Bekämpningsmedel INFORMATION. UMEÅ UNIVERSITET Miljö- och säkerhetsgruppen (7)

Transkript

1 1 (7) Bekämpningsmedel Denna information är riktad till er som använder bekämpningsmedel inom er verksamhet. Notera särskilt den förteckning över ämnen med användningsförbud som finns sist i denna skrivelse. De svenska lagar som reglerar användandet av bekämpningsmedel är i huvudsak miljöbalken (1998:808), förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer, förordning (1998:947) om bekämpningsmedel samt förordning (2000:338) om biocidprodukter samt föreskrifter utfärdade med stöd av dessa. Inom arbetsmiljöområdet finns även föreskrifterna (AFS 1998:6) om bekämpningsmedel samt föreskrift (AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker. Det finns även en föreskrift från Naturvårdsverket om spridning utomhus av bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). I miljöbalken (1998:808) anges de övergripande reglerna för skydd av hälsa och miljön vid hantering av kemiska produkter. De förordningar som nämnts är alla utfärdade med stöd av miljöbalken. De allmänna hänsynsreglerna gäller alltid så långt som är skäligt. Till exempel att den som vidtar en åtgärd ska ha skaffat sig de kunskaper som behövs först för att kunna skydda människors hälsa och miljön. Försiktighetsprincipen ska tillämpas samt den minst farliga kemiska produkten som finns tillgänglig för det ändamål det behövs till ska användas. Kemiskt bekämpningsmedel definieras som en kemisk produkt avsedd för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer (även virus) skadar människors hälsa eller egendom. Biologiskt bekämpningsmedel är då en bioteknisk organism med samma avsedda användning som ovan. Godkännande krävs innan en produkt får släppas ut på marknaden i Sverige. Andra kemiska produkter och biotekniska organismer än de som har godkänts eller omfattas av undantag/dispens får användas för bekämpning endast om det är uppenbart att användningen inte medför risker för hälsa eller miljö. När bekämpningsmedel sprids ska åtgärder vidtas för att spridningen inte ska skada människors hälsa, vålla annan olägenhet och att miljöpåverkan ska bli minimal. Den som bryter mot bestämmelser i miljöbalken kan drabbas av straffpåföljd (enligt 29 kapitlet) och av miljösanktionsavgift (enligt 30 kapitlet).

2 2 (7) Arbetsmiljöregler Den som i sitt arbete hanterar bekämpningsmedel omfattas av föreskrifter från Arbetsmiljöverket, dessa finns på För bekämpningsmedel är det främst föreskrift (AFS 1998:6) om bekämpningsmedel och föreskrift /AFS 2000:4) om kemiska arbetsmiljörisker som är tillämpliga. Bekämpningsmedel används för att bekämpa olika organismer, medlens verkningssätt innebär att även människor kan utsättas för hälsorisker vid bekämpning. Störst risk för upptag är via hudkontakt eller inandning, oavsiktlig förtäring är också en riskfaktor. Skador kan uppstå omedelbart (ex irritationer, förgiftning) men även lång tid efter exponeringen. Innan arbetet påbörjas ska en riskbedömning göras. (Arbetsteknik och utrustning ska väljas som minskar riskerna). Även produktvalet är naturligtvis viktigt. Ifall någon arbetstagare är gravid eller ammar ska arbetsgivaren också göra en bedömning av eventuella risker kopplat till kemikalieanvändningen. Om medlen hanteras inomhus är det viktigt med god ventilation. Information I arbetsmiljölagen regleras bland annat att arbetsgivaren ska informera sina anställda om risker med arbetet. Arbetsgivaren är också skyldig att se till att de anställda har tillräcklig utbildning och kunskaper, de anställda ska förstås följa de skyddsinstruktioner som är givna. I AFS 2000:4 anges att arbetsgivaren är skyldig att identifiera de farliga kemiska ämnen som förekommer i verksamheten. Om ett eller flera sådana finns ska en riskbedömning göras. Med riskbedömningen som grund ska arbetsmetod, kemikalieval etc. beslutas. Riskbedömningen ska dokumenteras. Förvaring Bekämpningsmedel ska förvaras så att god ordning upprätthålls. Utrymmet ska ha bra ventilation och vara rent. Det bör inte finnas golvbrunn. Det bör finnas angivet i utrymmet hur eventuellt spill ska tas omhand. Bekämpningsmedel bör förvaras åtskiljt från andra varor. Bekämpningsmedlens förpackningar bör vara utformade så att de kan öppnas och tömmas utan spill. Sprutning I de allmänna råden till föreskriften om bekämpningsmedel finns råd om sprutning. Bestämmelser om spridning utomhus finns också i föreskrift SNFS 1997:2 från Naturvårdsverket. När det gäller handsprutor, ryggsprutor och kärrsprutor som används för att behandla enskilda plantor eller mindre ytor bör observeras att stora exponeringsrisker är förknippade med denna typ av spridning. Används ryggspruta hanteras bekämpningsmedlet mycket nära användarens kropp, dessutom finns risken att utsättas för sprutdimma.

3 3 (7) Växthus eller motsvarande Det är viktigt att komma ihåg riskerna med att sprida bekämpningsmedel inomhus. Efter spridningen kommer rester att finnas kvar på växter, bord etc. Hur länge det blir kvar rester beror på ämnets nedbrytningshastighet, en bedömning får göras av hur länge ex skyddshandskar ska användas i kontakt med växter och annat. För behandling av barrträdsplantor finns särskilda villkor för utförande av bekämpning. Föreskrift om bekämpningsmedel Föreskrift (AFS 1998:6) om bekämpningsmedel gäller för arbete med kemiska bekämpningsmedel. Det ska finnas skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner i vissa fall, bland annat om man arbetar med bekämpningsmedel i klass 1 (se förordning om bekämpningsmedel), antifoulingprodukt 1 eller arbetar med annat bekämpningsmedel om arbetet innebär särskilda risker för ohälsa eller olycksfall. Om arbete med bekämpningsmedel eller material behandlat med bekämpningsmedel kan innebära risk för hudkontakt ska arbetstagaren använda skyddshandskar och även annan utrustning 2 om det behövs. Vid risk för inandning ska andningsskydd användas. Det ska även finnas möjlighet till tvätt i anslutning till bekämpningen, eventuellt behövs hudrengöringsmedel. Vid spridning i växthus eller annan lokal av bekämpningsmedel som medför risk för inandning eller direktkontakt med medlet ska skyltar finnas vid varje ingång till lokalen. Skyltarna ska ange att bekämpningsmedel sprids (namn på ämnet, datum, tid) samt vilka villkor som ska uppfyllas för att gå in i lokalen, ex. viss skyddsutrustning. Det finns ytterligare bestämmelser om bekämpningsmedel för behandling av trä och antifoulingprodukter. Förordning om bekämpningsmedel I förordning om bekämpningsmedel anges att bekämpningsmedel i princip alltid ska vara godkända av Kemikalieinspektionen. Efter att ett medel godkänts ska dess hälso- och miljöfarliga egenskaper bedömas och medlet ska delas in någon av tre klasser. Klass 1 är för yrkesmässigt bruk av den som har särskilt tillstånd, klass 2 är för yrkesmässigt bruk och klass 3 är medel som alla får använda. Den som använder medel i klass 1 och i vissa fall (enligt särskilda föreskrifter) i klass 2 ska uppfylla vissa kunskapskrav. För den som ska använda medel i klass 1 ska ett tidsbegränsat tillstånd ges. Verksamhet som berör jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel ska prövas av Statens jordbruksverk. 1 Används för att motverka påväxt på undervattensytor. 2 AFS 2001:3 reglerar användandet av personlig skyddsutrustning mer utförligt.

4 4 (7) Spridning ska ske enligt god växtskyddssed och om möjligt enligt principerna om integrerad bekämpning 3 samt enligt villkor i godkännande. Biocid I förordning om biocidprodukter 4 anges att dessa bestämmelser gäller istället för de i förordningen om bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen beslutar om godkännande. Dispens från kravet på godkännande kan lämnas för bland annat forsknings- och utvecklingsändamål. Liksom för vanliga bekämpningsmedel delas biociderna in i klass 1, 2 och 3 enligt samma princip. Ett godkännande ska vara tidsbegränsat och gälla i högst 10 år. Biociddirektivet som EU utfärdat omfattar bekämpningsmedel som används för andra ändamål än jordbruket. Så kallade växtskyddsmedel omfattas av ett särskilt direktiv. Reglerna innebär att det verksamma ämnet ska godkännas på EU-nivå medan produkten ska godkännas nationellt. Det finns vissa undantag för biocidprodukterna till exempel för lågriskbiocidprodukter som får användas trots krav på godkännande 5. Biociderna delas in i fyra huvudgrupper. Dessa är desinfektionsmedel, konserveringsmedel och skyddsmedel (bland annat träskyddsmedel), bekämpningsmedel mot skadedjur samt övriga biocidprodukter (exempelvis balsameringsvätska och konserveringsmedel för djurfoder). Föreskrift om kemiska produkter Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer. I sjätte avdelningen finns särskilda bestämmelser om bekämpningsmedel. Föreskriften ska tillämpas även på produkter som inte är bekämpningsmedel, men som står dessa nära som produkter för att påverka växande gröda (ex bladgödningsmedel), groning hos skördeprodukter och nitrifikation. 3 Rationell användning av en kombination av biologiska, biotekniska, kemiska, odlings- eller växtförädlingsmässiga åtgärder, som begränsar användningen av kemiska växtskyddsmedel till vad som är absolut nödvändigt för att hålla skadedjursbeståndet på en så låg nivå att ekonomiskt oacceptabel skada eller förlust inte orsakas. (Citerat från Rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden). 4 Verksamma ämnen och preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen i den form de levereras till användaren, avsedda att på kemisk eller biologisk väg förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer. (Citerat från Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden). 5 Se kapitel 20 i KIFS 1998:8

5 5 (7) Undantag från krav på godkännande Vissa kemiska bekämpningsmedel får användas utan att de är godkända. Dessa är kemiska produkter avsedda som/för: 1. Färger, tjäror och dyl. inte avsett som bekämpningsmedel. 2. Livsmedels-, foder och läkemedelsberedning. 3. Desinfektionsmedel mot mikroorganismer. 4. Medel mot alger och mikroorganismer i akvarier och i vatten allmänt utom i sjöar och vattendrag och som ej används i cellulosaindustri. 5. Myrsyra, mjölksyra, oxalsyra eller ättiksyra för bekämpning av skadegörare i bisamhällen. Den som använder medlet ska ha viss skyddsutrustning. Dessutom undantas de mängder växtskyddsmedel (inbegripet medel där det verksamma ämnet utgörs av mikroorganismer) som behövs för forskning och utveckling som inte innebär att ämnet släpps ut i miljön. I 14 kapitlet 6 står om just undantag från krav på godkännande som kan beviljas för den som utför tester för forsknings- eller utvecklingsändamål. Diverse I femtonde kapitlet står om godkännande av bekämpningsmedel. I sextonde om kunskapskrav för användning av vissa bekämpningsmedel, nämligen de i klass 2 som används inom jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsskötsel. Om sådana kunskapskrav krävs anges detta i godkännandet med ett L. Sjuttonde kapitlet handlar om förpackning och märkning av godkända växtskyddsmedel. Från och med 30 juli 2002 är det inte längre Kemikalieinspektionen som beslutar om godkännande och klassificering av växtskyddsmedel utan det ska den som släpper ut medlet på marknaden göra. Begränsningar av verksamma ämnen I bilaga 5 förtecknas de ämnen som inte får ingå som verksamma ämnen i bekämpningsmedel i bokstavsordning. Bland annat kan nämnas benomyl, DDT, klordan och pentaklorfenol. I bilaga 6 anges de ämnen som inte får inga som verksamma ämnen i växtskyddsmedel. Dessa är kvicksilverföreningar, svårnedbrytbara organiska klorföreningar (ex DDT och aldrin) samt övriga föreningar i form av etylenoxid, nitrofen, kaptafol med flera. Även lindan är förbjudet. I bilaga 7 anges ämnen med strängt begränsad användning i bekämpningsmedel. Bland dessa kan nämnas arsenikföreningar, kromföreningar och metylbromid. Användningsförbud I bilaga 9 anges saluförbud och användningsförbud för vissa bekämpningsmedel. De första stoppen för användning kom redan 1 januari

6 6 (7) 1990, men en sammanställning av senare års användningsförbud ger er nedanstående listor att kontrollera mot era bekämpningsmedel. Siffrorna i högerkolumnen är registreringsnumret. De medel som ej får användas efter 31 december 2002 Anticimex klorpyrifos 3088 Antifouling Seaeconomy S Antifouling Seamate FB Antifouling Seamate SB Apollo SC 3842 Applaud 25 WP 4136 Bayer Mercaptodimetur Baytroid 050 EC 3723 Benlate 2773 Hempel s Antifouling Nautic SP-ACE Hempel s Antifouling Nautic SP-ACE Intersmooth BFA 230-serie 3906 Interswift BKA 040-serie 3904 Karate 2.5 EW 3834 Phaltan 500 FW 3764 Pirimor G 3262 Seaflo Sigmaplane HB Antifouling 3903 Tolkan Flo 3556 Topas C 50 WP 3751 De medel som ej får användas efter 31 december 2003 ABS Antifouling Seavictor Antifouling Seavictor Antifouling Super Tropic - F 4137 Apron 200 LS 3699 Beret 050 FS 4163 Beret Combi 100 FS 4280 Birlane Granulat 2173 Celbor 3692 Cevex Vår 3608 Cevex Vår Dividend 37.5 LS 4279 Fortin Fortin Funguran-OH 300 SC 3868 Gori 920 LX 3782 Hempel s Antifouling Mille Alu Hydobor A 4108

7 7 (7) Hydrofob rötskyddspasta 4109 Injecta CCP 3890 Injecta CKB flytande 3889 Interviron Super 3933 Interviron Super BQ Permasect Plus 3564 Phosdrin Recop 3816 Rentokil CCA Typ C 3894 Ridomil MZ 63 WP 3537 Rovral 96 DS 4325 Rovral Aqua 4142 Rovral Flo 3575 Scanimp KF 4194 Tilt Gel 3949 De medel som ej får användas efter 31 december 2004 Fungaflor 50 SL 4251 Promet 400 CS 3983 Promet F 400 CS 3982 Har ni gamla medel som ni är osäkra på och dessa inte finns listade ovan, kontrollera dem i bekämpningsmedelsregistret på Internet. Dit hittar ni genom Där ni kan söka på preparatnamn eller registreringsnummer för att se om medlet är godkänt. För att se när användningsförbud inträder krävs det att ni läser direkt i bilaga 9 till föreskriften KIFS 1998:8. Denna finns på Kemikalieinspektionens hemsida på Kom ihåg att föreskrifterna kan komma att ändras och därigenom ge nya stoppdatum för användning. Aktuell information om kemikalielagstiftning med mera återfinns på Kemikalieinspektionens hemsida, samt när det gäller arbetsmiljö på Arbetsmiljöverkets hemsida, UMEÅ UNIVERSITET Veronica Lidvall vik miljösamordnare