SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM KOMPLEMENTÄR/ALTERNATIV MEDICIN

Transkript

1 Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kurs VO4513 Ht 09 Examensarbete 15 hp SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM KOMPLEMENTÄR/ALTERNATIV MEDICIN - en intervjustudie Författare: Sofie Aronsson & Jenny Skoglund

2 Titel Författare Sjuksköterskors uppfattningar om komplementär/alternativ medicin (KAM) - en intervjustudie Sofie Aronsson & Jenny Skoglund Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet Handledare Emina Hadziabdic Examinator Stig Wenneberg Adress Institutionen för hälso - och vårdvetenskap Nyckelord Alternativ och komplementär medicin, attityder, KAM, sjuksköterskor Sammanfattning Användandet utav komplementär och alternativ medicin ökar runt om i världen. Alternativen till den traditionella skolmedicinen blir fler samt också mer beprövade. Samtidigt får vi som blivande sjuksköterskor lära oss att vi inte hur som helst får rekommendera eller använda oss av komplementära eller alternativa metoder i vår yrkesutövning. Vilka problem kan detta medföra? Hur ser attityderna ut och vilken erfarenhet och kunskap finns egentligen hos sjuksköterskor idag gällande dessa komplementära och alternativa metoder? Vi kommer att använda oss utav begreppet KAM genom hela vår uppsats, vilket står för komplementär/alternativ medicin. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om komplementär och alternativ medicinens roll i sjukvården idag. Metod: Metoden som vi använder oss av är av kvalitativ ansats. Vi har genom intervjuer fått ta del av sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser, kunskap och attityder gentemot komplementär och alternativ medicin. Resultat: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av mer kunskap kring KAM för att på bästa sätt kunna möta patienternas krav på alternativa behandlingsmöjligheter, samt övriga frågor i ämnet. Slutsats: Utifrån denna studies resultat vore det intressant att vidare undersöka och forska i hur behandlare som är utbildade inom KAM upplever vårdpersonalen inom den traditionella västerländska vården. Då framför allt hur de upplever sjuksköterskors samarbetsvillighet att integrera KAM för utvecklingen och förbättringen av behandlingsmöjligheter inom vården.

3 Sökord: alternativ och komplementär medicin, attityder, KAM, sjuksköterskor INNEHÅLL INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Komplementär/Alternativ medicin (KAM) 1 Naturläkemedel 2 Egenvård 3 Helhetssyn; behövs det för god omvårdnad? 3 Vårdrelation 4 Vårdlidande 4 Sjuksköterskors uppfattning av KAM 4 PROBLEMFORMULERING 5 Frågeställningar 5 SYFTE 5 METOD 5 Kvalitativ ansats 5 Urval 5 Tillvägagångssätt 6 Datainsamling 6 Dataanalys 6 Etiska överväganden 6 RESULTAT 7 Användning av KAM 8 1:1Användningen sett ur ett invandrarperspektiv 8 Sjuksköterskors kunskap om KAM 9 Sjuksköterskors uppfattning av KAM och dess fördelar respektive nackdelar 10 3:1Interaktion med läkemedel 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 14 Slutsats 16 REFERENSER 18 Bilagor 1. Informationsblad till deltagare i intervjustudie 2. Intervjuguide

4 INLEDNING Intresset för att skriva om Komplementär/Alternativ Medicin (KAM) i en uppsats kom när vi deltog i en föreläsning under vår sjuksköterskeutbildning. En av våra lärare sa att vi som nyexaminerade sjuksköterskor aldrig får rekommendera eller ge råd när det gäller komplementära/alternativa metoder. När vi gick ut från föreläsningen ställde vi oss frågan varför, och började leta information om detta. En av oss är utbildad massageterapeut och har många gånger mött klienter som kommit till henne, desperata och trötta på den traditionella sjukvården. De känner ofta att ingen har haft tid och lyssna, se dem som individer eller att vårdpersonal inte hittat problemet med en gång, gett upp och skickat hem dem. Sjukvården upplevdes sakna en helhetssyn där kropp och själ hör ihop, vilket patienter finner nödvändigt för att få bästa omvårdnad. Den andra författaren i vårt arbete har tre barn och har förvånats av sina erfarenheter under sina graviditeter och förlossningar då man inte har frågat henne om hon använder sig utav naturläkemedel. När hon har berättat så har hon känt att hon har blivit ignorerad, att det inte spelar någon roll trots potentiella biverkningar, exempelvis effekten av vitlök som har en blodförtunnande verkan. Vi har i vår uppsats försökt att hålla oss till naturläkemedel och sjuksköterskors uppfattningar om dessa. Men inom komplementär och alternativ medicin finns det också många andra behandlings-former, varav vissa kommer att tas upp i denna uppsats när det bedöms vara relevant för denna studies syfte. BAKGRUND Komplementär/alternativ medicin (KAM) I Sverige har befolkningen ända fram till slutet av 1800-talet huvudsakligen använt sig av kunskapen från kloka gummor eller gubbar i trakten när hälsan sviktat (Carlsson & Falkenberg, 2007). Man använde sig av skogens och ängens växter och dess användning byggde på uråldriga kunskaper. Sedan 1900-talets början har den vetenskapliga medicinen tagit överhanden och dominerar nu vården när det gäller läkning och helande. Alternativ medicin kallas också komplementär medicin då svenskar använder sig av alternativa metoder både som förebyggande vård och som ett komplement till den skolmedicin som läkarna föreskriver. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) arbetar för att granska kostnader, nytta och risker med de metoder som används inom vården. Enligt en SBU-rapport (2008) är allmänhetens intresse i Sverige för dessa KAM-metoder inte obetydliga. Människor som är svårt sjuka vill prova alla utvägar och/eller människor som är besvikna på den konventionella vården var intresserade utav KAM. Svenska studier angående sambandet mellan olika sjukdomstillstånd och användning av KAM är dock mycket få. Det finns en äldre studie som gjordes år 2001 i Stockholm där man telefonintervjuade 1001 personer om deras inställning och erfarenheter av KAM och olika vårdformer och behandlingar. I studien uppgav 49 procent att de någon gång sökt sig till den alternativa vården, 53 procent av kvinnorna och 44 procent av männen. Detta är den studie som ligger närmast i tiden att jämföra med föreliggande projekt inom KAM (Krona, 2005). Trots att KAM således används i hög grad av den svenska befolkningen så är det inget som generellt ingår i utbildningar inom skolmedicin. 1

5 Legitimerad vårdpersonal tar därför ofta egna initiativ och vidareutbildar sig själva inom detta område genom att gå veckoslutskurser i olika slags komplementära och alternativa behandlingsmetoder. Yrkesutövare inom KAM framför dock kritik mot dessa korta vidareutbildningar, då de anser att utövare av till exempel akupunktur behöver flera års utbildning i praktik och teori utifrån det perspektiv som traditionell kinesisk medicin ger (Carlsson & Falkenberg, 2007). Naturläkemedel När det gäller naturläkemedel har dess användning ökat så pass mycket att var tredje svensk nu använder någon form utav dessa preparat då dessa bedömdes som ofarliga och att man slapp eventuella biverkningar (Björkman & Karlsson 2006). Detta sätter mer press på sjuksköterskors kunskap eftersom det kan köpas receptfritt och kännedom om eventuella biverkningar från användandet av naturläkemedel är nödvändig för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad till de svenskar som använder dessa medel. Naturläkemedel som är godkända i Sverige av Läkemedelsverket har antingen vetenskapligt prövats eller använts under en längre tid i Sverige och på så sätt bedömts vara en form av beprövad erfarenhet. Dessa läkemedel får receptföreskivas av läkare, exempelvis vänderot, vitlök, fiskolja, johannesört, kinesiskt tempelträd eller röd solhatt, (Björkman & Karlsson, 2006). Färnlöf och Tunór (2001) skriver vidare att naturläkemedel kan betraktas som läkemedel, men att de naturliga beståndsdelarna inte får bearbetas för mycket, de får inte avvika för mycket från sitt naturliga tillstånd genom till exempel kemisk förändring. Enligt Hälso och Sjukvårdslagen (SFS 1998:531) och Läkemedelslagen, (SFS; 1992:859) är utgångspunkten att sträva efter att hitta den behandling som är lämpligast för den enskilde individen. I detta sammanhang gäller detta dock endast de naturläkemedel som är godkända av Läkemedelsverket i Sverige. Naturläkemedel skall vidare uppfylla krav gällande säkerhet, effekt, tillverkning och produktinformation. Naturläkemedlens indikation inleds med traditionellt använt vid.... Står det Naturläkemedel för behandling av... innebär det dessutom att det finns kliniska studier som påvisar en viss effekt (Krona, 2005). Naturläkemedel kan, precis som vanliga läkemedel och livsmedel, ge upphov till interaktioner, men området är inte särskilt väl undersökt (Färnlöf & Tunón, 2001). Ordet interaktion definieras som en effekt, ibland oväntad och/eller styrka av en kombination av ett eller flera läkemedel. Nya effekter kan uppstå vid olyckliga kombinationer och ibland uteblir effekten av ett läkemedel tack vare att det påverkas av ett annat. Ett exempel på detta är användningen av vitlök som har visat sig ha en effekt på blödningstiden då det påverkar fibrinolysen och trombocytaggregationen. Kombinerar patienten antikoagulantia (till exempel läkemedlet Waran) med vitlök har studier visat att blödningstiden fördubblas. Detta anses vara en potentiell allvarlig interaktion, trots detta har inga medicinska konsekvenser rapporterats (Ibid). Många anser att naturläkemedels biverkningar, jämfört med skolmediciners, dock är ytterst få medan motståndarna till den alternativa medicinen anser att det saknas dokumentation för att uttala sig om saken. De rapporterade biverkningarna från naturläkemedel som man vet är lättare besvär från mag- och tarmkanalen och viss hudpåverkan (Björkman & Karlsson, 2006). 2

6 Som sjuksköterska har man ansvar att rapportera dessa biverkningar till ansvarig läkare. Därefter får läkemedelsverket en rapport. Sjuksköterskor bör därför ha god kunskap kring godkända naturläkemedel för att i egenvårdssyfte kunna ge råd till patienter. Eventuella råd, biverkningar och effekter skall dokumenteras. Detta gäller såväl godkända naturläkemedel såsom konventionella läkemedel (Björkman & Carlsson, 2006). Egenvård Som färdiga sjuksköterskor kommer vi utan tvekan komma i kontakt med patienter som använder alternativ medicin och komplementära metoder i egenvårdssyfte. Det finns en brist på kunskap samt inga klara riktlinjer när det gäller KAM i hälso- och sjukvården, vilket kan känns oroväckande för legitimerad sjukvårdspersonal. Egenvård och egenvårdssyfte är något luddiga begrepp och vi kommer försöka förklara detta närmare i vår uppsats så att det blir mer begripligt vad en legitimerad sjuksköterska kan och får göra när det gäller KAM. Egenvård har enligt Ingelheim (2000) idag ingen enhetlig definition, men det man ofta kan se är att begreppet egenvård används då en människa ger sig själv vård utanför ramen av en medicinsk institution. Sett ur ett historiskt perspektiv så var ju egenvård i gamla tider oftast den enda form av sjukvård man hade tillgång till. Man blev dels omskött av sin familj och dels skötte man sig själv. Kunskap om vad som hjälper vid vilka sjukdomssymtom är något som sedan har spridit sig från generation till generation. Egenvård kan idag bland annat benämnas som följande: 1) Att på egen hand använda sig av förebyggande, diagnostiska och behandlande åtgärder, exempelvis att gå på massage då han/hon har ont i ryggen; 2) Vård av sig själv efter besök hos sin läkare, till exempel att själv ta hand om sitt sår eller ta vitaminer då man känt sig trött. Med egenvården tar individen ett större ansvar för sin hälsa och sitt välbefinnande och ger på sikt en avlastning åt den professionella sjukvården (Ingelheim, 2000). Risken med egenvård är dock att biverkningar kan inträffa vid användandet av naturläkemedel och/eller att interaktioner med andra läkemedel uppkommer. Här ligger därför ett stort ansvar på vården att informera när egenvård i form av KAM kan användas eller när sjukhusvård är att rekommendera. Socialstyrelsen och läkemedelsverket ger följande vägledning baserat på de lagar som finns; legitimerade läkare kan föreskriva eller rekommendera naturläkemedel. Legitimerade sjuksköteskor, apotekare och receptarier kan inom ramen av sin yrkeskompetens rekommendera en kund/patient att använda ett naturläkemedel i egenvårdssyfte (Björkman & Karlsson, 2006). Carlsson och Falkenberg (2007) skriver om kritiska åsikter som finns kring för stor utbredd användning av KAM i Sverige. De som är kritiska mot KAM menar att risken är att människan får en felaktig bild av hur psyke och kropp fungerar och det urholkar förståelsen för hur de själva fungerar. Detta då de äter piller som är verkningslösa. Men detta motsätter sig det vårdvetenskapliga perspektivet då man anser att patienten är den främste experten på sig själv, (Dahlberg, 2008). Helhetssyn; behövs det för god vård? Enligt det vårdvetenskapliga synsättet har patientens perspektiv alltid företräde i vårdandet. Enligt Dahlberg (2008) ses människan som en icke-reducerbar enhet bestående av kropp, psyke, själ och ande (Dahlberg, 2008). Sett ur detta helhetsperspektiv kan hälsa anses bestå av 3

7 att uppleva sig själv som en hel människa, där alla själsliga och kroppsliga aspekter är väl fungerande och integrerade och inte endast uppleva hälsa i termer av frånvaro av sjukdom. De vårdvetenskapliga begreppen som exempelvis vårdrelation och vårdlidande är också till för att sjuksköterskor ska jobba med en helhetssyn där man utifrån varje enskild patient försöker lindra lidandet men också i största möjliga mån främja välbefinnandet trots sjukdom och ohälsa hos patienten (Dahlberg, 2008). På detta sätt kan användandet utav komplementära och alternativa metoder sättas i samband med vårdande ur ett helhetsperspektiv. Vårdrelation För att den vårdande relationen mellan vårdpersonalen och patienten ska bli så bra som möjligt, krävs det att patienten känner förtroende för vårdpersonalen och därmed känner att hon eller han kan dela med sig utav sina inre känslor och undringar. Detta medför, som tidigare nämnts, att personalen har den kunskap som patienten kräver, i detta fall kunskap om KAM, för att denne ska känna sig trygg och säker med vården (Wiklund, 2003). Vårdlidande Brister i kotakten mellan vårdpersonal och patient kan ge upphov till ett vårdlidande för patienten. Detta lidande kan som tidigare nämnts, till exempel uppstå i situationer där patienten inte känner sig trygg med vårdpersonalens kunskap och erfarenheter. En god vårdrelation, där patienten får känna sig säker och få svar på sina vårdrelaterade frågor är mycket viktigt för att vårdpersonal ska kunna minimera risken för att patienten upplever vårdlidande (Wiklund, 2003). Om patienten har frågor och funderingar kring sitt användande utav naturläkemedel är det alltså av stor vikt att sjukvårdpersonalen har de svar som patienten förväntar sig att de ska har. Det holistiska synsättet som oftast finns hos alternativa/komplementära behandlingsmetoder berör både själ, kropp, tanke och känsla. Detta synsätt betonar att en god balans mellan kropp och själ måste uppnås för att hälsa ska kunna skapas (Carlsson & Falkenberg, 2007), vilket i många delar liknar den vårdvetenskapliga perspektivet på hälsa. Vad gäller till exempel vårdrelationen så betonar KAM- terapeuter vikten av mötet med den som söker hjälp som en central roll i behandlingen. För lyckade behandlingsresultat krävs det att man avsätter tid för patienten för att denne ska kunna beskriva sina symtom och sin livssituation på ett heltäckande sätt så att rätt behandling kan ges (Carlsson & Falkenberg, 2007). Sjuksköterskors uppfattning av KAM I en studie gjord av Yom och Eun Lee (2008) i Korea visade det sig att sjuksköterskor hade betydligt mer kunskap än patienterna när det gällde handakupressur, ört terapi, yoga, qi gong och så vidare. Trettio procent av sjuksköterskorna rekommenderade KAM till sina patienter och av patienterna var det 20 procent som i sin tur rekommenderade dessa metoder till andra. (Ibid). Liknande resultat har annan studie gjord i Australien av Leach fått (2004) där sjuksköterskorna uppfattade att de var den mest sannolika yrkesgruppen som patienter frågar om alternativa metoder (i studien benämns det som natural medicine, författarnas kommentar). Studien visade även att sjuksköterskor ansåg dessa metoder vara effektiva, säkra och positiva för patienterna. Man ansåg även att sjuksköterskor skulle ha en baskunskap om alternativa metoder i sitt yrke. Detta kunde även ses i en studie av Holroyd (2008) där majoriteten av sjuksköterskor som deltog tyckte att KAM skulle integreras i den västerländska vården. Sjuksköterskorna välkomnade mer kunskap i ämnet och att vården borde vara mer accepterande av patienter som använder sig utav KAM. 4

8 PROBLEMFORMULERING Här i västvärlden har, sedan 1800-talet, de naturliga behandlingsmetoderna sakta men säkert bytts ut mot den vetenskapliga medicinen. De gamla, naturliga metoderna har dock funnits kvar, om än i mindre skala. En ökning användning av dessa metoder ses nu inom vården och i samhället i övrigt. Användningen utav naturliga produkter blir till exempel mer och mer populärt bland Sveriges befolkning. Lärare inom vårdutbildningen uppmanar dock fortfarande sina studenter till att inte rekommendera dessa alternativ i sin kommande yrkesutövning. Detta trots att Socialstyrelsen säger att en sjuksköterska i egenvårdssyfte får rekommendera godkända naturläkemedel till sina patienter. Detta kan för sjuksköterskor ses som förvirrande. Patienternas krav på sjukvårdens kunskaper om komplementära och alternativa metoder ökar i och med att användningen av dessa metoder ökar inom befolkningen. För att sjuksköterskor ska ha möjligheten att kunna bemöta patienter på bästa sätt behövs således kunskap inom ämnet. Frågeställningar: Vad är sjuksköterskors uppfattning om hur KAM används och utövas? Vilka fördelar och nackdelar upplever sjuksköterskorna att KAM har? SYFTE Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om den komplementära och alternativa medicinens roll i sjukvården idag METOD Kvalitativ ansats En studie av kvalitativ ansats valdes för att på så sätt få ta del utav sjuksköterskors subjektiva upplevelse utav komplementär/alternativ medicin. En kvalitativ studie är lämplig för att kunna tolka människors känslor och upplevelser (Polit & Beck, 2006) när syftet var att undersöka hur sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar av komplementär/alternativ medicin ser ut. Urval Urvalet i en kvalitativ studie syftar till att samla in personer med hög potential för informationsrikedom i ämnet som ska studeras (Thomsson, 2002). Sex intervjuer med lika många sjuksköterskor planerades. Dessvärre begränsades antalet till fem intervjuer i slutändan då den 6:e informanten fick tacka nej på grund av sjukdom. Inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara legitimerade sjuksköterskor, både män och kvinnor i varierande åldrar och från olika arbetsplatser, samt ha minst fem års erfarenhet av yrket. De behövde inte ha någon speciell utbildning i komplementära eller alternativa metoder. Fyra utav informanterna var kvinnor och en var man och åldrarna var spridda mellan 38 och 54 år. Samtliga hade arbetat ett flertal år inom sjuksköterskeyrket, närmare bestämt mellan 16 och 5

9 36 år. Informanternas arbetsplatser varierade mellan psykiatri, hemvård och förlossningsvård. Tillvägagångssätt I inledningsskedet av sökningen efter informanter användes ett så kallat bekvämlighetsurval, det vill säga de personer som lättast gick att nå och som motsvarade inklusionskriterierna intervjuades (Thomsson, 2002). Avdelningschefer på diverse avdelningar kontaktades först och delgavs information om studien och dess inklusionskriterier för att på så sätt få kontakt med lämpliga informanter. Den första informanten fann vi med hjälp utav en kontakt som vi mött under vår tidigare praktikperiod. Resterande informanter hittades genom en så kallad snöbollsmetod (Ibid. s.64ff), då den första kontakten rekryterade ytterligare personer. Förfrågan om medverkan i studien gjordes via telefon och mail. Det var också genom denna första kontakt som deltagarna fick information om studiens syfte, att de inte behövde ha någon speciell utbildning inom KAM, samt ungefär hur lång intervjun skulle bli. Vid intervjutillfället gavs sedan ytterligare information om studien och deltagarnas rättigheter i form av ett informationsblad (se bilaga 1). Datainsamling Datainsamling skedde i form av semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som innehöll både öppna och slutna frågor och vilka fungerade som ett stöd för intervjuarna. På så sätt kan intervjun utvecklas mer fritt (Fejes & Thornberg, 2009). Intervjuguiden arbetades fram tillsammans med berörd handledare och innehållet baserades på studiens syfte samt läst litteratur i ämnet (se bilaga 2). Frågorna är av mycket stor betydelse när det gäller att göra en trovärdig analys som Fejes och Thornberg säger (2009). Informanterna fick själva bestämma tid och plats för intervjun. Detta för att de skulle känna sig bekväma med intervjusituationen och på så sätt känna att det kunde prata så fritt och öppet som möjligt (Thomsson, 2002). Studiens första intervju gjordes som en så kallad pilotintervju för att undersöka om intervjuguiden motsvarade studiens syfte. Denna intervju kom sedan att räknas in i studien då den ansågs hålla tillräckligt god kvalitet. Under de två första intervjuerna var även båda författarna med för att se att intervjuteknikerna var jämförliga. På detta sätt blev sedan de fem intervjuerna någorlunda likvärdiga i innehåll. Vid de resterande intervjuerna var endast en informant samt en intervjuare närvarande. Alla intervjuer spelades in på band. Fyra utav intervjuerna gjordes på informanternas arbetsplatser och en gjordes på Växjö Universitet. Vid de två första intervjuerna deltog således båda två författarna och i de följande intervjuerna deltog endast en informant samt en intervjuare. Intervjuerna skrevs på intervjudagen ner ordagrant för att därefter analyseras. Dataanalys Utifrån det som sades i intervjuerna försökte författarna tolka och förstå informanternas upplevelser för att sedan leda intervjuerna framåt med följdfrågor och på så sätt få ta del av så många upplevelser och så mycket erfarenhet som möjligt (Thomsson, 2002). Intervjuerna analyserades sedan utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalysmetod bestående utav 4 steg (Graneheim & Lundman, 2004 s. 115ff); uttagning av meningsbärande enheter, kondensering, kodning och kategorisering. Fördelen med detta är att man kan se helheten i den data man fått genom informanterna. Det vill säga, det är lättare att få en bredare och mer trovärdig bild utav den information som informanten ger. Analysprocessen började med att utgå ifrån helheten i intervjumaterialet för att sedan bryta 6

10 ner det i delar och därefter skapa en ny helhet. En intervju granskades i taget och därefter plockades de meningsbärande enheter som passade studien ut ur intervjun. Dessa meningsbärande enheter kunde vara långa meningar likaväl som korta citat. De meningsbärande enheterna kortades sedan ner, kondenserades, men kärnan bevarades. Därefter kodades och kategoriserades den meningsbärande enheten. På detta sätt bröt vi ner helheten i de meningsbärande enheterna i delar för att sedan skapa nya helheter då de meningsbärande enheter som vi tolkade som likvärdiga hamnade under samma kategori (Ibid) Etiska överväganden De etiska krav som enligt Helsingforsdeklarationen krävs för att tillgodose de etiska aspekterna i studien användes. Helsingforsdeklarationen menar att det är ett forskningsetiskt krav att skydda deltagarna mot psykisk och fysisk skada. Detta krav är uppdelat i fyra stycken delkrav (WHO, 2009). Informationskravet: Forskaren har en skyldighet att delge de deltagande om varför studien skall göras och vilket syfte den har. Innan intervjuerna i denna studie delades ett informationsblad ut där deltagarna själva kunde läsa om syftet med studien. Denna information gavs även muntligt innan intervjuerna började. Samtyckeskravet: De som medverkar i en forskningsstudie ska alltid ha rätt att när som helst avbryta sin medverkan utan att de ska behöva ange själ till beslutet. Detta informerades deltagarna i denna studie om genom informationsbladet. Konfidentialitetskravet: De uppgifter deltagarna lämnar ska inte kunna komma ut och bli tillgängliga för obehöriga. Detta tillgodosågs genom att allt material i studien hölls instängt under arbetets gång samt fick deltagarna information om att materialet förstörs då uppsatsen blir godkänd. De fick även information om att de under hela processen skulle behålla sin anonymitet. Nyttjandekravet: Det material som informanter ger får endast användas för forskningsändamål. De blev informerade om att det som kom fram i intervjuerna endast skulle användas i denna studie RESULTAT Utifrån dataanalysen kom författarna fram till tre huvudkategorier med en underkategori vardera i den första och sista huvudkategorin, se nedan. 1. Användning av KAM 1:1 Användningen sett ur ett invandrarperspektiv 2. Sjuksköterskors kunskap om KAM 3. Sjuksköterskors uppfattning av KAM och dess fördelar respektive nackdelar 3:1 Interaktion med läkemedel Resultatet visade att sjuksköterskor känner att mer kunskap och utbildning i komplementära och alternativa metoder är av stor vikt därför att man har sett en ökad användning inom vården. Utvecklingen och ökningen i användandet av KAM kunde enligt sjuksköterskorna bero på invandringen av människor från andra kulturer och deras krav och behov på alternativa behandlingsmöjligheter. Kunskap om interaktioner med andra läkemedel behöver också förbättras men det har även visat sig att man än idag vet lite om detta även när det gäller läkemedel inom skolmedicinen. 7

11 1. Användning av KAM Utifrån denna studies intervjuer kunde vi utläsa att användningen utav KAM idag är utbredd. Sjuksköterskor menade att komplementära och alternativa behandlingsmetoder till den traditionella skolmedicinen är vanliga och att de även ser en ökning. Samtliga sjuksköterskor var vana vid att få frågor om KAM från sina patienter och vårdtagare, främst gällande naturläkemedel. Preparat som används vid förkylningar, dålig mage och urinvägsinfektioner i egenvårdssyfte användes och förespråkades även av sjuksköterskorna själva. Akupunktur var också en komplementär metod som ansågs utövas flitigt. Metoden används inom flera olika områden, till exempel inom förlossningsvården där den hjälper kvinnan att slappna av och därmed minska sin smärta. Informanterna uttryckte att de önskade en ökad användning utav mer naturliga metoder inom vården. De menade att det skulle kunna gå att göra det mer jämnt i användningen av den traditionella medicinen och naturliga preparat och att man idag har kommit för långt ifrån de gamla huskurerna. alltså jag tror att de här gamla huskurerna och knep och så, mycket av det fungerar ju faktiskt och jag tror att vi har gått för långt ifrån det här på något sätt. Idag är det ju nästan bara den vanliga medicinen som gäller känner jag Intervju 1 något som är väldigt gammalt som är beprövat som fungerar med gamla kloka gummor som plockade sina örter, kokade, gjorde sina omslag och mixturer Intervju 4 1:1 Användningen sett ur ett invandrarperspektiv En viktig aspekt som kom fram ur intervjuerna var sjuksköterskornas syn på KAM och framtiden. De ansåg att en ökad kunskap om KAM är nödvändig för sjukvårdspersonal i allmänhet då KAM- användningen med all sannolikhet kommer att öka. Vi har ungefär 30 % av världens befolkning som har tillgång till västerländsk sjukvård. De andra 70 % har en erfarenhet av örter, massage, akupunkturbehandlingar, healing i olika former. När dom kommer till Sverige och det enbart är tabletter är sannolikheten stor att de tar annat vid sidan om och då har vi ingen koll över huvud taget Intervju 3 En stor och viktig bidragande faktor till detta skulle vara invandringen av folk till Sverige. En stor del av dem som invandrar till Sverige kommer från helt andra kulturer och är vana vid andra behandlingsformer än vad vi har och är vana vid här. Egenvården är mer utbredd i andra kulturer och med invandringen blir egenvården också viktigare och mer utbredd även i Sverige. De ser oftare vårdandet som en helhet med alla komponenter; kropp, själ, tanke och känsla. Komplementära och alternativa metoder är i många länder någonting självklart och helt naturligt vid sjukdom och ohälsa och personer från dessa länder kommer sannolikt kräva, eller i alla fall efterfråga dessa alternativ även då de kommer till Sverige. Ibland funderar jag på alla våra invandrare som kommer till vårt land som ibland kommer från andra kulturer och har andra idéer om hur man ska åtgärda saker. Jag vet inte hur de bemöts. Intervju 4 De antydde att det skulle vara bra även för den svenska vården att få in lite nya tankesätt om hälsa och sjukvård, att den svenska sjukvården skulle kunna dra nytta av att fler människor behandlade sig, inte bara när de blir sjuka, utav även i förebyggande syfte som de gör i flera andra kulturer. 8

12 I andra kulturer behandlar man sig i förebyggande syfte innan man blir sjuk. I västvärlden väntar vi tills vi blir sjuka innan vi går till doktorn, och kanske väntar vi lite till, tills vi är rejält sjuka. Intervju 3 Sjuksköterskorna uttryckte till viss del en oro och till viss del argument för att vi måste gardera oss kunskapsmässigt om KAM för att kunna ge god omvårdnad till våra invandrare i Sverige. Med detta sagt ansåg informanterna att för att kunna tillgodose samtliga invånares förväntningar och kunna ge bästa möjliga vård, krävs mer kunskap om komplementära och alternativa metoder. jag håller på mycket med qi-gong där hälsotänket och förebyggande vård kommer det bli mer och mer av då andra kulturer har ett helt annat tänk kring. Att man ser till att behandla sig innan man blir sjuk, innan man får symtom. Och det tror jag vi kan ha nytta av. Intervju 3 2. Sjuksköterskors kunskap om KAM Flertalet informanter hävdade bestämt att deras kunskap om KAM behövde bli bättre för att kunna tillgodose patienternas krav och förväntningar. Det är tydligt att den kunskap som finns är den som de har fått genom sitt arbete och sina erfarenheter. Med detta menar de att utbildningen av KAM måste bli bättre redan på grundnivå, alltså på utbildningarna till sjuksköterska eller läkare. Utbildning inom KAM är idag någonting som ges då man redan är legitimerad sjuksköterska och endast om man har intresset av att få det. Det är alltså ingenting som är obligatoriskt inom sjuksköterskeyrket vilket några informanter ansåg vara fel. De menade att det idag är var och ens sak att själva uppdatera sig om vad som händer inom komplementära och alternativa metoder uppdatera sig, läsa på och att det är viktigt att hålla sig á jour och att det är upp till var och en vad man vill informera sig om. Intervju 5 Kunskapen hos sjuksköterskorna visade sig också upplevas som bristfällig när det gällde vad som hände när patienterna tog sina naturläkemedel, vem som fick föreskriva och vad som är godkända naturläkemedel och vilka som inte är det. Som tidigare nämnts ökar användningen av KAM och mer kunskap om dessa metoder krävs för att kunna ha möjligheten att vårda patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskorna ansåg det jobbigt och frustrerande att inte kunna svara tillfredsställande på patienternas och vårdtagarnas frågor angående KAM på grund av att kunskapen var bristfällig. Enligt socialstyrelsen bör en sjuksköterska ha tillräckliga kunskaper för att kunna rekommendera och svara på frågor gällande godkända naturläkemedel i egenvårdssyfte. utbildning är någonting jag tror på och det här gäller ju inte bara utbildning för oss sjuksköterskor utan även läkarna behöver mer kunskap Intervju 2 Detta med att även läkarna behöver förbättra sin kunskap om KAM var något som flertalet hävdade. Vissa menade även att i många fall är sjuksköterskorna mer öppna och positivt inställda till KAM än vad läkarna är. Detta trodde de berodde på att läkare oftare är mer inkörda på läkemedel med krav på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet Jag tror bara att det är att de inte har kunskapen helt enkelt. Dom är så inkörda på det här med vetenskap och den vanliga medicinen. Dom jobbar efter det här med beprövad erfarenhet och det är det som styr hela deras tankesätt. I alla fall har jag fått den uppfattningen 9

13 Intervju 2 Det visade sig också att vissa informanter inte visste att det, som nämnts tidigare, finns naturläkemedel som är godkända i Sverige och som av sjuksköterskor får rekommenderas i egenvårdssyfte. Dessa informanter var noga med att poängtera att naturläkemedel inte är någonting som de rekommenderar sina patienter och vårdtagare då de fått lära sig under sin sjuksköterskeutbildning att man inte får göra det. Däremot kunde de tänka sig att rekommendera detta som privatpersoner då de själva använde sig utav dem och hade egna uppfattningar om att de gav en viss effekt. Jag kan ju bara säga att jag har ju också fått lära mig under min utbildning att man inte får rekommendera alternativ eller komplementär medicin som sjuksköterska. Och detta gör jag inte heller, för att jag har fått lära mig det. Men däremot gör jag det som privatperson, det är en annan sak. Det gör jag ofta, till vänner och så. Den privata jag kan göra det men jag gör det inte i mitt yrke Intervju 2 3. Sjuksköterskors uppfattning av KAM och dess fördelar respektive nackdelar Informanterna i denna studie var överlag positiva till användningen utav komplementära och alternativa metoder inom vården. Fördelarna ansågs vara många men flera nackdelar kunde också konstateras. De såg positivt på att dessa metoder ofta är billiga att utöva vilket skulle kunna gynna sjukvården på ett kostnadseffektivt sätt om användningen av KAM utvecklas i framtiden. De snällare biverkningarna som man ser i jämförelse med den traditionella skolmedicinen var också någonting som uttrycktes som mycket positivt från flertalet av informanterna. Åsikter om att det skulle vara bättre och nyttigare för kroppen med mer naturläkemedel och mindre skolmedicin yttrades också. De menade att många utav dessa gamla huskurer och knep faktiskt fungerar och att det säkert i många fall är bra att ta hjälp utav dessa naturliga metoder. Tar man öronakupunktur till exempel är det ju väldigt personalbesparande det är inget dyrt material, ingen dyr tid... och vi kan spara in på biverkningar Intervju 4 Det känns ju som att det är positivt med en större användning utav mer naturliga metoder. Intervju 1 Många utav de positiva åsikter som framkom i intervjuerna hade informanterna fått genom sina egna erfarenheter av KAM i sitt yrke. Bortsett från naturläkemedel var akupunktur, så kallad NADA-behandling, någonting som flera utav sjuksköterskorna själva hade utövat och sett positiva resultat av. Det var tydligt att de positiva åsikterna bottnade i egna upplevelser där de själva bevittnat en förbättring av patient eller vårdtagare. De berättade även att de själva i viss mån använder sig utav naturläkemedel i sitt privata liv och att de upplever det som att det fungerar. Som sagt jag tror på det här med akupunktur för jag har sett positiv effekt så många gånger Intervju 1 Man har bara upplevt positiva effekter vilket i sig är en läkande effekt Intervju 5 Fördelarna med KAM visade sig vara många men även nackdelar påpekades. De flesta sjuksköterskorna pratade om hur dåligt reglerad industrin runt naturläkemedel var. De ansåg det svårt att veta vad det är som egentligen gäller angående rekommendationer av KAM, hur 10

14 beprövade dessa metoder verkligen är och vilka biverkningar som faktiskt var möjliga När man är sjuksköterska så har man etiska dokument som bygger på att vi förbinder oss till att utgå från vetenskaplig beprövad erfarenhet Intervju 5 De menade vidare att ett stort problem är att forskningen kring KAM och dokumentation om dess effekter och biverkningar är alldeles för få. Mer forskning krävs för att metoderna ska bli mer accepterade inom sjukvården och för att sjukvårdspersonal ska kunna och våga rekommendera dessa till sina patienter. De menade att genom mer forskning skulle även kunskapen om KAM bli bättre och mer spridd bland både sjukvårdspersonal och allmänheten. det viktiga är att det är kontrollerat. Det är där problemet ligger idag anser jag Intervju 1 Sjuksköterskorna talade också om att det finns ekonomiska problem inom forskningen av KAM och att det är läkemedelsindustrin som står för de stora pengarna Läkemedelsindustrin står för procent av pengarna till forskning och även de som sysslar med KAM har dåliga kunskaper om hur man forskar Intervju 3 De menade fortsättningsvis att det finns en risk för att det har blivit en business kring naturläkemedelsindustrin. Med detta menades att man med naturläkemedel tjänar stora pengar på människor som är okunniga om dess eventuella effekter. Tilliten bland sjuksköterskorna verkade således större till våra kontroller av den västerländska medicinen och att man kände att forskningen kring denna var mer godtagbar och korrekt. De verkade ändå, som tidigare nämnts, trots detta ha stor tillit till det som de själva upplevt ha positiva effekter någon som sitter på toppen och tjänar pengar Intervju 5 Risker för att råka ut för lurendrejare kom också på tal. Det är ofta människor i utsatta och desperata situationer som söker sig till KAM som en sista utväg från sin sjukdom. I dessa situationer är man ett lätt byte och riskerar att betala stora pengar för en behandling som inte fungerar. en industri som rider på människors okunskap och rädslor och tar jättemycket betalt Intervju 4 3:1 Interaktion med läkemedel En stor och betydande nackdel som tydligt yttrades i intervjuerna var naturläkemedel och dess interaktioner med andra läkemedel. Sjuksköterskorna ansåg att man hade alldeles för lite kunskap om interaktioner mellan naturläkemedel och skolmedicin, Dålig kunskap och alldeles för många mediciner Intervju 4 Men det visade sig även att en del av dem ansåg att man inom vården har dålig kunskap vad det gällde interaktioner mellan skolmedicinerna. Detta sågs som ett stort problem eftersom det innebär uppenbara risker för patienterna. De påtalade de problem som finns angående anhöriga som köper naturläkemedel och ställer i vårdtagarnas skåp. De flesta anhöriga och även personal tänker att det är ju inget farligt med detta, det är ju bara att ge. De tänker inte på att det kanske inte alltid är så bra. Mediciner kan ju interagera också som sagt Intervju 1 Detta görs ofta utan att de först pratat med ansvarig läkare eller sjuksköterska och utan att de reflekterar över de eventuella interaktioner som kan uppstå med vårdtagarens övriga läkemedel. Även här är det åter kunskapen och således utbildningen om och i KAM som är bristfällig 11

15 Man har även lite kunskap om hur vanliga läkemedel integrerar med varandra. Hade man haft större kunskap hade man inte blandat som man gör idag Intervju 2 DISKUSSION Mot bakgrund av de intervjuer vi genomfört kan vi se ett stort intresse och engagemang från sjuksköterskor när det gäller användning av komplementär/alternativ medicin inom vården. KAM är något alla har varit i kontakt med på sin arbetsplats och har hört talas om, både ett flertal preparat och metoder. Attityderna gentemot KAM är jämförelsevis positiva även om det finns negativa konsekvenser vid användningen. Men då handlar det ofta om bristande kunskap. Utbildning är något man efterfrågar då man känner att det är något som är nödvändigt nu när fler och fler patienter och vårdtagare använder sig utav komplementära och alternativa behandlingsmetoder. Metoddiskussion Trovärdigheten hos studiens resultat anses vara god eftersom en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer valdes till denna studie om sjuksköterskors uppfattning om KAM i vården. Meningen med det var att författarna skulle få möjligheten att tolka sjuksköterskors egna upplevelser, erfarenheter och kunskaper om komplementär och alternativ medicin och på så sätt få en ny förståelse för ämnet (Thomsson, 2002). De subjektiva åsikterna i ämnet var således de viktiga och intressanta för att få sig en bild utav hur attityderna gentemot KAM ser ut bland dagens legitimerade sjuksköterskor. Författarna ville få en uppfattning om sjuksköterskornas dagliga tillvaro och hur denna förhöll sig i relation till komplementär och alternativ medicin. Skillnader och likheter i tankesätt, sjuksköterskor emellan, tolkades och analyserades för att på så sätt få en klarhet i om det finns en tillfredsställande kunskap hos sjuksköterskor (Dahlberg, 2008), trots att det fortfarande ges knapphändig utbildning i ämnet på sjuksköterskeutbildningarna. Finns det trots detta en möjlighet att som yrkesverksam sjuksköterska möta patienter på ett bra sätt och kunna tillgodose deras ökade krav och nyfikenhet på KAM (Eklöf, 2004)? Sex intervjuer skulle genomföras. Dessvärre tackade en informant nej av sjukdomsskäl och en ny informant var inte möjlig att finna på grund av den begränsade studietiden. Detta är dock ingenting som anses påverka resultatet på ett negativt sätt då mättnaden i intervjuerna redan sågs uppfylld efter de fem redan genomförda intervjuerna. Tillräckligt många likheter samt skillnader i svaren var redan funna för att analysprocessen skulle kunna påbörjas (Thomsson, 2002). Anledningen till att både män och kvinnor var önskvärda var för att se om det fanns några skillnader i de svar som intervjuerna gav och på så sätt få ett bredare underlag för analysen och därmed höja studiens trovärdighet. Enligt Thomsson (2002) så kan man säga att en studie är valid, alltså giltig och välgrundad, om den undersöker det som är tänkt att undersökas. Det finns inga speciella riktlinjer för hur man går till väga för att mäta en forskningsstudies giltighet, men viktigt är metodens uppbyggnad och dess praktiska genomförande samt hur analysprocessen sett ut (Ibid). Denna studie har ett väl formulerat tillvägagångssätt, dokumenterad och förklarad analysprocess samt ett flertal citat tagna direkt ur intervjuerna. Dessvärre var det i slutändan endast en deltagande man som intervjuades eftersom det visade sig vara svårt att få tag i manliga sjuksköterskor. Detta är dock inte någonting som ansetts ha påverkat det slutliga resultatet på ett negativt sätt. 12

16 Positivt var att samtliga deltagande hade lång erfarenhet av sjuksköterskeyrket vilket troligtvis gav intervjuerna ett rikare innehåll med ett flertal uttalade erfarenheter och upplevelser utav komplementära och alternativa vårdformer. Informanterna hade också skilda arbetserfarenheter ifrån olika arbetsplatser och såg därför på KAM utifrån lite olika synvinklar. Detta kan ha inneburit att studiens trovärdighet ökade. Den så kallade snöbollsmetoden som Thomsson (2002) beskriver som användes för att rekrytera informanter kan antas ha sina för- och nackdelar. Å ena sidan var det ett bekvämt sätt att få tag på deltagare men å andra sidan kan det ses som en nackdel då vi som författare inte aktivt valde våra informanter själva utan la det ansvaret på någon annan. I efterhand kan ändå konstateras att de informanter som slutligen valde att delta i studien bidrog med många viktiga och lärorika åsikter. Utifrån det material som informanterna gav kunde också studiens syfte besvaras. De intervjufrågor som arbetades fram var semistrukturerade. Detta innebär att informanten får en stor möjlighet att fritt tala om det ämne som ska studeras men att intervjuaren styr upp intervjun emellanåt med hjälp utav intervjuguiden men också med följdfrågor. Tack vare denna teknik kan intervjun utvecklas mer och få ett rikare innehåll (Fejes & Thornberg, 2009). Informanterna fick innan intervjuns början ett informationsblad där författarna skriftligt informerade om de rättigheter de som informanter har. Det här innebar att de när som helst kunde avbryta sin medverkan och att det material som framkom i intervjuerna under hela processens gång skulle hållas inlåst och därmed inte riskera att läcka ut till obehöriga. Det var också av stor vikt att deltagarna själva fick bestämma tid och plats för intervjun då detta förstärker känslan av lugn och trygghet. På detta sätt kan man påverka informanten att öppna sig under intervjun (ibid). Samtliga intervjuer spelades in på band för att på så sätt minimera risken för att viktig information gick förlorad i analysprocessen. Den nackdel som bandade intervjuer kan medföra är att informanterna upplever det obehagligt att spelas in på band (ibid). Någon informant uttryckte denna obehagskänsla då intervjuaren kom till intervjuplatsen. Därför ägnades en stund innan intervjun till att samtala och värma upp informanten innan intervjun började. Informanten kände sig snart mer tillfreds med tanken på att spelas in och gav sedan sitt medgivande till att banda intervjun. Analysen av de fem intervjuerna gjordes gemensamt utifrån de bandade intervjuerna då ingen utav författarna var helt säkra på hur en analys går till. Detta för att undvika feltolkningar utav materialet samt för att höja reliabiliteten i studien. Analysprocessens upplägg och olika delar lärde vi oss gemensamt under arbetets gång. Genom att göra analysarbetet tillsammans blev författarna också mer säkra på att intervjuerna tolkades på ett likvärdigt sätt vilket är viktigt för validiteten i studien. Varje intervju analyserades gemensamt och meningsbärande enheter plockades därefter ut ur intervjuerna (Fejes & Thornberg, 2009). Innan en forskningsstudie påbörjas finns alltid en sorts förförståelse hos författarna. Även om de inte har stor kunskap om det ämne som de valt att studera så finns i medvetandet ändå alltid en viss tanke om det. Man kan kalla det fördomar. Det är någonting som man har en viss uppfattning om redan innan fenomenet har blivit undersökt (Dahlberg, 2008) Det är viktigt att i en intervjusituation möta deltagarna så förutsättningslöst som möjligt utan att uttrycka sin förförståelse. Gör man inte det riskerar man att förlora ny information som man annars hade kunnat få genom intervjun. Under denna intervjustudies gång har författarnas förförståelse om sjuksköterskors upplevelser utav komplementär och alternativ medicin ändrats. Genom intervjuer och analysprocess har förförståelsen bildat en helhet. Författarna har därmed fått en 13

17 ny bild utav fenomenet KAM och sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser och kunskaper i ämnet. Resultatdiskussion I vår studie visades att sjuksköterskor uppskattade att patienters användning av KAM var utbredd. Krona (2005) menar att orsaken till att människor söker sig till KAM bland annat är för att man har svårt att få tid hos den vanliga sjukvården, att man är missnöjd med den vanliga vården eller för att man har haft goda erfarenheter av KAM tidigare. I en rapport, gjord på uppdrag av landstinget i Blekinges FoU- enhet år 2005 (Krona, 2005) betonas att sjukvården bör diskutera vilket utbud av alternativa behandlingsformer en patient ska kunna begära och därmed få ta del av. Det skall vara en självklarhet att patienten bemöts med respekt i frågor som berör KAM och att patient och läkare diskuterar användandet av naturläkemedel samt att det skall dokumenteras. Kunskaperna bör förbättras så patienterna får adekvat information. Rapporten visade även att över hälften av 1284 tillfrågade personer skulle söka sig till den alternativa vården igen. En subvention av KAM i samhället önskades av majoriteten samt att samarbetet mellan KAM och sjukvården skulle öka likaså (Krona, 2005). Kulturer eller etnisk bakgrund kan i ett mångkulturellt samhälle påverka användandet av KAM (Krona, 2005). I London, som har en multietnisk population, visade sig den typiske användaren av alternativ medicin vara en kvinna med afrikanskt ursprung och med hög socioekonomisk standard. Detta förstärker det som studiens deltagare lyfte fram i intervjuerna. Människor i andra delar utav världen har ofta helt andra erfarenheter utav KAM än vad vi har här i Sverige. En ökad invandring kräver nya kunskaper och nya behandlingsmöjligheter för att den svenska sjukvården ska kunna motsvara hela befolkningens krav och funderingar. När det gäller Sverige och det mångkulturella samhällets attityd gentemot KAM kan i mötet mellan invandrare och svenskar uppstå en kulturdialog eller en kulturkonfrontation (Barbosa da Silva & Ljungqvist, 2007). En kulturkonfrontation kan uppstå om det saknas ömsesidig respekt och förståelse. På grund av bristande kunskap och/eller ömsesidiga fördomar om varandras person blir det sedan ömsesidiga missförstånd, vilket kan illustreras i denna studie där de som använder KAM ofta kommer från helt andra kulturer och är vana vid andra behandlingsformer än vad vi har och är vana vid här i Sverige. För att patienten inte ska känna ett vårdlidande är det mycket viktigt att hon eller han känner att hon får vara just patient, känna sig trygg med det och lita på personalens kunskaper. Genom att kunna svara på patientens frågor och inge trygghet visar man även denne respekt och öppnar upp chanserna för en bra vårdrelation (Wiklund, 2003). Patienters frågor om KAM blir fler i takt med att användningen utav KAM ökar. Det är därför viktigt att vårdpersonalen uppdaterar sin kunskap om KAM och har de svar som patienten förväntar sig. Detta skulle då kunna leda till att ett potentiellt vårdlidande kan undvikas och en större öppenhet från sjuksköterskors sida skulle innebära att patienter känner att de blir bemötta med respekt. I våra grannländer Norge och Danmark har man kommit längre än vad man gjort i Sverige när det gäller kunskapsutveckling och samverkan mellan KAM och den traditionella sjukvården. I Norge antog man år 2004 en ny lag som ger patienter med svåra sjukdomstillstånd rätt att även välja alternativa metoder. Detta i samråd eller i samverkan med sin behandlande läkare för att förbättra säkerheten för patienten. I vissa delar av Danmark har man full tillgång till att välja KAM samtidigt som man kan få traditionell sjukvården (Krona, 2005). Att kunna erbjuda så många alternativ som möjligt, kan vi se att det kan stärka relationen och 14

18 förtroendet för sjuksköterskan hos patienten. Människan av idag har ett ökat intresse att få kunskap om sjukdomar och behandlingsmöjligheter. Att söka sig till den alternativa medicinen kan vara ett försök att få makt och inflytande över sina sjukdomar och sin kropp. Egenvården och användningen utav komplementära och alternativa metoder är i andra kulturer en självklarhet. I och med invandringen till Sverige så ökar efterfrågan och användningen utav dessa metoder även här. Därför är det även viktigt, precis som resultatet av vår intervjustudie visar, kunna tillgodose samtliga invånares förväntningar på KAM och som sjuksköterska ha kunskap om de frågor som finns kring dess effekter. Som legitimerad sjuksköterska anser Björkman & Karlsson, (2006), vid råd när det gäller egenvård, och när patienten inte kräver läkarbehandling, det vill säga i lindriga fall, att endast godkända naturläkemedel bör användas i egenvårdssyfte. I egenvården ska sjuksköterskan därför ha goda kunskaper för att kunna ge råd om godkända naturläkemedel. Ansvarig läkare skall informeras av sjuksköterska när patient startar med behandling. Allt skall dokumenteras. Att tillgodose sin patient detta anser vi skapar en god vårdrelation som är av yttersta vikt och att patienten få känna en delaktighet. Detta är något Dahlberg (2008) lyfter fram och menar att det är ett perspektiv en sjuksköterska ska ha. När det gäller patientsynen utgår de alternativa/komplementära (integrerade) metoderna ofta utifrån fyra olika ben som illustreras i figuren ovan (Carlsson & Falkenberg, 2007). Dessa fyra olika dimensioner ingår i behandlingen för att uppnå balansen och kunna starta den helande processen. Människan ses som en samarbetspartner istället för någon som bara får hjälp. Människans livssituation, värderingar, tro, erfarenheter och relationer behövs för att göra en behandlingsplan. Den komplementära medicinen anses ta större hänsyn till individens syn på livet och därför anlitar människor idag i ökande utsträckning KAM. Det kan tyckas att det holistiska synsättet, att behandlingen är inriktad på kroppens inre balans, skulle vara det som skiljer skolmedicinen och KAM åt. Men enligt Krona (2005) är definitionen helhetssyn något som även personalen inom primärvården har som mål och drivkraft. Man anser att det kan vara tidspressen som gör att verkligheten blir en annan. Detta menar även Dahlberg (2008), då det finns hinder för att skapa en vårdrelation och det är just tiden. 15

19 Förutom tidsbrist i vården, finns det en del risker förknippad med användning av KAM. Detta kan vara att exempelvis råka möta en okvalificerad behandlare, missa eller försena en diagnos, vägra eller sluta en effektiv behandling med skolmedicin eller drabbas av biverkningar eller interaktion mellan exempelvis naturläkemedel och vanliga läkemedel (Carlsson & Falkenberg 2007). Sjuksköterskor i Hong Kong råder också sina patienter att vara försiktiga och använda KAM med respekt (Holroyd, E. 2008) då majoriteten av sjuksköterskor anser att biverkningarna inte är mindre jämfört med den västerländska medicinen. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta något World Health Organisation (WHO) har diskuterat i och med det ökade intresset och användandet av KAM. Utifrån detta har WHO prioriterat bland annat vikten av att utveckla nationella riktlinjer när det gäller användandet av KAM samt öka kunskapen om KAM hos hälso- och sjukvårdspersonal. Även forskningen om KAMs säkerhet och effektivitet behöver prioriteras. Detta för att undvika onödigt vårdlidande och skapa trygghet för både patienter och sjuksköterskor genom att veta vad som gäller. Resultatet av denna studie visar på ett ökat intresse av KAM bland vårdpersonal i och med att användning och krav från patienter och vårdtagare ökar. Vad får man då göra som en legitimerad sjuksköterska när det gäller rekommendation och råd angående KAM? Kunskapen om hur och när man som sjuksköterska får rekommendera KAM som egenvård är bristfällig. Kanske beror det mycket på osäkerhet och rädsla? Carlsson och Falkenberg (2007) tar upp ett fall med en sjuksköterska som även är utbildad akupunktör och som blev anmäld till Socialstyrelsen. Detta för att hon genomfört en studie där föräldrar, vars barn haft kolik, deltog och trots att resultatet visade att barnen blivit bättre av akupunkturbehandling. Hon uttryckte händelsen som följande: Jag har länge väntat på att bli anmäld. Vi som är pionjärer och banar väg för ny kunskap får räkna med att bli anmälda Detta är troligtvis inget en sjuksköterska vågar ställa upp på eller utsätta sig för då man har en legitimation som är relevant för sin yrkesutövning. Genom resultatet i vår studie ser vi att det skulle vara intressant att fortsätta undersöka och forska i hur behandlare som är utbildade inom KAM upplever vårdpersonalen inom den traditionella västerländska vården. Då framför allt hur de upplever sjuksköterskors samarbetsvillighet att integrera KAM för utvecklingen och förbättringen av behandlingsmöjligheter inom vården. SLUTSATS Det borde vara en självklarhet att patient och läkare ska diskutera användandet av naturläkemedel och att det dokumenteras. Olika lämpliga metoder inom KAM där det finns tydlig forskningsevidens, och med ett utpräglat holistiskt synsätt, bör kunnas erbjudas som enskild behandling eller komplement då behandlingsalternativen är få eller kostnadskrävande i den traditionella sjukvården. Utifrån resultatet av denna uppsats har frågorna snarare ökat än minskat, och det finns mycket arbete kvar att göra då det finns stort intresse och en känsla av att patienter mer och mer kommer kräva att vi som nyexaminerade sjuksköterskor har kunskap om KAM för att kunna ge bästa vård. Med detta sagt är sjuksköterskeprogrammets utbildning inte tillräcklig då man, som vi inledningsvis berättade, får information att vi ej får ge råd eller rekommendera någonting vad det gäller KAM- Eller att benämningen egenvård överhuvudtaget inte berörs i utbildningen för sjuksköterskor när det gäller alternativa metoder. 16

20 Även forskning är något som efterfrågas starkt inom detta ämne, så länge detta saknas är det svårt att ha argument för vidareutbildning inom KAM då evidens saknas för KAMs effektivitet. Dock kan man stödja behovet av vidareutbildning eftersom vissa former av KAM använts i tusentals år och det följaktligen finns beprövad erfarenhet trots saknade kliniska prövningar. Det behövs dock konsensus och klara riktlinjer för KAMs användning inom hälso- och sjukvården för att undvika att legitimerade vårdpersonal kommer i kläm trots att dessa använt KAM för patientens bästa. 17