Orust förhistoria. Mat på tallriken

Transkript

1 Orust förhistoria Innehåll: Mat på tallriken, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig. Mat på tallriken Äta bör man annars dör man. I alla tider har människan behövt äta för att hålla sig frisk men vad man ätit har inte sett likadant ut. Idag kan många människor äta sig mätta varje dag, man kan till och med välja vad man vill äta om man vill äta kött, fisk eller grönsaker. Idag äter vi mycket som inte alls är bra för oss men som kanske smakar gott som godis och chips. En del kanske är allergiska, andra kanske inte kan äta en viss sorts mat på grund av vad de tror på. Idag kan vi få tag i mat nästan varsomhelst. I affärerna finns varor som färdats runt jorden för att hamna på våra tallrikar. Förr var det vanligare med lokalproducerad mat, man tog sig inte så långt för att skaffa sig det man behövde. Nu har det börjat bli populärt med lokalproducerad mat igen och några av oss bor på gårdar där maten blir till (säd, mjölk, kött, ägg), en del arbetar som fiskare. Några har som fritidsintresse att jaga, andra att plocka svamp och bär. I våra trädgårdar växer mycket som vi kan äta frukt, bär och grönsaker. Vad finns på din tallrik? Jaga, samla och fiska var något de första människorna på Orust gjorde för att få ihop till sin middag. Idag hämtar vi vår mat från kylskåpet eller frysen. Den ligger förpackad i påsar, plastburkar, flaskor och kartonger. Vi lagar vår mat på spisen eller i mikrovågsugnen. När det är fint väder kanske vi grillar. Hur förvarade maten på bronsåldern? Var kokade man frukostgröten på järnåldern? Hur såg stenålderns grillfester ut?

2 Stenåldern För nästan år sedan var Orust inte en ö utan bestod av flera små öar. De som bodde här då slog upp sina hyddor nära den forntida stranden och levde av vad som fanns i närheten. Huseby Klev var en sådan plats. Där har arkeologerna hittat mycket som berättar om vad man åt. Till exempel verkar man ha tyckt mycket om ostron. Stora högar med ostronskal fanns på boplatsen. Högarna kallas för kökkenmöddingar och är stenålderns sophögar. Saker som ligger där bevaras mycket bra för att skal av ostron, snäckor och musslor inte förstörs trots att de legat i marken i tusentals år. Fynden från Huseby Klev (en stenåldersboplats några kilometer sydöst om Ellös) hittades flera meter under dagens markyta, djupt nere i leran. Leran hjälpte också till att skydda de saker som legat så länge i marken. På Huseby Klev har arkeologerna hittat mycket djurben som har man slängt efter man ätit upp sin mat. Människorna här tyckte om fisk som torsk och kolja. De åt också pigghaj, säl och delfin. En dag kanske sjöfågel stod på menyn. I skogarna har man jagat rådjur. Till efterrätt kunde man mumsa på grillade äpplen med rostade hasselnötter. De som bodde vid Huseby Klev verkar ha gillat att tugga tuggummi. Arkeologerna hittade flera bitar av björkbarkskåda som har märken av tänder från barn och vuxna. På stenåldern fick man själv tillverka alla de saker man behövde för att jaga, förvara och tillaga mat. På Huseby Klev fanns fina fiskeredskap som metkrokar och harpuner av ben. Små flintspetsar (mikroliter) satt fast på spjut och pilar som man jagade med. Andra föremål som man kunde behöva för att tillexempel gräva, hugga, bygga eller tillverka till exempel kläder fick man också göra själv. Många redskap som knivar, skrapor och spetsar gjordes i flinta men i leran på Huseby Klev fanns också yxor och hackor av horn från kronhjort. Den mesta maten tillagades på öppen eld, den grillades, stektes eller rostades. För att maten skulle hålla längre kunde man torka den. Stora fiskar kunde hängas upp på torkställningar utomhus eller så kunde man hänga upp köttstycken högt upp i hyddans tak ovanför elden. Lite lufttorkat rådjurskött eller torrfisk med torkade äppelringar smakade säkert bra. Ett annat sätt att hålla maten fräsch var ställa ner den i svala gropar som var inklädda med lera. Gropen fungerade nästan som ett kylskåp eller i alla fall ett skafferi. På den äldsta stenåldern kunde man ha sin mat i skålar av trä eller näver och korgar av flätad vass eller gräs. Tuggummi från stenåldern Metkrok och harpun av ben Pilspets i flinta, mikrolit.brattås, Röra husebyklev.se wadbring.com SHM

3 Yngre stenåldern Under yngre stenåldern bodde man kvar vid stränderna. I havet fortsatte man att fiska och samla skaldjur och i den intilliggande skogen jagade man och samlade frukt och bär. En nymodighet som börjar bli populär nu är att odla. För eller år sedan började man med jordbruk i Norden. Man hade lärt sig av andra folk att det gick att samla in vilda fröer av korn och vete och sedan så dem i jorden. Det första man gjorde var att bränna bort all växtlighet som träd, sly och gräs och sedan sådde man sädesfröna i askan. Det kallas för svedjebruk. Man skördade säden genom att skära av stråna med en böjd kniv av flinta som kallas skära. När säden var skördad bryggde man öl och lagade gröt. Förutom säd odlade man också bönor och ärtor. Nu började man också ha tamdjur där man bodde. På de första bondgårdarna fanns kor, getter, får och grisar som man fick kött, mjölk och ost ifrån. Modern stenålderskastrull. Fotskål av keramik, Tegneby, SHM Något som var helt nytt för den här delen av stenåldern var att man lärde sig att tillverka lerkrukor. Det hade man inte gjort tidigare. Lerkrukorna användes som kastruller, kannor och lådor. Man kokade mat, hällde upp vatten och la det man ville spara som säd, nötter eller frukt och bär i krukorna. Ofta var de vackert dekorerade med streck och linjer på utsidan och efter formen på dem kallar vi dem idag för trattbägare. En annan typ av keramik kallar man för gropkeramik. Den verkar tillhöra människor som inte först och främst levde på att odla eller hålla boskap. Istället jagade de säl, fiskade och jagade skogsdjur. Deras krukor är också vackert dekorerade men de tyckte istället om att göra gropar i leran. Arkeologerna hittar ofta stora gropar fyllda med bränd sten när de gräver ut platser där människor bott. De här groparna kallas kokgropar och fungerade som en ugn. Var man inte sugen på stekt eller torkat kött kunde man värma stenar på elden och lägga dem i en grop.

4 På de varma stenarna la man sedan kött eller fisk som lindats in i näver eller täckts med lera. På matpaketet la man mer varma stenar och täckte allt med jord. Sedan väntade man en timme eller två tills man grävde upp matpaketet. Maten är klar! Bronsåldern På bronsåldern lever man som boskapsskötande bönder. Odlingen har tagit full fart med många olika sorters sädesväxter som korn, havre, vete, målla och hirs. Ärtor och bönor växer också på åkrarna. Mycket av det vi idag kallar ogräs som svinmålla och nässlor tar man hand om och tillagar. I skogarna runt boplatsen jagar man och samlar bär, svamp, frukt och nötter. Dolk av flinta från Tegneby. SHM Samma djur som levde tillsammans med människorna på yngre stenåldern fanns också på bronsåldersgårdarna. En nymodighet var hästen som fick hjälpa till att dra och bära tunga saker. Ett annat djur som fick arbeta var tjurarna eller oxarna. Nu började man odla så stora marker att det var tungt att förbereda jorden för hand. Därför tog man hjälp av starka oxar som fick dra ett tungt träårder som gjorde fåror i marken som man kunde odla i. Man tror att bronsåldersmänniskorna åt en väldig massa gröt och grytor. Det var ett enkelt sätt att tillaga maten. Man blandade ihop de ingredienser man hade och kokade dem i en kruka över elden. Ibland brände gröten eller grytan fast i krukan. Det kanske var tråkigt då men det är väldigt bra för arkeologerna. Den brända maten som finns kvar på krukskärvorna efter flera tusen år kan man ta prover på och få se vad de lagade till för länge sedan. Det finns också spår av att man börjar baka bröd. Man kunde steka tunna brödkakor på en (stekhäll) baksten, ungefär som ett slags tacos/tortillas eller så kunde man grädda bröd i en

5 ugn av lera. Mjölet fick man mala själv från säden man odlat. Sädeskornen lade man i en skålad sten som man sedan krossade och malde med hjälp av en rund sten (löpare) som passade bra i handen. Lite stenflisor kanske följde med mjölet Bronsåldersmiddag på gång. Vitlycke museum På Huseby Klev levde det människor under bronsåldern också. Liksom på stenåldern åt man mycket fisk som gråsej, torsk, långa, makrill och sill. Nu hade man fått lära sig att tillverka fiskekrokar på ett nytt sätt i metallen brons. Metkrok i brons från Huseby Klev. Teckning Anders Andersson Gjutform av täljsten för holkyxa Tegneby. SHM

6 Järnåldern På järnåldern fortsätter man att odla och ha djur på sina bondgårdar. Nya djur på gårdsplanen är katter och höns. En nymodighet som man odlar är råg. Skogen, sjön och havet är fortfarande viktiga skafferi. Nu blir metallen järn vanligare. Järn är hårdare en brons och passar bra till att tillverka vardagsredskap av. Spadar som förut var gjorda helt i trä får nu en vass kant av järn som gör att man kan gräva mycket bättre med dem. Det blir också lättare att förbereda markerna för odling med hjälp av en järnkantad plog. Järnet hjälper också till vid matlagningen och under yngre järnålder slutar man använda kokgropar. Istället lagas maten i grytor och stekpannor av järn. Grytorna hängdes upp i en kedja över elden. Järngrytan håller bättre än en lergryta och en stekpanna i järn blir snabbare varm än en stekhäll i sten. Flintredskapen som förut använts till att skära, skrapa och sticka med byts under järnåldern ut mot knivar och till och med gafflar av järn. Yxa av järn från järnålder. Gården Stala. SHM Många av de redskap järnåldersbönderna använde liknar de som vi använder än idag. En ny uppfinning var handkvarnen som man använde ända in på 1900-talet. Den gjorde det lättare att mala mjöl. Två platta cirkelformade stenar lades ihop. Den övre hade ett hål i sig där man stoppade en träkäpp som man drog runt. Handkvarn. Skansen. Creative Commons 3.0-licens Bröd och gröt var fortfarande vanlig mat men det liknade inte riktigt sådan gröt och bröd vi idag äter till frukost. Gröten kunde vara en blandning av mjöl och gryn men man lade gärna till blod eller fett från djur och serverade gröten okokt eller jäst. Bröden bakades på havre, ärtmjöl, skalkorn, råg och i sällsynta fall även vete. Vissa jäste sig tjocka med hjälp av lite surdeg men andra var platta, tunna och ojästa. Tjocka bröd bakades i askan i eldstaden eller

7 gräddades i ugn. Tunna, ojästa eller självjästa bröd gräddades i en stekpanna, på en flat sten, på en lerplatta, eller bakades i en ugn. En vanlig typ av maträtt var paltbröd och blodpalt. I dessa ingick bland annat blod, korngryn eller kornmjöl som rördes till en smet som sedan formades till små bröd eller bullar. Antingen kokade man bullarna eller så gräddades de på en häll eller i en stekpanna. En del av de färdiga paltbröden torkades så de kunde förvaras länge. Blodpaltsknäckebröd! Det fanns många olika sätt att göra maten mer hållbar. Torkad och rökt mat var vanligt men man kunde också syra och jäsa maten. Fil och yoghurt som är syrad mjölk äter många av oss idag varje dag och på järnåldern fick man nog surströmming, surkål och surkött till middag ganska ofta. Salt mat håller sig längre än färsk och arkeologerna tror att salt kan ha använts under förhistorien. Från en järnåldersgård vid Varla utanför Kungsbacka finns det spår av ett saltkokeri där man kokat havsvatten för att få ut saltet. Blev man törstig drack man förutom vatten även många jästa drycker som mjöd, öl och vin. Mjöd gjordes av honung och vatten. Sockret i honungen fick drycken att jäsa och man kunde smaksätta mjödet med frukt, bär eller örter. Öl kunde man brygga på säden som man odlade och man kunde krydda med enris och pors. Vin gjordes på frukter och bär. Alkoholen gjorde att dryckerna höll längre. Stuvad fisk Rensade och flådda fiskar fylls med sönderdelad ängssyra och ställs tätt i en vid form eller gryta. Häll över en blandning av vatten och mjölk och låt fisken få sjuda i 5-10 minuter. Rostvälling Rosta försiktigt lite kornmjöl i ett kärl tills det börjar ändra färg. Rör om hela tiden så att det inte bränner vid. Vispa ner vatten eller mjölk när mjölet och kärlet svalnat något. Låt sedan vällingen få koka upp under omrörning. Lingongröt Koka krossad råg eller vete i vatten. Blanda ner rikligt med färska eller torkade lingon och hackade äpplen. Koka försiktigt tills äppelbitarna blivit mjuka. Servera gröten med många smörklickar. Kokta rotsaker Vitkål, morötter och kålrot kokas och värms sedan snabbt i smält smör och honung. Mjödkyckling Koka kyckling i mjöd. Servera med gröt på hela vetekorn och hällstekt bröd. Servera honungskakor med linfrö och nötter till efterrätt. Recepten är hämtade från tidskriften "Forntida teknik" nr 2/89-1/90.

8 Brödbak på stenhäll. Vitlycke Museum Länkar: Bulle från järnåldern: Järnåldersmat: Åt man häst? Recept:

9 Diskutera och arbeta vidare Fundera kring och diskutera med dina klasskamrater: Vad äter vi för mat idag? Vilka älsklingsrätter har ni? Gillar alla samma mat? Varifrån kommer den mat vi äter idag? Var det lätt eller svårt att skaffa mat under stenåldern/bronsåldern/järnåldern? Under yngre stenåldern började man odla och äta mat lagad på olika sädeskorn den maten var ju ny och smakade kanske annorlunda. Hur tycker ni det är att prova ny mat? Hur förvarar vi vår mat idag? Fanns det bäst-före-datum på mjölken på järnåldern? Varför slänger vi så mycket mat idag? Fanns det onyttig mat under förhistorien eller åt man bara sådant som var nyttigt? Maträtter med tradition, lokala rätter vad finns i ert närområde? Tillverkning vilka hantverk utför vi idag, vad köper vi färdigproducerat? Djurhållning förr och nu vad har vi för bruksdjur och sällskapsdjur och hur ser vi på dem? Arbeta vidare: Intervjua någon äldre person du känner och be hen berätta om sin favoritmat, hur man fick tag i den, hur man tillagade den och hur man förvarade den. Titta i ditt kylskåp och skafferi hemma. Hur många saker hittar du som man kunde ha ätit på Orust under stenåldern/bronsåldern/järnåldern? Gör en lista på den maten och en annan lista på den mat som man inte kunde ha fått tag i på Orust under förhistorien. Gör en utflykt med klassen och leta efter ätliga växter, svampar, frukter och bär. Fotografera och beskriv det ni hittar. Kolla på nätet eller svampböcker att det ni samlat verkligen går att äta innan ni provsmakar! Tillverka en pilbåge i slöjden. Laga en forntida måltid tillsammans med klassen. Välj något av recepten i studiematerialet eller sök på nätet.

10 Quiz vad har jag lärt mig? Fyll i 1, X eller 2 under frågor eller påståenden nedan. De rätta svaren hittar du längst ned. 1. Vad kunde stenåldersbarnen på Huseby Klev få till middag? 1 Spaghetti med köttfärssås X Stekt torsk 2 Sill och potatis 2. Vad kallas de sophögar med ostron- och musselskal som stenålderns människor lämnat efter sig? 1 Musselmödding X Kökshög 2 Kökkenmödding 3. Vad var stenålderstuggummin från Orust gjorda av? 1 Grankåda X Björkkåda 2 Bubbelgum 4. Hur kunde man göra på stenåldern om man hade fiskat så mycket att man inte kunde äta upp allt med en gång? 1 Man kunde hänga upp fisken på torkställningar X Man kunde lägga fisken i kylskåpet 2 Man kunde laga fiskpudding och frysa in matlådor att ta med på jobbet nästa vecka 5. När började man odla korn och vete i Norden? 1 För ungefär 6000 år sedan X För ungefär 3000 år sedan 2 För ungefär 600 år sedan 6. Vad kallas det man hade istället för ugn på yngre stenåldern? 1 Spisgrop X Stenvärmargrop 2 Kokgrop

11 7. Vilka djur kunde man ha på en bronsåldersgård? 1 Hundar, katter, höns och getter X Oxar, hästar, får och grisar 2 Kor, getter, grisar och strutsar 8. Vilken nymodighet använde bronsåldersmänniskorna på Huseby Klev när de skulle fiska? 1 Fiskekrok av silver X Fiskenät av nylon 2 Fiskekrok av brons 9. Hur malde man mjöl på järnåldern? 1 Med hjälp av två stenar som man gned mot varandra för hand X Med hjälp av en väderkvarn 2 Med hjälp av två stenar som man kunde dra runt med en käpp 10. Vad är mjöd? 1 En populär bronsåldersdryck gjord av vatten och mjöl X En populär järnåldersdryck gjord av vatten och honung 2 En populär stenåldersdryck gjord av vatten och björnbär

12