1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen."

Susanne Strömberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3204 av Said Abdu m.fl. (FP) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Utgiftsområde 24 omfattar näringspolitik samt utrikeshandel och handels- och investeringsfrämjande åtgärder. Folkpartiet liberalerna vill att det ska löna sig att driva företag och ta risker. Växande företag betyder fler jobb och tillväxt och i förlängningen ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Sverige ska uppmuntra entreprenörer och företagare genom ett bra företagsklimat, konkurrenskraftiga skatteregler och fungerande finansiella marknader. Det är centralt att villkoren för företag och entreprenörer förbättras. Sverige behöver ett gott näringslivsklimat vilket också möjliggör för företagare att skapa riktiga jobb. För Sverige behöver fler jobb och jobben blir fler när företag startar och växer och när arbetsgivare vågar anställa. Fyra av fem jobb skapas av företag med under 50 anställda. Folkpartiet liberalerna har drivit på för att förbättra företagsklimatet i form av sänkt bolagsskatt vilket gett bättre investeringsklimat. RUT- och ROT-avdragen har gjort svarta jobb vita och skapat utrymme för fler företag att växa och utvecklas. Regelbördan har minskat bland annat genom avskaffad revisionsplikt för små företag och förenklade redovisningsregler. Det har blivit billigare att anställa. Dessvärre kommer denna positiva utveckling att stanna av med regeringens politik, vilket får konsekvenser för jobb och företagande. Regeringen ökar marginalskatterna kraftigt. Skatten höjs på bensin, på ROT- och RUT-tjänster, på äldre som arbetar och på :37

2 yngre som arbetar. Jobbskatteavdraget trappas av och regeringen begränsar uppräkningen av skiktgränsen för den statliga inkomstskatten. Konsekvenserna av regeringens skattepolitik är färre jobb och sämre villkor för företag att starta och växa. Det syns redan när det gäller RUT-branschen, där tillväxten helt stannat av på grund av regeringens försämringar avseende RUT-avdraget. Globaliseringen främjar tillväxt, effektivitet och positiva strukturförändringar. Öppenhet och handel med vår omvärld är grunden för en välmående demokrati och marknadsekonomi. Vi ska fortsätta riva handelshinder samtidigt som vi värnar konsumentskydd och miljö. Sverige ska vara pådrivande för ett ambitiöst transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan EU och USA. Om jobben ska bli fler måste Sverige fortsätta att vara öppet gentemot omvärlden. Svensk export motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP. Ett exportberoende land som Sverige bygger sitt välstånd genom öppenhet och handel. Samtidigt ställer det krav på svenska företag att kunna möta konkurrensen på en global marknad. Mer problematiskt är att svenska företag utmanas från politiskt håll i form av regeringens höjda skatter och sämre investeringsklimat. Byråkratiska regler och höga skatter gör att vissa företag väljer att flytta sin verksamhet från vårt land. Varje regelkrångel slår direkt mot lönsamheten. Regelkrångel, inte minst inom skatteområdet, är något som orsakar extra arbete för företagare och som hindrar tillväxt. Därför behövs en ny plattform där företagare lämnar in uppgifter en gång på en plats, och att uppgifterna därefter slussas till relevant myndighet. Företag ska drivas av entreprenörer som tar risker och skapar välstånd, inte av offentliga aktörer som skapar osund konkurrens på marknaden. Folkpartiet liberalerna vill att den offentliga sektorn ska ansvara för vår gemensamma välfärd, inte driva företag. För undantag från denna huvudregel krävs att företaget svarar för ett uppenbart samhällsintresse, t.ex. Systembolaget. För att företag ska kunna starta och växa finns behov av riskkapital. Företags finansiering ska ske med privat kapital men statligt riskkapital kan behövas för att komplettera det privata kapitalet. Folkpartiet liberalerna ifrågasätter dock dagens system med statligt riskkapital som inte fungerar tillfredsställande eftersom det bland annat tränger undan det privata riskkapitalet i stället för att vara marknadskompletterande. Det statliga riskkapitalet behöver reformeras och effektiviseras så att det i högre grad kompletterar privat riskkapital. Vi ser gärna en så kallad fond-i-fond-lösning, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag. Särskilt viktigt är att stötta företag med stor tillväxtpotential i ett tidigt skede. 2

3 Vi måste få fler små företag att växa, utvecklas och anställa fler. Almi har framgångsrikt arbetat med insatser för företag i tidiga utvecklingsskeden. Dessa insatser behöver därför växlas upp ytterligare. Med start 2016 anslår Folkpartiet liberalerna ytterligare 20 miljoner kronor på anslag 1:22 för att förstärka innovations- och tillväxtfinansieringen av Almi. Verksamt.se erbjuder en samlad service för att den som driver eller vill driva företag på en och samma plats ska kunna nå information från flera myndigheter. Företagare kan också på Verksamt.se enkelt lämna in uppgifter till flera myndigheter samtidigt. Det är avgörande att det offentliga fortsätter att förenkla för företag och företagare i deras myndighetskontakter. För att bygga ut Verksamt.se i syfte att tillgängliggöra mer information, öka möjligheterna att lämna information och få fler myndigheter att ansluta sig till webbplatsen avsätter Folkpartiet liberalerna 20 miljoner ytterligare per år på anslag 1:5. Ett nystartat företag har sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner men har behov av att kunna attrahera kvalificerad personal på annat sätt. För att underlätta för mindre företags rekrytering av kompetenta personer vill vi göra det enklare och billigare att erbjuda anställda delägarskap och incitamentsprogram. Det handlar såväl om företagens kostnader som skattevillkoren för enskilda personer. Det finns mycket att göra för att förbättra förutsättningarna för Sveriges företag. Åtgärder för att halvera tiden det tar att starta ett företag samt sänkt krav på aktiekapital är prioriterade. För att underlätta för att fler ska starta företag vill vi sänka kravet på aktiekapital från kronor till kronor. Det är positivt att regeringen går vidare med Alliansens förslag på ett högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Samtidigt är det djupt oroande att regeringen höjer skatten på jobb och företagande. Det hämmar tillväxten och skadar jobbtillväxten. Regeringen satsar på innovationsråd, nyindustrialiseringsstrategi och en så kallad aktiv näringspolitik. Folkpartiet liberalerna ifrågasätter hur verkningsfulla dessa insatser kommer att vara. Vad svenska företag behöver är mindre, inte mer, inblandning av politiken och det offentliga. Svenska företag behöver långsiktiga förutsättningar för ett mer innovativt och kreativt näringsliv i Sverige. Det handlar om villkoren för entreprenörskap, företagande samt forskning och utveckling. Det handlar om nivåer på skatter men också förutsättningarna för en stabil och konkurrenskraftig energiförsörjning som nu utmanas av regeringen. Även viktig infrastruktur såsom Bromma flygplats är avgörande för svenskt företagande. Därmed avvisar Folkpartiet liberalerna regeringens ökade anslagsnivåer avseende anslag 1:5. Vidare avvisas höjningen av anslag 1:7 samt 195 miljoner kronor på anslag 1:2. 3

4 Folkpartiet liberalerna föreslår att PLO-uppräkningen för åren justeras på samma sätt som för innevarande budgetår. På detta utgiftsområde påverkas anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:8 och 1:15. Tabell 1. Anslagsförslag 2016 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (FP) 1:1 Verket för innovationssystem :2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling :3 Institutens strategiska kompetensmedel :4 Tillväxtverket :5 Näringslivsutveckling :6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 1:7 Turistfrämjande :8 Sveriges geologiska undersökning :9 Geovetenskaplig forskning :10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar :11 Patentbesvärsrätten :12 Bolagsverket :13 Bidrag till terminologisk verksamhet :14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien :15 Konkurrensverket :16 Konkurrensforskning :17 Upprustning och drift av Göta kanal :18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag :20 Avgifter till vissa internationella organisationer :21 Finansiering av rättegångskostnader :22 Bidrag till företagsutveckling och innovation :1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 2:2 Kommerskollegium :3 Exportfrämjande verksamhet :4 Investeringsfrämjande :5 Avgifter till internationella handelsorganisationer :6 Bidrag till standardiseringen Summa Specificering av anslagsförändringar 1:1 Verket för innovationssystem :2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling :3 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling :2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel :4 Tillväxtverket :5 Näringslivsutveckling

5 Said Abdu (FP) Maria Weimer (FP) Erik Ullenhag (FP) Tina Acketoft (FP) Emma Carlsson Löfdahl (FP) Christer Nylander (FP) Birgitta Ohlsson (FP) 5

Relevanta dokument

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3456 av Said Abdu m.fl. (L) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt