Vårt yttrande följer betänkandets disposition och berör de delar av utredningen som är av störst vikt för RBU:s medlemmar.
|
|
- Lars-Göran Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Socialdepartementet Stockholm Remiss Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) är en organisation som främst inriktar sig på barn- och familjefrågor. Förbundets medlemmar är barn och ungdomar med funktionsnedsättning och deras familjer. Förbundet har ca medlemmar. Förbundet, som grundades 1955, företräder familjer med barn och unga med adhd, cerebral pares (cp), flerfunktionshinder, kortväxthet, medfödd benskörhet (osteogenesis imperfecta, oi), muskelsjukdomar, plexus brachialis, Prader-Willis syndrom, ryggmärgsbråck och hydrocefalus. Vårt yttrande följer betänkandets disposition och berör de delar av utredningen som är av störst vikt för RBU:s medlemmar. 1
2 Inledning LSS och LASS har inneburit en fantastisk förändring av livsvillkoren för barn och ungdomar med rörelsehinder. Genom de insatser som följer av lagarna skapas förutsättningar för barnen och ungdomarna att delta i lek, fritidsaktiviteter och andra aktiviteter som är grundläggande för alla barns livskvalitet. Insatserna möjliggör också för barnen att utvecklas till självständiga individer samtidigt som de bidrar till att minska det utanförskap som är vanligt för barn och ungdomar med rörelsehinder. Betydelsen av en väl fungerande LSS kan inte överskattas. 4 Rätten till stöd och service 4.1 Behövs LSS som rättighetslag? Utredningen föreslår att LSS ska finnas kvar som en rättighetslag för personer med omfattande stödbehov till följd av stora och varaktiga funktionsnedsättningar. Detta är bra. Alternativet hade inneburit en återgång till ett samhällsstöd med betydligt lägre ambitioner och en oacceptabel försämring av livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. RBU understryker vikten av att de syften och mål som uttrycks i 5-7 i dagens LSS inte stannar vid vackra ord utan att de verkligen genomsyrar alla verksamheter med LSS som grund. Trots att man alltså föreslår oförändrat höga ambitioner med LSS så tvingas vi konstatera att utredningen samtidigt innehåller förslag som kan komma att allvarligt försämra livsvillkoren för och barn och unga med funktionsnedsättningar och deras familjer. Detta gäller i hög grad avskaffandet av insatsen personlig assistans för de personer som har grundläggande behov som understiger 20 timmar per vecka. RBU:s syn på detta utvecklas under avsnitt 6.3. Det är de faktiska behoven som måste styra insatser och beslutsfattande, inte samhällets ekonomi. Lagarna ger rättigheter oberoende av ekonomi. Det måste också, på ett helt annat sätt än idag, genomsyra verksamheten i de instanser som fattar beslut om insatser till barn med funktionsnedsättningar. Bland RBU:s medlemmar finns tyvärr en känsla av att lagstiftningens viktiga portalparagrafer alltmer hamnar i skuggan av en fyrkantig och restriktiv tolkning och tillämpning av LSS. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever att det är samhällets ekonomi som styr när det ska beslutas om insatser till barnet, inte barnets verkliga behov av stöd. 4.2 LSS en lag om sociala tjänster RBU stöder utredningens förslag. 2
3 4.3 Vilka syften och mål ska lagen ha? RBU stöder utredningens förslag om att tydliggöra lagens syften, mål, inriktningar och kvalitetsnivåer. RBU välkomnar också utredningens idéer om en uppgradering av kvalitetskrav vid insatser som ges enligt socialtjänstlagen till personer med funktionsnedsättning. Detta förutsätter naturligtvis att det inte handlar om en sänkning av ambitionsnivån i LSS. När det gäller de syften, mål, inriktningar och kvalitetsnivåer som idag gäller enligt LSS är det tyvärr vår uppfattning att det finns stora brister i hur dessa viktiga grundbultar i lagen uppfattas och tillämpas i kommunernas beslutsfattande om insatser. Vi vill därför framhålla nödvändigheten av en genomgripande nationell utbildningsinsats riktad till alla som arbetar med LSS. Vi utvecklar detta under avsnitt Personkretsen RBU:s uppfattning är lagens personkrets egentligen borde kunna definieras oberoende av speciella diagnoser, men har inga invändningar mot utredningens förslag. 4.5 Ett barnperspektiv i LSS RBU välkomnar förslaget att stärka barnens ställning i LSS. Att barnperspektivet stärks och tydliggörs är bra. Barnkonventionen ger barn rätt att framföra sina åsikter, att fritt få säga vad de tycker i frågor som gäller dem. Det handlar om rätten till integritet och inflytande över sitt eget liv. Det är viktigt att värna om den rätten för barn med funktionsnedsättningar som har många vuxna omkring sig som fattar beslut om träning, behandling, operationer, hjälpmedel, anpassning, assistans och så vidare. Barn med funktionsnedsättningar blir mer beroende av samhällets insatser och därmed mer granskade än andra barn. Det är ofrånkomligt, de som ska ge stöd till barnet och familjen måste ha insyn i barnets liv. Men det kräver att handläggare och personal ställer sina frågor med inlevelse och hänsyn till barnets och familjens integritet, och att de lyssnar på svaren och respekterar dem. Det är oundvikligt att barn med rörelsehinder har fysisk kontakt med många olika personer eftersom de behöver hjälp med träning, behandling, förflyttning och personlig service. Den kontakten måste ske med full respekt för barnens integritet och för deras rätt att vara med och bestämma vem som ska få vara nära dem. 3
4 Barn som inte kan tala eller har svårt att formulera sig har också en rättighet att uttrycka sin åsikt. De måste få tillgång till hjälpmedel, ett bra bemötande och pedagogiska metoder som hjälper dem att kommunicera med sin omgivning. Det måste också finnas människor i barnets närhet som har kunskap om barnets sätt att uttrycka sig och har tid att låta barnet tala i sin takt och på sina villkor. Barns rätt att komma till tals innebär inte att barn kan eller ska bestämma allt i sitt liv. Föräldrar till barn med rörelsehinder har samma ansvar för sina barn som alla föräldrar. Det är föräldrarna som avgör vad som är bäst för barnet med tanke på barnets ålder och mognad, samtidigt som de måste lyssna till vad barnet tycker och tänker om sitt liv och sitt behov av hjälp och ta hänsyn till barnets åsikter. Det är inte säkert att barnets och föräldrarnas intressen och behov alltid är desamma. Ibland kan föräldrarna behöva avlösning även om barnet inte vill eller förstår det. Och på samma sätt kan barnets intresse ibland se annorlunda ut än föräldrarnas. Då är det viktigt att se till hela familjens behov. Att barn allt oftare är med på möten som handlar om dem själva är bra, det är att visa barnen respekt. Men det kan vara mindre lämpligt när föräldrar behöver beskriva i vilka situationer barnet själv inte klarar sig eller vilka problem barnet har. Ibland behövs det möten utan barnen för att vuxna inte ska sitta och prata över huvudet på dem. Då får föräldrarna också tillfälle att förklara varför barnens och deras bild av verkligheten inte alltid är riktigt densamma. På samma sätt kan det finnas tillfällen då barnet själv bör ha möjlighet att utan förälderns närvaro träffa en handläggare. Inte minst gäller detta barn i tonåren som precis som alla tonåringar kan ha frågor man vill dryfta utan en förälder över axeln. Detta är en viktig del av frigörelsen och ska naturligtvis uppmuntras. Men ytterst måste det vara vårdnadshavaren som bestämmer vem barnet ska träffa, precis som för alla barn. Vi vänder oss därför mot utredningens förslag om att regeringen bör överväga att i LSS införa en bestämmelse som ger handläggare rätt att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke i utredningar om insatser. Det är stor skillnad på utredningar som görs med anledning av misstanke om att ett barn far illa eller är utsatt för brott och utredningar om insatser enligt LSS. Vårdnadshavaren är och 4
5 måste vara barnets främsta företrädare när det handlar om att tillgodose barnets behov. Det är en sak om man bryter den principen för alla barn och ger samhällsföreträdare rätt att ifrågasätta förälderns omdöme i alla sammanhang. Men vi kan inte acceptera att man underkänner omdömet hos just föräldrar till barn med funktionsnedsättningar som söker insatser enligt LSS. RBU välkomnar förslaget att införa krav på registerkontroll för personliga assistenter och annan personal i LSS-verksamhet som arbetar med barn. Vi instämmer i utredningens resonemang och förslag om att vårdnadshavare bör undantas från denna kontroll. Ett barn som lever i en familj är ingen isolerad individ. Ändå ges insatser till barn med funktionsnedsättning ofta utan tanke på hur den övriga familjen påverkas. Detta kan leda till helt onödiga påfrestningar för familjen. Vi vill därför framhålla vikten av att också den övriga familjens behov beaktas vid beslut om insatser till barn med funktionsnedsättning. 4.6 Prioriterade utvecklingsområden inom och utom LSS RBU instämmer i utredningens syn på nödvändigheten av konkreta åtgärder för att långsiktigt säkerställa kompetensen inom funktionshinderområdet. En satsning på kompetensutveckling skulle förslagsvis omfatta bakgrunden till lagen, på vilket sätt lagen skiljer sig från annan sociallagstiftning och vad det verkligen innebär när en lag stadgar att alla människor har rätt till full delaktighet i samhället och goda livsvillkor oavsett funktionsnedsättning. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar känner sig ofta ifrågasatta och misstrodda när man begär insatser från samhället. Så får det inte vara. Vi kan inte nog betona vikten av att de som har att utreda och besluta om insatser enligt LSS har en bra kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med ett barn med funktionsnedsättning. Detta är helt avgörande för att utredningar och beslut ska bli bra. I en stor enkätundersökning som låg till grund för RBU:s årsrapport 2008 ansåg färre än en tredjedel av de svarande föräldrarna att förståelsen var tillräcklig hos kommunens och Försäkringskassans handläggare. Och på frågan om vad som är viktigast att förbättra svarade de flesta just kunskapen och förståelsen hos handläggarna. 5
6 Ett exempel på bristande kunskap hos handläggare är begreppet föräldraansvar. Fortfarande är det en utbredd missuppfattning att föräldraansvaret är större för föräldrar till barn med funktionsnedsättningar än andra föräldrar. Så är det inte. Föräldraansvar innebär ett ansvar att se till att barnet får sina behov tillgodosedda, exempelvis genom att barnet får del av de stödinsatser som det behöver. Men istället begränsas insatser med svepande hänvisningar till just föräldraansvar. 4.7 Tillsyn, uppföljning och utvärdering RBU delar utredningens bedömning. 5 Huvudmannaskap för stöd och service 5 Huvudmannaskap för stöd och service RBU stöder utredningens förslag. 6 Personlig assistans 6.3 Behov Utredningen föreslår ett avskaffande av personlig assistans för de personer som har mindre än 20 timmars grundläggande behov per vecka. RBU motsätter sig bestämt detta. Förslaget riskerar att drabba många barn och unga med funktionsnedsättning särskilt hårt. Anledningen till att särskilt många barn riskerar att förlora sin personliga assistans är att barnens hjälpbehov under en stor del av dygnet ofta är tillgodosett på annat sätt. Det gäller bland annat tid som tillbringas i skola eller fritidsverksamhet, där man kan ha en elevassistent, men behoven av personlig assistans under exempelvis kvällar och helger kan vara väl så stort. Motsvarande kan gälla för vuxna personer som dagtid deltar i daglig verksamhet. Eftersom hjälpbehovet är tillgodosett dagtid kan det bli svårt att komma upp i de 20 timmars grundläggande behov som krävs för att kunna få personlig assistans på fritiden. För att kompensera för borttagandet av assistans upp till 20 timmar föreslår utredningen en ny insats, personlig service med boendestöd. Den nya insatsen är endast mycket löst skisserad i utredningen och det är därför svårt att värdera betydelsen av den. Men ingenting av det som sägs i utredningen om den nya insatsen antyder att man har haft barn med funktionsnedsättning och deras familjers behov i tankarna. Insatsen framstår tvärtom inte alls 6
7 vara utformad för att svara mot de behov som barn med funktionsnedsättningar och deras familjer har. En konsekvens av att gå vidare med utredningens förslag i denna del med ett avskaffande av rätten till personlig assistans för dem vars grundläggande hjälpbehov understiger 20 timmar per vecka skulle när det gäller barn med assistans innebära en minskad frihet och självständighet. Personlig assistans är utan tvivel den mest värdefulla insatsen som samhället idag erbjuder barn med rörelsehinder. Tack vare den personliga assistansen kan barnen delta i lek och andra aktiviteter som är grundläggande för alla barns livskvalitet. Genom personlig assistans får också barnen möjlighet att utvecklas till självständiga individer och den personliga assistansen har även en avgörande betydelse för hela familjens livssituation. Ett avskaffande av assistans för barn gör nämligen inte att behoven försvinner. Vi vet att det skulle innebära en övervältring av arbete på föräldrar och andra anhöriga som redan idag är mycket hårt pressade. När föräldrar tvingas rycka in istället för assistenter motverkas dessutom barnets frigörelse. Allt detta är helt oacceptabelt och vi utgår från att förslagets konsekvenser som vi har beskrivit i denna del helt enkelt har förbisetts av kommittén och att förslaget i en kommande proposition är omarbetat så att dessa effekter inte uppstår. Vi motsätter oss förslaget att avskaffa det grundläggande behovet som avser annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. Vi delar inte utredningens uppfattning att detta behov i praktiken har kommit att avse tvångsåtgärder riktade mot den enskilde. Utredningens egna undersökningar visar att nästan 20 procent av de som nybeviljats assistans har detta behov. Utredningen bedömer att omkring en femtedel av dessa skulle förlora sin personliga assistans om detta grundläggande som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade togs bort. Det kan vi inte acceptera. Förslaget att man innan beviljande av dubbel assistans alltid ska pröva om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel istället är vi försiktigt positiva till. Många av de situationer där dubbel assistansbemanning idag ges torde dock vara svåra att kompensera med hjälpmedel eftersom det ofta handlar om lyft och förflyttningar i miljöer utanför hemmet där hjälpmedel helt enkelt inte är ett realistiskt alternativ. Vi ställer oss alltså tveksamma till att förslaget, om det genomförs, verkligen kommer att kunna spara så många dubbelassistanstimmar i framtiden, men har inga principiella 7
8 invändningar emot det. Detta gäller självklart under förutsättning att hela behovet faktiskt kan tillgodoses lika väl med hjälpmedel. Att förslaget ska kunna genomföras på ett bra sätt förutsätter därför att bostadsanpassning och hjälpmedelsförsörjning fungerar på ett bättre sätt än idag och här kan vi känna ett visst mått av oro. Förslagets genomförande förutsätter en upprustning av nämnda områden. När det gäller utredningens förslag om en enhetlig modell för bedömning för behovsbedömning är RBU:s principiella uppfattning att likvärdiga bedömningar självklart är bra och en förutsättning för rättssäkerhet. Men problemet med utredningens förslag är att det bakomliggande syftet är att spara 2,1 miljarder kronor årligen genom en mer restriktiv bedömning. Likvärdiga bedömningar förväntas alltså betyda mer restriktiva bedömningar. RBU kan inte acceptera detta. Utredningen förväntar sig att man genom enhetliga och restriktivare behovsbedömningar ska kunna sänka det genomsnittliga antalet beviljade timmar från 106 till 100 per vecka. Detta kan möjligen av någon tyckas vara en måttlig sänkning om det vore så att den fördelade sig jämnt över alla berättigade. Men så blir ju inte utfallet. RBU befarar att effekten av förslaget, tillsammans med förslaget om ett golv på 20 timmars grundläggande behov, istället kommer bli att många helt förlorar sin personliga assistans. Vi har redan sett skrämmande exempel på hur Försäkringskassans allt snävare behovsbedömningar gjort att personer med omfattande behov förlorat sin personliga assistans. Särskilt när det gäller barn och ungdomar vänder vi oss bestämt emot uppfattningen att det idag skulle vara allt för många som har personlig assistans beviljad. 6.4 Utförande och kvalitet RBU stöder utredningens förslag. 6.5 Ersättning Utredningen föreslår att kostnaden för vikarier ska räknas in i schablonen och motsvara 0,7 % av lönesumman. Vi befarar att detta är en för låg nivå för att täcka de faktiska kostnaderna för ordinarie assistents sjukdom. Den föreslagna procentsatsen grundar sig på kostnaden för en försäkring som arbetsgivare kan teckna genom Försäkringskassan. Försäkringen täcker dock endast sjuklön först från fjärde dagen. Det är viktigt att komma ihåg att personlig assistans på flera sätt skiljer sig från andra verksamheter. En viktig skillnad är att det inte, som i många andra verksamheter, är möjligt 8
9 att under en tid vara underbemannad. Assistenten arbetar oftast ensam och när denne inte kan arbeta måste behovet ersättas. Saknas det ekonomisk möjlighet att ersätta en assistent med en annan vet vi att det typiskt sett blir anhöriga som tvingas rycka in utan betalning. Den negativa konsekvensen blir då dubbel: Minskat oberoende för den assistansberättigade och ökad börda för anhöriga. Vi förordar därför en lösning där staten kompenserar för de faktiska sjuklönekostnaderna. 7 Insatser och uppgifter för kommuner och landsting För RBU:s medlemmar är personlig assistans den enskilt viktigaste insatsen i LSS. Men det finns fler insatser som har avgörande betydelse för möjligheterna att leva som andra. Vi hade därför önskat att utredningen ägnat större uppmärksamhet åt de övriga nio insatserna. Vår erfarenhet är att det finns en restriktiv inställning i kommunerna när det gäller att bevilja andra insatser till den som är beviljad personlig assistans. Detta är en felaktig tolkning av lagen. Mångfalden av insatser finns för att insatserna har olika syften, inte för att de skulle utgöra någon sorts stege där vissa insatser konsumeras av andra som anses ha större dignitet. Inte minst har vi sett hur beviljad personlig assistans ofta används som ett argument för att avslå ansökningar om korttidsvistelse och avlösarservice. Detta är en begränsning av lagen som måste upphöra. 7.3 Insatser med beslut om boende RBU stöder utredningens förslag. 7.4 Stöd och service i ordinärt boende Utredningen föreslår en ny insats i LSS. Den benämns personlig service med boendestöd Insatsen är som vi har nämnt under avsnitt 6.3 inte alls utformad med tanke på barns behov. Den rymmer inte heller samma frihet och inflytande som personlig assistans. Insatsen kan säkert ha kvaliteter som ett komplement till personlig assistans. Men det är omöjligt för RBU att acceptera denna insats som en ersättning för personlig assistans. 7.5 Sysselsättning En insats i LSS utmärker sig genom att den endast omfattar en del av lagens personkrets. Det gäller daglig verksamhet som man inte har rätt till om man tillhör grupp 3 i personkretsen. RBU har länge arbetat för att hela personkretsen ska ges rätt till lagens alla insatser. Dessvärre ser vi att utredningen inte innehåller något sådant förslag. Idag är väldigt många unga 9
10 människor med rörelsehinder helt utan sysselsättning och hänvisade till livets åskådarplats. Det är oacceptabelt. Bestämmelserna i 15 LSS och 5 kap 7 socialtjänstlagen om kommunens skyldighet att medverka till att ge den enskilde med funktionsnedsättning en meningsfull sysselsättning har tyvärr visat sig vara långt ifrån tillräckliga för att dessa för den enskilde otroligt betydelsefulla frågor ska tas på allvar. Utredningens förslag om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera behovet av meningsfull sysselsättning i form av daglig verksamhet för hela personkretsen är ändå ett välkommet steg på vägen och RBU ser fram emot att i det arbetet bidra med våra erfarenheter. 7.6 Personligt stöd och individuell planering RBU välkomnar förslaget om att alla som tillhör LSS vid beslut om en kommunal insats ska erbjudas en individuell plan. Rätt använd kan en individuell plan vara en stor hjälp för alla som på olika sätt är involverade i insatser till den enskilde. Vi anser att en individuell plan i högre utsträckning än idag ska ses som ett verktyg för den enskilde att utöva det inflytande över insatsernas utformning som LSS ger. Utredningen refererar på sidan 664 RBU:s undersökning om hur föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever samhällets stöd. Undersökningen visar tydligt att föräldrarnas alla kontakter med olika handläggare och myndighetspersoner, samt samordning kring olika insatser upplevs som en väldigt stor börda. Föräldrarna efterfrågar mycket samstämmigt hjälp av en person som kan avlasta dem mycket administration och fungera som en länk till samhällets stöd. RBU har lämnat ett konkret förslag om att ge varje familj rätt till en koordinator. Vi uppmanar regeringen att i det fortsatta arbetet med denna utredning, men även i samband med uppföljning av föräldrastödsutredningen (SOU 2008:131), särskilt titta på hur samhällets stöd kan förbättras till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. För Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Agnetha Mbuyamba Förbundsordförande Henrik Petrén Förbundsjurist 10
Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102)
RBU YTTRANDE Riksförbundet för Rörelsehindrade 2009-02-26 Barn och Ungdomar Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen (SOU 2008:102) Riksförbundet
Läs merDiskriminering och kränkande behandling av barn med funktionsnedsättning. Barnrättsdagarna 14 april 2015
Diskriminering och kränkande behandling av barn med funktionsnedsättning Barnrättsdagarna 14 april 2015 RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar Agnetha Vikenger, förbundsordförande Lotta
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merRemissvar på förslag till ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRS KOLA, FRITID OCH FUN KTIONSHINDER TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 006-566/2008 SID 1 (7) 2008-11-03 Handläggare: Carina Bessner Telefon: 08 508 03 341 Till
Läs merESLÖVS KOMMUN PROTOKOLL 5 (23) Vård- och omsorgsnämnden
ESLÖVS KOMMUN PROTOKOLL 5 (23) Vård- och omsorgsnämnden 2008-12-17 84 REMISS: LSS-UTREDNINGENS SLUTBETÄNKANDE SOU 2008:77 Ärendebeskrivning LSS-utredningen har under hösten lämnat sitt slutbetänkande Möjlighet
Läs merRBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet
RBU:S MÅL Alla har rätt att maxa livet RBU accepterar inga orättvisor Barn med funktionsnedsättning har precis samma rätt till ett bra liv och möjlighet att utvecklas som alla andra, för att så småningom
Läs merMöjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)
Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från
Läs mer2009-01-08. /LMG Ledning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO. 451 81 UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen 1
1 (6) HANDLÄGGARE Avdelningschef Lena Mossberg Socialdepartementet 103 33 Stockholm TELEFON 0522-69 70 51 lena.mossberg@uddevalla.se Remissyttrande Dnr S2008/7126/ST Betänkandet SOU 2008:77, Möjlighet
Läs merRBU:s ideologiska grund; kortversionen
RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.
Socialförvaltingen Eva A Lindholm Datum Sid 2009-03-17 Dnr 1 (5) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I yttrandet
Läs merDemensförbundet. Bakgrund 2009-02-06. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
1 Demensförbundet 2009-02-06 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merDessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.
1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet
Läs merStärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen
Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merOm personlig assistans för barn
Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning
Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samh pol avd/kjell RautioAdm enhbarbro de Lisle 2009-02-02 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: kjell.rauto@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM MÖJLIGHET
Läs merPersonlig assistans enligt LSS
SVENSKA PM 1 (6) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-01-31 Vård och Omsorg Ingrid Söderström Personlig assistans enligt LSS Vad är personlig assistans enligt LSS? Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 sid.63) framgår
Läs merYttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.
Sociala enheten Yttrande 2009-01-30 sid 1 (5) 700-28404-2008 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs merMEDLEM I RBU. Få råd, tips och vägledning
MEDLEM I RBU Få råd, tips och vägledning Har du ett barn med rörelsehinder? Kunskap och rådgivning till dig som är medlem Som medlem i RBU kan få juridisk rådgivning av förbundets jurister. Har du andra
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merSTÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PERSONAL- OCH KANSLIAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-12-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer
Läs merLåt oss förverkliga drömmar
Låt oss förverkliga drömmar Om att testamentera eller lämna en gåva till Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU. Barn med rörelsehinder är i första hand barn. Att testamentera till RBU
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merStöd för personer med funktionsnedsättning
Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merYttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)
090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet
Läs merEtt gott och självständigt liv. Stöd och service enligt LSS-lagen. Linköpings kommun linkoping.se
Ett gott och självständigt liv Stöd och service enligt LSS-lagen Linköpings kommun linkoping.se Stöd och service enligt LSS-lagen Du som har stora och varaktiga funktionsnedsättningar har enligt lag rätt
Läs merYTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30
YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merBorgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Remissen besvaras med hänvisning till vad som sägs i stadens promemoria.
PM 2018:26 RVI (Dnr 110-2030/2017) Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 16 februari 2018 Borgarrådsberedningen
Läs merYttrande över slutbetänkande av LSS-kommittén från FUB Borlänge
Socialdepartementet, 103 33 STOCKHOLM Yttrande över slutbetänkande av LSS-kommittén från FUB Borlänge SOU 2008:77 En övergripande känsla man får av utredningsförslaget är att det innehåller mycket lite
Läs merMöjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merRiktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS
Riktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS Fastställd av kommunstyrelsen 2017-15-29, 196 HK2200,
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är
Läs merLSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merMöjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
Omsorgsnämnden Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att som eget yttrande
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sida Vad är LSS?... 3 Insatser enligt LSS... 4 De tio insatserna... 6 Övrigt... 8 Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
Läs merInformation om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS
Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa
Läs merVÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS
VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser
Läs merInformationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.
Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som
Läs merI l) ~ landstinget 103 33 STOCKHOLM
I l) ~ landstinget DALARNA 237 Datum BeleckningJdiarienr 1(6) Ert datum Er beteckning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service
Läs merVÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs mer2009-02-06 ALL 2008/121. Huvudkontoret Generaldirektör Greger Bååth Mobiltelefon: 070-314 39 04. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
2009-02-06 ALL 2008/121 Huvudkontoret Generaldirektör Greger Bååth Mobiltelefon: 070-314 39 04 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer
Läs merNy lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning - remissyttrande
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2008-10-21 SDN 2008-11-27 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merOm mänskliga rättigheter- Om barns rättigheter- Om barnets rätt till sin personlig assistans
Om mänskliga rättigheter- Om barns rättigheter- Om barnets rätt till sin personlig assistans Vad gör IfA? Intressegruppen för Assistansberättigade Intressepolitik Stöd till enskilda medlemmar Stöd till
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merLättläst sammanfattning
Lättläst sammanfattning Utdrag ur betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, SOU 2018:88, sidor 43-68 Kort om utredningens förslag Vi föreslår en ny lag: lag om stöd och service
Läs merOm personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till
Läs merPersonlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE. jonkoping.se
Personlig assistans TILLSAMMANS FÖR ATT FRÄMJA HÄLSA OCH INFLYTANDE I VARJE MÖTE jonkoping.se I område personlig assistans i Jönköpings kommun arbetar vi tillsammans med dig för att främja hälsa och inflytande
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens
Läs merYttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp med andning och sondmatning (S2019/00767/FST)
Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2019-04-17 Arbetsgivarföreningen KFO Box 16355 103 26 Stockholm Besöksadress Klara Södra Kyrkogata 1 Stockholm Yttrande över remitterad promemoria om behov av hjälp
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merINFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service
Läs merAssistansersättning - hjälp med andra personliga behov
Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.
Läs merVad säger lagarna och hur kan de användas?
Vad säger lagarna och hur kan de användas? Socialförsäkringssystemet Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen ------------- + LSS Samhälle med mångfald som grund Full delaktighet i samhällslivet Jämlikhet
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994
Läs merHFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning
2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande
Läs merMöjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. LSS-kommittèns slutbetänkande, SOU 2008:77.
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. LSS-kommittèns slutbetänkande, SOU 2008:77. Kompis Assistans
Läs mer17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST
17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning
Läs mersenaste dagarna har vi genom medierna fått höra om Selma, nio månader, och om
Stockholm 2018-08-26 Rädda assistansen! Nästan varje vecka ser vi exempel i media på barn och vuxna som nekats eller blivit av med sin assistans, och de som hamnar i tidningen är bara toppen på ett isberg.
Läs merInformation om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS
Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Verksamheten Funktionsnedsättning Stöd och Service (FuSS) enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) FuSS-verksamhetens
Läs merYttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)
Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs
Läs merMöjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
Arkivbeteckning 1(7) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Länsstyrelsen i är en av fyra
Läs merBetänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering
YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet
Läs merLSS. Lättläst version
LSS Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller
Läs merinformation om LSS VERKSAMHETEN
information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merInformation om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178
Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du
Läs merFastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
Läs mer* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för
* Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som
Läs merTill dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS. Hjo kommun
Till dig som söker eller har insatsen Personlig Assistans enligt LSS Hjo kommun Till personer som vill veta mer om insatsen personlig assistans I den här broschyren informerar kommunen om insatsen personlig
Läs merÖvertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen
Läs merALLA HAR EN PLATS I RBU. Olika diagnoser, samma kamp
ALLA HAR EN PLATS I RBU Olika diagnoser, samma kamp Barn är alltid barn Barn med funktionsnedsättning är i första hand just barn. De är precis som alla andra barn individer som växer upp med olika behov
Läs merTjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad
Läs merLSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade
Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen
Läs mer