Uppföljning av friluftsliv. Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av friluftsliv. Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen"

Transkript

1 Uppföljning av friluftsliv Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen RAPPORT 6480 APRIL 2014

2 Uppföljning av friluftsliv Förslag till en samlad uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: Arkitektkopia AB, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2014 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2014 Omslagsfoto: Ingvar Jundén

4 Förord Friluftsliv är en av Sveriges största folkrörelser. Många aktörer bidrar idag till att utveckla frilufslivet. Friluftsliv, naturturism och folkhälsa är några av de kulturella ekosystemtjänster som kommer enskilda individer och samhället till nytta. Det finns i miljömålen och de nya friluftlivsmålen bland annat skrivningar om att värna och bibehålla värden för friluftslivet, och att friluftslivet är till för alla. För att veta om målen nås behövs uppföljning och utvärdering av målen. Vid den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 bedömde flera av de miljömålsansvariga myndigheterna och länsstyrelserna att det råder stor brist på uppföljningsdata och metoder att bedöma utvecklingen av friluftslivet i miljömålen. För att skapa en så effektiv uppföljning som möjligt av friluftslivet presenteras i denna rapport förslag till metoder, data, indikatorer och annat underlag som kan användas i uppföljningen av både miljömålen och friluftslivsmålen. Naturvårdsverket har varit ansvarig för projektet. Arbets gruppen har bestått av representanter från Boverket, Folkhälso myndigheten, Havsoch vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jönköping, Mittuniversitetet, Naturvårdsverket, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (RUS), Skogsstyrelsen, Statistiska Centralbyrån, Svenskt Friluftsliv, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges lantbruksuniversitet och Tillväxtverket. Styrgruppen har bestått av representanter från Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, RUS och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket mars

5

6 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 7 SUMMARY 9 BAKGRUND 11 Inledning 11 Syfte 11 Mål 12 Avgränsning 12 Projektets genomförande 12 UPPFÖLJNING AV FRILUFTSLIVSMÅL 14 Preciseringar avseende friluftsliv i miljökvalitetsmålen 14 Mål i friluftslivspolitiken 15 Uppföljning och indikatorer 20 Målmanualer 21 Definitioner av begrepp 21 Friluftsliv 22 Tätortsnära natur 22 Turism 22 Naturturism 22 IDENTIFIERING AV NYCKELBEGREPP FÖR FRILUFTSLIVET 23 Nyckelbegrepp Utövande av friluftsliv Värna och bibehålla värden för friluftslivet Tillgänglighet Buller (upplevelser av) 27 Underlag utöver nyckelbegreppen 27 FÖRSLAG PÅ INDIKATORER, METODER OCH UNDERLAG FÖR UPPFÖLJNING 28 Nationell enkät om friluftsliv 28 Förslag på indikatorer och metoder som kopplar till nyckelbegreppen Utövande av friluftsliv 29 2a. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (bedömning av landskapets lämplighet) 31 2b. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (upplevelsevärden) 35 3a. Tillgänglighet (tillgång till områden för friluftsliv avstånd och nåbarhet) 37 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 39 3c. Tillgänglighet (informations- och kunskapsbaserad) Buller (upplevelser av) 43 Förslag på indikatorer, metoder och underlag utöver de som omfattas av nyckelbegreppen 43 5

7 UTVECKLING OCH GENOMFÖRANDE 46 Utveckling av data kopplat till nyckelbegreppen 46 Friluftslivsmål för skola och hälsa 46 Kontinuerlig insamling av data 46 Genomförande av uppföljningen 46 BILAGOR 48 KÄLLFÖRTECKNING 49 BILAGA 1 Sammanställning av samtliga indikatorer och underlag i rapporten 51 BILAGA 2 Underlag och indikatorer för friluftsliv i respektive miljökvalitetsmål 52 BILAGA 3 Underlag och indikatorer för friluftsliv i respektive friluftslivsmål 60 BILAGA 4 Nationell enkät friluftsliv 67 BILAGA 5 Tillgång till naturmiljöer rapport från ett pilotprojekt 77 6

8 Sammanfattning Rapporten redovisar förslag till metoder, data, indikatorer och annat underlag som kan användas för uppföljning av friluftslivet i miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Vidare redogörs kortfattat för målen med friluftslivsarbetet, definitioner som rör friluftslivet, processen med att hitta gemensamma uppföljningsbara mått på friluftslivet, samt arbetsgruppens förslag till sådana gemensamma mått och metoder. Projektets syfte var att utveckla en samlad och effektiv uppföljning av friluftslivet som ska fungera som underlag till miljömålssystemets uppföljning för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse inom de åtta miljökvalitetsmålen som har preciseringar om friluftsliv. Syftet var också att utveckla en effektiv uppföljning för friluftslivsmålen. Det finns mycket gemensamt mellan miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen, men också flera delar som är unika vad gäller friluftsliv. Utmaningen består i att hitta gemensamma underlag för uppföljningen som kan användas i båda målstrukturerna. Arbetet tar sin utgångspunkt i miljökvalitetsmålen, men inkluderar även förslag på kompletterande indikatorer och metoder för att följa upp friluftslivsmålen i sin helhet. Friluftsliv är en mångfacetterad företeelse som tar sig olika uttryck i olika sammanhang och resulterar i olika typer av värden. Därför är det viktigt att fokusera på att: betrakta friluftsliv i aggregerad form (utövande av friluftsliv), indirekt mäta värden för friluftslivet med information om natur- och kultur landskapet genom bedömning av landskapets lämplighet, tillrättaläggning, avstånd och nåbarhet samt samla in direktinformation om upplevelser och kunskap från besökaren. Genom att kombinera dessa tre komplementära perspektiv finns goda förutsättningar att uppnå en effektiv och ändamålsenlig uppföljning av friluftslivet i miljömålen. Projektet har identifierat ett antal nyckelbegrepp utifrån friluftslivets tre delar (utövande, landskap och upplevelser) samt miljömålen som i allt väsentligt omfattar friluftslivet. Syftet med att identifiera nyckelbegrepp är dels att hitta de centrala dimensionerna i uppföljningssystemet kring friluftsliv (med miljökvalitetsmålen som utgångspunkt), dels att förenkla uppföljningen, då olika mål kan följas upp med samma eller liknande indikatorer och metoder. 7

9 Med utgångspunkt i de tre delarna i friluftslivet (utövande, landskapet och upplevelser) och tillrättaläggning preciseringar kring friluftsliv har följande nyckelbegrepp identifierats: 1. Utövande av friluftsliv 2a. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (bedömning av landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (upplevelsevärden) 3a. Tillgänglighet (tillgång avstånd och nåbarhet) 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3c. Tillgänglighet (informations- och kunskapsbaserad) 4. Buller (upplevelser av) Inom respektive nyckelbegrepp föreslås befintliga och nya uppföljningsmetoder som kan utgöra underlag för uppföljning och utvärdering av målen. Dessa förslag beskrivs i rapporten och sammanfattas i bilaga 1, 2, och 3. I bilaga 4 redovisas den nationella enkät om friluftsliv som föreslås utgöra en stor del av den föreslagna uppföljningen. Undersökningen genomförs av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket. Den första undersökningen genomförs 2014 och kommer fungera som en basmätning av friluftslivet i Sverige. I bilaga 5 redogörs för pilotprojektet om att testa en föreslagen indikator om Tillgång till naturmiljöer som genomförts av länsstyrelserna och SCB gemensamt. Indikatorn mäter bostadens avstånd till naturområden i tätorter och föreslås vara användbar för alla de åtta miljökvalitetsmålen som har friluftslivsaspekter och tre friluftsmål, även om det är särskilt användbart för miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv, samt friluftsmålet Attraktiv tätorts nära natur. Fortsatt utveckling av arbetet behövs. I arbetet med förslagen har det framkommit vissa svagheter och brister i förekommande statistik och underlag. Även om antalet förslag kan tyckas omfattande är det långt ifrån alltid som data finns i den omfattning som är önskvärd. För friluftslivsmålen om skolan och folkhälsan finns det få eller inga förslag till uppföljning. Dessa behöver utvecklas i samarbete mellan ansvariga myndigheterna och aktörer. Hur uppföljning och bedömning ska genomföras har inte utvecklats inom detta projekt. En beskrivning av hur uppföljningen för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse av friluftslivet i miljömålen ska gå till tas om hand inom arbetet med de målmanualer som miljömålsmyndigheterna tar fram. Målmanualerna beskriver hur respektive miljökvalitetsmål följs upp. Föreslagna indikatorer för respektive miljökvalitetsmål kan lyftas in i målmanualerna. Processen för att bedömning av tillstånd, utveckling och måluppfyllelse av friluftslivet i frilutsmålen kommer att utarbetas i ett senare skede. Förslagen i rapporten är en katalog av möjliga underlag och metoder för att följa friluftslivet. Rapporten är ett kunskapsunderlag som kan användas av målansvariga myndigheter vid uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsoch friluftslivsmålen. 8

10 Summary The report presents proposals for methods, data, indicators and other supporting material that can be used to follow up outdoor recreation in the environmental objectives and the outdoor recreation objectives. Further, it gives a concise account of the objectives of the outdoor recreation project, definitions that affect outdoor recreation, the process for finding common measurements of outdoor recreation that can be followed up and the project group s proposals for such common measurements and methods. The project s aim was to develop a collected and effective follow-up of outdoor recreation that can serve as a basis for the environmental objective system s follow-up in order to assess the status, development and goal achievement within the eight objectives that have specifications for outdoor recreation. The aim was also to develop an effective follow-up of outdoor recreation objectives. The environmental objectives and outdoor recreation objectives have much in common, but there are also several aspects that are unique with respect to outdoor recreation. The challenge lies in finding common bases for follow-up that can be used in both objectives structures. The project s starting point is the environmental objectives, but it also includes proposals for complementary indicators and methods for following up the outdoor recreation objectives in their entirety as well. Outdoor recreation is a multifaceted phenomenon that finds expression in different contexts and results in different types of values. Therefore, it is important to focus on: regarding outdoor recreation in aggregate form (the practice of outdoor recreation), indirectly measuring the values of outdoor recreation with information on the natural and cultural landscapes through assessment of the landscapes suitability, distance and approachability and facilities as well as assembling direct information in the form of experiences and knowledge on the part of visitors. By combining these three complementary perspectives, there is good potential for achieving an effective and suitable follow-up of outdoor recreation in the environmental objectives. The project has identified a number of key concepts based on outdoor recreation s three aspects (practice, landscape and experiences) as well as the environmental objectives that substantially encompass outdoor recreation. The purpose of identifying key concepts is partly to find the central dimensions in the follow-up system concerning outdoor recreation (with environmental quality objectives as the starting point) and partly to simplify follow-up, since different objectives can be followed up with the same or similar indicators and methods. 9

11 With the three aspects of outdoor recreation (practice, landscape and experiences) as a starting point and the environmental objectives specifications concerning outdoor recreation, the following key concepts have been identified: 1. Practicing outdoor recreation 2a. Protecting and preserving values of outdoor recreation (assessment of the landscape s suitability) 2b. Protecting and preserving values of outdoor recreation (experience values) 3a. Accessibility (accessible distance and approachability) 3b. Accessibility (facilities) 3c. Accessibility (information- and knowledge-based) 4. Noise (experiences of) Within the respective key concepts, existing and new follow-up methods are proposed that can provide a basis for follow-up and assessment of the objectives. These proposals are described in the report and summarised in appendices 1, 2 and 3. Appendix 4 shows the national questionnaire on outdoor recreation that under the proposal will make up a large part of the proposed follow-up. The survey will be conducted by Mid Sweden University on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. The first survey will be carried out in 2014 and will serve as a benchmark for outdoor recreation in Sweden. Appendix 5 describes the pilot project for testing a proposed indicator on access to natural environments that is being jointly carried out by the county administrative boards and Statistics Sweden. The indicator measures the distance of residences to nature areas in urban centres. Even though it is especially useful for the environmental objectives of A Good Built Environment and A Rich Diversity of Plant and Animal Life as well as the outdoor recreation objective of Attractive Natural Areas Close to Urban Centres, it is being proposed as a useful indicator for all eight environmental objectives that have outdoor recreation aspects and three outdoor recreation objectives. Continued development of the project is needed. In working with the proposals, certain weaknesses and shortcomings have become apparent in applicable statistics and data. Although the number of suggestions can seem comprehensive, data often does not exist to the extent one would wish. For the outdoor recreation objectives about schools and public health, there are few or no proposals for follow-up. These need to be developed through collaboration among the responsible agencies and stakeholders. The method by which follow-up and assessment should be carried out has not been developed in this project. A description of how follow-up should proceed in order to assess the status, development and goal achievement of outdoor recreation in the environmental objectives is being handled in connection with work on the objectives manuals being produced by environmental objectives agencies. The environmental objectives manuals describe how the respective environmental objectives are being followed up. The proposed indicators for the respective environmental objectives can be inserted into the objectives manuals. The process for assessing the status, development and goal achievement of outdoor recreation in the outdoor recreation objectives will be worked out at a later stage. The proposals in the report catalogue the possible data and methods for following outdoor recreation. The report is a knowledge base that can be used by agencies responsible for objectives to follow up and assess environmental and outdoor recreation objectives. 10

12 Bakgrund Vid den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 bedömde flera av de miljömålsansvariga myndigheterna och länsstyrelserna att det råder stor brist på uppföljningsdata och metoder att bedöma utvecklingen av friluftslivet (Naturvårdsverket, 2012). I mars 2012 redovisade Naturvårdsverket, efter samråd med ett tjugotal myndigheter och nationella organisationer, ett förslag till mål för friluftslivspolitiken (Naturvårdsverket, rapport 6476) vilka sedan beslutades av regeringen i december 2012 (Regeringens skrivelse, 2012/13:51). Friluftslivsmålen i friluftspolitiken utgör i väsentliga delar ett parallellsystem till preciseringarna om friluftsliv i miljökvalitetsmålen. För att skapa en så effektiv uppföljning som möjligt av friluftslivet beslutade Naturvårdsverket att tillsätta ett särskilt projekt med syftet att skapa en uppföljning som kan användas för både preciseringarna om friluftsliv i miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen för friluftspolitiken. Den här rapporten är ett resultat av det projektet. Inledning Rapporten redovisar förslag till metoder, data, indikatorer och annat underlag som kan användas för uppföljning av friluftslivet i miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen. Vidare redogörs kortfattat för målen med friluftslivsarbetet, definitioner som rör friluftslivet, processen med att hitta gemensamma uppföljningsbara mått på friluftslivet, samt arbetsgruppens förslag på sådana gemensamma mått och metoder. Förslagen kan användas av miljökvalitetsoch friluftslivsmålsansvariga myndigheter i deras uppföljning av målen. Det bör tilläggas att även annat underlag kan komma att användas då det kan finnas andra målspecifika underlag, mått, statistik och indikatorer som respektive målansvarig myndighet också kan använda i sin uppföljning men som också är relevanta för friluftslivet. Det kan till exempel röra sig om underlag om vattenanknutet friluftsliv, som inte berör andra mål än de som är knutna till vatten, eller data om ängs- och betesmarker, som samlas in för att följa andra delar i miljömålen. Friluftsliv, naturturism och folkhälsa är några av de kulturella ekosystemtjänster som rapporten behandlar. Uppföljning av kvaliteter i lanskapet kan bidra till att lyfta fram synergieffekter mellan upplevelsevärden, biologisk mångfald och skötsel av natur- och kulturmiljöer i landskapet där människor lever och verkar. Syfte Projektets syfte är att utveckla en samlad och effektiv uppföljning av friluftslivet som kan fungera som underlag till miljömålssystemets uppföljning för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse inom de åtta mål som har 11

13 preciseringar om friluftsliv. Syftet är också att utveckla en effektiv uppföljning för friluftslivsmålen. Uppföljningen för de båda parallellsystemen bör samordnas och samverka med varandra. Uppföljningen bör också vara kompatibel med andra uppföljningar som de berörda myndigheterna genomför. Mål Målet är att analysera vilka behov som finns av data om friluftsliv, se över de metoder, indikatorer och underlag som finns idag och utveckla nya där det finns behov. I dagsläget finns enbart knapphändig statistik kring friluftslivet. Däremot finns flera förstudier till hur uppföljning kan genomföras och relevant statistik tas fram. Uppföljningen ska hjälpa oss att följa friluftslivets tillstånd, utveckling och måluppfyllelse. Förslagen som presenteras ska leda till en samlad och effektiv uppföljning av friluftslivet som underlag till utvärderingar av miljömålssystemet och friluftslivsmålen. Förslagen ska också underlätta arbetet med målmanualer och indikator översyn som pågår 2013/2014. Avgränsning Denna rapport fokuserar på metoder, mått, data, statistik och indikatorer för att kunna följa trender i friluftslivet som underlag för uppföljning. Projektet har avgränsats till friluftslivet i samband med miljökvalitetsmålen samt friluftsmålen. Eventuella målkonflikter med andra miljömål eller samhällsmål har inte analyserats. En beskrivning av hur uppföljningen ska genomföras och hur bedömning av tillstånd, utveckling och uppfyllelse av målen för friluftslivet ska göras kommer att utarbetas i ett senare skede. Bristanalys för varje enskild indikator har inte gjorts, rapporten avslutas istället med ett avsnitt om behov av utveckling av data och metoder. En beskrivning av uppföljning av generationsmålet i förhållande till friluftslivet har inte ingått i projektet. Projektets genomförande Projektledare vid Naturvårdsverket var inledningsvis Christina Frimodig, senare efterträdd av Eva Stighäll. Peter Fredman vid Mittuniversitetet har bidragit med kunskapsunderlag. Frimodig, Stighäll och Fredman har gemensamt varit redaktörer för rapporten. Arbetsgruppen har bestått av representanter från Boverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Länsstyrelsen i Jönköping, Mittuniversitetet, Naturvårdsverket, Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet, Skogsstyrelsen, Statistiska Centralbyrån, Svenskt Friluftsliv, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges lantbruksuniversitet och Tillväxtverket. 12

14 Styrgruppen har bestått av representanter från Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, RUS och Naturvårdsverket. Styrgruppen har träffats tre gånger. Projektet har bedrivits genom kartläggning av befintliga data, arbetsgruppsmöten för att ta fram och diskutera viktiga uppföljningsparametrar och metoder, två workshops samt arbete med att ta fram skriftliga underlag för slutrapporten. Förankring av förslagen har skett på respektive målansvarig myndighet innan slutversionen gått till styrgruppen. Naturvårdsverket har, som ansvarig för samordning av miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen har fattat det slutliga beslutet om rapporten. 13

15 Uppföljning av friluftslivsmål Sveriges riksdag har antagit mål för miljöns kvalitet och syftet med de 16 miljökvalitetsmålen är att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås, medan preciseringarna av miljökvalitetsmålen förtydligar dem och används i uppföljningen av målen. Åtta av Sveriges totalt sexton miljökvalitetsmål innehåller preciseringar som berör friluftsliv. Målen för friluftspolitiken finns presenterade i Regeringens skrivelse 2012/13:51, motsvarande de tio punkterna i det övergripande målet för friluftslivspolitiken i propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238). Som ett stöd i genomförandet av friluftslivsmålen anges ett antal preciseringar som också utgör ett underlag för mätbarhet och uppföljning. Ett viktigt syfte med friluftslivsmålen och preciseringarna av dem är att de ska vara vägledande för arbetet med friluftslivsfrågor på alla nivåer i samhället. Miljö- Frilu småmål Figur 1: Det finns mycket gemensamt mellan miljökvalitetsmålen och friluftslivsmålen, men också flera delar som är unika vad gäller friluftsliv. Utmaningen består i att hitta gemensamma underlag för uppföljning som kan användas i båda målstrukturerna. Preciseringar avseende friluftsliv i miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Hav i balans samt levande kust och skärgård Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Myllrande våtmarker Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 14

16 Levande skogar Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. Storslagen fjällmiljö Fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. God bebyggd miljö Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt växt- och djurliv Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Mål i friluftslivspolitiken Följande mål och preciseringar är upptagna i regeringens proposition Framtidens friluftsliv 2009/10:238 och i skrivelsen om mål för friluftspolitiken: Övergripande mål för friluftslivet Det övergripande målet för friluftspolitiken är att människor idkar friluftsliv. Själva utövandet av friluftsliv är målet. För att människorna ska kunna göra detta behövs vissa förutsättningar. Det är dessa förutsättningar som myndigheterna, kommunerna, de ideella organisationerna, näringslivet och markägare kan skapa. I propositionen beskriver regeringen det övergripande målet: Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. 1. Tillgänglig natur för alla Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att naturen ska vara tillgänglig för alla. Detta bör innebära följande: Möjligheten att vistas i och njuta av naturoch kulturlandskapet är stor och människors olika behov är tillgodosedda. Områden med god tillgänglighet finns utpekade, är kända och uppskattade och förvaltas långsiktigt. Tillgänglighet har hög prioritet inom planering, information och förvaltning av natur- och kulturlandskapet samt andra områden av betydelse för friluftslivet. 15

17 Preciseringar: Tillgänglighet till natur- och kulturlandskapet är tillgodosedd inom långsiktig samhällsplanering, förvaltning och skötsel samt fysiska åtgärder, kommunikation, information, vägledning och kunskapsspridning. Utpekade områden med god tillgänglighet är kända, används och uppskattas av besökare. Attraktivt och tillgängligt natur- och kulturlandskap medverkar till ökad användning, bättre hälsa och livskvalitet. Andelen kommuner och länsstyrelser som arbetar med naturvägledning ökar kontinuerligt. 2. Starkt engagemang och samverkan Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara ett starkt engagemang och samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum. Organisationerna bör i högre grad än idag samverka. Ökad samverkan kan bidra till att fler människor ägnar sig oftare åt friluftsliv. Det bör även finnas etablerade strukturer för dialog och samordning av friluftslivet lokalt, regionalt och nationellt. Preciseringar: Andelen kommuner i Sverige som har lokala friluftsråd eller liknande ökar kontinuerligt. Länsstyrelserna eller någon annan regional huvudman samordnar arbetet med friluftsliv regionalt och vägleder kommunerna. Det finns ett etablerat nätverk för friluftsliv mellan statliga myndigheter och myndigheterna samverkar med de ideella friluftsorganisationerna, de kommersiella aktörerna, kommunerna och markägarna i syfte att tillgängliggöra svenskt natur- och kulturlandskap. Människors utevistelse i natur- och kulturlandskapet ökar. 3. Allemansrätten Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att allemansrätten är grunden för friluftslivet. Målet bör innebära att allemansrätten värnas och allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten. Preciseringar: De regler och den tillsyn som förtydligar allemansrätten tillämpas effektivt. Syftet är att allemansrätten ska vara fortsatt stark. Allmänhetens, markägares, föreningars, företags och myndigheters kunskap om allemansrätten och dess möjligheter och begränsningar är god. Dialog med bland annat intresseorganisationer, markägare, företag och myndigheter om allemansrätten genomförs för att öka kunskapen, ge större förståelse och finna lösningsmodeller om intressemotsättningar eller konflikter uppstår när det gäller allemansrättsrelaterade frågor. 16

18 4. Tillgång till natur för friluftsliv Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns tillgång till natur för friluftslivet. Detta bör innebära att samhällsplanering och markanvändning tar hänsyn till friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap. Preciseringar: Antalet områden av lokalt, regionalt och nationellt intresse för friluftsliv som är kända och kartlagda med värdebeskrivningar ökar. Andelen översiktsplaner som behandlar och visar tillgången till natur- och kulturlandskap med olika upplevelsevärden i hela kommunen ökar och uppdateras kontinuerligt. Friluftslivets behov av tillgång till attraktiva natur- och kulturlandskap säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Modeller för att lösa eventuella målkonflikter mellan olika intressen är etablerade. 5. Attraktiv tätortsnära natur Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Målet bör innebära att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. Preciseringar: Tillgången till sådant tätortsnära natur- och kulturlandskap som är attraktivt för friluftslivet, ökar genom bevarande, utveckling och nyskapande. Nåbarheten till och inom tätortsnära natur- och kulturlandskap ökar genom vägar, stigar, vandringsleder, cykelvägar, ridvägar och kollektivtrafik samt genom information om dessa möjligheter Andelen av det tätortsnära natur- och kulturlandskapets kvaliteter och upplevelsevärden som är bevarade och utvecklas genom strategisk planering, förvaltning, dialog och skötsel ökar. 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att bidra till en hållbar landsbygdsutveckling och regional tillväxt i alla delar av landet. Detta bör innebära att friluftsliv samt natur- och kulturturism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten, medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt. Natur- och kulturturism bör uppmärksammas och prioriteras som strategiska verksamheter inom besöksnäringen. Upplevelserna bör kännetecknas av hållbarhet, kvalitet, värdeskapande, tillgänglighet och säkerhet. 17

19 Preciseringar: Fler företag i alla delar av landet, i städer såväl som på landsbygden, utvecklar marknaden för natur- och kulturturism. Natur- och kulturturismen har fortsatt organiserat sig och utvecklat framgångsrika metoder för hållbara upplevelser och ett samarbete med turistnäringens övriga aktörer och markägare. Infrastruktur och kommunikationer av olika slag fungerar väl och skapar god tillgänglighet för turistnäringen och dess besökare. Modeller för samverkan och dialog mellan exempelvis turistföretag och markägare är etablerade och genomförs. Kunskap om kvalitets- och hållbarhetsfrågor hos turistföretagen ökar. 7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att skyddade områden är en resurs för friluftslivet. Målet bör innebära att skyddade områden med värden för friluftslivet skapar goda förutsättningar för utevistelse genom förvaltning och skötsel som främjar friluftsliv och rekreation. Preciseringar: Alla nya beslut om naturreservat eller nationalparker har föreskrifter som inte är onödigt ingripande när det gäller friluftsliv och organiserad verksamhet. Skyddade områden, som är utsedda som särskilt besöksintressanta, har föreskrifter och skötselplaner som uppdaterats när det gäller friluftsliv och organiserad verksamhet. Riktlinjer och metoder för zonering som planeringsverktyg för friluftsliv inom skyddade områden finns och används i samtliga län samt i kommuner med lämpliga områden. Antalet skyddade områden vars syfte är att främja friluftsliv ökar kontinuerligt. Områden som skyddas utan stöd av miljöbalken eller på frivillig väg och som bedöms ha betydelse för friluftslivet bör i dialog med berörda markägare uppmärksammas. 8. Ett rikt friluftsliv i skolan Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara ett rikt friluftsliv i skolan. Detta bör innebära att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande skolformer samt fritidshem bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om förutsättningar för god miljö och hållbar utveckling i enlighet med verksamheternas styrdokument. Barn och elever bör ges goda möjligheter att vistas utomhus. 18

20 Preciseringar: Barn och elever inom förskola, skola och fritidshem; ges goda möjligheter till friluftsliv och utomhusvistelse, får kunskaper om förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling, och att hänsyn tas till individens förutsättningar och behov att få tillgång till ett rikt friluftsliv. 9. Friluftsliv för god folkhälsa Ett mål för friluftslivet bör vara att skapa goda förutsättningar för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. Målet bör innebära att evidensbaserade kunskaper om insatser som skapar förutsättningar för friluftsliv och främjar hälsa sammanställs och sprids till kommuner, landsting, ideella organisationer och andra berörda aktörer. Preciseringar: Genomförandet av effektiva insatser följs upp i kommuner. Det följs också upp hur samverkan mellan kommuner (t.ex. folkhälsosamordnare), landsting (till exempel samordnare för FaR Fysisk aktivitet på recept) och den ideella sektorn skapar förutsättningar för fler människor att bli eller förbli fysiskt aktiva genom friluftsliv. Evidensbaserade indikatorer som belyser sambandet mellan friluftsmiljöer och hälsa etableras. Utifrån aktuell forskning sammanställs kunskaper om effektiva metoder och insatser som främjar vistelser i friluftsmiljöer och hälsa. Dessa sprids till kommuner, landsting, ideella organisationer och andra berörda aktörer. Antalet kommuner som uppnår kriterierna fastställda för Sveriges friluftskommun ökar. 10. God kunskap om friluftslivet Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns god kunskap om friluftslivet. Målet bör innebära att det finns etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som utgår från ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer. Myndigheter, organisationer, kommuner, markägare och företag bör ha god kunskap om och kompetens i frågor om friluftsliv, landskapets utformning, hållbart nyttjande och natur- och kulturturism. Preciseringar: Forskning om friluftsliv stöds på ett sätt som tillvaratar ämnets bredd, skapar bra möjligheter till finansiering och utveckling. En nationell nätverksorganisation är etablerad, angelägna forskningsområden är identifierade och en nationell forskarskola är inrättad. Forskning om friluftsliv uppfattas som en attraktiv karriärväg och svensk friluftsforskning står sig väl internationellt. 19

21 Statistik om friluftslivet finns och är utformad för att motsvara samhällets behov. Statistiska centralbyråns ULF-undersökning (undersökning om levnadsförhållanden) och myndigheternas statistikinsamling har utvecklats för att passa de nya friluftslivspolitiska ambitionerna. Berörda myndigheter, organisationer, markägare, kommuner och företag har god kunskap och kompetens i frågor om friluftsliv, landskapets utformning, hållbart nyttjande och natur- och kulturturism omfattande hela friluftslivspolitikens bredd. Forskningsresultat och statistik om friluftsliv kommuniceras aktivt och sätts in i ett större sammanhang. Som framgår av ovanstående är antalet preciseringar i friluftslivsmålen betydligt fler och mer mångfacetterade än de åtta preciseringarna om friluftsliv i miljökvalitetsmålen. Flera av de centrala begrepp om friluftsliv som finns i miljökvalitetsmålens preciseringar (värden som värnas och bibehålls, närhet, kvalitet och tillgänglighet) återfinns också i friluftslivsmålen, men ofta uttryckta genom andra, snarlika formuleringar. Därutöver tillkommer flera preciseringar som inte primärt omfattas av skrivningarna i miljökvalitetsmålen. Uppföljning och indikatorer Varje år redovisar Naturvårdsverket en samlad bedömning av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Bedömningen görs av miljömålsansvariga myndigheter. Den årliga uppföljningen ska inkludera de senaste rönen avseende den miljökvalitet eller det tillstånd som preciseringen eller målet beskriver samt ge uppdaterad information om förutsättningarna för att nå målet eller preciseringen. Minst en gång varje mandatperiod redovisar Naturvårdsverket även en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. I den fördjupade utvärderingen ska även gapet till att nå målen/preciseringarna anges (avseende såväl tillstånd som förutsättningar), analys ske av orsakerna till att de inte nås, samt de viktigaste hindren. Rådigheten inom olika nivåer i samhället ska anges, inom vilka områden de viktigaste insatserna eller förändringarna behöver ske och vilka aktörer som berörs av de insatser som krävs. För att bedöma om miljöarbetet går i rätt riktning används ett antal indikatorer som speglar utvecklingen för de olika miljökvalitetsmålen. Indikatorerna är ett hjälpmedel som förmedlar information och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. De bygger på regelbundna provtagningar, enkäter och andra studier om tillståndet i miljön. En miljömålsindikator är en indikator som visar förändringar för faktorer som är viktiga för uppföljningen och bedömning av miljökvalitetsmålen. Dessa presenteras på Miljömålswebben (www. miljömål.se). Miljömålsindikatorer ska vara policy relevanta och behövs både för miljötillstånd/påverkan och för miljöarbetet hos olika samhällsaktörer. Miljömålsindikatorer ska enkelt och grafiskt kunna visa komplexa data, ge möjlighet att följa utveckling över tid och även kunna visa på snabba förändringar i miljön och människors beteenden och upplevelser. De ska helst kunna 20

22 användas både i den regionala och nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen, samt även på lokal nivå där det är lämpligt och rimligt. En miljömålsindikator kan användas i uppföljning av en viss precisering, men kan också användas i uppföljning och bedömning av flera preciseringar, liksom för flera miljökvalitetsmål. Valda indikatorer bör så långt som möjligt ha sin dataförsörjning säkrad, till exempel genom miljöövervakningen eller genom data som ingår i internationella rapporteringskrav, alternativt i annan officiell statistik. Friluftslivsmålen är i princip uppbyggda på samma sätt som miljömålen med mål och preciseringar. Dessa ska följas upp vart annat år och redovisas till regeringen. Indikatorerna för friluftslivsmålen har samma funktion som för miljökvalitetsmålens indikatorer. Målmanualer För närvarande pågår arbete med att ta fram målvisa manualer för uppföljning och bedömning av nationella miljökvalitetsmål så kallade målmanualer. Syftet med målmanualerna är att få till stånd en mer konsekvent, transparent och robust uppföljning av miljökvalitetsmålen. Det ska tydligt gå att härleda myndigheternas bedömningar och ställningstaganden. Ansvaret för uppföljning av miljökvalitetsmålens delar ska tydliggöras och fördelas. Uppföljning och bedömning ska ske likvärdigt från år till år, på nationell och regional nivå och mellan olika regioner, samt oberoende av handläggare. Den målansvariga myndigheten ska i sin målmanual definiera uppföljningsmått och nivåer som ligger till grund för bedömningen av målet och utifrån ett antal kriterier göra ett urval av lämpliga indikatorer. För vidare information om målmanualerna se Naturvårdsverkets anvisningar för dessa. Målansvarig myndighet ansvarar för att ta fram manual för respektive miljökvalitetsmål och för samverkan med andra myndigheter och eventuella organisationer. För detta arbete, som ska vara klart i maj 2014, har Naturvårdsverket tagit fram särskilda anvisningar. Förslagen i denna rapport kan beaktas i arbetet med respektive målmanual så att friluftslivet i varje miljökvalitetsmål belyses likartat. Målmanualer för frilufslivsmålen finns inte. Arbetsgruppen har identifierat att man behöver utveckla någon sorts beskrivning av hur bedömningen av friluftslivsmålens uppfyllelse görs, men att detta inte ryms inom ramen för denna rapport. Definitioner av begrepp För att tydliggöra arbetet med en samlad gemensam grund för uppföljning av friluftsliv inom miljömålssystemet och friluftslivsmålen definierar vi i detta avsnitt några centrala begrepp som blir viktiga utgångspunkter för de förslag som presenteras längre fram. 21

23 Friluftsliv Vi använder oss av följande definition av begreppet friluftliv: vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling (SFS, 2003:133). Tätortsnära natur Utgörs av natur- och kulturlandskapet i och nära tätort, till exempel skogsmark, ängs- och hagmark, stränder, vattenmiljöer, våtmarker, parker och grönområden. En tätort definieras som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Det är svårt att sätta en avståndsgräns utåt för tätortsnära natur, men en tumregel kan vara att den sträcker sig minst en kilometer ut från tätortsgränsen (Hörnsten, L. & Fredman, P., 2000). Sannolikheten att ett naturområde besöks regelbundet sjunker om avståndet till det är längre än ungefär en kilometer från bostaden. Avståndet bör anpassas efter ortens lokala förutsättningar och utökas om besökstrycket är högt och tillgången på natur nära tätorten låg. Turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. När man talar om resor som passerar landsgränser, delas turismen upp i tre bestämda grundformer. 1. Inhemsk turism Innefattar dem som har sin hemvist i ett givet land och reser i det landet. 2. Inkommande turism Innefattar dem som reser i ett givet land och har sin hemvist i ett annat land. 3. Utgående turism Innefattar dem som har sin hemvist i ett givet land och reser i något annat land. Begreppet land i denna definition kan bytas ut mot region, kommun eller annat administrativt område. Naturturism Naturturism omfattar människors aktiviteter när de vistas i naturområden utanför sin vanliga omgivning (Fredman m.fl., 2009). Detta inkluderar ett antal preciseringar vad gäller begreppen aktivitet, naturområden och vanliga omgivningen som blir avgörande för avgränsning av naturturismen. 22

24 Identifiering av nyckelbegrepp för friluftslivet Syftet med denna rapport är att ge förslag på indikatorer, metoder och annat underlag för uppföljning av friluftsliv med utgångspunkt i miljömålens preciseringar. Föreslagna indikatorer och metoder ska också så långt som möjligt vara tillämpliga för uppföljningen av de tio friluftslivsmålen. Utöver dessa behövs ofta även annat underlag för att bedöma måluppfylldensen av respektive mål. Arbetet tar alltså sin utgångspunkt i miljökvalitetsmålen, men inkluderar även förslag på kompletterande indikatorer och metoder för att följa upp friluftslivsmålen (utom för två friluftslivsmål, se avsnitt om utveckling). Friluftsliv är en mångfacetterad företeelse som tar sig olika uttryck i olika sammanhang och resulterar i olika typer av värden. Därför är det viktigt att fokusera på att: betrakta friluftsliv i aggregerad form (utövande av friluftsliv), indirekt mäta friluftslivet med information om natur- och kulturlandskapet, genom bedömning av landskapets lämplighet, avstånd och nåbarhet och tillrättaläggning samt samla in direktinformation om besökarens upplevelser och kunskaper. Genom att kombinera dessa tre komplementära perspektiv finns goda förutsättningar att uppnå en effektiv och ändamålsenlig uppföljning av friluftslivet i miljökvalitetsmålen, även om inte alla dessa delar finns uttrycka i alla preciseringar om friluftsliv i miljökvalitetsmålen. Preciseringarna kring friluftsliv i miljökvalitetsmålen (som redovisas ovan) har påfallande lika formuleringar och innehåller flera gemensamma begrepp. Således innehåller sex av de åtta miljömålen preciseringar som säger att värden för friluftslivet ska värnas och bibehållas och ett att tätortsnära natur med värden för friluftslivet ska värnas. Preciseringen avseende miljömålet God bebyggd miljö har istället närhet, kvalitet och tillgänglighet som huvudfokus. Även Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv ser till friluftslivets tillgänglighet. Fyra av målen har preciseringar som säger att påverkan från buller ska minimeras. Centrala nyckelbegrepp avseende friluftslivet i miljömålen är således att värna och bibehålla värden för friluftsliv, friluftslivets tillgänglighet samt påverkan från buller. Vi har valt att kalla dem nyckelbegrepp eftersom de i allt väsentligt omfattar friluftslivet så som det är preciserat i miljömålssystemet. Syftet med att identifiera nyckelbegrepp utifrån de tre delarna i friluftslivet (utövande, landskapet och upplevelser) och miljökvalitetsmålen är således dels att hitta de centrala dimensionerna i uppföljningssystemet kring friluftsliv, dels att förenkla uppföljningen genom att olika mål kan följas upp med samma, eller liknande indikatorer och metoder. 23

25 Nyckelbegrepp Med utgångspunkt i de tre delarna i friluftslivet (utövande, landskap och upplevelser) och miljömålens preciseringar kring friluftsliv har följande nyckelbegrepp identifierats: 1. Utövande av friluftsliv 2a. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (bedömning av landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (upplevelsevärden) 3a. Tillgänglighet (tillgång avstånd och nåbarhet) 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3c. Tillgänglighet (informations- och kunskapsbaserad) 4. Buller (upplevelser av) Nedan kommenteras bakgrunden till respektive nyckelbegrepp. 1. Utövande av friluftsliv Friluftsliv har av regeringen definierats som vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Enligt regeringsskrivelsen Mål för friluftspolitiken ska politiken stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv och att allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Regeringen menar vidare att staten har en viktig roll i att stötta och stimulera de ideella organisationernas verksamhet i syfte att öka människors friluftslivsaktiviteter (Regeringens skrivelse 2012/13:51). Friluftspolitikens mer övergripande målsättning är alltså att skapa förutsättningar för vistelser i naturen och att öka människors friluftsaktiviteter. Utövande av friluftsliv finns bara med indirekt i miljökvalitetsmålen, genom fokuseringen på att värna värden för friluftsliv i landskapet. Begreppet utförande av friluftsliv med tillhörande mätmetoder kan dock användas för att bedöma hur väl man lyckas med att värna värden för friluftslivet. Vi menar därför att människors friluftsutövande är helt centralt för samtliga preciseringar kring friluftsliv i miljökvalitetsmålen, liksom flertalet av friluftslivsmålen och har därför valt att lyfta fram utövande av friluftsliv som ett eget nyckelbegrepp. 2. Värna och bibehålla värden för friluftslivet Ett värde för friluftslivet innebär möjliga positiva effekter på både individ och samhälle. För individen handlar det om en positiv effekt på välbefinnandet (exempelvis fysiskt aktivitet, socialt umgänge och upplevelser av natur- eller kulturlandskapet). För samhället kan det exempelvis handla om folkhälsa, miljömedvetenhet och regional utveckling. 24

26 Värden för friluftslivet tar sin utgångspunkt i: a) landskapets lämplighet för friluftsliv (fysiska egenskaper) b) besökarens upplevelser av friluftsliv i landskapet (upplevda värden) Att värna ett värde för friluftsliv kan ske genom olika arbetssätt och instrument. Som exempel kan nämnas Miljöbalken, skogsvårdslagstiftningen, Planoch bygglagen, översikts- och landskapsplanering, nyttjandet regelverk för bevarande, ekonomiska medel för tillrättaläggning och tillgänglighet till och inom ett område samt, förstärkning av upplevelsevärden, samråds- och deltagandeprocesser för landskapets förvaltning, skogsbruksplanering med hänsyn till friluftsliv, restaurering, tillskapande, vägledning/information/rådgivning genom (kvalitetssäkring av) beslut, och även främjande av friluftsliv genom tilläggsupplevelser som service, turismsatsningar, marknadsföring av områden med mera inom myndigheter och andra organisationer. Att bibehålla ett värde för friluftslivet handlar om att ha värdet kvar, det vill säga att det inte ska minska eller förändras i negativ riktning över tiden. Det gäller både faktiska värden (att värdefulla områden finns kvar) och upplevda värden (till exempel minskad kvalitét genom buller). Att värna kan också innebära att ett värde utvecklas, så att det ökar eller stiger. a. Bedömning av landskapets lämplighet Friluftsliv sker i natur- eller kulturlandskapet varför landskapets fysiska förhållanden blir viktiga för möjligheten att utöva friluftsliv liksom människors utbyte av friluftsutövande (). Huruvida ett visst område är lämpligt för friluftsliv är en bedömningsfråga och varierar beroende på naturgeografiska förhållanden, årstid, vilken friluftsaktivitet som avses etcetera. Vi anser att bedömningar av landskapets lämplighet för friluftsliv är en viktig faktor att ta med i uppföljningen, inte minst i de fall då det finns data om lanskapet att tillgå som kan användas för detta ändamål. b. Upplevelsevärden Om natur- och kulturlandskapet med dess attribut är friluftslivets arena så är det upplevelser av friluftsliv som i grunden motiverar människor att ägna sig åt dessa aktiviteter. När människor ägnar sig åt friluftsliv på en viss plats leder det som regel till olika former av nyttor, eller värden för individ och samhälle. Därför är det viktigt att mäta upplevelser av friluftsliv i de sammanhang där fokus ligger på att värna om friluftslivets värden. 3. Tillgänglighet Tillgång till natur- och kulturlandskapet (bland annat genom allemansrätten) är en förutsättning för friluftslivet. Avståndet, nåbarheten och därmed tillgängligheten är viktiga komponenter som bidrar till förutsättningarna. Tillgänglighet innebär att natur- och kulturlandskapet är åtkomligt, utan hinder och kan användas av alla, det vill säga att det finns goda möjligheter för alla att få sina respektive behov av upplevelser tillgodosedda. 25

27 Vi har identifierat tre centrala dimensioner av natur- och kulturlandskapets tillgänglighet: a. Tillgång till områden för friluftsliv, avstånd och nåbarhet Den första, och kanske mest uppenbara, gäller det fysiska tillgången, avståndet och nåbarheten av natur- och kulturlandskapet som är attraktiva för friluftlivet, inklusive tätortsnära natur, samt hur man kan ta sig till ett område. Avståndet till den plats eller det område där man önskar utöva friluftsliv är självfallet av stor betydelse. Kortare avstånd innebär som regel bättre möjligheter och fler besök, medan längre avstånd innebär det motsatta. Ett visst avstånd fågelvägen innebär emellertid inte nödvändigtvis att nåbarheten är god, det kanske ligger en motorväg eller järnväg som barriär i situationer där de fysiska avstånden är korta. Det kan också handla om begränsade möjlighet att ta sig till området på grund av dålig infrastruktur (bilväg, cykelväg och/ eller bristande kollektivtrafik). Därför är det viktigt att bedöma tillgängligheten i termer av nåbarhet. b. Tillrättaläggning Den andra centrala aspekten på tillgänglighet gäller olika former av fysisk tillrättaläggning för friluftsliv inom natur- och kulturlandskapet. Genom att fysiska åtgärder överbryggar miljöns hinder genom anläggningar och servicebyggnader såsom parkeringsplatser, stigar, spänger, broar, ramper, raststugor med mera. Graden av tillrättaläggning påverkar huruvida natur- och kulturlandskapet är tillgängligt för olika grupper både med hänsyn till fysisk förmåga och hur tillgängligt ett område upplevs. c. Informations- och kunskapsbaserad tillgänglighet En tredje dimension av tillgänglighet avser människors upplevelser av naturoch kulturlandskapets tillgänglighet för friluftsliv i termer av information och kunskap. Genom kunskaps- och informationsbaserade insatser kan man överbrygga begränsningar så att besökaren exempelvis kan få tillräcklig kunskap och information före ett besök till ett område, ta till sig kunskapen och informationen, besluta sig för att åka till ett område, hitta och ta sig till ett område, orientera sig och ta sig runt i området samt lära sig mer om området, naturen och kulturen. Kunnande om natur- och kultur, lagar och regler, säkerhet, hur olika situationer och utrustning ska hanteras, naturvägledning, vägvisning till exempel skyltning, möjligheten att ta till sig informationen med mera, påverkar i hög grad människors intresse för och möjligheter att utöva friluftsliv. Hindret eller begränsningen för att utöva friluftsliv kan vara avsaknad av kunskap (att exempelvis inte veta om att områden finns, eller att vara rädd för att gå ut i naturen), ej läsbar information (till exempel beroende på språk) avsaknad av information, dålig information eller komplicerad information. Hindret överbyggs med hjälp av bland annat webbplatser, broschyrer, skyltar, vägvisning med mera. 26

28 4. Buller (upplevelser av) Buller är ett oönskat ljud. Vi har i detta arbete valt att fokusera på friluftsutövarens upplevelser av buller, inte på buller i absoluta termer (ljudnivåer och decibel). Frånvaro av buller är en viktig kvalitet för många friluftsutövare, varför vi anser att det är ett centralt nyckelbegrepp. Buller är emellertid ett högst subjektivt begrepp som varierar mellan olika människor i olika sammanhang. Vi föreslår därför att fokus i första hand ska ligga på människors upplevelser av buller snarare än faktiska ljudnivåer. Det utesluter naturligtvis inte möjligheten att också verka för minskat buller i natur- och kulturlandskapet genom att sätta gränsvärden exempelvis för snöskotrar och motorbåtar i de fall det visar sig vara en effektiv metod. Frånvaro av buller är i många sammanhang ett värde för friluftslivet som bör värnas, varför vi anser att nyckelbegreppet berör alla miljökvalitetsmålen även om det inte uttryckligen ingår i dem. Genom att kombinera de tre delarna av friluftslivet (utövandet, lanskapet, upplevelsen) uttryckt i nyckelbegreppen ovan finns det goda förutsättningar att uppnå en effektiv och ändamålsenlig uppföljning av friluftslivet i miljökvalitetsmålen och delar av friluftslivsmålen. Senare i rapporten följer en rad förslag på underlag, metoder, data och indikatorer som tar sin utgångspunkt i nyckelbegreppen. I sammanhanget ska påpekas att ovanstående nyckelbegrepp i grova drag följer samma struktur och innehåll som föreslås i Boverkets rapport om landskapets upplevelsevärden (Boverket, 2007), Skogsstyrelsens inventering av skogar med höga sociala värden (ref), MCPFE:s indikatorer för hållbart nyttjande av skogsresurser, samt Finlands nationella skogsprogram (Sievänen m.fl., 2013). Underlag utöver nyckelbegreppen Som redan påpekats har flera av de föreslagna nyckelbegreppen relevans också för preciseringarna i friluftslivsmålen, men det finns också friluftslivsmål som helt eller delvis inte omfattas av nyckelbegreppen och därmed faller utanför dem. Orsaken är att preciseringarna i friluftslivsmålen är betydligt fler och mer mångfacetterade än de åtta preciseringarna som rör friluftsliv i miljökvalitetsmålen. Det innebär att andra metoder behövs för att följa upp följande friluftslivsmål vilka inte ryms inom nyckelbegreppen: Starkt engagemang och samverkan Hållbar regional tillväxt Ett rikt friluftsliv i skolan Friluftsliv för god folkhälsa God kunskap om friluftslivet 27

29 Förslag på indikatorer, metoder och underlag för uppföljning Här redovisas förslag på indikatorer och metoder för uppföljning av friluftsliv i miljökvalitetsmålen samt friluftslivsmålen. Förslagen tar sin utgångspunkt i de ovan redovisade nyckelbegreppen som baseras på friluftslivet i miljökvalitetsmålen. Efter redovisningen av indikatorer som kopplar till nyckelbegreppen redovisas förslag på indikatorer, metoder och underlag för de preciseringar i friluftslivsmålen som inte omfattas av nyckelbegreppen. För vissa indikatorer redovisas flera alternativa metoder för uppföljning, då vi har bedömt att de kompletterar varandra. För en sammanställning av samtliga förslag till indikatorer, metoder och underlag se bilaga 1. För en sammanställning av indikatorer och metoder för respektive miljökvalitetsmålen hänvisas till bilaga 2, och för en sammanställning av indikatorer och metoder för respektive friluftslivsmål hänvisas till bilaga 3. Figur 2: Föreslagna indikatorer, metoder och underlag tar sin utgångspunkt i nyckelbegreppen som berör alla miljökvalitetsmålen och några friluftslivsmål. Därutöver redovisas indikatorer, metoder och underlag som är unika för friluftslivsmålen. Nationell enkät om friluftsliv Flera av nedanstående föreslagna indikatorer och underlag baseras på befintlig data. Några av förslagen baseras dock på ny data som kommer att genereras från en undersökning om friluftsliv riktad till Sveriges befolkning. Undersökningen genomförs av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket. Den första undersökningen genomförs 2014 och kommer fungera som en basmätning av friluftslivet i Sverige. Med vilken frekvens undersökningen kommer att upprepas är inte fastställt, men tanken är regelbundna återkommande undersökningar som på sikt kommer att generera tidsseriedata till indikatorerna i både frilufts- och miljökvalitetsmålspolitiken. För en beskrivning av enkäten hänvisas till bilaga 4. Nationell enkät om friluftsliv i följande text hänvisar till denna enkät. 28

30 Förslag på indikatorer och metoder som kopplar till nyckelbegreppen 1. Utövande av friluftsliv Friluftspolitikens övergripande målsättning är att skapa förutsättningar för vistelser i naturen och att öka människors friluftsaktiviteter. Även om utövande av friluftsliv inte direkt finns uttryckt i miljökvalitetsmålens preciseringar, kan data och underlag om utövande användas för att bedöma hur väl man lyckats med att värna värden för friluftslivet i enligt med målen. INDIKATOR 1.1: UTÖVANDE AV FRILUFTSLIV Indikatorn utgörs av ett samlat mått (index) som mäter utövandegrad i de friluftsaktiviteter som enkätundersökningen omfattar. På så sätt erhålls ett mått som kan följa upp friluftspolitikens mer övergripande målsättning om att skapa förutsättningar för vistelser i naturen och öka människors friluftsaktiviteter. Indikatorn mäts via fyra olika metoder som ger svar på hur och i vilken omfattning människor utövar friluftsliv. Mätningar som upprepas över tid visar på förändringar i friluftsutövande. Metod 1: Data om deltagande i friluftsaktiviteter från nationell enkät om friluftsliv. Baserat på en nationell enkät riktad till Sveriges befolkning (16 84 år) mäts denna indikator genom frågor om deltagande i friluftsaktiviteter. Utgångspunkten är samma 43 aktiviteter som forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring identifierade. Dessa frågor blir en bärande del i hela den nationella enkäten eftersom flera efterföljande frågor tar sin utgångspunkt i det svar man lämnat här, frågorna identifierar alltså hur och i vilken omfattning respektive respondent utövar friluftsliv. Genom jämförelser med data Friluftsliv i förändring samlade in 2007, erhålls resultat över förändringar i friluftsutövande. Metod 2: Data om frekvens besök i naturen från nationell enkät om friluftsliv. Indikatorn bygger på en av frågorna från undersökningen Friluftsliv 07 som forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring genomförde. Denna fråga planeras nu att ingå i den nationella enkäten. Frågan avser hur ofta en person gör besök i naturen på vardagar, helger samt längre ledigheter och mäts enligt skalan aldrig, sällan, ganska ofta och mycket ofta. Metod 3: SCB:s ULF-undersökning (undersökning om levnadsförhållanden). Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) har genomförts av SCB årligen sedan 1975 och innehåller fyra temafördjupningar, där samma fördjupning pågår under 2 år i rad (ämnesfördjupningarna återkommer således vart åttonde år). Sedan 2008 ingår också den gemensamma EU-undersökningen 29

31 Statistics on Income and Living Conditions (SILC) i ULF, vilket bland annat medfört minskat tidsutrymme för tidigare ordinarie ULF-frågor. ULF/SILC kommer att vara fördjupad mot tema Fysisk miljö, vari ingår komponenterna Fritid och Boende. Nu liggande förslag innebär att antalet friluftsaktiviteter minskar från nio (mätningen 2006/07) till fem (varit ute i skog och mark, fritidsfiskat, vandrat i fjällen, löpning/joggning, samt åkt längdskidor eller skridskor) i kommande mätning. SCB:s ULF-undersökning omfattar bara en mindre del av allt friluftsliv (jfr. de 43 aktiviteter som forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring identifierade) och innehåller ingen information om upplevelsevärden, tillgänglighet, buller med mera. Undersökningen ger data om utövandegrad och förändringar i de friluftsaktiviteter ULFundersökningen omfattar och är ett värdefullt komplement till delar av den nationella enkäten. Metod 4: Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske. Fördjupning avseende utövande av fritidsfiske genomförs av SCB på uppdrag av Havs - och vattenmyndigheten, HaV. Enkäten är en postenkät med i urvalet fördelat på tre mätperioder (jan apr, maj sep, okt dec). Urvalet är svenska medborgare år. I undersökningens design används en panel för att förstärka träffar på sådana som faktiskt fiskar genom ett statistiskt förfarande då vikter, totalskattningar och precision i skattningarna räknas fram. HaV planerar för att undersökningen ska upprepas varje år. Mikrodata och övrig specifikation sparas i ett datalager hos HaV. Där ligger också de flesta av de tidigare undersökningarna. Frågorna i enkäten omfattar bland annat antal redskapsdagar, typ av redskap, vilka områden man fiskar i, antal dagar och fångst per redskapstyp och område, fångst, fiskedagar totalt, barn i hushållet som fiskar, kostnader samt avstånd till fiskeplatsen. Berörda miljökvalitetsmål Indirekt kan värdena för friluftslivet beröras, berör åtta mål Berörda friluftslivsmål Samtliga utom skolmålet (undersökningarna ovan omfattar endast åldrarna år, varför friluftslivsmålet om skolan inte täcks in) Framtida kompletteringar av indikatorer om utövande Det pågår en utredning på uppdrag av Naturvårdsverket med syfte att identifiera och ge förslag till miljömålsindikatorer för fjällmiljömålet utifrån en systemsyn. Vad gäller friluftsliv och turism föreslås bland annat antal övernattningar i ett urval av STF:s anläggningar, antal skiddagar i skidbackar anslutna till SLAO samt medel för underhåll av statliga leder i fjällen ska utgöra indikatorer. När uppdraget är slutfört bör de föreslagna indikatorerna ovan kompletteras för fjällmålet. 30

32 2A. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (bedömning av landskapets lämplighet) INDIKATOR 2A.1: LANDSKAPETS LÄMPLIGHET (NILS-DATA) Metod: Bedömning av landskapets lämplighet för friluftsliv genom fältdata och flygbildstolkad landskapsdata från det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS. NILS registrerar biofysiska variabler för att skatta tillstånd och förändringar, både naturliga förändringar och förändringar förorsakade av markanvändning, i förutsättningarna för biologisk mångfald på landskapsnivå. Inventering sker i fält och i flygbilder i 631 systematiskt utlagda rutor i alla land miljöer i Sverige. Varje ruta är 5x5 km. Heltäckande flygbildsinventering med yt-, punkt- och linjeobjekt har så här långt genomförs för år i en 1x1 km stor ruta i centrum av varje NILS-ruta. Av de 631 rutorna sker fältinventering i 609, de övriga består av vatten eller ligger utanför Sveriges gränser. Samtliga 609 rutor har inventerats vid två tillfällen, respektive Fältinventeringen sker i cirkelprovytor, totalt 5604 stycken, och med linjekorsningsinventering i 200 meter långa linjära transekter, totalt 6145 stycken, mellan cirkelprovytorna. Datainsamlingen, både i fält och i flygbilder, är variabelbaserad och totalt finns 356 variabler varav 269 i fältinventeringen och 87 i flygbildstolkningen. Inventeringar i NILS sker återkommande i femårsintervall och därför går det att följa hur förutsättningarna för friluftslivet förändras över tid, både kvantitativt (genom mått på mängd habitat i landskapet) och kvalitativt (genom mätningarna av fältskiktet inom respektive område). Se mer om NILS: Metoden för att mäta indikatorn bygger på användandet av NILS data för att definiera landskap som är lämpliga för friluftsliv. Exempel på mätningar av förutsättningar i landskap är: orörda sammanhängande skogar (utan vägar och få stigar), orörda sammanhängande skogar med dominerande andel lövskog, antal hyggen och ungskog som lämpar sig för jakt (det vill säga inte oröjda hyggen med snårig skog), städad skog med stora stigar etcetera. Eftersom NILS även registrerar stigar och leder med mera infrastruktur kan också tillgänglighet skattas. Vissa variabler är dessutom specifikt intressanta för friluftslivet, som stengärdsgårdar, stora träd, etcetera. NILS-data kan användas till att avgränska landskapen ytterligare utifrån existerande klassningar med hjälp av GIS. Man kan till exempel se hur naturen ser ut bredvid sjöar eller vägar genom att buffra skogen på 15 meters avstånd och undersöka hur trädsammansättningen (täthet, ålder, trädslagstyp) ser ut i dessa områden jämfört med skogen meter bort från vägen. På detta sätt går det att underöka om det finns vissa förutsättningar längs med stråk där människor förväntas röra sig. Här finns många tänkbara kombinationer. 31

33 Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap Till exempel höga lövträd, mindre åkrar i mosaik landskap (det vill säga tvärt om mot skogar). Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag Till exempel sjö- och kuststräckor utan vass, Storslagen fjällmiljö Förekomst av olika naturtyper med olika framkomlighet som vide/salix, översvämningsområden, fjällbjörkskogar, kalfjäll etcetera. Myllrande våtmarker Till exempel hjortonmarker. Levande skogar Till exempel klassificera skogar i NILS rutor enligt storlek (större skogar bättre för rekreation (Tyrväinen, L., et al, 2007)), blandning av trädslag (fler trädslag är bättre), höga träd (höga gamla träd upplevs som trevligare), inte för glest eller tätt (det finns förslag på gleshetsmått i litteraturen för hur en skog skall definieras för att anses ha rekreations värde)). Berörda friluftslivsmål Tillgång till natur för friluftsliv Framtida utveckling och kompletteringar NILS samlar årligen in en mängd data som kan användas för uppföljning av friluftslivet. För att kunna användas behöver data analyseras utifrån vilket miljökvalitetsmål och vilka aspekter som ska följas upp. Detta görs inte idag utan behöver utvecklas. Av särskilt intresse är att kunna följa utveckling i områden som har betydelse för friluftsliv, exempelvis tätortsnära natur, riksintressen för friluftsliv, områden utpekade i kommuners översiktsplaner som allmänna intressen etcetera. De miljömålsansvariga myndigheterna ansvarar för och bedömer om analyser av NILS-data kopplat till det egna miljökvalitetsmålet enligt ovan bör göras. Då NILS-inventeringen omfattar terrestra miljöer har dessa data mindre relevans för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Havs- och vattenmyndigheten har inom projektet uttryckt önskemål om att i högre grad kunna utvidga NILS till att omfatta även marina och akvatiska miljöer. Tillrättaläggning NILS samlar in en rad olika data om tillrättaläggning såsom leder, stigar, fågeltorn, spänger som kan användas att följa nyckelbegrepp om tillgänglighet, se vidare indikator 3B3. 32

34 INDIKATOR 2A.2: LANDSKAPETS LÄMPLIGHET (NILS-FOTOGRAFIER) Metod: Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILSfältfotografier i nationell enkät. NILS har ett mycket stort arkiv av fotografier tagna i fält (totalt , cirka per femårigt inventeringsvarv) på landskapen i Sverige. Dessa fotografier är slumpade över Sveriges yta (ett foto tas i varje vädersträck per provyta) och ger sammantaget en unik dokumentation av de svenska landskapens utseende. Genom att låta respondenter i den nationella enkätundersökningen bedöma ett antal bilder erhålls information om olika landskaps lämplighet för friluftsliv. Denna information kan sedan kopplas dels till olika typer av friluftsutövare (genom enkätdata), dels till bestånds- och faktiska landskapsdata (genom NILS). Sammantaget erhålls ett samlat mått över det svenska landskapets lämplighet för friluftsliv. Eftersom fotografierna tas vart femte år på samma plats går det också att ha återkommande frågor om exakt samma landskap och på så sätt se om förändringar i landskapet får respondenten att svara annorlunda. En bedömning av landskapets lämplighet för friluftsliv sker med hjälp av NILS-fältfotografier i den nationella enkäten. Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgång till natur för friluftsliv INDIKATOR 2A.3: ANTAL OCH AREAL SKYDDADE OMRÅDEN MED SYFTE FRILUFTSLIV Metod: Statistik för skyddade områden. Registrering av alla skyddade områden sker i Naturvårdsregistret (NVR). Här registreras syftet med skyddet, det vill säga om friluftsliv finns med i syftesskrivningen i beslutet. Från NVR kan antal områden där syftet friluftsliv är angivet i databasen tas fram, samt den totala arealen för dessa. Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar 33

35 Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur Skyddade områden som resurs för friluftslivet INDIKATOR 2A.4: HÄNSYN TILL FRILUFTSLIV I SKOGSBRUKET Metod: Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder. Skogsstyrelsens system för uppföljning av miljöhänsyn vid skogliga åtgärder håller på att göras om från grunden. Utveckling av det nya hänsynsuppföljningssystemet pågår, och en successiv övergång från det gamla systemet Polytax till det nya kommer att ske De första fullständiga resultaten från den nya hänsynsuppföljningen planeras att tidigast publiceras Metoden är inte färdigutvecklad men kommer sannolikt att bli relevant för flera av friluftslivets mål. För mer information om den nya hänsynsuppföljningen se rapporten Hänsynsuppföljning grunder, Skogsstyrelsen (2012). Berörda miljökvalitetsmål God bebyggd miljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Allemansrätten Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur INDIKATOR 2A.5: TILLGÅNG TILL PLANERINGSUNDERLAG PÅ KOMMUNAL OCH REGIONAL NIVÅ Metod: Boverkets miljömålsenkät. Boverkets årliga miljömålsenkät görs i samarbete mellan Boverket och RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) och besvaras av kommunerna. Svarfrekvensen är mellan procent. Indikatorn visar andelen kommuner i landet (eller i ett län) som har någon typ av aktuellt grön- och vattenstrukturprogram. Att sådana program och strategier finns ger goda förutsättningar för att grönstrukturfrågor hanteras på ett bra sätt i den fysiska planeringen och samhällsbyggandet. Indikatorn svarar även på frågan om programmet/-en omfattar hela eller en del av kommunen, eller om arbete med framtagande av ett program pågår. Indikatorn används i dagsläget för uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och kan presenteras 34

36 på ett sätt liknande det på portalen miljömål.se. Värden presenteras som procent av alla kommuner. Data kan presenteras på kommunal eller regional nivå eller för olika kommuntyper (storstäder, förortskommuner, glesbygdskommuner, och så vidare). Det finns möjlighet att sätta nivåer för måluppfyllelse vid exempelvis 25, 50 och 75 procent kommuner med aktuella heltäckande grön- och vattenstrukturprogram (idag ligger andelen på cirka 22 procent). En ökning i andelen kommuner kan vara mer relevant då preciseringar i tre av miljökvalitetsmålen talar om kontinuerlig ökning och inte några nivåer. Det är dessutom svårt att förvänta sig att alla kommuner kommer att ha aktuella grön- och vattenstrukturplaner för hela kommunen, då deras förutsättningar är väldigt olika. Metod: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun. Enkäten ställs varje år till Sveriges samtliga kommuner (svarsfrekvensen är cirka 90 procent). Den aktuella frågan till uppföljningen är: Har din kommun en överssiktsplan med ett avsnitt om friluftsliv (uppdaterad och beslutad de senaste fyra åren)? Resultatet kan redovisas som andel (procent) av kommunerna som svarat ja på frågan. Det finns också möjlighet att svara Nej, men på gång vilket skulle kunna ge en indikation på om trenden är att det arbete påbörjas. Berörda miljökvalitetsmål I första hand: God bebyggd miljö Då planeringsunderlag ofta berör hela kommuner och alla naturtyper kan underlaget också användas för följande mål: Ett rikt odlingslandskap Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur 2B. Värna och bibehålla värden för friluftslivet (upplevelsevärden) INDIKATOR 2B.1: LANDSKAPETS UPPLEVELSEVÄRDEN Metod: Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv. 35

37 Indikatorn tar sin utgångspunkt i den efterfrågestudie som finns redovisad i Boverkets rapport om Landskapets upplevelsevärden (Boverket, 2007). Där gjordes en enkätundersökning med 2000 svenskar om betydelsen av olika kvalitéter (upplevelsevärden) i grönområden i närheten av bostad samt arbetsplats eller skola. Då Boverkets rapport utgår från närnatur (natur nära människors bostad) är det nödvändigt att komplettera frågan i den nationella enkäten om friluftliv med upplevelsevärden hämtade från andra miljöer, vilka som regel återfinns mer perifert i förhållande till människors bostad, exempelvis storslagna och utmanande miljöer. Ett index beräknas baserat på ett antal variabler i den nationella enkäten vilka mäter de viktigaste dimensionerna av landskapets upplevelsevärden (se bilaga 4). Detta index blir ett mått på landskapets värde för friluftsliv. Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur INDIKATOR 2B.2: SYSTEMATISKA BESÖKARSTUDIER Metod: Besökarstudier i utvalda naturområden. I områden som är särskilt attraktiva för friluftsliv bör, enligt Naturvårdsverkets förslag till statistikprogram för friluftsliv genomföras regelbundna besökarstudier (Naturvårdsverket, 2009). Hittills har fokus främst legat på skyddade områden, även om det förekommit besökarstudier i andra områden på initiativ av bland annat kommuner och/eller forskare. Besökarstudier ingår som en icke obligatorisk del i uppföljningen av statligt skyddade områden, men kan komma att bli obligatorisk. Man skulle kunna tänka sig ett krav på besökarstudier i första hand i nationalparker och de av länsstyrelserna särskilt utpekade besöksintressanta områdena. Resultat från besökarstudier ger information om antalet besökare, upplevelser och utbyte av besöken, samt effekter av gjorda insatser, information som kan användas av förvaltarna vid skötsel och planering och uppföljning av olika insatser i området. Studierna skulle täcka en begränsad del av landskapet, men eftersom fokus ligger på särskilt besöksvärda områden kan de få stor betydelse för uppföljningen. 36

38 Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv 3A. Tillgänglighet (tillgång till områden för friluftsliv avstånd och nåbarhet) INDIKATOR 3A.1: TILLGÅNG TILL NATURMILJÖER Metod: GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter. Indikatorn beskriver hur stor andel av befolkningen som bor inom 300 meter från naturmiljöer och bygger på ett pilotprojekt i Jönköpings län. Genom att följa utveckling av avståndet till naturmiljöer kommer det på sikt att indikera hur tillgänglig naturen är utifrån avstånd. Nåbarheten och åtkomligheten påverkas av avståndet. I begreppet naturmiljöer ingår både grönområden och vattenområden. Vatten räknas även som en barriär i de fall där det förhindrar åtkomsten till ett grönområde. Grönområden har delats in tre storlekar: 0,5 3 hektar, 3 10 hektar och > 10 hektar och analysen har genomförts på avståndet 300 meter. I en kommande indikator bör analysen även genomföras på 1000 meter och 3000 meter. Analysen görs bara till och med 3 kilometer utanför tätortsgränsen. Vatten, golfbanor, kyrkogårdar, koloniområden, skyddsvärda träd och skyddade områden skiljs ut och redovisas separat, vilket innebär att man får veta hur stor andel av naturmiljöerna som utgörs av de respektive parametrarna. Vad gäller skyddade områden ingår naturreservat, Natura2000- områden, Naturvårdsavtal, Kulturreservat, Naturvårdsområde och Biotopskyddsområden. Hänsyn tas till barriärer i form av vägar, järnvägar och vatten, det vill säga objekt som inte kan passeras förutom vid vissa platser. Analyser har genomförts för tätorterna Halmstad, Karlskrona, Växjö och Jönköping. För Halmstad, Karlskrona och Jönköping görs de enklaste och billigaste analyserna. För Växjö görs analyser som tar med alla intressanta parametrar. I en kommande indikator bör analysen genomföras för minst en tätort per län, helst fler. Vid analys av flera tätorter per län kan en liten och en stor tätort väljas ut. Uppdatering föreslås göras vart femte år. Rapport från pilotprojektet finns i bilaga 5. 37

39 Berörda miljökvalitetsmål I första hand: Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Indikatorn kan också användas för följande mål: Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur INDIKATOR 3A.2: NATUR- OCH KULTURLANDSKAPETS NÅBARHET Metod: Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv. Indikatorn mäts i huvudsak på två olika sätt inom ramen för den nationella enkäten om friluftsliv. Detta dels genom en specifik fråga om avstånd kopplat till det senaste tillfället respondenten utövat friluftsliv, dels i form av tillgång till lämpliga platser/områden som en del i indikatorn över hinder för att utöva friluftsliv (indikator 3C.2). Hur enkätfrågorna är utformade framgår av bilaga 4. Berörda miljökvalitetsmål I första hand: Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Indikatorn kan också användas för följande mål: Hav i balans samt levande kust och skärgård En storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Allemansrätten Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur 38

40 3B. Tillgänglighet (tillrättaläggning) INDIKATOR 3B.1: FÖREKOMST AV LEDER OCH ANLÄGGNINGAR I STATLIGT SKYDDADE OMRÅDEN Metod: System för uppföljning av skyddade områden (SkötselDOS). Antal anläggningar och längd på leder inom statligt skyddade områden finns och kan följas upp i samband med uppföljning i skyddade områden. I dagsläget är cirka 20 procent av alla anläggningar registrerade eftersom länsstyrelserna inte har gjort någon basinventering ännu. Det finns planer på en ambitionshöjning i uppföljningen och då kommer bra data att finnas Berörda miljökvalitetsmål Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Skyddade områden som resurs för friluftslivet Attraktiv tätortsnära natur INDIKATOR 3B.2: RESURSER FÖR SKÖTSEL AV NATUR FÖR FRILUFTSLIV I KOMMUNERNA Metod: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun. Kommunerna spelar en viktig roll för att det ska finnas tillgängliga områden för friluftsliv. Att det finns resurser avsatta för att arbeta med friluftsliv på lokal nivå är en viktig del för att kunna nå målen om friluftsliv. Resurserna kan användas både för att värna om och bibehålla friluftsområden och för att göra dem tillgängliga. I Naturvårdsverkets årliga enkät till samtliga kommuner i Sverige ställs en fråga om resurser. Frågan lyder Finns det i din kommun avsatta resurser för friluftsliv i den kommunala budgeten (ekonomiska och/ eller personella) tex för skötsel, information och aktiviteter? (Svarsfrekvens på enkäten är hög, cirka 90procent). Berörda miljökvalitetsmål Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur 39

41 INDIKATOR 3B.3: TILLGÄNGLIGHET GENOM LEDER OCH STIGAR Metod: Landskapsinventering genom NILS-fältdata. Indikatorn baseras på den linjekorsningsinventering som görs i 200 meter långa linjer mellan cirkelprovytorna i NILS-fältinventering. Här noteras ledtyper och stigbredd vilka kan användas för att indikera om ett landskap är lättillgängligt till exempel genom spänger, starkt påverkade eller frekvent använda (många stigar) eller landskap som är relativt orört (utan spänger, stigar och vägar). Exempel på indikatorförslag kan vara: Ledtyp (stig/körspår/led > 2 decimeter); Stigtyp (mänsklig påverkan, tramp); Stigtyp (spår av fordon); Ledtyp (anlagd gång- och cykelväg); Ledtyp (spång och plank: längsgående brädor av sågat virke som lagts ut som gångväg över blöt mark, till exempel myrar); Ledtyp (spång, rundvirke: längsgående slanor eller stockar, ej sågade, som lagts ut som gångväg över blöt mark); Stigbredd: 02 99; Beläggning (grus och bark/sågspån/stybb); Ålder på spänger: ny < 5 år, omodern typ: äldre än 5 år, äldre typ: övergiven. För mer information, se se/nils. Data över tillgänglighet enligt ovan kan tas fram utifrån bedömningar från respektive miljömålsansvarig myndighet. Berörda miljökvalitetsmål I första hand: Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Indikatorn kan också användas för följande mål: Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Tillgång till natur för friluftsliv Skyddad natur som resurs för friluftslivet 3C. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) INDIKATOR 3C.1: KUNSKAP OM ALLEMANSRÄTTEN Kunskap om allemansrätten, dess rättigheter och skyldigheter, är viktigt för att veta var och på vilket sätt man kan idka friluftsliv. Om kunskapen om allemansrätten minskar kommer förutsättningarna för att kunna utöva friluftsliv inom allemansrättens gränser att minska. Metod 1: Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv. 40

42 Befolkningens kunskaper om allemansrätten mäts i den nationella enkäten om friluftsliv genom att samma kunskapsfråga som fanns med i undersökningen Friluftsliv 07 ställs, nämligen: Allemansrätten ger möjlighet till att vistas ganska fritt i skog och mark utan markägarens tillstånd. Tror du att följande påståenden är sanna eller falska utifrån vad du vet om den svenska allemansrätten? (Svaren registreras som sant, falskt eller vet ej.) Du får plocka bär och svamp i skogen utan att fråga markägaren om lov. Du får fritt fiska med kastspö (handredskap) i våra fem största sjöar Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Du får utan att fråga tälta en natt på mark som inte används för jordbruk och som ligger långt från hus där folk bor. Du får utan att fråga fälla enstaka större träd i någon annans skog om du bara använder veden på platsen. Metod 2: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun. Ytterligare en indikator på kunskap om allemansrätten är hur stor andel av Sveriges kommuner som arbetar med att informera om den. I enkätundersökningen över årets friluftskommun som går ut till Sveriges samtliga kommuner ställs frågan: Arbetar din kommun med information om allemansrätten till kommuninvånarna?. Om andelen kommuner ökar kan detta indikera att fler besitter kunskap om allemansrätten. Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Allemansrätten Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur INDIKATOR 3C.2. INDEX OM UPPLEVD TILLGÄNGLIGHET (TRYGGHET, KUNSKAP, INFORMATION, SPRÅK, HINDER MED MERA) Metod: Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv. Upplevd tillgänglighet mäts genom att i den nationella enkäten om friluftsliv fråga om det är någon friluftsaktivitet man av olika anledningar inte har möjlighet att utöva i den utsträckning man önskar. Respondenten får ta ställning till ett antal svarsalternativ som bland annat omfattar: Kostar för mycket pengar; Alltför fysiskt krävande; Saknar tillgång till lämpliga platser/områden; Saknar någon att utöva den med; Saknar kunskap/utbildning; Saknar utrustning; Saknar tid; Saknar mod; Familjesituationen; Funktionsnedsättning/sjukdom; Saknar information; Känner mig otrygg; Saknar kollektivtrafik/annan transportmöjlighet. Se bilaga 4 för frågans formulering. 41

43 Berörda miljökvalitetsmål I första hand: Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Indikatorn kan också användas för följande mål: Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Levande skogar Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Allemansrätten Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur Skyddade områden som resurs för friluftslivet INDIKATOR 3C.3: ANDEL KOMMUNER SOM ARBETAR MED NATURVÄG- LEDNING Metod: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun. Ökad kunskap om naturen innebär större förståelse för naturen, hur den fungerar och vilka möjligheter och begränsningar som finns för att nyttja den. En ökad kunskap kan också överbrygga vissa hinder och rädslor för att vara i naturen. Naturvägledning handlar om att förmedla kunskap om och väcka känsla för naturen och kulturlandskapet och är ett sätt att arbeta för att öka kunskapen om naturen. I Naturvårdsverkets årliga enkät om Sveriges friluftskommun ställs från och med 2014 en fråga om naturvägledning. Frågan lyder: Arbetar kommunen med naturvägledning? En ökad andel kommuner som arbetar med naturvägledning kan innebära en högre måluppfyllelse, men frågan är bred och kan tolkas olika, varför data kan fungera som underlag för en bedömning, men inte som indikator. Enkäten skickas varje år till samtliga kommuner och svarsfrekvensen är hög, cirka 90 procent. Berörda miljökvalitetsmål Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Berörda friluftslivsmål Tillgänglig natur för alla Attraktiv tätortsnära natur Skyddade områden som resurs för friluftslivet Ett rikt friluftsliv i skolan 42

44 4. Buller (upplevelser av) INDIKATOR 4.1: UPPLEVELSER AV BULLER VID FRILUFTSUTÖVANDE Metod: Frågeställning: nationell enkät om friluftsliv. Indikatorn avser upplevelse av buller (inte faktiska ljudnivåer) och kopplas till ett specifikt friluftstillfälle (det senaste) för att kunna tolkas i sitt sammanhang: I vilken utsträckning upplevde du buller (det vill säga oönskade ljud från omgivningen) vid ditt senaste friluftstillfälle? Därefter ställs en följdfråga om källan till det upplevda bullret. Se bilaga 4. Berörda miljökvalitetsmål Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö buller finns inte med i preciseringen, istället talas om att det finns naturområden av god kvalitet, vilket kan inbegripa frånvaro av buller. Berörda friluftslivsmål Attraktiv tätortsnära natur Tillgång till natur för friluftsliv Förslag på indikatorer, metoder och underlag utöver de som omfattas av nyckelbegreppen INDIKATOR 1: ANTAL MEDLEMMAR I SVENSKT FRILUFTSLIV Metod: Medlemsstatistik från Svenskt Friluftsliv. En stark samverkan där personligt och ideellt engagemang står i centrum är ett mål för friluftspolitiken. De ideella organisationernas arbete och engagemang är centralt för att nå målen i friluftspolitiken. Antalet medlemmar i de ideella friluftsorganisationerna är en indikator för detta engagemang. Indikatorn utgör statistik över medlemsantal i de organisationer som är anslutna till Svenskt Friluftsliv, vilka utgör en majoritet av alla friluftsorganisationer i Sverige. Svenskt Friluftsliv fördelar sedan 2011 det statliga stödet till friluftslivets organisationer. Enligt förordningen skall bidrag ges i förhållande till medlemstal och aktivitetsnivå. Svenskt Friluftsliv samlar därför årligen in uppgifter om båda dessa parametrar för dem som söker bidrag, samt medlemsantal för övriga organisationer i Svenskt Friluftsliv. Berörda friluftslivsmål Starkt engagemang och samverkan 43

45 INDIKATOR 2: ANTAL KOMMUNALA FRILUFTSRÅD Metod: Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun. Att kommunerna samverkar med alla friluftslivets olika aktörer på lokal nivå är viktigt för att nå målen i friluftspolitiken. Genom att mäta hur många kommuner som har friluftsråd eller motsvarande där man samverkar kring friluftslivet ger en bild av hur mycket samverkan som pågår i landet. Indikatorn baseras på data från Naturvårdsverkets årliga enkät avseende Sveriges friluftskommun. Enkäten ställs varje år till samtliga kommuner (svarsfrekvens cirka 90 procent). Frågan lyder: Har din kommun ett friluftsråd eller liknande? Berörda friluftslivsmål Starkt engagemang och samverkan INDIKATOR 3: ANDEL TURISTER MED NATUR OCH/ELLER KULTUR SOM SYFTE ELLER AKTIVITET. Metod: Statistik från Tillväxtverkets egna undersökningar eller leverantörer. Indikatorn bygger på löpande konsumentundersökningar om den svenska befolkningens resvanor och utländska besökare. Syftet med undersökningarna är bland annat att visa antal resor, syften med resorna, konsumtion, transportmedel, övernattningar med mera. Statistiken går enbart att följa på nationell nivå och är inte nedbrytbar på regional eller kommunal nivå. Berörda friluftslivsmål Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling INDIKATOR 4: FÖREKOMST AV SKOLSKOGAR Tillgång till natur i nära anslutning till skolor ökar möjligheten för skolan att använda naturen för friluftsaktiviteter och utomhusbaserat lärande. I kommunernas planering och arbete med friluftsliv kan skolornas tillgång till natur beaktas. En ökad andel kommuner som har säkerställda så kallade skolskogar, samt antalet skolskogar enligt nedanstående statistik, bidrar till att uppfylla skolmålet i friluftslivspolitiken. Metod 1: Enkätundersökning Sveriges friluftskommun. Indikatorn baseras på data från Naturvårdsverkets årliga enkät avseende Sveriges friluftskommun. Enkäten skickas varje år till samtliga kommuner (svarsfrekvens cirka 90 procent). Frågan lyder: Finns det i din kommun säkerställda skolskogar (utpekade i detaljplan, ÖP eller genom avtal med markägare)? Resultatet kan redovisas som andel (procent) av kommunerna som svarat ja på frågan. Målet är att antalet säkerställda skolskogar ökar. 44

46 Metod 2: Uppgifter från nationella samverkansprogrammet Skogen i skolan. Samverkanprogrammet Skogens i skolan innehåller bland annat arbete med att säkerställa sk skolskogar genom avtal mellan skolor och markägare. Skolskogen definieras som ett avgränsat område vilket disponeras av skolan för planerade lektioner och utevistelse. I skolskogen kan man kombinera undervisning, upplevelse och lek på ett sätt som är svårt att göra i ett vanligt klassrum. Årsskiftet 2012/2013 fanns 1025 registrerade skolskogar på Skogen i Skolans webbplats, skogeniskolan.se. INDIKATOR 5: FRILUFTSLIVETS AKTÖRER HAR TILLRÄCKLIGT GOD KUN- SKAP OM FRILUFTSLIV Metod: Undersökning av Sveriges Friluftskommun samt kartläggning av länsstyrelsernas arbete. Underlag från kartläggning av länsstyrelsernas och kommunernas friluftslivsarbete kan användas som underlag för att bedöma friluftsmålet om kunskap. Berörda friluftslivsmål God kunskap om friluftslivet INDIKATOR 6: DET FINNS GOD KUNSKAP OM FRILUFTSLIVET I SVERIGE Metod: Uppföljning av Naturvårdsverkets rapport Statistikprogram för friluftsliv. Enligt friluftslivsmålet om kunskap ska det finnas statistik som motsvarar behoven. Naturvårdsverket publicerade 2009 en rapport med förslag om statistik som bedöms behövas för att friluftslivsarbetet ska kunna bedrivas utifrån god kunskap. Ett underlag för uppföljning av målet om kunskap är att bedöma huruvida den föreslagna statistiken finns och har utvecklats. I samband med utvärderingen av samordningen av friluftslivsarbetet kan olika aktörers kunskap om friluftsliv analyseras, till exempel huruvida det finns friluftslivsutbildad personal hos olika aktörer. Berörda friluftslivsmål God kunskap om friluftslivet 45

47 Utveckling och genomförande Utveckling av data kopplat till nyckelbegreppen I arbetet med ovanstående förslag på indikatorer och underlag har det framkommit vissa svagheter och brister i förekommande statistik och underlag. Även om antalet förslag kan tyckas omfattande är det långt ifrån alltid som data finns i den omfattning som är önskvärt. Det gäller exempelvis nyckelbegreppet 3b (Tillgänglighet, tillrättaläggning) och indikatorerna Förekomst av leder och anläggningar i skyddade områden, som bara täcker de statligt skyddade områdena, samt Resurser för skötsel av natur för friluftsliv i kommunerna, som inte indikerar vilka slags resurser som finns. I andra fall saknas data för specifika naturmiljöer, exempelvis i fråga om landskapets lämplighet (indikator 2a.1.) och miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Det har också varit svårt att hitta en bra indikator som mäter att de regler och den tillsyn som förtydligar allemansrätten tillämpas effektivt (friluftslivsmålet om allemansrätten). Friluftslivsmål för skola och hälsa För skolmålet finns förslag på indikatorer om antal och innehåll i skolornas friluftsdagar, friluftsinslag i undervisningen om idrott och hälsa, förekomst av friluftsliv i fritidsverksamheten och förekomst av natur i direkt anslutning till skola och förskola. Indikatorer för friluftslivsmålen om hälsa saknas helt och indikatorer för friluftslivsmålet om skolan saknas i stora delar. Dessa behöver utvecklas av ansvariga myndigheter i samverkan med berörda aktörer. Kontinuerlig insamling av data Föreslagna underlag och indikatorer baseras på befintliga eller helt ny insamling av data. Det är av stor vikt att data samlas in vid upprepade tillfällen över tid för att kunna följa förändringar i friluftsutövandet. Den nationella enkäten om friluftsliv som genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket kommer att utgöra en viktig grund för uppföljningen och bedömningen av måluppfyllelsen av friluftslivspolitiken, och behöver upprepas återkommande för att kunna fungera som sådan. Genomförande av uppföljningen Hur uppföljning och bedömning ska genomföras har inte utveckats inom detta projekt. En beskrivning av hur uppföljningen ska gå till för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse av friluftslivet i miljökvalitetsmålen tas 46

48 om hand inom arbetet med målmanualerna. Föreslagna indikatorer för respektive miljökvalitetsmål kan lyftas in i målmanualerna. Processen för att bedöma tillstånd, utveckling och måluppfyllelse av friluftslivet i frilutsmålen kommer att utarbetas i ett senare skede. I förestående arbete med bedömningen av måluppfyllelse för friluftslivsmålen kommer även annat underlag att kunna användas, utöver de som är beskrivna här. I Naturvårdsverkets rapport Förslag till mål för friluftspolitiken (Naturvårdsverket, 2012) finns beskrivet vilket underlag som kan användas för respektive friluftslivsmål. 47

49 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning av samtliga indikatorer och underlag i rapporten. Bilaga 2: Indikatorer för friluftsliv i respektive miljökvalitetsmål Bilaga 3: Indikatorer för friluftsliv i respektive friluftslivsmål Bilaga 4: Beskrivning av nationell enkät friluftsliv Bilaga 5: Tillgång till naturmiljöer rapport från ett pilotprojekt 48

50 Källförteckning Boverket, Landskapets upplevelsevärden Vilka är de och var finns de? Boverket, Karlskrona. Fredman, P., Stenseke, M., Sandell, K. & Mossing, A Friluftsliv i förändring. Resultat från ett forskningsprogram. Slutrapport. Naturvårdsverket, rapport Fredman, P., Wall Reinius, S. & Lundberg, C Turism i natur. Definitioner, omfattning, statistik. Turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet, Östersund. Rapport R2009: sid. Hedblom, M., Caruso, A., Green., M & Ode, Å Grönytor i tätorter metoder att följa utvecklingen av upplevelsevärden och biologisk mångfald. Rapport 6411, Naturvårdsverket, Stockholm. Hörnsten, L. & Fredman, P On the distance to recreational forests in Sweden. Landscape and Urban Planning, 51:1 10. Kajala, L., Almik, A., Dahl, R., Diksaite, L, Erkkonen, J., Fredman, P., Jensen, F. Søndergaard, Karoles, K., Sievänen, T., Skov-Petersen, H., Vistad, O. and Wallsten, P Visitor monitoring in nature areas a manual based on experiences from the Nordic and Baltic countries. Tema Nord 2007:537. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. Naturvårdsverket, Statistikprogram för friluftsliv ett förslag. Rapport 5975, Naturvårdsverket, Stockholm. Naturvårdsverket, Förslag till mål för friluftspolitiken. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Rapport Naturvårdsverket, 2012: Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen Rapport Prop. 2009/10:238. Framtidens friluftsliv. Regeringskansliet, Stockholm. Regeringens skrivelse 2012/13:51. Mål för friluftspolitiken. Regeringskansliet, Stockholm. Sievänen, T. (ed.) Luontomatkailun, luonnontuotealan, virkistyskäytön ja metsäkulttuurin seurantamittarit. [Indicators for nature tourism, non-wood forest products, recreation and forest culture]. Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 152, 55 p. Sievänen, T., Edwards, D., Fredman, P., Jensen, F.S. & Vistad, O-I (eds.) Social Indicators in the Forest Sector in Northern Europe A Review focusing on Nature-based Recreation and Tourism. In Press. Nordic Council of Ministers, Copenhagen. 49

51 Skogsstyrelsen, Hänsynsuppföljning grunder. Rapport nr. 10. Skogsstyrelsen, Jönköping. 56 s. Tillväxtverket, IBIS 2012 Resultat från den nationella gränsundersökningen IBIS 2012, inkommande besökare i Sverige. Rapport Stockholm. Tyrväinen, L., Mäkinen, K., & Schipperijn, J., Tools for mapping social values of urban woodlands and other green areas. Landscape and Urban Planning 79,

52 1.1. Utövande av friluftsliv 2a.1. Landskapets lämplighet (NILSdata) 2a.2. Landskapets lämplighet (NILSfotografier) 2a.3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a.5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b.1. Landskapets upplevelsevärden 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a.2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b.1. Förekomst av leder och anläggningar i skyddade områden 3b.2. Resurser för skötsel av natur för friluftsliv i kommunerna 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c.1. Kunskap om allemansrätten 3c.2. Index om upplevd tillgänglighet (trygghet, kunskap, information, språk, hinder med mera) 3c.3. Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 4.1. Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Antal medlemmar i Svenskt Friluftsliv Bilaga 1 2. Antal kommunala friluftsråd 3. Andel turister med natur och/eller kultur som syfte eller aktivitet 4. Förekomst av skolskogar 5. Friluftslivets aktörer har tillräckligt god kunskap om friluftsliv 6. Statistik om friluftsliv Gröna färger = de olika nyckelbegreppen, X = förslag på relevant underlag, (X) = mindre intressanta men relevanta underlag, X = preliminär prioritering gjorda av målansvarig myndighets representant i arbets gruppen, (X) = preliminär prioriteringar gjord av målansvarig myndighets representant i arbetsgruppen, men där målet inte direkt kan kopplas till nyckelbegreppet Ett rikt odlingslandskap (X) (X) (X) (X) X X (X) X X (X) X X (X) - Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. Hav i balans samt levande kust och skärgård X X X (X) X X (X) (X) (X) X Havs- och skärgårdslandskapens värden för båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad Storslagen fjällmiljö X X X X X X X (X) (X) (X) X - Fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. God bebyggd miljö X X X X X X X X X (X) X X (X) - Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Myllrande våtmarker X X X X X X X X (X) (X) (X) (X) X - Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Levande sjöar och vattendrag X X X X X X X (X) (X) (X) X - Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Ett rikt växt- och djurliv X X X X X X X X X X X X - Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Levande skogar X X X X X X X X (X) (X) (X) (X) - Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. FRILUFTSMÅL 1. Tillgänglig natur för alla X X X X X X X X X X X X X X 2. Starkt engagemang och samverkan X X X 3. Allemansrätten X X X X X 4. Tillgång till natur för friluftsliv X X X X X X X X X X X X X X X X 5. Attraktiv tätortsnära natur X X X X X X X X (X) X X X 6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling X X 7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet X X X X X X 8. Ett rikt friluftsliv i skolan X X 9. Friluftsliv för god folkhälsa X 10. God kunskap om friluftslivet X X X

53 Bilaga 2 Underlag och indikatorer för friluftsliv i respektive miljökvalitetsmål Redovisning av indikatorer och metoder för uppföljning av friluftsliv i respektive miljökvalitetsmål. Ett rikt odlingslandskap Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a2. Landskapets lämplighet (NILS-fotografier) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 3c.3. Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF undersökning 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a2. Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILSfältfotografier i nationell enkät 2a3. Statistik för skyddade områden 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c3. Frågeställning i enkät Sveriges friluftskommun 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 52

54 Hav i balans samt levande kust och skärgård Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a3. Statistik för skyddade områden 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 53

55 Storslagen fjällmiljö Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a2. Landskapets lämplighet (NILS-fotografier) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a2. Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILSfältfotografier i nationell enkät 2a3. Statistik för skyddade områden 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 54

56 God bebyggd miljö Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 3c.3. Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c3. Frågeställning i enkät Sveriges friluftskommun 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 55

57 Myllrande våtmarker Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a2. Landskapets lämplighet (NILS-fotografier) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a2. Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILSfältfotografier i nationell enkät 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 56

58 Levande sjöar och vattendrag Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsbruket 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 57

59 Ett rikt växt- och djurliv Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 3c.3. Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c3. Frågeställning i enkät Sveriges friluftskommun 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 3a1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 58

60 Levande skogar Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a2. Landskapets lämplighet (NILS-fotografier) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a2. Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILS fältfotografier i nationell enkät 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b2. Besökarstudier i utvalda naturområden 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 3a1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 59

61 Bilaga 3 Underlag och indikatorer för friluftsliv i respektive friluftslivsmål Redovisning av indikatorer och metoder för uppföljning av friluftsliv i respektive friluftslivsmål. Tillgänglig natur för alla Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.1 Förekomst av leder och anläggningar i statligt skyddade områden 3b2. Resurser för skötsel av natur för friluftsliv i kommunerna 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 3c.3. Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b1. Uppföljning skyddade områden 3b2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c3. Frågeställning i enkät Sveriges friluftskommun 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 3a1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3b2. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 60

62 Starkt engagemang och samverkan Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 1. Antal medlemmar i Svenskt friluftsliv 1. Medlemsstatistik från Svenskt Friluftsliv 2. Antal kommunala friluftsråd 2. Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 1. Befintlig statistik, Svenskt Friluftsliv 2. Befintlig statistik, Naturvårdsverket Allemansrätten Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 3a. Tillgänglighet (avstånd och nåbarhet) 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 3a2. Natur och kulturlandskapets nåbarhet 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 3a2. Nationell enkät 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 61

63 Tillgång till natur för friluftsliv Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a1. Landskapets lämplighet (NILS-data) 2a2. Landskapets lämplighet (NILS-fotografier) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 2b2. Systematiska besökarstudier 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.1 Förekomst av leder och anläggningar i statligt skyddade områden 3b2. Resurser för skötsel av natur för friluftsliv i kommunerna 3b.3. Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a1. Data från landskapsinventering (NILS) 2a2. Bedömning av landskapets lämplighet med hjälp av NILSfältfotografier i nationell enkät 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 2b.2. Systematiska besökarstudier 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b1. Uppföljning skyddade områden 3b2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3b3. Data från landskapsinventering (NILS) 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a1. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 2a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2b2. Delvis ny uppföljning, Naturvårdsverket 3a1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3b2. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 62

64 Attraktiv tätortsnära natur Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2b. Värna och bibehålla friluftslivets värden (upplevelser) 3a. Tillgänglighet (tillgång, avstånd och nåbarhet) 2a3. Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv 2a.4. Hänsyn till friluftsliv i skogsbruket 2a5. Tillgång till planeringsunderlag på kommunal och regional nivå 2b1. Lanskapets upplevelsevärden (t.ex. upplevelser av ostördhet, naturpräglad miljö, återhämtning, trygghet) 3a.1. Tillgång till naturmiljöer 3a2. Natur- och kulturlandskapets nåbarhet 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.2: Resurser för skötsel av natur för friluftsliv i kommunerna 3c. Tillgänglighet (information- och kunskapsbaserad) 3c1. Kunskap om allemansrätten 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk, hinder) 3c.3. Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 4. Buller (upplevelser av) 4.1 Upplevelser av buller vid friluftsutövande 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 2a3. Statistik för skyddade områden 2a4. Hänsynsuppföljning av skogliga åtgärder 2a5. Boverkets miljömålsenkät och Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 2b1. Index av upplevelsevärden beräknat med data från nationell enkät om friluftsliv 3a1. GIS-analys av grön- och vattenområden i tätorter 3a2. Frågor om nåbarhet i nationell enkät om friluftsliv 3b2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c1. Kunskapsfråga i nationell enkät om friluftsliv och fråga om kommunerna arbete med information om allemansrätten i enkät Sveriges friluftskommun 3c2. Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 3c3. Frågeställning i enkät Sveriges friluftskommun 4.1 Frågeställning i nationell enkät om friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 2a4. Ny uppföljning, Skogsstyrelsen 2a5. Befintlig uppföljning Boverket och Naturvårdsverket 2b1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3a1. Ny uppföljning, SCB/länsstyrelserna, cirka vart 5:e år 3a2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3b2. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 3c1. Ny och befintlig uppföljning, Naturvårdsverket. 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 4.1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 63

65 Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1. Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 3. Andel turister med natur och/eller kultur som syfte eller aktivitet. 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 3. Statistik från Tillväxtverkets egna undersökningar eller leverantörer. 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 3. Befintlig statistik, Tillväxtverket Skyddade områden som resurs för friluftslivet Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 2a. Värna och bibehålla friluftslivets värden (landskapets lämplighet) 2a3.Antal och areal skyddade områden med syfte friluftsliv. 3b. Tillgänglighet (tillrättaläggning) 3b.1 Förekomst av leder och anläggningar i statligt skyddade områden 3b.3: Tillgänglighet genom leder och stigar 3c. Tillgänglighet (information, kunskap och känslomässig samt hinder) 3c2. Index om upplevd tillgänglighet (t.ex. trygghet, kunskap, information, språk) 3c.3: Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 2a3. Statistik för skyddade områden 2a3. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 3b1. Uppföljning skyddade områden 3b3. Landskapsinventering genom NILS fältdata 3c2. Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 3c3. Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun 3b1. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 3b3. Befintlig inventering där analys av data behöver utvecklas 3c2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3c3. Befintlig uppföljning, Natruvårdsverket 64

66 Ett rikt friluftsliv i skolan Behöver utvecklas vidare Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 3c. Tillgänglighet (information, kunskap och känslomässig samt hinder) 3c.3: Andel kommuner som arbetar med naturvägledning 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 3c3. Naturvårdsverkets enkät Sveriges friluftskommun - 4. Förekomst av skolskogar 4. Enkätundersökning Sveriges friluftskommun 4. Uppgifter från nationella samverkansprogrammet Skogen i skolan 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 3c3. Befintlig uppföljning, Natruvårdsverket 4. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 4. Befintlig statistik, Skogen i Skolan Friluftsliv för god folkhälsa - Behöver utvecklas vidare Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 65

67 God kunskap om friluftsliv Nyckelbegrepp Indikator Metod Typ av uppföljning 1. Utövande 1.1 Hur ofta man är ute i naturen (ett urval av friluftsaktiviteter för olika grupper i samhället) 5. Friluftslivets aktörer har tillräckligt god kunskap om friluftsliv 6. Det finns god kunskap om friluftslivet i Sverige 1. Data om deltagande från nationell enkät om friluftsliv 2. Data om frekvens besök från nationell enkät om friluftsliv 3. SCB:s ULF-undersökning 4. Havs- och vattenmyndighetens undersökning om fritidsfiske 5. Undersökning av Sveriges Friluftskommun samt kartläggning av länsstyrelsernas arbete. 6. Uppföljning av Naturvårdsverkets rapport Statistikprogram för friluftsliv 1. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 2. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 3. Befintlig uppföljning SCB (otillräcklig) 4. Befintlig, HaV 5. Befintlig uppföljning, Naturvårdsverket 6. Ny uppföljning, Naturvårdsverket 66

68 Bilaga 4 Nationell enkät friluftsliv INLEDANDE TEXT En undersökning om friluftsaktiviteter Den här undersökningen handlar om olika friluftsaktiviteter, det vill säga vad du brukar ägna dig åt när du vistas utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser. Det finns många olika slags friluftsaktiviteter. Vissa brukar man främst ägna sig åt nära hemmet, andra i områden längre bort. I den här undersökningen är vi intresserade av de friluftsaktiviteter du ägnar dig åt på fritiden. Inkludera inte aktiviteter och upplevelser i samband med yrkesarbete, studier, skola med mera. INLEDANDE FRÅGOR X. Ungefär hur ofta är du ute i naturen? Kryssa i det alternativ som passar in bäst för dig på vardagar, helger och längre ledigheter. Aldrig Sällan Ganska ofta Mycket ofta På vardagarna På helger Under längre ledigheter, semestrar, lov etc. X. Allemansrätten ger möjlighet till att vistas ganska fritt i skog och mark utan markägarens tillstånd. Tror du att följande påståenden är sanna eller falska utifrån vad du vet om den svenska allemansrätten? Kryssa ett alternativ för varje påstående. Sant Falskt Vet ej Du får plocka bär och svamp i skogen utan att fråga markägaren om lov Du får fritt fiska med kastspö (handredskap) i våra fem största sjöar Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön Du får utan att fråga tälta en natt på mark som inte används för jordbruk och som ligger långt från hus där folk bor Du får utan att fråga fälla enstaka större träd i någon annans skog om du bara använder veden på platsen 67

69 SENASTE MÅNADEN Tänk nu på de friluftsaktiviteter du ägnat dig åt under XXX månad och svara på följande frågor så gott du kan. X. Här följer en lista över olika friluftsaktiviteter. Hur många gånger har du ägnat dig åt respektive aktivitet utomhus under fritiden under XXX månad? Kryssa ett alternativ för varje aktivitet. Ingen gång 1 gång 2-5 gånger Mer än 5 gånger 1. Varit ute i skog och mark 2. Plockat bär 3. Plockat svamp 4. Tagit nöjes- och motionspromenader 5. Promenerat med hund 6. Vandrat i fjällen 7. Vandrat på vandringsleder i låglandsterräng 8. Joggat/ terrängsprungit 9. Gått stavgång 10. Cyklat i terräng (MTB, downhill med mera) 11. Cyklat på vägar 12. Åkt rullskridskor/inlines/rullskidor 13. Åkt skateboard/longboard 14. Badat utomhus i sjö/hav 15. Badat utomhus i pool/äventyrsbad 16. Dykt, snorklat 17. Paddlat kanot/kajak 18. Seglat, vind/vågsurfat 19. Kört/åkt vattenskidor/wakeboard 20. Fritidsfiskat 21. Åkt längdskidor/turskidor 22. Gått på snöskor 68

70 Ingen gång 1 gång 2-5 gånger Mer än 5 gånger 23. Åkt utför på skidor 24. Åkt snowboard 25. Åkt skridskor/långfärdsskridskor 26. Kört/åkt motorbåt 27. Kört/åkt snöskoter 28. Spelat paintball eller rollspel (lajv) 29. Bedrivit geocaching 30. Solbadat 31. Jagat 32. Kört/åkt hundspann 33. Kört/åkt vattenskoter/jetski 34. Spelat golf 35. Orienterat 36. Klättrat/bestigit berg 37. Åkt pulka/kälke 38. Ridit i terräng 39. Arbetat i trädgården 40. Tältat/övernattat i naturen 41. Haft picknick eller grillat i naturen 42. Studerat växter/djur/fågelskådat 43. Mediterat, yoga eller liknande i naturen 44. Sportflugit motor- eller segelflygplan 45. Seglat kite/drake, hanggliding, fallskärm, basejump och liknande 46. Djurskötsel, skogsbruk, naturvård 47. Annan aktivitet [Om respondenten inte ägnat sig åt någon av aktiviteterna, hoppa till fråga X.] 69

71 X. Tänk på aktiviteterna du angav i föregående fråga. [visas för respondenten] a) Vilken aktivitet är viktigast för dig? Aktivitet nummer b) Finns det någon eller några aktiviteter du inte utövar i den utsträckning du önskar? Aktivitet nummer Jag kan utöva alla aktiviteter i den utsträckning jag önskar [hoppa till fråga X] X. Det kan finnas många olika orsaker varför man inte har möjlighet att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. Tänk nu på den eller de aktiviteter du angav i föregående fråga. [visas för respondenten]. Varför kan du inte ägna dig åt denna/dessa aktiviteter i den utsträckning du önskar? Inte alls Något Delvis I hög grad Helt och hållet Kostar för mycket pengar Alltför fysiskt krävande Saknar tillgång till lämpliga platser/områden Saknar någon att utöva den/dem med Saknar kunskap/utbildning Saknar utrustning Saknar tid Familjesituationen Saknar information om utbud och möjligheter Känner mig otrygg Saknar transportmöjligheter Annan orsak än ovanstående, vanlige ange: SENASTE TILLFÄLLET Tänk nu på det senaste tillfället du utövade någon friluftsaktivitet i minst 30 minuter och svara på följande frågor så gott du kan. 70

72 X. Titta nu på listan över olika friluftsaktiviteter igen. Vilken aktivitet ägnade du dig huvudsakligen åt vid ditt senaste friluftstillfälle? [visa lista för respondenten] Jag ägnade mig huvudsakligen åt aktivitet nummer: X. Ungefär hur långt är det mellan din bostad och det område där du senast ägnade dig åt denna friluftsaktivitet? Ange färdvägens längd i mil, km eller meter beroende på vad som passar bäst. Cirka mil, eller cirka kilometer, eller cirka meter X. Ungefär hur länge varade ditt besök i, kring eller vid detta område (förutom ev. resa dit och hem)? Skriv på en av de tomma raderna beroende vad som passar bäst. Cirka dagar, eller cirka timmar, eller cirka minuter X. Vet du om detta område är ett naturreservat eller en nationalpark? Nej, varken naturreservat eller nationalpark Ja, naturreservat Ja, nationalpark Vet ej X. Ungefär hur ofta brukar du besöka detta område? (Markera det alternativ som passar bäst in på dig) Mycket ofta Ganska ofta Sällan Aldrig X. Hur skulle du beskriva detta område? Markera för varje alternativ. Inte alls Något Delvis I hög grad Helt och hållet Sjöar och vattendrag Hav Skärgård Skog Hygge Ängs- och hagmark Åker 71

73 Inte alls Något Delvis I hög grad Helt och hållet Fjäll Myr- eller våtmark Bebyggelse Park Öppen (gräs-) yta X. I vilken utsträckning upplevde du följande? Inte alls Något Delvis I hög grad Helt och hållet Ostördhet (T.ex. ostördhet, fritt från buller) Variationsrik miljö (T.ex. stort, fritt och variationsrik miljö) Naturpräglad miljö (T.ex. växter och djur i naturlig miljö, naturartat område) Möjlighet till återhämtning (T.ex. möjlighet att bli uppiggad och bättre till mods, bli lugnad och avspänd, möjlighet att hålla sig i trim) Trygghet i en välskött miljö (T.ex. tryggt och säkert, välskött) Utmaningar (T.ex. äventyr, nya upptäkter, fysiska utmaningar) Självinsikt (T.ex. lära känna mitt rätta jag, självförtroende, oberoende, reflektion) Samvaro (T.ex. umgås med andra människor, gemenskap) Upptäcka nya platser (T.ex. se nya landskap, uppleva något jag kan berätta för andra) 72

74 X. I vilken utsträckning hade du negativa upplevelser av följande? Inte alls Något Delvis I hög grad Helt och hållet Buller Nedskräpning Vindkraft Skogsbruk Jordbruk Andra friluftsutövare [Om respondenten svarat 3-5 på bullerfrågan] X. Du har uppgett att du upplevde buller. Vilken typ av buller var det du upplevde? (Svara kortfattat) BILDFRÅGORNA Här nedan visar vi två bildserier tagna på två olika platser i Sverige. Vänligen svara på frågorna i anslutning till respektive bildserie. BILD 1-2 X. I vilken utsträckning anser du att bilderna visar en miljö som är attraktiv för dig att utöva friluftsaktiviteter i? 1. Inte alls 2. Något 3. Delvis 4. I hög grad 5. Helt och hållet [Om svar 2, 3, 4 eller 5] X. Beskriv kort varför du tycker miljön i bilderna är attraktiv: [öppen fråga, begränsat antal ord] 73

75 [Om svar 1, 2, 3 eller 4] X. Beskriv kort varför du tycker miljön i bilderna inte är attraktiv: [öppen fråga, begränsat antal ord] BILD 3-4 X. I vilken utsträckning anser du att bilderna visar en miljö som är attraktiv för dig att utöva friluftsaktiviteter i? 1. Inte alls 2. Något 3. Delvis 4. I hög grad 5. Helt och hållet [Om svar 2, 3, 4 eller 5] X. Beskriv kort varför du tycker miljön i bilderna är attraktiv: [öppen fråga, begränsat antal ord] [Om svar 1, 2, 3 eller 4] X. Beskriv kort varför du tycker miljön i bilderna inte är attraktiv: [öppen fråga, begränsat antal ord] BAKGRUND Avslutningsvis ställer vi några frågor om din bakgrund för att kunna jämföra svaren mellan olika grupper i samhället. Vi redovisar aldrig svar för enskilda personer. X. Jag är Kvinna Man X. Jag är född år X. Postnumret till min bostadsadress är 74

76 X. Var bor du idag? Kryssa i det alternativ som bäst beskriver ditt bostadsområde. Landsbygd med högst ett fåtal hus inom synhåll By eller mindre ort på landsbygden Mindre stad (upp till cirka innevånare) Medelstor stad (cirka innevånare) Storstad (mer än cirka innevånare) X. Hur bodde du när du växte upp? Kryssa det alternativ som bäst motsvarar ditt huvudsakliga boende fram till 18 års ålder Landsbygd med högst ett fåtal hus inom synhåll By eller mindre ort på landsbygden Mindre stad (upp till cirka innevånare) Medelstor stad (cirka innevånare) Storstad (mer än cirka innevånare) X. Har du någon funktionsnedsättning eller sjukdom som begränsar dina möjligheter att utöva friluftsliv? Nej Ja X. Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på dig? Gift/sammanboende Ensamstående/singel Särbo Annat X. Ingår det barn/ungdomar i ditt hushåll? Nej Ja >> antal barn 0-5 år: antal barn 6-12 år: antal ungdomar år: antal ungdomar 19 år eller äldre: X. Vilken utbildning har du? Kryssa den högsta utbildning du har (eller för närvarande deltar i). Obligatorisk skola (till exempel grundskola, folkskola) Gymnasieutbildning (även realexamen, folkhögskola, yrkesskola, fackskola etcetera) Universitets- eller högskoleutbildning 75

77 X. Var växte du respektive dina föräldrar upp? Kryssa det alternativ som passar bäst. I Sverige I Danmark, Finland eller Norge I övriga Europa I annat land utanför Europa Jag själv växte upp Min mor växte upp Min far växte upp X. Ungefär hur stor är ditt hushålls sammanlagda disponibla inkomst (efter skatt men inklusive ev. bidrag) per månad? Avrundat till närmaste tusental. Lägre än kr per månad kr per månad kr per månad kr per månad kr per månad kr per månad kr per månad kr per månad kr per månad Över kr per månad 76

78 Bilaga 5 Tillgång till naturmiljöer Förslag på indikator till miljömålsuppföljningen Delrapport till Friluftsliv i miljömålen Författare Stefan Svanström (SCB), Sara Wiman (Metria), Marielle Gustafsson (Länsstyrelsen i Jönköping) NATURVÅRDSVERKET

79 Innehåll INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 8 INLEDNING 9 Indikatorn Tillgång till naturmiljöer 10 Bakgrund 10 Arbetsgrupp 11 Syfte 11 METOD 12 Grönytekartering - översikt 12 Indata och preparering 13 Process 14 Klassning av grönytor Växjö 16 Klassning av grönytor Jönköping 17 Klassning av grönytor Halmstad 18 Klassning av grönytor Karlskrona 19 DEFINITIONER OCH BEGREPP INFÖR RESULTATREDOVISNING 20 Tätorter 20 Tätorters omland 20 Naturmiljö 21 Grönyta 21 Grönområde 21 Storleksgräns 22 Markägare 23 Klassificering av objekt 23 Underlag för skyddade områden 25 Avstånd 26 Barriärer 27 Avståndsbuffer 28 Klippning 31 Felkällor 32 RESULTAT 33 Utökade möjligheter till redovisning 37 4

80 KOSTNADSFÖRSLAG OCH UPPDATERINGSINTERVALL 42 KÄLLFÖRTECKNING 44 BILAGA 1. MILJÖKVALITETSMÅLEN GOD BEBYGGD MILJÖ OCH ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV SAMT FRILUFTSLIVSMÅLET ATTRAKTIV TÄTORTSNÄRA NATUR 45 God bebyggd miljö 45 Ett rikt växt- och djurliv 46 Mål för friluftspolitiken 47 5

81 Sammanfattning I Sverige finns 16 nationella miljökvalitetsmål med tillhörande preciseringar och etappmål. Varje år ska miljökvalitetsmålen följas upp och alla länsstyrelser ansvarar för att bedöma måluppfyllelsen för de regionala miljökvalitetsmålen. För att underlätta uppföljningen finns ett antal indikatorer som visar miljöutvecklingen inom olika områden. Det finns ett behov av att ta fram fler indikatorer för att få en bra uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. SCB, Metria, Boverket, RUS och länsstyrelserna i Halland, Kronoberg, Blekinge och Jönköpings län har tillsammans arbetat fram en indikator som kan användas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och friluftslivsmålet Attraktiv tätortsnära natur. Indikatorn, Tillgång till naturmiljöer, visar hur stor andel av befolkningen som bor inom 300 m från ett grönområde på minst 0,5 ha. Metria har genomfört en satellitdatabaserad kartering av grönytor. Karteringen bygger på SPOT-5 satellitdata i kombination med bland annat skogshöjdraster, trädtäckning, hyggen, åkermark, byggnader och vägar. Karteringen resulterar i åtta klasser: vatten, öppen mark, skog, hyggen, vägar, hårdgjorda ytor, byggnader och övrig mark. Karteringen var ett första steg för att kunna arbeta vidare med indikatorn där sedan SCB tagit vid och utfört analyserna på de satellitbaserade resultaten. Studien har genomförts i fyra tätorter: Växjö, Jönköping, Halmstad och Karlskrona. För att även täcka in främst större områden i direkt anslutning till, eller något utanför, tätorter har ett omland om tre kilometer från tätortsgränsen tagits med i karteringen. De grönytor som räknas in i arealerna är kommunalt ägd mark och mark ägd av kommunala bolag. En del rumsliga element utgör barriärer och försvårar för boende att nå grönområden. Ett exempel på en barriär är järnvägar vilka inte bör korsas om det inte finns en övergång alternativt planskild korsning. Andra exempel på barriärer kan vara en motorväg eller motorled. I vissa fall förekommer det att impediment sammanfaller med större grönområden, exempelvis att mindre gräsytor sitter ihop med grönområden. När beräkningar på avstånd tas fram blir det en överskattning av tillgången till grönområden om avståndet räknas till impediment istället för själva grönområdet. För att komma bort från problemet klipps en buffert på 10 m bort från vägar och privat tomtmark för att därigenom få en mer rättvis bild av tillgängligheten. Resultatet för Växjö tätort visar att omkring 90 procent av befolkningen når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större medan 24 procent når grönområden om 10 ha eller större. Genom att upprepa beräkningarna exempelvis vart femte år kan förändringen följas och en minskning eller ökning av befolkningen som bor inom 300 m från grönområden kan redovisas. I projektet har även vissa områden särredovisats, 6

82 exempelvis har analysen fått fram att fem procent av befolkningen bor inom 300 m från vatten och att tre procent bor inom 300 m från ett skyddat område. Rapporten redovisar också vilka analyser som indikatorn kan byggas vidare med, till exempel kan beräkningar genomföras för både kortare och längre avstånd. Folkhälsoinstitutet lyfter fram avståndet 200 m som lämpligt istället för 300 m för barn i förskoleåldern. Genom att vända på perspektivet går det även att redovisa ett potentiellt tryck på varje grönområde genom att räkna på antalet boende redovisat utifrån det enskilda grönområdet. Den tätortsnära landsbygden eller marken som finns i direkt anslutning till tätorter saknar ofta information om markförändringar. Med det här underlaget finns det möjligheter att följa förändringen över tid inom den tätortsnära landsbygden då ett omland om tre km tas med från tätortsgräns. De tätorter som växer befolkningsmässigt i landet är de över invånare. Totalt finns det 118 tätorter av den storleken. För att kartera 118 tätorter med dess omgivande tätortsnära landsbygd om tre kilometer för att möjliggöra att fånga förändringar samt större naturområden krävs inköp och bearbetningar av satellitbaserad geodata för cirka SKR. Av denna kostnad kan SCB bidra med SKR för geodatainköp samt arbetstiden för bearbetningar i samband med statistikproduktionen. 7

83 Summary There are 16 national environmental quality objectives in Sweden. The idea of the environmental quality objectives is that they should be followed up on a regular basis, with annual reports to the Government. To manage the follow-up there are a number of indicators that show environmental trends in different areas. There is a need to develop more indicators to get a good follow-up on the environmental quality objectives. SCB, Metria, Boverket, RUS and the counties of Halland, Kronoberg, Blekinge and Jönköping have developed an indicator that can be used in the monitoring of the environmental quality objectives A rich diversity of plant and animal life, A good built environment and the goal of outdoor recreation Attractive urban nature. The indicator, Access to natural environments, shows the proportion of the population living within 300 meters from a green space of at least 0,5 ha. The study was conducted in four towns: Växjö, Jönköping, Halmstad and Karlskrona. In order to also cover all major areas immediately adjacent to or outside urban areas an area of about three kilometers surrounding the urban areas have been included in the mapping. The green areas that are included in the areas are municipal owned land and land owned by municipal corporations. The result for Växjö shows that about 90 percent of the population reaches a green space of 0,5 ha or greater, while 24 percent reach green space about 10 ha or larger. By repeating the calculations every five years, the change can be monitored and a decrease or increase of the population who live within 300 meters of green areas can be detected. The project also has some areas reported separately. For example, five percent of the population live within 300 meters from water and three percent live within 300 meters from a protected area. 8

84 Inledning Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål anger hur tillståndet i vår miljö ska vara för att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Länsstyrelserna har ett årligt uppdrag från Naturvårdsverket som handlar om att bedöma måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen. Bedömningarna utgör sedan underlag till riksdagen och regeringens budgetproposition. En del i bedömningsarbetet är att redovisa de resultat som har uppnåtts under året. Ett hjälpmedel i arbetet är miljömålsindikatorerna som uppdateras en gång om året. Miljömålsindikatorerna följer upp resultatet av miljömålsarbetet och visar om miljöarbetet går åt rätt håll eller om det krävs mer insatser för att vända en negativ utveckling i miljön. Indikatorerna kan till exempel handla om antalet anlagda våtmarker, antal skyddade områden eller uppmätta halter av luftföroreningar. Indikatorerna är en viktig del i resultatredovisningen, men för många miljökvalitetsmål saknas det tillräckligt med indikatorer för att kunna ge en heltäckande bild av måluppfyllelsen. Syftet med projektet Tillgång till naturmiljöer är att ta fram ett förslag på en indikator för uppföljning av två preciseringar under miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv: God bebyggd miljö Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt växt- och djurliv Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. Regeringen har beslutat om tio mål för friluftslivspolitiken. Målen ska stödja människors möjlighet att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Indikatorn om Tillgång till naturmiljöer kommer även att vara användbar vid uppföljning av friluftslivsmålen och framför allt målet om Attraktiv tätortsnära natur: Det finns attraktiv tätortsnära natur för friluftslivet. Det innebär att befolkningen har tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden. 9

85 Indikatorn Tillgång till naturmiljöer Indikatorn visar hur stor andel av tätortsbefolkningen som bor inom 300 m till grönområden 1. Avståndet påverkar möjligheten för ett grönområde att nyttjas regelbundet och områden nära bostaden har större förutsättningar att användas aktivt. Avståndet 300 m från bostaden motsvarar en gångtid på under fem minuter. En förutsättning är att grönområdet ska vara allmänt tillgängligt varför grönområden kopplats till markägare. De grönområden som ingick i projektet är de vilka ägs av kommuner eller kommunala bolag. I projektet har beräkningar gjorts för fyra tätorter; Halmstad, Växjö, Karlskrona och Jönköping. Beräkningarna utgick från folkbokförd befolkning kopplad till koordinaten för adressplats och har gjorts för tre olika storlekar på grönområden: 0,5-3 ha 3-10 ha Över 10 ha Beräkningarna har gett ett resultat över hur många invånare som bor på 300 m avstånd från grönområden av tre olika storleksintervall. I beräkningarna har hänsyn tagits till barriärer i form av till exempel vägar, järnvägar och vatten. Om det saknas en under- eller övergång har grönområdet avgränsats av barriären. Det har gjorts en separat redovisning i en tabell över hur stor andel av befolkningen som bor inom 300 m från kyrkogårdar, vatten, golfbana, koloniområde och skyddat område (naturreservat, naturvårdsavtal med flera skyddsformer). Målsättningen är att dokumentera tätorter över invånare, vilket är 117 stycken i hela Sverige. Även för mindre centralorter i kommuner med dokumenterad befolkningsökning kan det i ett andra skede vara intressanta att följa förändringen inom. Befolkningsökning/minskning tillsammans med byggnads- och infrastrukturprojekt påverkar tätorternas ökning eller minskning av grönområden vilket medför att indikatorn förändras och behöver uppdateras med cirka fem års intervall. Det återstår att diskutera hur uppdateringen av indikatorn ska finansieras och hur indikatorn ska komma i drift. Bakgrund År 2012 beslutades om en ny miljömålsstruktur i Sverige. Förändringen innebar bland annat att samtliga delmål under miljökvalitetsmålen togs bort och miljökvalitetsmålens innebörd förtydligades med hjälp av preciseringar. Preciseringarna ska, 1 Andra avstånd är intressanta främst för större grönområden och områden med olika skyddsformer. Bland annat diskuterades avstånden m och m till större områden och då med hänsyn till vägnät. Detta kom dock inte att rymmas inom projektbudgeten. 10

86 förutom att förtydliga miljökvalitetsmålens innebörd, vara till hjälp vid uppföljning och bedömning av målen. I och med detta uppstod ett behov av att ta fram indikatorer som ett hjälpmedel till att följa upp preciseringarna och därmed miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö har preciseringar som handlar om att det ska finnas grönområden i närhet till bebyggelse. I dagsläget saknas det data för att följa upp de preciseringarna. I september år 2012 skickade Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Hallands län samt SCB, Metria och Boverket in en ansökan om miljömålsmedel till Naturvårdsverket. Projektansökan handlade om att ta fram en indikator som ska följa upp tillgången till naturmiljöer i tätorter. I slutet av år 2012 beslutades om nya mål för friluftslivet. Naturvårdsverket ansökte om miljömålsmedel för att ta fram indikatorer som ska följa upp friluftslivsmålen. Eftersom de båda projekten handlade om friluftsliv skickades en gemensam projektansökan in och projektet beviljades därefter projektmedel för år Tillgång till naturmiljöer kan ses som ett delprojekt till Naturvårdsverkets projekt Friluftsliv i miljömålen. RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) har finansierat delar av projektet. Arbetsgrupp Sara Wiman (Metria), Stefan Svanström (SCB), Ulrika Åkerlund (Boverket), Agata Bar Nilsson (Boverket, tillfälligt under Ulrikas föräldraledighet), Eva Mikaelsson (RUS), Marie-Helen Bergstrand (Länsstyrelsen i Halland), Per Ekerholm (Länsstyrelsen i Kronoberg), Anna-Karin Bilén, Jenny Hertzman (Länsstyrelsen i Blekinge) och Marielle Gustafsson (Länsstyrelsen i Jönköping) har varit deltagande i projektet. Sara Wiman (Metria) och Stefan Svanström (SCB) har genomfört analyserna i projektet och Marielle Gustafsson har varit sammankallande till tre lyncmöten. Under lyncmötena har Sara och Stefan redovisat vad som har gjorts och olika frågor har diskuterats i gruppen. Syfte Projektet syftar till att ta fram en indikator som ska följa upp delar av en precisering under God bebyggd miljö och delar av en precisering under Ett rikt växt- och djurliv. Preciseringarna handlar om tätortsbefolkningens närhet och tillgång till naturmiljöer. Indikatorn ska även följa upp friluftslivsmålet Attraktiv tätortsnära natur. Indikatorn kallas Tillgång till naturmiljöer och visar hur stor andel av tätortsbefolkningen som bor på 300 m från naturmiljöer i olika storleksintervall, det vill säga hur tillgången på naturmiljöer ser ut i tätorten. Indikatorn ska vara ett underlag vid den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen och vid uppföljning av friluftslivsmålen. Målsättningen är att den ska presenteras på miljömålsportalen, 11

87 Metod Grönytekartering - översikt Satellitdatabaserad kartering av grönytor har skett i fyra studieområden; Växjö, Jönköping, Halmstad och Karlskrona. Produktionslinan för grönytekartering i figur 1 innefattar ett antal steg som börjar med insamling och preparering av indata. Figur 1. Översikt över produktionslina för grönytekartering 12

88 Indata och preparering Det är viktigt att hitta molnfria satellitdata där vegetationen är utslagen, med motsvarande fenologi i gamla och nya bilden. Karteringen bygger på SPOT-5 satellitdata ur Saccess-arkivet i kombination med ett antal existerande kartskikt, tabell 1. Tabell 1. De olika typer av indata som används vid karteringen. Input data Attribute/Band Källa Typ SPOT-5 satellitdata, ny bild XS1-XS4 LM, Raster 10m SPOT-5 satellitdata, gammal bild XS1-XS4 Saccess Raster 10m Skogshöjdsrastret LM/Metri Objekthöjder > 5m Height a Raster 10m Trädtäckning Cover Raster 10m Skogsstyrelsens hyggen Skogs- Vektor faktisktavverkatnya-[kod]_sweref AVVERKTYP:Foryngringsavverkn styrelsen ing AVVDATUM LPIS, Åkerblock AGOSLAG: Aker Jordbruksverket Vektor GGD-Fastighetskartan LM Vektor Byggnader Vägar Vatten Åker Våtmarker BY_XXXXX VL_XXXXX MY_XXXXX: DETALJTYP: VATTEN MY_XXXXX: DETALJTYP:ODLÅKER MS_XXXXX: NVDB NVDB_Vaghallare RA Vektor SCB modifierat vägnät vagar_scb SCB Vektor Kartskikten prepareras innan de kan användas tillsammans med satellitdata. Ett grundkrav är att i möjligaste mån bevara statistiken för olika markslag även vid degradering av indata. Vid konvertering från vektor till raster med 10 m upplösning används därför värdet i mitten av pixeln (centroid). Dessutom skapas ett rasterskikt med 10 m upplösning, som visar andelen hårdgjord yta inom varje pixel baserat på byggnaders och vägars utbredning. Vägbredderna har uppdaterats av SCB enligt en metod utvecklad av SCB med indata från Trafikverkets vägdatabas, Lantmäteriet och kommuners lokala vägdatabaser. Metria har producerat ett kontinuerligt 2 m objekthöjdsraster ur NH punktmoln. Ur detta har maxhöjderna, högre än 5 m, inom varje 10 m-pixel plockats ut till ett 10 m höjdraster. Dessutom har täckningsgraden av höjder >5 m beräknats för varje 10 m-pixel. Andelen 2 m-pixlar över 5 m anger 13

89 värdet per 10 m-ruta. I figur 2 är täckningsgraden alltså 16 procent då 4 av 25 pixlar inom en 10 m-ruta är högre än 5 m. Figur 2. Täckningsgrad Förändringar mellan två tidpunkter används för att stödja klassningen av till exempel hyggen, som kan vara väldigt vegetationsfattiga, men som ändå ska karteras som vegetation (skog), nytillkommet vatten, kontroll mot åkerblock (som ofta visar stora förändringar) med mera. Hyggeskartering kördes inom projektet i ArcGISkomponenten ENFORMA, men kan också tas fram med hjälp av Erdas Imagine. Ett separat hyggesskikt extraherades ur förändringsbilden, genom så kallad tröskling, även detta i ENFORMA. Tröskling innebär att operatören bestämmer en tröskelnivå där alla pixlar med digitalvärden (färg) högre än tröskeln hamnar i en kategori och alla med lägre värden i den andra kategorin. Process Klassningen har utförts i ecognition, programvara för segmentering och regelbaserad klassning. Alla ingående kartskikt i respektive studieområde bearbetas simultant med satellitdatas spektrala information. Varje segment, i just detta fall begränsat till en pixel, utgör ett individuellt objekt som klassificeras baserat på vegetationsinnehåll och trädskiktets höjd och täckning ur skogshöjdsrastret. Vegetationsinnehållet bestäms genom tröskling i vegetationsindex NDVI, normalized difference vegetation index, som beräknas ur satellitdatas nära infraröda och röda väglängdsband: Övriga indata, kartmaskerna för hyggen, åker, vatten och våtmarker, stödjer alla klassningen genom att regler definieras för olika klasser. Ett exempel är åkermarken ur GGD och LPIS, som stöttar klassen Öppen mark när det till exempel är fullständigt bart och därför skulle kunna misstas för hårdgjord yta. Visar det sig att området ligger inom åkermark sätts den till Öppen mark. 14

90 Efter detta moment återstår ett antal oklassade områden, som går in i en andra tröskling av vegetationsinnehåll. Ett normerat NDVI beräknas baserat på satellitdata och andelen hårdgjord yta per pixel. De pixlar som ligger på randen mellan väg eller byggnad och dess omgivning får ett relativt sett högre NDVI än övriga. Detta medför att dessa så kallade mixlar kan klassificeras till vegetation, men sedan överlagras med den hårdgjorda ytan ur kartmaskerna med högre detaljeringsgrad än 10 m. HG = Andelen hårdgjordhet per pixel, i procent. En viss kategori kan tas fram på flera olika vägar, men slås i slutresultatet samman till 6 klasser. Vägar och byggnader överlagras allra sist, antingen i vektorform eller konverterade till raster med hög upplösning enligt figur 3, vilket ger de slutliga 8 klasserna, figur 4. Figur 3. Detalj från Växjö. Ortofoto till vänster, klassning (6 klasser) och till höger med byggnader och vägar överlagrade. Teckenförklaring Vatten Öppen mark Skog Hyggen Vägar Hårdgjort Byggnader Övrigt Figur 4. Slutliga klasser 15

91 Klassning av grönytor Växjö Figur 5 visar SPOT-5 satellitdata registrerat och klassning av grönytor sammanlagrad med byggnader och ytbildade vägar. Teckenförklaring Vatten Öppen mark Skog Hyggen Vägar Hårdgjort Byggnader Övrigt Figur 5. Satellitdata samt klassning över Växjö 16

92 Klassning av grönytor Jönköping Figur 6 visar SPOT-5 satellitdata registrerat och klassning av grönytor sammanlagrad med byggnader och ytbildade vägar. Figur 6. Satellitdata samt klassning över Jönköping Teckenförklaring Vatten Öppen mark Skog Hyggen Vägar Hårdgjort Byggnader Övrigt 17

93 Klassning av grönytor Halmstad Figur 7 visar SPOT-5 satellitdata registrerat och klassning av grönytor sammanlagrad med byggnader och ytbildade vägar. Figur 7. Satellitdata samt klassning över Halmstad 18

94 Klassning av grönytor Karlskrona Figur 8 visar SPOT-5 satellitdata registrerat och klassning av grönytor sammanlagrad med byggnader och ytbildade vägar. Figur 8. Satellitdata samt klassning över Karlskrona Teckenförklaring Vatten Öppen mark Skog Hyggen Vägar Hårdgjort Byggnader Övrigt 19

95 Definitioner och begrepp inför resultatredovisning Under projektets gång har arbetsgruppen haft tre möten via lync. Stefan Svanström (SCB) och Sara Wiman (Metria) har redovisat vad som har gjorts i projektet och arbetsgruppen har diskuterat olika frågeställningar och definitioner som har varit i behov av att redas ut. Nedan redogörs delar av det som har diskuterats under mötena. Tätorter I projektgruppen deltog fyra län och en tätort per län valdes ut för analyserna: Halmstad, Karlskrona, Växjö och Jönköpings tätorter. För Halmstad, Karlskrona och Jönköping har enklaste analyserna gjorts. För Växjö har det genomförts analyser som tar med alla parametrarna som har diskuterats och rapporten tar utgångspunkt från Växjö med redovisade exempel därifrån. Med tätort avses i korthet en sammanhängande bebyggelse med högst 200 m mellan husen och minst 200 invånare. SCB avgränsar tätorter och räkningar på urbaniseringsgrad vart femte år. Tätorters omland För att även täcka in främst större områden i direkt anslutning till eller något utanför tätorter har ett omland om tre kilometer från tätortsgränsen tagits med i karteringen, figur 9. Tätortsinvånare vid tätortens rand ska på detta sätt kunna nå grönområden vilka ligger utanför tätortsgräns men inom specificerat avstånd från bostad. Att kunna följa förändringen av grönområden i den tätortsnära landsbygden är av vikt vid uppföljning då många tätorter inte bara förtätas utan att det även sker en stadsspridning eller så kallad urban sprawl. Figur 9. Översiktsbild över tätort med dess omland om tre km. 20

96 Naturmiljö Med naturmiljö avses både vatten och grönområden. Även vattnet är viktigt för rekreation, upplevelser och biologisk mångfald. Grönyta SCB har tidigare avgränsat grönyta enligt följande: Med grönyta avses all grön mark inom tätortsgräns såväl allmänna parker och öppna gräsytor som trädbevuxna ytor. Men även vid byggnation överblivna gröna ytor (impediment), villaträdgårdar, gröna ytor mellan flerbostadshus, industribyggnader och även gröna stråk mellan vägar. Det finns ingen avgränsning i storlek för grönyta, figur 10. Figur 10. Exempel på grönytor inom tre olika markslag i Växjö. Grönområde I den här rapporten har några grundkriterier satts för att det ska räknas som grönområde. Dels ska området vara en sammanhängande grönyta, det vill säga området får inte skäras av med andra element som vägar, järnvägar och liknande, figur 11. Figur 11. Exempel på grönområden i Växjö som delas av bilväg och därmed räknas som två ytor. Dock ingår gång- och cykelbanor om de förekommer inom grönytor varför dessa objekt inte räknas bort från grönområden. Ytterligare kriterier för avgränsning av grönområden kan därefter lyftas in. I den här studien används även arealstorlek och ägarskap som kriterier. Då grönområden byggs upp med stöd av de karterade grönytorna så kan även andra kriterier vägas in för andra sammanhang. Exempelvis andra typer av ägarskap eller skyddsformer alternativt att man även kompletterar områden med information om vegetationshöjd av träd, buskar och gräs. 21

97 Storleksgräns Boverket studerade kommunala grönstrukturplaner för att se vilka arealer som olika kommuner använder sig av i sina planeringsunderlag när de definierar grönområden, figur 12. Till exempel definierar Malmö kommun 2 storleken 0,2-1 ha som ett litet offentligt grönområde som kan ha varierande innehåll och utformning, så kallad gröning enligt Malmö kommun. Det är en viktig grön träffpunkt/ mötesplats i stadsmiljön och ett viktigt strukturerande stadsrum och orienterande element. En yta på 1-5 ha definieras som en liten park nära bostaden som, tillsammans med 0,2-1 ha kompletterar bostadens och kvartersgårdens grönytor och har en viktig social funktion. En yta på över 10 ha är en stor, mångfunktionell park som kan vara av intresse för hela kommunen. Den erbjuder, utöver stadsdelsparkens utbud, ofta någon särskild attraktion och kan fungera som plats för kulturarrangemang och festligheter. I projektet diskuterades vilka arealer som skulle användas och till slut beslutades det att beräkningar skulle genomföras på tre storleksintervall: 0,5-3 ha 3-10 ha Över 10 ha Figur 12. Exempel på olika storlekar inom kommunal mark. 2 Grönplan för Malmö,

98 Markägare I gruppen har det diskuterats om fler markägare än kommunen ska tas med som tillgänglig yta, figur 13. SCB gjorde ett utklipp på Halmstads tätort och visade fördelningen över markägare. Bilden visade till exempel att den mark som staten äger till stor del är otillgänglig och utgörs av exempelvis flygplats, järnvägar och vägar. Vad gäller kyrkans mark tas den med utifrån SCBs bearbetningar av Lantmäteriets avgränsningar för kyrkogårdar i kombination med uppgifter från Riksantikvarieämbetets register över kyrkor och kyrkogårdar. Avståndet till dessa särredovisas i studien. Däremot bestämdes att mark som ägs av kommunala bolag ska tas med (hyreshus). Grönytor på kommunalt ägd mark och mark ägd av kommunala bolag räknas därmed in i arealerna. Figur 13. Fastighetsytor i Växjö kopplade till ägarskap. Genom att koppla på markägare via fastighetsytorna och beräkna grönytorna eller grönområden inom olika markägare öppnas nya möjligheter att redovisa vem som äger den gröna marken inom och i anslutning till en tätort. Klassificering av objekt Även ytor för vatten, golfbanor, kyrkogårdar, koloniområden och skyddade områden har skiljts ut och redovisas separat enligt tabell 2. 23

99 Tabell 2. Separat redovisning av olika objekt Objekt Total befolkning inom tätort Grönområde 0, 5 ha eller större Grönområde 3 ha eller större Grönområde > 10 ha eller större Vatten Golfbana Kyrkogård Koloniområde Skyddat område (tabell 3) Dessa områden kan ses både som en tillgång och som en barriär. Till exempel kan vatten utnyttjas till bad, båt, fiske och skridskoåkning. Vatten kan även räknas som en barriär då det förhindrar åtkomsten till ett grönområde. På golfbanor finns det exempelvis möjlighet att åka skidor under vinterhalvåret och koloniområden är ofta möjliga att passera genom under promenader, figur 14. Figur 14. Exempel på övriga ytor i Växjö. Golfbanor i gröngult, kyrkogårdar och koloniområden i lila färgskala. 24

100 Det har även diskuterats om hamnar och eventuellt andra områden nära vatten skulle räknas bort på grund av att de är ogästvänliga. Men det kan skilja sig mellan tätorterna, i vissa tätorter utnyttjas hamnområden till fiske och på andra platser anläggs det promenadstråk längs vattnet. Underlag för skyddade områden I tabell 3 listas de skikt som redovisas separat i projektet enligt skyddade områden i tabell 2. I projektets analys ingår de skikt som har markerats med ja i tabellen. Tabell 3. Typ av skydd Typ av skydd eller områden Naturreservat (VIC-natur) Natura 2000-område (VIC-natur sammanfaller ofta med Naturreservat) Naturvårdsavtal Biotopskyddsområde Fågelskyddsområde Landskapsbildsskydd Kulturreservat Naturvårdsområde Nyckelbiotoper Naturvärden Ängs- och betesmarksobjekt Byggnadsminnen Trädportalen Ska det ingå? Ja eller Nej Ja Ja Ja Om resurser finns Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Byggnadsminnen redovisas dels i punktskikt och dels i ytskikt. Anledningen till att ha med byggnadsminnen var för att få med de parker som ibland tillhör byggnadsminnen. Men i de fall som skiktet över byggnadsminnet utgörs av punkter så får man ändå inte med parken. Projektet enades därmed om att inte ta med skiktet över byggnadsminnen. Det kan eventuellt ingå i en framtida analys om punktskikten då har gjorts om till ytskikt. Det har diskuterats om informationen som finns om skyddsvärda träd ( skulle användas eftersom det ger en indikation på områdets biologiska värden. Informationen togs inte med i analysen eftersom kvalitén på indata skiftar mellan de deltagande tätorterna. Det kan vara av intresse att ta med denna information när alla län har rapporterat in data till trädportalen. 25

101 I figur 15 syns de skyddade områdena, enligt tabell 3, för Växjö tätort. Figur 15. Karta över lägen för skyddade områden i eller i anslutning till tätorten Växjö. Avstånd I projektgruppen bestämdes att analyserna ska genomföras på 300 m vilket motsvarar mindre än fem minuters promenad från bostaden. Det hade varit intressant att även räkna på m och m men det rymdes inte inom projektbudgeten. Analysen har gjorts till och med tre km utanför tätortsgränsen. Boverket fick i uppdrag att titta igenom kommunala översiktsplaner för att få en bild av vilka avstånd som används i kommunerna, tabell 4. 26

102 Tabell 4. Avstånd Avstånd Referens 50 m Nordiska ministerrådet, Boverket 200 m Boverket, Stockholm 300 m FHI, SCB, Malmö 500 m Stockholm, Malmö m Boverket m Stockholm, Malmö m Malmö, Örebro Barriärer En del rumsliga element utgör barriärer och försvårar för boende att nå grönområden. Tidigare har vatten nämnts som en sådan barriär men som samtidigt även är en tillgång. Barriärer kan delas in i faktiska och relativa barriärer. Ett exempel på en faktisk barriär är järnvägar vilka inte bör korsas om det inte finns en övergång alternativt planskild korsning. Andra exempel på faktisk barriär kan vara en motorväg eller motorled, figur 16. Begreppet relativ barriär förekommer även och avser då ofta mindre vägar vilka kan korsas men som kanske inte är lämpliga att korsa. Dessa behandlas inte inom ramen för projektet. Informationen om faktiska barriärer hämtas från Trafikverket och Lantmäteriet. Följande vägar har tagits ut som olämpliga att korsa på grund av förväntat hög trafikintensitet: Motorväg Genomfartsled Genomfartsgata Allmän väg skilda körbanor Allmän väg klass I 27

103 Figur 16. Järnvägen som barriär till vänster samt större vägar som barriärer till höger. I de fall där gång- och cykelvägar korsar barriärer i planskilda korsningar eller där vägar korsar järnvägar klipps barriären vid korsningen. På detta sätt kan barriären överbryggas men enbart vid planskilda korsningar, figur 17. Figur 17. Exempel på planskilda korsningar. Avståndsbuffer Totalt var det folkbokförda i Växjö tätort år Dessa fanns fördelade på olika adresser, figur

104 Figur 18. Karteringen av Växjö i kombination med adresslägen för befolkningen. För varje adress med boende beräknas en buffertzon om 300 m. Buffertzonen klipps därefter med de barriärer som tagits fram. I figur 19 framgår barriärerna runt varje adress. Inom buffertzonen beräknas sedan om det finns förekomst av en eller flera av de klassificerade objekten som nämnts. 29

105 Figur 19. Buffertavstånd 300 m från folkbokförd befolkning. Totalt är det adresser, det vill säga något mer än hälften, i Växjö som mer eller mindre påverkas av barriärer. Omkring invånare berörs på något sätt av barriärer när hänsyn tas till dessa. I figur 20 framgår befolkningen med några exempel på hur barriärer kan slå. De två buffertzonerna längst norrut med nummer 1 och 2 är båda klippta med väg då det inte fanns någon planskild korsning inom buffertzonen. Längst till höger är buffertzon nummer 3 som inte påverkas alls av barriärer. Buffertzon 4 längst söderut är klippt med järnvägen men inom buffertzonen finns en planskild korsning varför buffertzonen ändå förblir intakt. 30

106 Figur 20. Exempel hur barriärer kan påverka tillgången till grönytor. Klippning I vissa fall förekommer det att impediment sammanfaller med större grönområden, exempelvis att mindre gräsytor sitter ihop med grönområden. När beräkningar på avstånd tas fram blir det en överskattning av tillgången till grönområden om avståndet räknas till impediment istället för själva grönområdet. För att komma bort från problemet har försökt gjorts med att klippa bort en buffert på 10 m från vägar och privat tomtmark för att därigenom få en mer rättvis bild av tillgängligheten. I projektet laborerades det med flera avstånd, figur 21. Efter klippning med 10 m väljs de ytor ut som är större än 0,5 ha vilka därefter kompletteras med en bufferzon på 7 m. På detta sätt kompenseras ytan som klippts bort tidigare. Dock inte med lika mycket då viss impedimentmark närmast andra fastigheter räknas bort. Områdena kommer ändå att vara representativa då marken närmast andra fastigheter inte nyttjas i samma utsträckning av eventuella besökare. Figur 21. I vänster karta är samtliga grönytor på kommunal mark med. I kartan i mitten är de klippta med 5 m buffert och till höger är områdena klippta med 10 m. 31

107 Felkällor Vattenskiktet i Lantmäteriets fastighetskarta håller en sådan hög detaljeringsgrad att exempelvis större utomhusbad, slamdammar och reningsverk räknas till vatten. I möjligaste mån klipps dessa bort i granskning men kan i ett fåtal fall påverka tillgång till vattenområde. I vissa kommuner förekommer det även att villaägare arrenderar marken av kommunen. Även denna mark behöver klippas bort så den inte klassas som allmänt tillgänglig. 32

108 Resultat Nedan redovisas några resultat och möjligheter till redovisning utifrån exemplet Växjö med skillnader i grönytor/grönområden när faktorer som markägare och arealstorlekar vägs in. Figur 22 visar grönytorna i Växjö. Figur 22. Grönyta i centrala Växjö. Figur 23 visar grönytor som ägs av kommunen medan figur 24 visar grönytor som ägs av kommunen och som är över 0,5 ha stora. 33

109 Figur 23. Grönyta inom kommunal mark i centrala Växjö. Figur 24. Grönområde inom kommunal mark om minst 0,5 ha i centrala Växjö. 34

110 När fastighetsgränser läggs på och klipper grönområden utanför kommunal mark framträder såväl större grönområden som impediment och mindre grönytor, figur 25. I Enköpings kommun används begreppet fickpark för mindre grönytor med skötsel där det förekommer marktäckare och mindre planteringar. Figur 25. Detaljbild över grönytor. I kartan till vänster framgår fastighetsytorna. Kartan till höger redovisar grönytor klippta mot fastighetsytor där enbart de allmänt tillgängliga grönytorna framträder. Fördelningen av befolkningens avstånd till allmänt tillgängliga grönområden för Växjö fördelar sig enligt tabell 5 nedan. Omkring 90 procent av befolkningen når minst ett grönområde om 0,5 ha eller större medan 24 procent når grönområden om 10 ha eller större. Genom att upprepa beräkningarna vart femte år kan förändringen följas och en minskning eller ökning av befolkningen vilka bor inom 300 m från grönområden kan redovisas som ett första steg. Fördelningen av befolkningens avstånd för Jönköping, Karlskrona och Halmstads tätorter vilka ingår i projektet redovisas även de i tabell 5 nedan. 35

111 Tabell 5. Separat redovisning av olika objekt och befolkning samt andel. Siffrorna avser Växjö. Objekt Befolkning Andel av befolkning Total befolkning inom tätort % Grönområde 0, 5 ha eller större ,4% Grönområde 3 ha eller större ,7% Grönområde > 10 ha eller större ,7% Vatten ,2% Golfbana 245 0,4% Kyrkogård ,4% Koloniområde 885 1,5% Skyddat område ,0% Siffrorna avser Jönköping. Objekt Befolkning Andel av befolkning Total befolkning inom tätort ,0% Grönområde 0, 5 ha eller större ,4% Grönområde 3 ha eller större ,6% Grönområde > 10 ha eller större ,7% Vatten ,3% Golfbana 766 0,9% Kyrkogård ,5% Koloniområde ,1% Skyddat område ,5% Siffrorna avser Karlskrona. Objekt Befolkning Andel av befolkning Total befolkning inom tätort ,0% Grönområde 0, 5 ha eller större ,4% Grönområde 3 ha eller större ,6% Grönområde > 10 ha eller större ,7% Vatten ,5% Golfbana 0 0,0% Kyrkogård ,4% Koloniområde 502 1,4% Skyddat område ,3% 36

112 Siffrorna avser Halmstad. Objekt Befolkning Andel av befolkning Total befolkning inom tätort ,0% Grönområde 0, 5 ha eller större ,3% Grönområde 3 ha eller större ,2% Grönområde > 10 ha eller större ,7% Vatten ,5% Golfbana 206 0,4% Kyrkogård ,0% Koloniområde ,5% Skyddat område 947 1,6% Utökade möjligheter till redovisning Inom projektet har flera redovisningsalternativ nämnts under arbetets gång. Dessa har inte gått att rymma inom budget men tas upp här som exempel på hur materialet kan användas vidare och vilken potential som finns med den här typen av kartering. Då grönområden byggs upp utifrån grönytor finns det möjlighet att hänga på andra storlekskriterier eller andra markägare alternativt att redovisa vem som äger den gröna marken, tabell 6. Tabell 6. Karterad grönyta inom Växjö tätortsgräns fördelad per fastighetsägare Fastighetsägare Hektar Andel Kommun och landsting 755,7 43,0% Fysisk person 577,4 32,8% Svenskt AB 174,8 9,9% Kommunalt bostadsbolag 108,9 6,2% Bostadsrättsförening 54,4 3,1% Övriga 40,5 2,3% Kyrkan 20,3 1,2% Staten 12,2 0,7% Dödsbo 9,0 0,5% Uppgift saknas 5,0 0,3% Total 1758,1 100,0% Likaså finns möjligheter att redovisa antal grönområden samt arealer för en tätort och tätortens omland om tre km förutom redovisningen av grönytor. I projektet har försök gjorts med att använda information från trädportalen. Ett alternativ till trädportalens information är att extrahera träd från Lantmäteriets så kallade LIDAR-data, dvs. laserpunktmolnet som den nya höjdmodellen (NNH) 37

113 byggs upp av. Med den typen av information går det även att tillföra vegetationshöjd utifrån en grov klassning i gräs, buskar och träd. Avstånd till grönområden har nämnts och materiellt möjliggör redovisning på andra avstånd. Vid större avstånd än m bör dock ett avstånd längs vägnät redovisas istället för fågelavstånd som är mer rättvisande på korta sträckor. Genom att ta med information om hållplatslägen för allmänna kommunikationsmedel finns det även möjlighet att räkna på förutsättningar att ta sig till större grönområden längre bort utan bil. Informationen som redovisas samlas in utifrån adresslägen vilket gör att man även kan redovisa hur många områden som nås inom ett visst avstånd. Härigenom kan man få en indikation på sårbarheten genom att redovisa hur många som enbart når ett grönområde och likaså hur många som enbart når vatten men inga grönområden eller har en golfbana inom 300 m men inget grönområde. Även en differentiering i ålder skulle kunna vara möjlig att redovisa. Exempelvis har Folkhälsoinstitutet lyft fram avståndet 200 m som lämpligt istället för 300 m för barn i förskoleåldern. Även för äldre kan kortare avstånd vara värdefullt att redovisa. Vad gäller barn och äldre möjliggör även materialet att man kombinerar det med verksamheter och dess lägen. Exempelvis genom att räkna på förskolors, skolors och institutioners avstånd till grönområden och dess förändring över tid. Hur ser avstånden ut från arbetsplatser och vägar till och från arbetsplatser är andra frågor som går att besvara. Genom att vända på perspektivet går det även att redovisa ett potentiellt tryck på varje grönområde genom att räkna på antalet boende redovisat utifrån det enskilda grönområdet, figur 26 38

114 Figur 26. Exempel på avstånd utifrån grönområden. Inom 300 m från grönområdet finns det boende. 39

115 Då hänsyn tas till barriärer i redovisningen finns också en möjlighet att använda materialet för att beräkna förändring av tillgång till grönområden om barriärer byggdes bort. Hur många skulle få ett kortare avstånd om överfarter eller underfarter anlades, figur 27. Figur 27. Exempel på existerande över/underfart i Växjö. De fysiska barriärer som tagits med i projektet är järnvägar och större trafikerade vägar. För mindre grönområden i anslutning till bostaden är det av vikt att inte behöva korsa gator inte minst för barn. Genom att väga in all väg för biltrafik inom en tätort går det att räkna på grönområden inom kvartersmark och på så sätt tas även hänsyn till relativa barriärer, figur 28. Figur 28. Vägbarriärer som använts i projektet till vänster. Kompletterat med relativa barriärer till höger där samtliga vägar för biltrafik finns med inom tätorten. Den tätortsnära landsbygden eller marken som finns i direkt anslutning till tätorter saknar ofta information om markförändringar. Med det här underlaget finns det möjligheter att följa förändringen över tid inom den tätortsnära landsbygden då ett omland om tre km tas med från tätortsgräns. 40

116 För enskilda grönområden går det även att följa förändringen över tid och redovisa förändringen i storlek samt antal boende inom vissa avstånd, figur 29. Med den här typen av material går det även att göra så kallade bristanalyser där man studerar platser vilka har längre än 300 m till grönområden. Hur många boende finns inom dessa områden och var de finns är frågor som går att besvara. Figur 29. Exempel på förändrad markanvändning mellan av områden som tidigare delvis var tätortsnära grönområde. 41

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15 Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28

Läs mer

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour

Myndighetsmöte friluftsliv, Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour Myndighetsmöte friluftsliv, 2014-10-16 Peter Fredman Mittuniversitetet / Etour Bakgrund Propositionen (2010): Framtidens friluftsliv Regeringens skrivelse (2012): Mål för friluftspolitiken Naturvårdsverket

Läs mer

Samling i Oslo Peter Fredman

Samling i Oslo Peter Fredman Samling i Oslo 2016-04-18 Peter Fredman Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2009/10:238 Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Bilaga Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Redovisning av ett regeringsuppdrag Remissversion NATURVÅRDSVERKET Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 SUMMARY 6 UPPDRAGET 7 Hur har arbetet

Läs mer

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken

Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Förslag till mätbara mål för friluftlivspolitiken Redovisning av ett regeringsuppdrag Remissversion NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

En renässans för friluftslivet?

En renässans för friluftslivet? En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars

Läs mer

Friluftspolitisk strategi

Friluftspolitisk strategi Datum /2014-11-04/ Friluftspolitisk strategi Kommunstyrelsen 2014-11-04 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04 178 Dokumentägare: Förvaltningschef, Samhällsbyggnadsförvaltningen Ersätter dokument: Naturvårdsprogrammet

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet

Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder

Läs mer

Förslag till mål för friluftslivspolitiken. Redovisning av ett regeringsuppdrag

Förslag till mål för friluftslivspolitiken. Redovisning av ett regeringsuppdrag Förslag till mål för friluftslivspolitiken Redovisning av ett regeringsuppdrag rapport 6476 mars 2012 Förslag till mål för friluftslivspolitiken Redovisning av ett regeringsuppdrag NATURVÅRDSVERKET Beställningar

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018

Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018 Projektplan för Uppdrag Friluftsliv 2018 Webbadress: https://www.lansstyrelsen.se/orebro/stat-och-kommun/natur/friluftsliv.html#0 Projektnamn: Projekt Friluftsliv Fastställd av: Dokumentansvarig: Ulf Sandström

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration? Carl Johan Sanglert Jönköping county administratin / Regional Development & Cooperation regarding the Environmental

Läs mer

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET

ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET ALLEMANSRÄTTEN BÅDE TILL GLÄDJE OCH FÖRTRET Regional tankesmedja för friluftsliv i Västra Götalands län 9 november Sanja Kuruzovic Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-21 1

Läs mer

Miljömålssystemet i korthet

Miljömålssystemet i korthet Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:51

Regeringens skrivelse 2012/13:51 Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken Skr. 2012/13:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2012 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Naturvårdsverket; Utkom från trycket den 4 januari 2013 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Naturvårdsverket

Läs mer

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN Förvaltarträff 2018 Skåne, 4 oktober Foto: Michael Engman / Engmanbild. Jenny Lindman-Komstedt, Camilla Näsström, Naturvårdsverket 2018-10-08 Naturvårdsverket Swedish

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Sveriges friluftsmål

Sveriges friluftsmål Sveriges friluftsmål Friluftslivet ger oss hälsa, naturförståelse och regional utveckling. Det är utgångspunkten för de tio mål för friluftslivspolitiken som regeringen beslutade om i december 2012. 1.

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10 Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Friluftsliv för alla. Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken

Friluftsliv för alla. Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken RAPPORT 6700 DECEMBER 2015 Uppföljning av de tio målen för friluftslivspolitiken NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö

Kulturmiljö i RÅU Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö Kulturmiljö i RÅU 2018 Coco Dedering, Länsstyrelsen i Kalmar län Carl Johan Sanglert, Länsstyrelsen i Jönköpings län RUS/Kulturmiljö innan vi startar mötet: Mötet kommer att spelas in. Inspelningen kommer

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag

Läs mer

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 2018-06-04 1(6) Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 1. Övergripande Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå syftar till att förse regering och riksdag med underlag

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Jämlikhet i miljörelaterad hälsa Karin Ljung Björklund Enheten för Miljöhälsa Folkhälsomyndigheten bildades 1 januari 2014 ca 550 anställda i Solna och Östersund Expertmyndighet med det övergripande ansvaret

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Grön infrastruktur i prövning och planering

Grön infrastruktur i prövning och planering Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda

Läs mer

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden. Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS Fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och förankrad med kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6 för miljö. Ersätter motsvarande dokument från 2011-01-12. Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor PETER FREDMAN OCH MARCUS HEDBLOM

Friluftsliv 2014. Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor PETER FREDMAN OCH MARCUS HEDBLOM Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor PETER FREDMAN OCH MARCUS HEDBLOM RAPPORT 6691 OKTOBER 2015 Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor Peter Fredman, Mittuniversitetet,

Läs mer

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden

Läs mer

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...

Läs mer

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Handlingsplan för Skånes friluftsliv

Handlingsplan för Skånes friluftsliv Handlingsplan för Skånes friluftsliv Målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv* där allemansrätten är en grund för friluftslivet.

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun

NATURVÅRDSPROGRAM. Härnösands kommun NATURVÅRDSPROGRAM Härnösands kommun Innehåll 1. Inledning... 2 2. Syfte... 3 3. Mål... 4 3.1 Nationella miljökvalitetsmål... 4 3.2 Regionala miljömål... 4 3.3 Övergripande lokala mål... 5 4. Strategier...

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan

Läs mer

Nyheter inom Miljömålssystemet

Nyheter inom Miljömålssystemet Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som

Läs mer

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms skärgård uppdrag och samarbete Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsens uppdrag Styrs av uppdrag från regeringen, lagar och förordningar. Verka för att nationella politiken

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS Regional årlig uppföljning av miljömålen 2018 Källa: Anvisningar från RUS 2018-06-04 Dagordning 1. Välkomna, inspelning 2. Presentation av deltagare från RUS och Naturvårdsverket 3. Genomgång av anvisningarna

Läs mer

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR

ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19 1(12) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY ANVISNINGAR OCH METODSTÖD 2017-10-16 Ärendenr: NV-07047-17 ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer