 1. Rensfynd Keramik Kärl 1 5 Fragment Fyllning Bränd lera Infodring 1 20 Fragment Bränd lera Lerklining 2 25 Fragment Fyllning Ben Avfall 1 1 Fragment Fyllning 1. Rensfynd Ben Avfall 1 1 Fragment Ben Avfall 2 1 Fragment Fyllning Ben Avfall 1 1 Fragment Fyllning 1. Rensfynd Ben Avfall 2 85 Fragment Fyllning 1. Rensfynd Ben Avfall 7 12 Fragment 221

10 Bilaga 2. Anläggningstabell Kontext Typ Undersökt andel (%) Metod 200 Härd 50 Skärslev, handplock 213 Stolphål 100 Skärslev, handplock 221 Grop 100 Hacka, handplock 230 Brunn 50 Maskin, handplock, metalldetektering 245 Stolphål 100 Skärslev, handplock 251 Lager 100 Hacka, handplock 261 Störning 5 Skärslev, handplock 400 Störning 100 Maskin, handplock Djup (m) Längd (m) Bredd (m) Fyllning Beskrivning 0,12 1,4 1,1 Sand Skuren centralt av recent, dikesliknande nedgrävning, A261. Härdens östra del var mycket skadad. Svart fyllning av sand med mycket sot och träkol. Enstaka 0,05-0,10 meter stora eldpåverkade stenar. 0,3 0,55 0,42 Sand Stolphål med lutande kanter och plan bottenform. Centralt i fyllningen fanns förmultnade stolprester. Homogen fyllning av grå siltig sand. Enstaka mindre stenar i fyllningen. 0,2 1,6 1 Silt Grop med oregelbundna nedgrävningskanter och plan bottenform. Fyllning av grå lerig silt. Inslag av tegelkross, en halv tegelsten, träkol, träflisor samt måttligt med 0,05 0,3 meter stora stenar. 1,2 2,7 2,5 Silt Syntes i plan som en 2,60 2,50 meter stor, något oval mörkfärgning. Vid rensning framkom träkolsfragment och enstaka obrända ben. Anläggningen gav ett omrört intryck i plan, ställvis fanns klumpar av grå lera i fyllningen av mörkbrun silt. Brunnen överlagrades av A445, ett stolphål. En kvartil av anläggningen grävdes inledningsvis för hand. Anläggningen metalldetekterades, eftersom den inledningsvis tolkades som ett möjligt grophus. Då nedgrävningen visade sig ha ett ansenligt djup, snittades den med maskin. Brunnen bestod av fyra fyllningar; Fyllning 1 bestod av flammig, omrörd, ljus gråbrun silt med enstaka inslag av tegel, träkolsstycken, obränt trä, järnföremål, två knappar, obränt och bränt ben samt mindre moränstenar. Fyllning 2 bestod av en homogen mörkgrå sandig silt med enstaka inslag av träkolsfragment, tegel, järnföremål och mindre moränstenar. Fyllning 3 bestod av en homogen ljusgrå sandig silt med enstaka inslag av träkolsfragment, tegelkross, obränt trä, järnföremål och moränsten. Fyllning 4 bestod av en heterogen, siltig fyllning. Längst nedgrävningskanten kunde några igensiltningsfaser skönjas. Mot botten av nedgrävningen fanns dock en mörkgrå lera med rikligt med obränt trä (större fragment) mot botten av fyllningen. I leran fanns även enstaka träkolsfragment, näver/bark, en kritpipa, några keramikfragment samt järnföremål. 0,1 0,23 0,22 Sand Stolphål med lutande kanter och plan bottenform. Fyllning av grå siltig sand. 0,05 1,5 0,9 Sand Kulturlagerrest med en fyllning av grå siltig sand med inslag av träkol. Lagret är avsatt i en naturlig sänka. 2 0,4 Sand Nedgrävning för recent vattenledning/dränering. Tegelkross och järnskrot i ytan av nedgrävningen. Vattenledning/rör av Höganäskeramik. 0,7 31 6,6 Lera Inmätningen avser kvarvarande del av störning/lager. Fornlämningar kan finnas bevarade under denna nivå. Påförda/omrörda massor från markarbeten under 1900-tal. Massorna innehåller lera, sand, grus och block. Fynd av tegel, läderskor, glas, porslin (1900-tal), plast, järnföremål, trä, träkol, asfalt och säkringar/proppar. 436 Störning 0 1,7 1,1 Nedgrävning för recent vattenledning. 445 Stolphål 100 Skärslev, handplock 0,5 0,6 0,55 Silt Nedgrävning med lutande kanter och plan bottenform. Fyllning av brungrå silt. Fynd av tegel. Kraftig stenskoning av 0,25 0,20 0,10 0,10 meter stora stenar. Centralt i nedgrävningen fanns en välbevarad, recent stolpe.

11 Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 620 Uppsala, skala 1:50 000, och på Sverigekartan.

12 Figur 2. Undersökningsområdet och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 66G4ES Gamla Uppsala. Skala 1:5 000.

13 Figur 3. Plan över undersökningsområdet och framkomna kontexter, markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1:300.

14 Figur 4. Undersökningsområdet med asfalt och recent bärlager borttagna. Foto, från sydväst: Mia Englund. Figur 5. Brunn A230 i profil. Foto, från nordväst: Mia Englund.

15 Figur 6. Härd A200 i profil, skuren av recent nedgrävning. Foto från norr: Mia Englund. Figur 7. Efterreformatorisk keramik påträffat i brunnen, A230. Högst upp i bild F19, till vänster i bild F18. Längst till höger i bild kritpipan, F17. Foto: Mia Englund.

16 Figur 8. Metallföremål från brunnen, A230. Övre raden från vänster: F1, 2, 3 och 4. Raden i mitten, från vänster: F9, 10 och 11. Längst ned i bild: F16. Foto: Mia Englund.