Gertrud räddade Fabians liv. Forskning för hälsa. rena kärl. Sverige exporterar fysisk aktivitet på recept. Hjärtfelet upptäcktes i tid

Transkript

1 10-ÅRSJUBILEUM! Forskning för hälsa NUMMER 1/2012 TEMA KVINNA OCH BARN Hjärtinfarkt trots rena kärl BETABLOCKERAREN FYLLER 50 ÅR Sverige exporterar fysisk aktivitet på recept Hjärtfelet upptäcktes i tid Gertrud räddade Fabians liv

2 Omslagsfoto Jonny Lindh Forskning för hälsa Chefredaktör och ansvarig utgivare Ulrica Klettner, Hjärt-Lungfonden Projektledare Karin Myhrström Redaktionell projektledning Karin Strand, Appelberg Redaktör Alessia Wistén, Appelberg Grafisk form Erich Blunck, Appelberg Tryck Edita, Västerås Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon fax Org nr ISSN FOTO TUOMO VÄINÄMÖ/FOLIO Härliga vinter När vintern bjuder på soliga och snörika dagar gäller det att passa på att njuta. Packa en god matsäck och ta med hela familjen till pulkabacken. Hjärt-Lungfonden kämpar för att även barn med hjärtfel ska orka leka i snön. 2 FORSKNING FÖR HÄLSA 1/2012

3 Innehåll 4 Räddad av Gertrud När Fabian var en månad gammal visade det sig att han hade ett livshotande hjärtfel. Tack vare barnhjärtnätverket Gertrud lever han i dag. 8 Livsviktigt nätverk Barnhjärtnätverket Gertrud binder samman 34 av landets sjukhus. 11 Mer kunskap behövs Det behövs mer forskning kring metoder för att hitta hjärtfel hos barn. 13 Småkärlssjuka drabbar kvinnor Hjärtinfarkt trots rena kärl är vanligare hos kvinnor än män. 16 Hjärtinfarkt utan förklaring Ulla Stenson hade varken åderförfettning eller förträngningar i kranskärlen. Ändå drabbades hon av hjärtinfarkt. 18 Milstolpen som lugnar hjärtat Tack vare James Black kan vi sedan 1960-talet sänka blodtrycket med betablockerare. 20 Hit gick forskningspengarna Sambandet mellan testosteron och skyddet mot hjärt-kärlsjukdom är ett av de områden som Hjärt-Lungfonden gav forskningsanslag Fysisk aktivitet på export Idén om fysisk aktivitet på recept har gått på export till Vietnam. I varje nummer 10, 19 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Kikärtsgryta med curry Fördubblade bidrag till forskningen Välkommen till vår tioårsjubilerande tidning Forskning för hälsa. För tio år sedan, 2002, kunde Hjärt-Lungfonden dela ut 85 miljoner kronor till forskningen i Sverige. Vi tyckte då att det var en fantastisk summa. I dag, 2012, har vi så gott som fördubblat den! Jag är oerhört stolt över att Hjärt-Lungfonden nu delar ut 165 miljoner kronor till den livsviktiga hjärt- och lungforskningen. Det är pengar som kan leda till stora genombrott och räddade liv. I december förra året, på själva Luciadagen, hände något mycket speciellt. Då träffades barnhjärtläkare på 31 sjukhus runt om i Sverige virtuellt via det världsunika barnhjärtnätet Gertrud, skänkt av Hjärt-Lungfonden. Gertrud har redan efter ett halvår gett en bättre sjukvård för hjärtsjuka barn, berättade Bo Lundell vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Gertrud har gjort mer än så, Gertrud har redan räddat liv. Här i tidningen kan du läsa den gripande historien om hur nyfödde Fabian överlevde tack vare Gertrud. Gertrud är ett mycket konkret exempel på hur gåvor till Hjärt-Lungfonden gör nytta. Ett annat fantastiskt exempel är de fortsatt sjunkande dödstalen i hjärtinfarkt, som bland annat är ett resultat av framgångsrik forskning. I dag räddar vi fler liv än 2002! Jag pratar nästan dagligen med forskare och jag slås av hur många spännande och lovande forskningsprojekt som pågår runt om i vårt land. Det finns så mycket mer att göra, upptäckter som väntar runt hörnet. Men då behövs finansiering, och jag hoppas att du som läser det här vill vara med och stödja oss även under Vi har en fantastisk resa framför oss! Staffan Josephson Generalsekreterare 3 Forskning för hälsa 1/2012 3

4 TEMA Barnhjärtan Räddad av Gertrud Fabian Rost kan fira två födelsedagar. Den första efter ett akut kejsarsnitt den 3 juli Den andra när han akutopererades för hjärtfel drygt en månad senare. Och hade inte Gertrud funnits på sjukhuset i Kalmar hade det inte funnits något att fira alls. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONNY LINDH OCH PRIVATA FOTON Fabians hjärta höll på att säcka ihop och det stod helt klart att vi höll på att förlora vårt lilla hjärtebarn. 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 1/2012

5 Fabian Rost var en kämpe redan i mammas mage. Han var liten och mamma Louise Arvidsson gick på regelbundna kontroller. Men trots alla ultraljud och extra undersökningar fanns det inget som tydde på annat än att Fabian, precis om storebror Morris, bara skulle vara lite mindre än sina kompisar när han bestämde sig för att möta världen utanför. 3 juli var det dags, kejsarsnittet fick göras något tidigare än beräknat, men annars var allt bara bra. Fabian var tyst, lugn och sömnig. Inte alls som storebror Morris som hade haft våldsam kolik de första fem månaderna av sitt liv. Morris skrek nästan konstant de första månaderna av sitt liv. Fabian sa inte ett knyst. Var det så här att ha barn kunde jag ju tänka mig att har fyra, fem stycken, berättar pappa Marcus Rost. Men det var just det. Fabian var lite för tyst. Åt ofta. Sov mycket. Skrek aldrig. Och andhämtningen var liksom kort, snabb och lite stötig. Omogen andning, den kommer snart bli normal, sa både den första, andra och tredje BVC-sköterskan när föräldrarna undrade. Ute var det högsommar och familjen lämnade villan i Mölnlycke och for på semester, först några dagar på Öland och sedan till mormor som har stuga utanför Mönsterås. Eftersom Fabian bara vägde gram när han föddes blev det många besök hos barnavårdscentralen för att kolla tillväxtkurvan, även under semestern. Först på barnavårdscentralen i Borgholm på Öland och sedan i Mönsterås. Varje gång frågade jag om andningen och fick samma svar, att den var omogen och skulle bli normal, berättar Louise Arvidsson. Just den dag Fabian skulle mätas och vägas på barnavårdscentralen i Mönsterås jobbade barnmorskan Anne-Maj Ohlsson en av sina sista arbetsdagar före pensionen. Fabian hade inte gått upp i vikt alls på flera dagar. Han ammade, men väldigt korta stunder och med långa pauser emellan. Utifrån sin mångåriga erfarenhet kände Anne-Maj att något inte var rätt och ordnade akuttid på sjukhuset i Kalmar redan samma dag. I Kalmar blev det provtagningar och EKG, men resultaten visade varken infektioner eller problem med hjärtfrekvensen. Men helt normalt var hans EKG inte och Fabian fick stanna kvar på sjukhuset för observation över natten. Det blev en natt utan sömn för mig, berättar Louise. Jag ammade som vanligt varannan timme och försökte förstå vad som var fel med mitt lilla barn som nu låg uppkopplat med en massa slangar och kablar som mätte hjärtljud, syresättning och blodtryck. Den natten var barnläkare Thomas Hellberg jour på sjukhuset och tidigt på morgonen undersökte han Fabians hjärta med hjälp av ultraljud. Det kändes som en evighet. Han tog bild efter Genom att gå in från sidan och in mellan revbenen avlägsnades förträngningen på stora kroppspulsådern. I dag mår Fabian bra och ärret syns bara som ett tunt pennstreck. Forskning för hälsa 1/2012 5»

6 I dag är Fabian frisk och pigg och kommer förhoppningsvis inte ha sämre flås på fotbollsplanen än sin storebror Morris. Och för Louise och Marcus känns ingenting jobbigt längre. bild och sparade ner. Jag kände hur paniken spred sig. När han bad mig ringa efter Marcus var det som att få ett knytnävsslag i magen. Sen minns jag inte vad han sa mer än att Fabian hade ett hjärtfel, berättar Louise. Rädslan och oron för vad detta betydde, för vad som skulle hända var så stor att hon mådde fysiskt illa. Nu var det Louise som behövde hjälp. Hon måste kräkas. När Marcus får samtalet sitter han på bryggan hemma hos mormor och fiskar med storebror Morris. Två skilda världar. Men det tar bara ett par minuter innan Marcus har installerat Morris hos mormor, sitter i bilen och kör de fem milen till Kalmar. Utifrån ultraljudsbilderna misstänker läkaren Thomas Hellberg att Fabian har ett allvarligt hjärtfel som kräver operation så snabbt som möjligt, och den kan inte göras i Kalmar. Han rekommenderar familjen att avbryta semestern, ta sig hem till Mölnlycke och söka hjälp på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg så snart som möjligt. I väntan på Marcus tar Thomas Hellberg kontakt med barnkardiologerna i Göteborg som vill se bilder och undrar om sjukhuset kan göra en videoöverföring av Fabians ultraljud via barnhjärtnätverket Förhoppningsvis ska Fabian nu kunna leva ett helt normalt liv. Gertrud. I Kalmar har denna utrustning för vård av hjärtsjuka barn installerats bara några veckor tidigare och ännu inte hunnit testas. Men får de bara tekniken att fungera kan Thomas med hjälp av experterna och barnkardiologerna i Göteborg få den värdefulla hjälp som behövs just i detta ögonblick. Det som nu händer ska också visa sig vara livsavgörande. Tekniken fungerar. Experterna finns på plats och ultraljudsbilderna på Fabians hjärta är lika tydliga på skärmen i Göteborg som i sjukhussalen i Kalmar. Omedelbart kan läkarteamet i Göteborg bekräfta det man misstänkt i Kalmar att Fabian har en coarctation, en förträngning på stora kroppspulsådern. Tack gode Gud för Gertrud! Fabians hjärta höll på att säcka ihop och det stod helt klart att vi höll på att förlora vårt lilla hjärtebarn. Men så ser vi på videoskärmen hur Eva Strömvall-Larsson i Göteborg lyfter luren och beställer flygambulans från Kalmar till Göteborg, berättar Louise. Fyra timmar senare landar planet på Landvetter och en ambulans står redo för transport till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Både Louise och Marcus tystnar för ett ögonblick, liksom stannar upp i berättelsen och samlar sig för 6 Forskning för hälsa 1/2012

7 Vill du hjälpa forskningen om barnhjärtan och skapa fler lyckliga slut? Ge din gåva på pg märk Barn eller på barnhjartan att gå vidare. Det stockar sig lite i halsen på Marcus när han med stort allvar säger: Jag känner en så enorm tacksamhetsskuld. Hur ska jag någonsin kunna tacka alla dessa människor som ställde upp så för oss? För dem var det kanske en dag på jobbet. För oss har de räddat livet på vår son. Tänk om inte Anne-Maj satt igång kedjan. Tänk om felet inte upptäckts, om Thomas inte varit där, om Gertrud inte funnits. Vad hade hänt då? Detta tar tid att bearbeta. Men alla länkar i kedjan fungerade. Efter att ha undersökts igen förbereddes Fabian för operation. Louise och Marcus blev hemskickade, på sjukhuset fanns det inget de kunde göra. Vad gör man? Vi gick där hemma med vår ångest. Tänk att man i ena stunden njuter av sommaren på en brygga, för att i nästa plötsligt befinna sig i sitt livs värsta situation, säger Marcus. Strax efter midnatt kom samtalet. Läkaren som opererat ringde och meddelade att allt gått bra. Genom att gå in från sidan och in mellan revbenen hade förträngningen avlägsnats. Nu låg Fabian i respirator. Två långa veckor fick han ligga kvar på sjukhuset, men bara de första dagarna på intensivvårdsavdelning. Efter hand blev han allt piggare. De första dagarnas oro för att hans vänstra kammare inte skulle återhämta sig avtog snabbt. Förhoppningsvis ska Fabian nu kunna leva ett helt normalt liv och han kommer inte ha sämre flås än någon annan på fotbollsplanen, säger Marcus. Det är ingen tvekan om att han har luft i lungorna. Under hela samtalet har Fabian sovit i vagnen utanför köksfönstret men nu talar han tydligt om att det är dags att bli upplockad och att äta. När han ätit, rapat och fått ren blöja bjuder han på ett stort och tandlöst leende. Ärret på sidan syns bara som ett svagt pennstreck och det är svårt att föreställa sig hur han under de första månaderna av sitt liv fått kämpa för att överleva. Ingenting känns längre jobbigt. Varje gång Fabian väcker mig på natten är det en fröjd att se honom äta. Jag njuter av varje ögonblick, säger Louise. I november fyllde Louise 40. Det blev inget stort firande, men hon hade en önskelista. Högst upp stod det donationer till Hjärt- Lungfonden. För det är ju gåvor från privatpersoner och företag som gjort Gertrud möjligt. Utan Gertrud hade Fabian inte levt idag. Nu har han i stället två födelsedagar. Att Fabian var nära att dö har tagit tid för hans föräldrar att bearbeta. De känner en stor tacksamhetsskuld till de läkare som räddade hans liv och till barnhjärtnätverket Gertrud. Läs mer om barnhjärtnätverket Gertrud på nästa sida. Forskning för hälsa 1/2012 7

8 TEMA Barnhjärtan Världsunik TEKNIK Sedan i somras är 34 barnsjukhus runt om i Sverige anslutna till det världsunika hjärtnätverket Gertrud. Att sjukhusen kan dela erfarenheter och kompetens är ett stort steg mot en mer jämlik vård för barn med hjärtfel. Något som var livsavgörande för hjärtsjuke Fabian Rost. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO JONAS LINDSTRÖM Ett av hjärt-lungfondens mål för 2010 och 2011 var att samla in medel för inköp av den teknik som behövdes för att förverkliga hjärtnätverket Gertrud på minst 20 barnsjukhus runt om i Sverige. Målet överträffades med råge. I dag finns Gertrud på 34 barnsjukhus i landet. I Sverige finns experterna på barnkardiologi i första hand på universitetssjukhusen. Innan Gertrud fanns tvingades därför hjärtsjuka barn och deras familjer att resa till det sjukhus där experterna finns resor som i efterhand ibland visade sig onödiga. Fabian Rost är ett levande bevis på vilken betydelse Gertrud har. När Fabians familj sökte vård i Kalmar mötte de barnläkare Thomas Hellberg som arbetar med barnkardiologi. Fabian blev mycket sämre under den korta tid han var på sjukhuset. Som landsortsdoktor utan specialistkompetens var det ett stort stöd att vi i detta akuta läge kunde koppla upp oss till specialisterna i Göteborg, säger Thomas Hellberg. Gertrud handlar inte bara om att överföra bilder. Minst lika viktigt är att vi kan samtala och resonera kring vad vi ser, säger barnläkaren Carl Johan Rosenkvist på sjukhuset i Kalmar. En av de barnkardiologer som fanns på plats i Göteborg var Eva Strömvall-Larsson. På de första bilderna kunde vi bara se att hjärtats vänstra kammare var förstorad och hade väldigt dålig funktion. Men i och med att Fabian fanns på plats kunde läkarna i Kalmar under vår vägledning göra en kompletterande undersökning och då såg vi att det var en förträngning i aortabågen, berättar Eva Strömvall-Larsson. Det var förträngningen på kroppspulsådern som fick Fabians hjärta att arbeta allt hårdare och gjorde 8 FORSKNING FÖR HÄLSA 1/2012

9 honom sämre och sämre. Videoöverföringen av ultraljudet gjorde att det omedelbart gick att ställa rätt diagnos och börja planera för akut operation i Göteborg. Dessutom var det bra att föräldrarna i det här fallet kunde vara med så vi kunde fatta snabba beslut, säger Thomas Hellberg. Detta var första gången Gertrud användes i Kalmar. Den tekniska utrustningen levererades till barnkliniken bara ett par veckor tidigare. Det gjorde att vi inte hunnit komma igång ordentligt, men vi fick en fantastisk start. Vi fick se att Gertrud spelar roll. Det blev en underbar solskenshistoria, säger barnläkaren Carl Johan Rosenkvist som själv hade semester den dramatiska augustidagen när en månad gamla Fabian fördes med ambulansflyg till Göteborg för operation. Sedan dess har Gertrud använts många gånger, framför allt för att diskutera och konsultera specialisterna i Lund, Göteborg eller Stockholm i fall som inte varit lika akuta. Gertrud handlar inte bara om att överföra bilder. Minst lika viktigt är det att vi kan samtala och resonera kring vad vi ser. Gertrud kommer att underlätta för alla oss mindre kliniker med barnkardiologisk inriktning, säger Carl Johan Rosenkvist. Gertrud har också använts för att föräldrar och specialister ska kunna mötas och samtala. Vi hade nyligen en gravid kvinna vars barn hade hjärtrytmrubbning och behövde behandling. Med videkonferens i Gertrud kunde vi få behandlingsråd från Stockholm och specialister och föräldrarna få den information som behövdes för att fatta beslut, säger Carl Johan Rosenkvist. Han hoppas få till stånd regelbundna möten då Gertrud kan användas för kunskapsutbyte, diskussioner och undervisning. Även om varje konsultation ger oss ny kunskap, skulle Gertrud kunna utnyttjas för kunskapsöverföring betydligt mer i framtiden. Gertrud kan säkert användas av fler specialiteter inom barnmedicin för diskussion kring och med patienter, säger Carl Johan Rosenkvist. Sjukhus anslutna till Gertrud finns på följande orter: Borås, Eskilstuna, Falun, Gällivare, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Huddinge, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Norrköping, Trollhättan, Skövde, Solna, Stockholm, Umeå, Sundsvall, Uppsala, Visby, Västervik, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund. Fakta Gertrud Gertrud är ett världsunikt nätverk som knyter ihop landets barnhjärtkliniker. Det ger läkarna möjlighet att dela kunskap och erfarenheter, ställa diagnoser och besluta om bästa behandling utan att barn eller läkare behöver resa. Nätverket bygger på det bredband som redan finns på landets sjukhus. På varje ort består systemet av en styrenhet, en videokamera och två bildskärmar. Systemet gör det möjligt att bland annat titta på och diskutera snabbrörliga ultraljudsbilder av barns hjärtan. Barnhjärtnätverket kostade 7,5 miljoner och hela kostnaden har finansierats av de gåvor som Hjärt-Lungfonden samlade in under Alla barnhjärtans månad 2010 och Fakta Barnhjärtan Varje år föds barn i Sverige med hjärtfel. Det motsvarar ett av hundra nyfödda. Medfödda hjärtfel kan till exempel vara hål mellan hjärtats kamrar eller förmak, stopp i blodflödet för att hjärtklaffar saknas eller är förträngda, eller att lungpulsådern eller kroppspulsådern sitter på fel plats. På 1960-talet var överlevnaden cirka 60 procent. I dag överlever mer än 95 procent. Alla hjärtfel upptäcks inte. Varje månad lämnar 2 3 nyfödda barn BB med ett allvarligt hjärtfel som inte har upptäckts. Hjärtfelen är en gåta. I dag vet inte forskarna varför vissa barn drabbas av hjärtfel och andra inte. Det behövs mer forskning kring vad som orsakar medfödda hjärtfel. FORSKNING FÖR HÄLSA 1/2012 9

10 aktuell forskning illustration ann-sofi marminge istockphoto Stamceller mot hjärtsvikt För få larmar ambulans Var femte person med stor hjärtinfarkt larmar inte ambulans utan tar sig till sjukhuset på annat sätt. Det visar en sammanställning som Hjärt-Lungfonden gjort med utgångspunkt från material i det svenska kvalitetsregistret Swedeheart. Sammanställningen visar att 81 procent av dem som drabbats av en stor infarkt kom med ambulans till sjukhuset medan övriga 19 procent fick skjuts av närstående eller tog taxi. Säkrare dosering Forskare vid Sahlgrenska akademin och Chalmers har tagit fram en metod för säkrare dosering av den blodförtunnande medicinen Waran. Waran ges till många äldre med förmaksflimmer, men läkemedlet är svårt att dosera och patienterna måste gå på regelbundna provtagningar. Den nya metoden ökar möjligheterna att se vilka patienter som riskerar att drabbas av stroke och vilka som bör byta till andra läkemedel. istockphoto Ring omedelbart 112 om någon drabbas av hjärtinfarkt. Vid större hjärtinfarkter är det extra viktigt att snabbt få vård, säger Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Staffan Josephson. Vid en misstänkt infarkt kan den drabbade få behandling redan i ambulansen och ambulanspersonalen kan dessutom fatta beslut om att åka direkt till hjärtintensivavdelning i stället för att ta omvägen via akuten personer dör varje år i Sverige på grund av KOL Mutation bakom plötsligt hjärtstopp Forskare vid Linköpings universitet har hittat en tidigare okänd genmutation som kan förklara plötsligt hjärtstopp hos unga idrottare. Varje år faller mellan fem och tio unga svenskar ner döda under hård träning eller tävling. En vanlig orsak är den ärftliga sjukdomen ARVC, arytmogen högerkammarkardiomyopati, som drabbar höger hjärtkammare. De flesta av dem som drabbas har inte haft några sjukdomstecken alls, medan andra haft hjärtklappning och yrsel vid ansträngning. Forskarna i Linköping har följt ett 40-tal familjer där någon drabbats av ARVC. Man har studerat både En studie som presenterades på American Heart Associations möte i november visar att hjärtstamceller kan öka pumpförmågan hos patienter med hjärtsvikt. Det är forskare vid Harvard Medical School i Boston som har testat behandlingen på 16 patienter. Samtliga hade, liksom sju personer i en kontrollgrupp, utvecklat hjärtsvikt efter att ha drabbats av hjärtinfarkt och genomgått bypassoperation. Fyra månader efter operationen sprutades en miljon stamceller från patientens eget hjärta in i hjärtat och därefter studerades vänsterkammarens pumpförmåga. Fyra månader efter insprutningen hade pumpförmågan ökat markant hos samtliga och efter ett år ytterligare en aning. Kontrollgruppen uppvisade ingen förbättring av pumpförmågan. Forskarna hoppas nu kunna utvärdera metoden ytterligare i fler och större studier. familjernas gener och med hjälp av magnetkamera och ultraljud även deras högra hjärtkammare. Ett av resultaten är en hittills okänd mutation i en gen och nu hoppas forskarna att kartläggning och gentester av drabbade familjer ska kunna rädda många liv. 10 Forskning för hälsa 1/2012

11 TEMA Barnhjärtan Varje dag föds i snitt tre barn med hjärtfel i Sverige. Varje månad lämnar barn BB utan att felet upptäckts. Med bättre verktyg och ökad kunskap skulle fler barn få hjälp tidigare, anser Per Larsson, ordförande i Svensk barnkardiologisk förening. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO KAI TIRKKONEN INSAMLING PÅGÅR för forskning kring barns hjärtan pg bg Mer kunskap behövs Hjärtbarn föds över hela landet medan specialisterna inom barnkardiologi främst finns på universitetssjukhusen. Barnhjärtnätverket Gertrud kan rätt använt bidra till en mer jämlik vård genom att specialistläkarnas kunskaper når sjukhus i andra delar av landet. Men innan ett hjärtbarn kan få tillgång till den vård som finns att tillgå måste någon upptäcka att hjärtat inte beter sig som det borde. Problemet är att hjärtfel Per Larsson på små barn kan vara svåra att upptäcka vid en vanlig klinisk undersökning, därför händer det att barn kommer hem från bb utan att ett hjärtfel upptäckts, säger Per Larsson, ordförande i Svensk barnkardiologisk förening. Han tror att med ökad kunskap bland både barnmorskor och barnläkare skulle fler hjärtbarn upptäckas tidigare, även så tidigt som under graviditeten. Redan efter graviditetens åttonde vecka är barnets hjärta färdigutvecklat. Med tillräcklig kunskap hos barnmorskan kan vissa hjärtfel upptäckas redan vid första ultraljudet. Alltså måste vi sprida den kunskap som kan fånga upp hjärtbarnen så tidigt som möjligt, både före förlossningen och vid en vanlig läkarundersökning efteråt, så att barnet kan få tillgång till avancerad hjälp, säger han. För att öka möjligheten att hitta barn med allvarliga hjärtfel har flera landsting idag som rutin att undersöka alla nyfödda med pox (pulsoximetri). Metoden är enkel och helt smärtfri för barnet. Genom att mäta blodets syresättning i barnets hand och fot kan syremättnaden fastställas. Dåliga värden kan tyda på problem med hjärta eller lungor och barnet undersöks då med bland annat hjärtultraljud för att se vad som kan vara orsaken. (Läs mer om metoden på nästa sida). Men det finns en grupp hjärtfel som inte syns med den här metoden. Alltså behöver vi fler metoder än pox som fångar upp hjärtbarnen. Det har gjorts försök med andra typer av mätningar men inga har visat sig ge så säkra utslag att man kan använda dem i klinisk vardag ännu, säger Per Larsson. Snart går en äldre generation barnkardiologer i pension och med dem försvinner mångårig kompetens och kunskap som nästa generation ännu inte hunnit skaffa sig. Det kommer att uppstå en relativ brist på kompetenta och erfarna barnkardiologer och det kommer ta tid att fylla på underifrån, konstaterar Per Larsson. Hjärt-Lungfonden satsar på barnhjärtan I januari och februari uppmärksammar Hjärt-Lungfonden barnhjärtan och samlar in pengar till barnkardiologisk forskning. Hjärt-Lungfondens mål är att inget barn ska behöva lämna BB med oupptäckt hjärtfel. Ju tidigare de upptäcks desto bättre och allra bäst är om de upptäcks redan under graviditeten. För att nå detta mål krävs mer forskning kring medfödda hjärtfel. Forskarna behöver lära mer om vad som orsakar hjärtfelen och det måste utvecklas metoder för att upptäcka och åtgärda hjärtfel så tidigt som möjligt. Hjärt-Lungfonden stödjer därför forskning som syftar till tidig upptäckt av barns hjärtfel. FORSKNING FÖR HÄLSA 1/

12 tema Barnhjärtan Enkelt test hittar medfött hjärtfel Genom att mäta syrgaskoncentrationen i nyföddas blod går det att hitta en viss typ av hjärtfel som sällan upptäcks vid en vanlig barnläkarundersökning. Text Alessia Wistén foto anne de wahl-granelli Hjärtfel drabbar cirka en procent av alla nyfödda och en del av dem föds med så kallat ductusberoende hjärtfel, vilket är livshotande. Ductusberoende hjärtfel är lätt att missa vid en vanlig undersökning eftersom det ofta saknar symptom i form av blåsljud. Ett ductusberoende hjärtfel ger sig inte till känna innan blodkärlet ductus arteriosus stängs, vilket sker flera dagar efter förlossningen. Förr i tiden stannade mammorna generellt längre på BB och då hann man upptäcka ett ductusberoende hjärtfel innan hemgång i dag lämnar procent av dessa barn sjukhuset utan diagnos. Men med en enkel undersökning av syrgaskoncentrationen i blodet, så kallad pulsoximetri, går det att kontrollera om barnet har just ductusberoende hjärtfel. Vid pulsoximetri mäts syrgaskoncentrationen i barnets blod med hjälp av sensorer som placeras på höger hand och en fot. För låg syrgaskoncentration, eller för stor skillnad mellan hand och fot, signalerar att något är fel och att barnet behöver ytterligare utredning. Nackdelen med pulsoximetri är att den endast upptäcker ductusberoende hjärtfel och därför behöver kompletteras med andra metoder. Doktor Anne de-wahl Granelli har, tillsammans med professor Ingegerd Östman-Smith, utvärderat effekten av pulsoximetri-screening. Samtliga närmare nyfödda i Västra Götaland undersöktes med pulsoximetri under och resultaten jämfördes med andra regioner i Sverige som inte använder sig av denna typ av screening. Resultatet av studien visar att risken att lämna BB med oupptäckt ductusberoende hjärtfel var 8 procent i Västra Götaland jämfört med 28 procent i andra regioner. Utan den här metoden missar vi en tredjedel av alla barn som har ductusberoende hjärtfel. De här barnen råkar senare ut för cirkulationskollaps och får åka in till akuten i väldigt dåligt skick, säger Anne de-wahl Granelli. Anne de-wahl Granelli har forskat kring hur man kan upptäcka ductusberoende hjärtfel hos nyfödda barn. Studien har fått stort internationellt genomslag. Efter att studien publicerades i British Medical Journal (BMJ) fick jag många förfrågningar och jag blev bland annat inbjuden till det amerikanska hälsodepartementet. Rapporten stöds av de tyngsta hjärtorganisationerna i USA och i höstas beslutade den amerikanska hälsoministern att alla barn som föds ska screenas enligt det svenska protokollet innan de lämnar BB, säger Anne de-wahl Granelli. Det var en fantastisk känsla när beslutet togs. Just nu är jag på väg till Kina för att hjälpa dem att starta upp ett screeningprogram. Bland de länder som anammat metoden finns förutom USA och Kina även Schweiz, Storbritannien, Tyskland och Norge. Pulsoximetri-screening betecknas som en snabb och billig metod, den kräver dock utbildad personal som kan hantera utrustningen och forskning kring kompletterande metoder behövs. Flera landsting i Sverige har infört pulsoximetri men i dag finns det inga nationella riktlinjer. Fakta Sahlgrenska akademins studie om pulsoximetri I studien undersöktes samtliga nyfödda under i Västra Götaland. Resultaten jämfördes med andra regioner i Sverige som endast genomförde sedvanlig barnläkarundersökning. I Västra Götaland var risken att ett barn lämnade BB med oupptäckt ductusberoende hjärtfel 8 procent. I jämförelseregionerna var risken 28 procent. I Västra Götaland avled inget barn till följd av oupptäckt hjärtfel. I jämförelseregionerna avled fem barn till följd av oupptäckt hjärtfel. Fakta Ductusberoende hjärtfel Ductus arteriosus är ett blodkärl mellan stora kroppspulsådern och lungartären som står öppet under fosterstadiet, men som gradvis stängs dagarna efter förlossningen. De barn som föds med ett ductusberoende hjärtfel förefaller friska innan ductus arteriosus stängs. När det sker uppstår ett akut tillstånd hos barnet eftersom blodflödet till lungorna och resten av kroppen stängs av. 12 Forskning för hälsa 1/2012

13 tema Kvinnohjärtat Kvinnor har betydligt större benägenhet att drabbas av bröstsmärta eller hjärtinfarkt trots att kärlen ser friska ut. Tillståndet kallas småkärlssjuka och är nästan lika allvarligt som hjärtsjukdom med synliga förträngningar. Text Elisabet Tapio Neuwirth Illustration Marie Åhfeldt Hjärtinfarkt trots rena kärl» Forskning för hälsa 1/

14 Både kvinnor och män kan drabbas av hjärtinfarkt och kärlkramp, två ischemiska hjärtsjukdomar som innebär att blodflödet i kärlen försämras eller att kärlen krampar så att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Ofta beror den minskade blodtillförseln och syrebristen på att det finns åderförfettning och förträngningar i kranskärlen, något läkarna kan upptäcka via kranskärlsröntgen och åtgärdar med så kallad ballongvidgning. Men så är inte fallet vid småkärlssjuka, ett tillstånd som innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist trots att kärlen ser friska ut. Det här är ett tillstånd som drabbar fler kvinnor än män. En av de största studierna på området är den amerikanska studien WISE, Women and Ischemia Syndrome Evaluation. I studien har kardiologen Noel Bairey Merz och hennes av kvinnorna hade inga förträngningar alls. Trots att kärlen såg friska ut hade mer än hälften av kvinnorna lågt blodflöde till hjärtat. Symptomen vid småkärlssjuka är anmärkningsvärt lika de symptom som uppstår vid åderförfettning och förträngningar i kranskärlen. Den stora skillnaden är att patienterna inte har plack i kärlen. Men de mikroskopiskt små kärlen fungerar inte som de ska och kan därför orsaka bröstsmärta, höga stressnivåer och hjärtinfarkt, säger Noel Bairey Merz. Hennes forskning tyder på att de små kärlen förlorar sin förmåga att vidga sig och öka blodflödet, och orsaken bakom detta är sannolikt att endotelet som täcker blodkärlens insida inte fungerar som det ska, vilket bland annat leder till kramp och syrebrist. Men trots de rena kärlen är småkärlssjuka långt ifrån ofarligt, understryker Noel Bairey Det finns ett akut behov av att fortsätta forska, identifiera och behandla kvinnor med småkärlssjuka, säger hon. När det kommer till behandling av småkärlssjuka bör den vara lika intensiv som hos patienter med synliga förträngningar. Det finns flera undersökningar som visar att de traditionella läkemedelsbehandlingarna mot hjärtinfarkt och kärlkramp även är effektiva för detta tillstånd. En stor överlevnadsstudie planeras just nu i USA och Danmark. Varför drabbas då kvinnor i större utsträckning än män? Det är frågor som inte är helt utredda, säger Noel Bairey Merz, även om man vet att det finns vissa biologiska skillnader mellan könen. Kvinnors kranskärl är mindre i förhållande till kroppsytan än mäns, och deras kranskärl har dessutom en benägenhet att se släta och fina ut trots utvecklad åderförfettning. Åderförfettningen är i de fallen dold inne i hjärtats kranskärl och inte lika lätt att upptäcka med vanlig kranskärlsröntgen. Symptomen vid småkärlssjuka är anmärkninigsvärt lika de som uppstår vid förträngningar i kranskärlen. I Sverige dör fler kvinnor än män i hjärt-kärlsjukdom och även här pågår forskning kring småkärlssjuka. I mitten av 1990-talet var Karin Schenck- Gustafsson en av dem som tog initiativ till studien KOK, Kvinnor och kranskärlssjukkollegor vid Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles, Kalifornien mellan åren 1996 och 2000 följt 936 kvinnor som remitterats till kranskärlsröntgen för misstänkt syrebrist i hjärtmuskeln. Resultatet visar att endast en tredjedel av försökspersonerna hade förträngningar i kranskärlen. De resterande två tredjedelarna Merz. Hennes studie pekar på långsiktiga risker om patienterna inte får rätt behandling. Inom loppet av sju år avled 13 procent av kvinnorna i WISE-studien. Dödsfallen kunde delas in i fyra jämnstora grupper fördelade på plötsligt hjärtstopp, akut hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Noel Bairey Merz brukar därför rekommendera sina kollegor att rutinmässigt undersöka och mäta funktionen i de allra minsta kärlen hos de kvinnor som har bröstsmärta utan synliga förträngningar. Detta kan göras genom att olika medel, exempelvis adenosin, sprutas in i kranskärlen och visar hur de drar ihop och vidgar sig. Vi vet däremot inte varför tillståndet är vanligare hos kvinnor, men vi arbetar med några hypoteser. Generellt sett drabbas kvinnor oftare av vasospasm, det vill säga kramp i blodkärlen. Det kan yttra sig som migrän eller Raynauds fenomen, vita fingrar som beror på nedsatt blodflöde eller tillfälliga kramper i fingrarnas blodkärl. Småkärlssjuka kan vara ett exempel på att detta även kan uppstå i hjärtat. Kvinnor har även en annorlunda baroreceptorfunktion, som bland annat reglerar hjärtrytmen och blodtycket, vilket i sin tur påverkar kärlfunktionen, säger hon. WISE-studien har gett forskarna svar på flera frågor som rör kvinnors kärlfunktion, men många frågor är ännu obesvarade. Under de 15 år som vi har bedrivit vår forskning avlider allt fler kvinnor i hjärt-kärlsjukdom. Det är därför oerhört viktigt att vi forskar vidare, säger Noel Bairey Merz. 14 Forskning för hälsa 1/2012

15 Min absoluta övertygelse är att ett högt obehandlat blodtryck ligger bakom många av fallen. Det gäller alltså att få snabb kontroll över blodtrycket. Karin Schenck- Gustafsson dom. Hon är överläkare och professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset och chef för Centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet. Runt 600 kvinnor togs med i studien, varav hälften hade drabbats av akut hjärtsjukdom och den andra halvan bestod av friska kontrollpersoner. Karin Schenck-Gustafsson berättar att studien visar att upp till 20 procent av de kvinnor som drabbades av hjärtinfarkt hade normala kranskärl, det vill säga att de var rena från åderförfettning och förträngningar. I en del fall kan hjärtinfarkten bero på mycket tidig åderförfettning som inte syns på kranskärlsröntgen, men som kan upptäckas via intravaskulärt ultraljud, en metod som ger mer detaljerad information om åderförfettning. Vi utförde ultraljud på tjugo kvinnor med hjärtinfarkt från kok-studien där vi just kunde se en tidig åderförfettning som inte sågs på kranskärlsröntgen, säger hon. I en nypublicerad studie, med material från det svenska scaar-registret som registrerar alla kranskärlsundersökningar utförda i Sverige, har den svenska forskargruppen studerat patienter som inte har kommit in akut till sjukhuset men som utreds för bröstsmärtor. Resultatet visar att upp till 80 procent av kvinnorna under 60 år som utreddes för bröstsmärta hade rena kärl. Motsvarande siffra för män är 50 procent. Vi drar slutsatsen att vi fortfarande saknar diagnostiska instrument och utredningsmetoder, speciellt för kvinnor. Precis som Noel Bairey Merz poängterar Karin Schenck-Gustafsson att småkärlssjuka är ett tillstånd som ska tas på allvar. Tidigare trodde man att allt var frid och fröjd så länge kranskärlen såg rena ut och att prognosen för patienten var god. I dag är kunskapen bättre, prognosen är inte så bra, speciellt inte om det föreligger riskfaktorer såsom högt blodtryck. Om man fortfarande har den inställningen är risken stor att patienter skickas hem utan behandling, säger hon. Hon varnar för att kvinnor, och även de fåtal män, som inte uppvisar förträngningar i kärlen men som har svåra symptom riskerar att diagnostiseras fel eller underbehandlas, vilket i sin tur kan leda till för tidig död. Studier visar att dessa patienter har nästan lika stor risk att drabbas av hjärt- och kärlhändelser som andra hjärtinfarktspatienter. Det är oerhört viktigt att de utreds ordentligt, får aggressiv läkemedelsbehandling och råd om livsstilsförändringar mot riskfaktorerna. Riskfaktorerna är högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, stress och bukfetma. Studier tyder på att det även finns en genetisk faktor inblandad. HJÄRT-LUNGFONDEN SÄTTER FOKUS PÅ RENA KÄRL Det finns mycket som talar för att hjärtsjukdom kan se olika ut hos de båda könen. Men frågan är vilken som är skillnaden och hur man utifrån denna kunskap kan utforma en optimal behandling för respektive kön. Det är utgångspunkten för Hjärt- Lungfondens kvinnohjärtkampanj Inom kardiologin finns det en stor kunskapslucka som går ut över kvinnorna, och det handlar om hjärtinfarkt med rena kärl, säger professor Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd. Vi vet att kvinnor i högre grad än män kan ha hjärt-kärlsjukdom som inte syns på kranskärlsröntgen, men vi vet för lite om denna sjukdom, vad den beror på och hur den ska behandlas. Man tror att problemet för den här gruppen patienter sitter i de små kärlen och att det möjligen kan röra sig om störningar i den tapet, endotelet, som täcker kärlväggarnas insidor. Men vi vet som sagt alldeles för lite, det krävs mycket mer forskning för att få svar på alla frågor som den här typen av hjärtsjukdom reser, säger Jan Nilsson. I årets kvinnohjärtkampanj tar Hjärt-Lungfonden även upp de problem som hänger ihop med att kvinnor som får hjärtinfarkt ofta är äldre och ensamstående. Mycket talar för att dessa kvinnor inte larmar ambulans i samma utsträckning som andra grupper. Dels har de ofta mer diffusa symptom och förstår kanske inte INSAMLING PÅGÅR för forskning kring kvinnohjärtan pg bg att de drabbats av en infarkt, dels är det generellt så att det är anhöriga som larmar ambulans när någon får en infarkt. Men är man ensamstående finns det ingen i närheten som larmar, konstaterar Jan Nilsson. Han tillägger att bland alla patientgrupper är det äldre ensamstående kvinnor med hjärtsvikt som har lägst livskvalitet och mår allra sämst, något det är viktigt att samhället inser och tar tag i. FORSKNING FÖR HÄLSA 1/

16 tema Kvinnohjärtat Trots att Ulla Stensons kärl var rena och fina utan åderförfettning drabbades hon av en hjärtinfarkt. En omöjlig hjärtinfarkt Ulla Stenson, 71 år, har inte bara överlevt bröstcancer utan även drabbats av en särskild typ av hjärtinfarkt som är vanligare hos kvinnor än hos män hjärtinfarkt med rena kärl. Text Elisabet Tapio Neuwirth Foto Anders Barkfeldt 16 Forskning för hälsa 1/2012

17 De kunde inte riktigt förklara varför jag fick min hjärtinfarkt, sade bara att det händer i vissa fall. Släktforskning är ett av Ulla Stensons många intressen. Det berättar hon när vi är på väg mot en av hennes favoritrestauranger i Norrtälje. Det är så spännande att gå tillbaka i släktträdet. Bland annat har jag upptäckt att vi har en anfader som hade problem med sitt hjärta, och den genen har tydligen gått i arv till många av mina nära och även till mig. Ulla berättar att hon för ungefär tio år sedan fick veta att hon hade högt blodtryck och höga kolesterolvärden, även om det inte syns utanpå. Hon tänker då på de typiska riskfaktorerna man brukar höra talas om. Precis som många andra i hennes släkt är hon naturligt slank, ändå har både hon och flera andra drabbats av olika hjärt- och kärlproblem. Ulla tycker dessutom om att röra på sig och äter gärna fisk, skaldjur och grönt en period var hon till och med vegetarian. Jag har naturligtvis varit medveten om mitt höga blodtryck och blodfetterna och aktivt försökt hålla detta i schack med läkemedel, kost och den holistiska livssyn jag har, det vill säga att göra det som är bra för mig och därigenom få en bra balans i livet. Men en dag i mars 2008 tippade balansen över. Ulla var då 68 år och arbetade som administratör, ett yrke hon trivdes med. Det uppstod en situation som var mycket påfrestande känslomässigt och som nästan sög musten ur mig. Jag tror att den stressen var en av anledningarna till att jag drabbades av en hjärtinfarkt. Hon berättar att hon var hemma när hon plötsligt fick mycket svår bröstsmärta. Det gjorde så obeskrivligt ont att jag knappt kunde andas. Jag hade ingen tanke på att det kunde vara hjärtat, men smärtan blev så akut att min man ringde efter en ambulans och jag åkte in till Danderyds sjukhus. På akuten undersöktes Ulla och hon minns att läkarna såg allvarliga ut när de sade att hon troligtvis hade drabbats av en hjärtinfarkt. Under ett dygn låg hon under ständig bevakning, sedan flyttades hon över till en vårdavdelning. Hon genomgick flera undersökningar, bland annat kranskärlsröntgen. Undersökningarna visade inte några förändringar. Allt var normalt. Det jag fick höra lät fullständigt omöjligt. Mina kärl var rena och fina, det fanns inga tecken på åderförfettning och inga tilltäppta kärl någonstans. De kunde inte riktigt förklara varför jag fick min hjärtinfarkt, sade bara att det ändå händer i vissa fall. Så småningom skrevs Ulla ut från vårdavdelningen och hon fick möjlighet att delta i ett forskningsprojekt på Danderyds sjukhus, där en del av hjärtinfarktspatienterna gick på vanlig sjukgymnastik och andra fick prova på yoga. Ulla hamnade i yogagruppen och tyckte det var fantastiskt skönt och avslappnande. Senare tog en läkare från Karolinska sjukhuset kontakt med Ulla. Han bedrev ett forskningsprojekt där man gjorde studier på patienter som hon. Jag tyckte att det verkade intressant och gick med. Under ett par år var Ulla en av deltagarna i studien. Hon fick bland annat lämna blodprover och även göra ett sockerbelastningsprov för att se om dold diabetes kunde ligga bakom hjärtinfarkten. Läkaren hade också samtal med Ulla för att höra hur hon mådde såväl känslomässigt som fysiskt. Då som nu kan jag bara säga att jag mår bra. Jag har inte ont och är inte rädd utan mest förvånad. Delvis beror det kanske på beskedet att mina kärl ser fina ut. Ulla Stenson tar en paus och ler. Men jag vet också att livet inte är självklart, det gäller att ta vara på det varje dag. Jag har redan varit tvungen att möta mina känslor inför döden i samband med att jag fick bröstcancer och i ett senare skede metastaser. Men jag överlevde, mot alla odds. När jag fick hjärtinfarkten kände jag starkt att Det här ska jag också överleva. Men varför just Ulla drabbades och varför främst kvinnor kan drabbas av den här formen av hjärtinfarkt har hon inte fått riktig klarhet i. Forskningsprojektet hon var med i är snart avslutat och förhoppningsvis har forskarna då fått mer kunskap om fenomenet hjärtinfarkt med rena kärl. När det gäller forskningen hoppas jag att forskarna är så pass kloka att de inte bara fokuserar på att ta fram läkemedel, utan att de ser på hela människan och den problematik som kan ligga bakom stress exempelvis. Jag är övertygad om att väldigt många bitar måste ligga på plats för att man ska få tillbaka balansen, först då kan man bli frisk och må bra. Fakta Stress och hjärt-kärlsjukdom Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning kan leda till många problem med hälsan, bland annat hjärt-kärlsjukdom. Stresshormoner orsakar högt blodtryck och långvarig stress kan även ge förhöjda blodfettsnivåer. Båda tillstånden utgör riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Stressen kan också leda till vanor som är farliga för hjärta och kärl, exempelvis rökning och brist på motion. Forskning för hälsa 1/

18 milstolpar Betablockerare En av de främsta riskfaktorerna för hjärtinfarkt och stroke är högt blodtryck. Tack vare den skotske vetenskapsmannen James Black har man sedan 1962 kunnat sänka blodtrycket med hjälp av betablockerare. För att blodet ska nå ut i kroppens alla organ krävs ett visst tryck. Trycket bestäms av mängden blod som pumpas runt i kroppen, hjärtats pumpförmåga och blodkärlens kondition. Ett förhöjt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete samt påskyndar den process som kallas åderförfettning och som innebär att kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Den som har ett alltför högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som till exempel hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Risken att drabbas är ännu större om man samtidigt har andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som blodfettsrubbningar, diabetes, kraftig övervikt och rökning. Text Karin Strand foto leif r jansson/scanpix, istockphoto Medicinen som lugnar hjärtat Därför anses upptäckten av betablockerare 1962 vara ett av de viktigaste rönen inom läkemedelsområdet under 1900-talet och det största genombrottet sedan man på 1700-talet kom underfund med digitalis effekter på hjärtat. Mannen som upptäckte betablockerarna hette James Black och var skotsk läkare och vetenskapsman. För sin upptäckt fick han 1988 Nobelpriset i medicin. Betablockerare blockerar effekten av stresshormoner som adrenalin och noradrenalin och gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. I och med att både hjärtfrekvensen (pulsen) och slagvolymen (mängden blod som pumpas ut vid varje hjärtslag) sänks, så sänks också blodtrycket. Betablockerarnas effekt är inte bara blodtryckssänkande. Eftersom de minskar arbetet i hjärtat under aktivitet används de även för att minska den smärta som uppstår vid kärlkramp. Patienter som genomgått en hjärtinfarkt behandlas också med betablockerare. Även personer med hjärtsvikt och förmaksflimmer behandlas ofta med betablockerare. I första hand är det så kallade selektiva betablockerare som används vid högt blodtryck. De är speciellt anpassade för att främst påverka hjärtat och blodkärlen. Andra betablockerare kallas för icke-selektiva och påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även andningsvägarna fick mannen bakom betablockerarna, James Black, motta Nobelpriset i medicin ur kung Carl XVI Gustafs hand. Länge var betablockerare förstahandsval vid behandling av högt blodtryck. Numera är ofta så kallade ACE-hämmare förstahandsval medan betablockerare används som tilläggsläkemedel. betablockerarnas historia 1950-talet Stora befolkningsstudier visar att förhöjt blodtryck är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom James Black upptäcker betablockerare Läkemedelbolaget ICI Pharmaceuticals lanserar världens första betablockerare, Inderal Den första selektiva betablockeraren, Seloken, lanseras talet Flera olika blodtryckssänkande läkemedel ger läkare och patient möjlighet att testa sig fram till optimal kombination och dos. 18 Forskning för hälsa 1/2012

19 AKTUELL FORSKNING ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE Motion på väg till jobbet Tycker du att det är trögt att ta dig till gymmet eller tråkigt att ge dig ut i joggingspåret? Varför inte börja med fysisk arbetspendling i stället. En kartläggning av aktiva Stockholmspendlare visar att många av dem som går eller cyklar till jobbet lätt når upp till den rekommenderade miniminivån för fysisk aktivitet. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka och enligt kartläggningen, som omfattar drygt stockholmare, når majoriteten av dem som promenerar till och från jobbet den gränsen. Cyklisterna passerar den ofta rejält under sommarhalvåret, men måste kompensera med annan typ av fysisk aktivitet under vinterhalvåret för att behålla hälsoeffekten. LUFTRENARE HJÄLPER ASTMATIKER Personer med svår allergisk astma mår betydligt bättre om de får sova under en luftrenare. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Thorax. Apparaten, som är en svensk uppfinning, skapar en absolut allergenfri zon ovanför personens huvud genom att släppa ut hyperfiltrerad luft som är en halv grad svalare än den omgivande luften. Tack vare att den astmasjuke får andas absolut ren luft under nattsömnen får luftvägarna vila samtidigt som inflammationen minskar. Studien omfattade 282 patienter från sex länder, bland annat Sverige. En tredjedel utgjorde kontrollgrupp. Resultaten visar att tre av fyra behandlade patienter fick förbättrad livskvalitet efter ett års behandling. ISTOCKPHOTO Miljögifter fara för hjärtat ISTOCKPHOTO Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Det visar en studie som gjorts av forskare vid Uppsala och Örebro universitet och som publicerats i miljötidskriften Environmental Health Perspectives. Dioxiner, PCB och bekämpningsmedel innehåller fettlösliga Din gåva stödjer! miljögifter som kan samlas i kärlväggen. Studien visar för första gången att de också kan vara involverade i uppkomsten av åderförfettning, ateroskleros. I studien mätte forskarna nivåerna av miljögifter hos cirka tusen Uppsalabor. Dessutom gjordes mätningar av åderförfettningen i halskärlen med hjälp av ultraljud. Resultatet visar ett tydligt samband mellan halterna av gifter och åderförfettning, även då man justerat för de traditionella riskfaktorerna. Miljögifter som dioxin och PCB är i dag förbjudna i Sverige, men de finns kvar i miljön och via maten kommer de in i våra kroppar. Varje dag drabbas 40 kvinnor i Sverige av hjärtinfarkt. Sömnapné ökar strokerisk Personer som lider av både kranskärlssjukdom och sömnapné löper tre gånger så stor risk att drabbas av stroke som de som har kranskärlssjukdom men inte sömnapné. Det visar en avhandling vid Umeå universitet. I studien följdes knappt 400 personer med kranskärlssjukdom under tio års tid. Drygt hälften av dem hade sömnapné med minst fem andningsuppehåll per timme sömn. Risken för dem att drabbas av stroke var nära tre gånger högre än för dem som inte hade sömnapné och risken ökade dessutom ju svårare sömnapnén var. FORSKNING FÖR HÄLSA 1/

20 Hjärt-Lungfondens stora anslagsomgång för 2011 kännetecknades av ovanligt många bra ansökningar. Totalt fördelade fonden rekordsumman 165 miljoner till forskningen under 2011, i den stora anslagsomgången fick 120 forskningsprojekt nästan 110 miljoner. Text Karin Strand foto gettyimages Mycket pengar men för lite När ordföranden i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, professor Jan Nilsson, sammanfattar 2011 års stora anslagsomgång är han både glad och ledsen. Slående många ansökningar höll mycket god kvalitet och berör nya och spännande frågeställningar, det är roligt, säger han. Samtidigt blir det så tydligt att vi har alldeles för lite pengar att dela ut. Många av de som fick medel vid årets stora utdelning var stora forskargrupper som Hjärt- Lungfonden stöttat under längre tid. Det finns ett antal yngre grupper som försöker slå sig in, men som har svårt att konkurrera med de stora och väletablerade grupperna. Vi vill så gärna bevilja dessa grupper anslag i mycket större utsträckning än vi har haft möjlighet att göra, säger Jan Nilsson. Han understryker att det är viktigt att yngre forskare får stöd och uppmuntran inte minst för att säkerställa återväxten i den svenska medicinska forskarvärlden där många av de framgångsrika och etablerade namnen i dagsläget är i 60-årsåldern. Det är oroande att se att många Jan Nilsson framstående forskare saknar finansiering. Ett exempel på ny och intressant forskning som Jan Nilsson lyfter fram är en studie av sambandet mellan det manliga könshormonet testosteron och skyddet mot hjärtkärlsjukdom. Man har ju gjort mycket forskning på det kvinnliga könshormonet östrogen och hur det skyddar mot hjärt-kärlsjukdom, men där har man i nuläget gått in i något av en återvändsgränd. Därför är det så spännande med det här nya forskningsspåret, säger han. Ett annat exempel är en studie av hur nervsystemet eventuellt kan styra den inflamma- tion i kärlväggen som ligger bakom ateroskleros (åderförfettning). Studien kan komma att förklara delar av den medicinska kopplingen mellan stress och inflammation. När det gäller proportionerna mellan de projekt som får medel är det som vanligt cirka 1/3 till lungforskning och 2/3 till hjärtkärlforskning. Det enskilt största forskningsområdet rör ateroskleros, men även astmaforskningen fick stora anslag. Jan Nilsson noterar att många sökt medel inom ramen för den nya stödform som kallas forskarmånader. Den innebär att forskarna kan söka anslag för sin lön i upp till sex månader per år. Det är oroande att se att så många framstående forskare saknar finansiering av sin egen lön. Här finns uppenbarligen ett stort behov och vi ska försöka öka stödet till den här anslagsformen till nästa år, säger han. Totalt under 2011 fördelade Hjär-Lungfonden 165 miljoner, vilket är det högsta belopp som hittills betalats ut. Förutom de pengar som fördelades vid den stora anslagsomgången, gick pengarna bland annat till fem treåriga forskartjänster. 20 Forskning för hälsa 1/2012