Efterbehandling av förorenade områden

Transkript

1 Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering Manual efterbehandling utgåva

2 Kvalitetsmanual för arbetet med förorenade områden NATURVÅRDSVERKET

3 Kvalitetsmanualen är avsedd för pärm med 31 flikar. Den kommer att uppdateras och kompletteras med nytt material. För uppdateringar och senaste utgåva, se Alla ändringar och kompletteringar listas vartefter på denna sida. Uppdatering nr Kapitel Flik nr. Datum 1 = utgåva 2 alla i utgåva 2 Flik 14, sidan = utgåva 3 2-6, 20, = utgåva Beställningar Ordertelefon: Orderfax: E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: (växel) Internet: Postadress: Naturvårdsverket Stockholm ISBN pdf ISSN Omslagsfoton: Jungnerholmarna, Mönsterås kommun: Lars Blomgren, Claus Kempe Naturvårdsverket 2008 Tryck: CM Gruppen AB 2

4 Förord I denna manual redovisas ett övergripande kvalitetssystem för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering av förorenade områden. Manualen omfattar all verksamhet från inventering till genomförande och uppföljning av enskilda projekt. Syftet med systemet är att ange regler för hanteringen av efterbehandlingsprojekt och annan efterbehandlingsverksamhet som får bidrag från Naturvårdsverket. Reglerna anger krav på resultat och redovisning i olika skeden som underlag för beslut om bidrag samt villkor för bidragen. Kraven skall vara styrande för det arbete som genomförs i de enskilda verksamheterna och projekten samt trygga att det underlag som används för bidragsbesluten är av sådan kvalitet att säkra prioriteringar och bedömningar kan göras. Kraven skall kunna utgöra underlag för revision av verksamheter och projekt. Manualen riktar sig främst till länsstyrelserna och de kommuner eller andra myndigheter som tar på sig huvudmannaskap för utredning och genomförande av efterbehandlingsprojekt samt konsulter och entreprenörer som dessa anlitar. Den riktar sig också till aktörer inom efterbehandlingsverksamheten som svarar för bl.a. ansvarsutredningar och inventeringar. För Naturvårdsverket utgör den en del av de interna rutinerna, kvalitetssäkringen och miljöledningen. Systemet hör samman med och baseras delvis på Naturvårdsverkets vägledning 4803, Efterbehandling av förorenade områden, vägledning för planering och genomförande av efterbehandlingsprojekt. Även i övrigt hänvisas i stor utsträckning till vägledningar som givits ut av verket. Stockholm i juni

5 4

6 INNEHÅLL Kvalitetsmanual för arbetet med förorenade områden Flik 1 Inledning Processbeskrivning DEL I Flik 2 Bidragssystemet Flik 3 Statsbidrag till efterbehandling av förorenade områden och medel för länsstyrelserna tillsynsarbete Flik 4 Regionala program och ansökan om bidrag Flik 5 Villkor i samband med ansökan om bidrag och tillsynsmedel Flik 6 Ekonomihantering Flik 7 Verksamheter Flik 8 Inventering Flik 9 Prioritering av objekt Flik 10 Ansvarsbedömning Flik 11 Frivilliga överenskommelser om efterbehandling Flik 12 Huvudmannaskap för utredningar och åtgärdsprojekt Flik 13 Undersökningar och övriga utredningar Flik 14 Riskbedömning Flik 15 Åtgärdsutredning Flik 16 Riskvärdering, åtgärdsmål och åtgärdskrav Flik 17 Upphandling och genomförande av efterbehandlingsprojekt Flik 18 Uppföljning och utvärdering DEL II Flik 19 Efterbehandlingsprojekt Flik 20 Initiering av efterbehandlingsprojekt Flik 21 Förstudie Flik 22 Huvudstudie Flik 23 Förberedelser Flik 24 Genomförande Flik 25 Uppföljning Flik 26 Referenser Flik 27 Begrepp, termer och förkortningar Flik 28 Exempel på villkor för utredningsram och åtgärdsram Flik 29 Exempel på villkor för tillsynsmedel Flik 30 Branschklassning Flik 31 Förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden 5

7 Flik 1 sida 0

8 1 Inledning och processbeskrivning I denna manual redovisas först en allmän del (DEL I) som omfattar en beskrivning av bidragssystemet och de verksamheter som genomförs med stöd av bidragen. Här anges villkor för bidragen och vad som genomförs inom de olika verksamheterna samt vilka krav på resultat som gäller. I en andra del (DEL II) redovisas mer detaljerat vad som skall genomföras under olika skeden i ett enskilt efterbehandlingsprojekt, hur detta skall redovisas och vilka rutiner som gäller för hanteringen inom Naturvårdsverket. Denna del är konstruerad så att den enkelt, genom ytterligare flikar, kan kompletteras med de rutiner som gäller för hanteringen inom länsstyrelsen och med de dokument som tas fram i ett efterbehandlingsprojekt. Naturvårdsverket rekommenderar att manualen kompletteras på dessa sätt. Manualen anger vad som skall genomföras samt hur och när detta skall ske. Svar på frågan varför får däremot sökas i vägledningar till vilka det hänvisas i texten. Endast om sådana saknas finns motiveringar i manualen. I anslutning till flera redovisningar av aktiviteter finns kommentarer som bygger på erfarenheter från det arbete som hittills genomförts. Manualen uppdateras fortlöpande på Naturvårdsverkets webbsida och datum för senaste uppdatering anges där. Processbeskrivning Den statligt stödda efterbehandlingsverksamheten omfattar många olika verksamheter. Den täcker allt från det att ett misstänkt förorenat område identifieras till dess att objektet efterbehandlats och följts upp. Nedanstående figur illustrerar översiktligt denna process. I senare avsnitt redovisas processcheman för de olika delarna. Flik 1 sida 1

9 Misstanke om förorenat område Riskklassa Riskklassa misstänkta misstänkta förorenade förorenade områden områden Riskklassade objekt Utreda Utreda risker risker och och ansvar ansvar Utvalda objekt för åtgärdsutredning Utreda Utreda åtgärder åtgärder Utvalda objekt för åtgärder Åtgärda Åtgärda Resultat av efterbehandlingsåtgärder Följa Följa upp upp och och rapportera rapportera Kännedom om förorenade områden och riskreduktion genom efterbehandlingsåtgärder Figur 1. Efterbehandla och sanera förorenade områden med statliga bidrag. (De gröngula rutorna representerar aktiviteter och de blå ursprungliga förhållanden eller resultat av aktiviteter). Flik 1 sida 2

10 DEL I 2 Bidragssystemet Naturvårdsverket har ett anslag för efterbehandling av förorenade områden (anslag 34:4) som får användas för särskilt angelägna objekt om det inte finns någon som enligt lag är ansvarig för utredningar och åtgärder. Beslut om bidrag tas genom särskilda protokoll i början av året och ytterligare några gånger under året. Bidrag lämnas till länsstyrelserna i form av två ramar inom vilka länsstyrelsen själv får fördela medlen mellan olika objekt. Den första ramen är en ram för utredningar och den andra en ram för åtgärder. Länsstyrelsen får förmedla bidraget vidare till en kommun eller annan myndighet som tar på sig huvudmannaskapet för ett efterbehandlingsprojekt eller i övrigt utför utredningar. Utredningsramen får användas till inventeringar enligt MIFO fas 1 och 2 (Rapport 4918 och 4947), undersökningar: (miljöförhållanden, jord- berg- och grundvattenförhållanden m.m. ), utredningar (ansvarsförhållanden, riskbedömning, åtgärdsutredning, åtgärdsmål, tillståndsfrågor m.m.). expertstöd övriga ändamål som anges i villkorsbesluten Inom denna ram skall projekten drivas fram till färdig huvudstudie enligt denna manual. Åtgärdsramen får användas till ev. kompletterande undersökningar/utredningar, förprojektering (när sådan anses nödvändig), projektering inkl. utarbetande av förfrågningsunderlag för upphandling av åtgärder, framtagning av handlingar för olika prövningar, genomförande av prövningsprocesser, genomförande av åtgärder inklusive kontroll, uppföljning och utvärdering (bl.a. slutrapport och erfarenhetsåterföring). projektledning och expertstöd övriga ändamål som anges i villkorsbesluten Inom denna ram drivs projekten från och med förberedelseskedet till och med åtgärd och uppföljning enligt denna manual. Det finns en kontrollstation under ett projekts gång när Naturvårdsverket granskar projekten närmare. Det sker efter genomförd huvudstudie (se avsnitt 22). Flik 2 sida 1

11 Kvarstår utredningar som görs parallellt med projektering eller handlar det om stora bidrag görs kompletterande granskning efter projekteringen (se avsnitt 23). Dessa tillfällen sammanfaller med de stora investeringsbesluten i projekten. Naturvårdsverket får också använda ovanstående anslag till att finansiera länsstyrelsernas arbete med tillsyn rörande förorenade områden som syftar till att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Beslut om medel tas årligen genom särskilt protokoll i början av året. Länsstyrelsen får inte förmedla bidraget vidare. Tillsynsmedlen får användas till tillsyn och tillsynsvägledning rörande förorenade områden, lönekostnader inklusive OH-påslag för anställd personal, beställarstöd och konsulttjänster, utbildnings-, konferens- och reskostnader. Flik 2 sida 2

12 3 Statsbidrag till efterbehandling av förorenade områden och medel för länsstyrelsernas tillsynsarbete Regler om bidrag till efterbehandling av förorenade områden finns i Förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden, se avsnitt 31. Förordningen anger vilka verksamheter som kan erhålla bidrag, vad ansökan och beslut skall innehålla, samt hur utbetalning, vidareförmedling och eventuell återbetalning skall ske. Regeringens regleringsbrev för Naturvårdsverket anger för vilka ändamål anslaget får användas. Villkor som gäller gentemot bidragsmottagarna anges i beslut som fattas av Naturvårdsverket, se avsnitt 5 och 28. I regeringens regleringsbrev för Naturvårdsverket anges också att medel får användas för att finansiera länsstyrelsernas arbete med tillsyn rörande förorenade områden som syftar till att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar. Villkor som gäller gentemot medelsmottagarna anges i beslut som fattas av Naturvårdsverket, se avsnitt 5 och 29. Flik 3 sida 1

13 Flik 3 sida 2

14 4 Regionala program och ansökan om bidrag Länsstyrelserna skall årligen senast den 30 november inlämna ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden till Naturvårdsverket. Nedan anges vad ett sådant program bör innehålla. Ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden består av tre delar; en del som behandlar bakgrund, mål, strategi och organisation ett program för de närmaste fem åren samt en ansökan om medel för de efterbehandlingsverksamheter som planeras. Dessutom skall bifogas, i särskilda bilagor, nyckeltal som utgör underlag för utvärdering och miljömålsuppföljning sammanställning av de 30 mest prioriterade objekten i länet samt de så kallade akuta objekten i länet en uppdaterad MIFO-databas samt redovisning i enlighet med villkor i bidragsbeslut (se exempel i avsnitt 28). För tillsynsmedlen gäller att redovisning i enlighet med villkor i tilldelningsbeslut (se exempel i avsnitt 29) redovisas i det regionala programmet och inte i särskilda bilagor, bortsett från den ekonomiska redovisning som skall göras i särskild bilaga till det regionala programmet. Strategidelen och programdelen är uppdelade i delområden. Under flera av dessa delområden finns ett antal aktiviteter eller faktauppgifter listade som Naturvårdsverket anser det värdefullt att få redovisade. Vissa uppgifter (som länets geologiska och hydrologiska förhållanden) förändras inte jämfört med tidigare redovisat regionalt program, och behöver inte redovisas på nytt, dock bör det anges i vilket års regionala program som uppgifterna redovisats tidigare. Om uppgifterna ligger i ett tillgängligt dokument och lätt kan infogas i ett kommande regionalt program kan det ändå vara av värde att redovisa uppgifterna igen. Beskrivningarna kan gärna vara kortfattade, men det bör framgå vilka viktigare insatser som gjorts, eventuella förändringar i strategi och motiv för detta samt övriga förändringar av betydelse jämfört med tidigare regionalt program. Ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden bör innehålla redovisningar under följande rubriker. Flik 4 sida 1

15 Bakgrund, mål, strategi och organisation Länet i ett efterbehandlingsperspektiv Geologiska och hydrologiska förhållanden. Industrihistoria m.m. av intresse för detta program. Förekomsten av förorenade områden Siffror, tabeller, inventeringsresultat. Miljörisker förknippade med förorenade områden Föroreningsspridning nu och risker för framtida läckage samt jämförelse med industriutsläpp och annan belastning. Regionala mål för efterbehandlingsarbetet Nedbrytning av miljökvalitetsmålen till regional nivå. Strategi för och verksamheter inom efterbehandlingsarbetet som finansieras med bidrag Angreppssätt och metod. Riskvärdering i länsperspektiv. Prioriterade områden för utredningar och åtgärder samt motiv för detta. Organisation av inventerings- och undersöknings/utredningsverksamheterna. Ansvar för bidragsansökningar Kommunalt huvudmannaskap Strategi för och verksamheter inom tillsynsarbetet Angreppssätt, metod och insatser med särskilt fokus på det egeninitierade tillsynsarbetet. Riskvärdering i länsperspektiv. Organisation och personalsituation. Tillsynsansvaret i enlighet med Miljöbalken Tillsynsfördelning och tillsynsvägledning gentemot kommunerna Lägesredovisning av länets samtliga akuta objekt och de prioriterade riskklass 1 eller 2 objekten som drivs enligt tillsynsspåret. KOMMENTAR: Med prioriterade riskklass 1 eller 2 objekt avses de 10 först rangordnade objekten i länets 30-lista där ansvar finns helt eller delvis, oavsett tillsynsmyndighet. Flik 4 sida 2

16 Övergripande efterbehandlingsarbete Ansvar för uppdatering av länsstyrelsens EBH-program Länsstyrelsens organisation och samverkan inom länsstyrelsen i efterbehandlingsfrågor Förorenade områden i den fysiska planeringen och i samband med exploatering Länsstyrelsens åtgärder för att informera kommunerna om vilka områden som är förorenade som underlag för kommunal planering Miljöövervakning som kontroll av läckage från förorenad mark/sediment Samverkan i länet för efterbehandling av förorenade områden Nätverk för kommuner och länsstyrelse Nätverk inom miljömålsarbetet Länsstyrelsens övriga informationsverksamhet vad gäller förorenade områden Utbildning, informationsträffar etc enligt nyckeltalen Databas över förorenade områden MIFO-databas Registrering med GIS Länsstyrelsens arbete med avsättning och registrering av miljöriskområden Genomfört, pågående och planerat arbete. Mottagnings- och behandlingskapacitet för förorenade massor i länet/regionen Befintliga resurser Planerade resurser Behov Program för utredningar och åtgärder de närmaste fem åren Inventeringar, undersökningar och utredningar Orienterande studier (MIFO fas 1) (NV rapport 4918) Riskklassning fas 1 Prioritering av objekt Översiktliga undersökningar (MIFO fas 2) (NV rapport 4918) Riskklassning fas 2 Ansvarsutredningar Prioritering av de 30 mest angelägna åtgärdsobjekten Åtgärder Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insats från efterbehandlingsansvarig Saneringsobjekt där insats baseras på statligt bidrag Flik 4 sida 3

17 Saneringsobjekt där frivilliga överenskommelser kan bli aktuella Övergripande åtgärdspolicy Tidplaner för åtgärdsprojekt Uppföljning av åtgärdsprojekt Länsstyrelsens roll i SPIMFAB, Försvarsmakten och övriga nationella program Efterbehandling av avslutade deponier Kommunala Privata Ansökan om statligt bidrag till efterbehandlingsarbetet Ansökan om utredningsmedel inlämnas en gång per år, senast den 30 november, till Naturvårdsverket. Bidragsansökan avser en ram för inventeringar, undersökningar och utredningar för det kommande året. Länsstyrelsen bör också göra en grov bedömning av medelsbehovet till utredningsramen för ytterligare två år. I början av varje år ger Naturvårdsverket medel till länsstyrelsernas utredningsram för aktiviteter som skall ske under året. För bidrag till inventeringsverksamheten kan Naturvårdsverket utlova medel för flera år. I samma ansökan söker länsstyrelsen medel för arbete med tillsyn över förorenade områden under det kommande året. Denna ansökan skall hållas åtskild från utredningsramen. När medelsbehovet för det kommande året beräknas skall de medel som återstår vid innevarande års slut avräknas. Ansökan om bidrag till åtgärder söks för ett eller flera namngivna objekt. Ansökan skall åtföljas av en huvudstudierapport, se avsnitt 22. I ansökan redovisas uppgifter som visar angelägenheten av att saneringsåtgärderna vidtas samt av att statligt bidrag lämnas. Ansökningar kan lämnas in löpande under året. Naturvårdsverket delar ut medel till länsstyrelserna för de objekt som får bidrag. Se vidare under Ekonomihantering, avsnitt 6 nedan. Flik 4 sida 4

18 5 Villkor i samband med bidrag och tillsynsmedel Bidragen och tillsynsmedlen förenas genom särskilt villkorsbeslut huvudsakligen med administrativa villkor, men också med några generella sakvillkor. Att sakvillkoren är få beror på att ansvaret för projekten skall ligga hos bidragsmottagarna och central detaljstyrning undvikas samt att projekten skall utföras enligt denna kvalitetsmanual. Villkoren tjänar dock till att säkerställa en korrekt användning av bidragen och medlen samt utgör ett underlag för den ekonomiska uppföljningen. En förutsättning för att få bidrag är att berörd kommun svarar för åtminstone tio procent av den kostnad som inte kan utkrävas av någon ansvarig. I denna andel får även eget arbete, disposition av utrustning, maskiner, laboratorier, täktmaterial, deponiutrymme m.m. inräknas. Om särskilda skäl föreligger kan kommunens andel jämkas. Det kan t.ex. vara rimligt om det handlar om mycket kostsamma projekt i en mindre kommun. Länsstyrelsernas beslut om vidareförmedling av bidragen bör även innehålla krav på mottagarna att beställa och genomföra utredningar och åtgärder på ett miljömässigt lämpligt sätt utöver vad som följer av syftet med utredningarna och åtgärderna. Det kan handla om att leverantörer skall redovisa och följa program för avfallshantering, bränsleval, minimering av transporter och användning av miljövänliga och återvinningsbara material och råvaror. Det senaste villkorsbeslutet för respektive ram ersätter alltid tidigare villkorsbeslut om inte annat anges i beslutet. Exempel på villkor för utredningsramen anges i avsnitt 28. Exempel på villkor för åtgärdsramen anges i avsnitt 28. Exempel på villkor för tillsynsmedlen anges i avsnitt 29. KOMMENTAR: När det gäller undersökningar och utredningar får dessa i särskilt angelägna fall finansieras med bidrag även om inte medfinansiering från ansvarig eller kommun kan erhållas under dessa skeden, under förutsättning att kostnaderna inte blir större än de som kommer att få bäras av staten i projektet som helhet. I en slutlig uppgörelse med ansvarig och berörd kommun eller vid en rättslig prövning kommer staten i sådana fall att tillgodoräkna sig redan nedlagda kostnader. Drivs projektet mot förmodan inte vidare bör krav på ersättning för undersöknings- och utredningskostnaderna ställas mot den delansvarige. Det är därför viktigt att denne får tillfälle att delta och hålls informerad om de arbeten som utförs. Det finns också möjlighet att genom anslaget förskottera kostnader som skall bäras av ansvariga om det behövs för att få åtgärder till stånd. Sådana ärenden drivs enligt miljöbalkens tillsynsbestämmelser. Samråd med Naturvårdsverket skall alltid ske innan denna möjlighet utnyttjas. Flik 5 sida 1

19 Flik 5 sida 2

20 6 Ekonomihantering För de två bidragsramarna och tillsynsmedlen finns olika ekonomihanteringssystem som beskrivs nedan. Utredningsram Ansökan om bidrag görs årligen i samband att det regionala programmet för efterbehandling lämnas in till Naturvårdsverket den 30 november. Naturvårdsverket tar beslut om bidrag senast under januari månad året efter. Besluten kan för inventeringar avse en period upp till tre år. Bidragsvillkor översänds för länsstyrelsens godkännande samt rekvisition av bidraget. Efter att godkännande och rekvisition inkommit utbetalas bidraget i sin helhet för innevarande år. KOMMENTAR: Om det under året uppstår ekonomiskt utrymme för ytterligare bidrag går Naturvårdsverket ut med en skriftlig inbjudan till ny ansökan om bidrag. Åtgärdsram Rambidrag för åtgärder kan sökas när som helst under året efter att en huvudstudie för projektet slutförts. Ett beslut om att ett objekt förs in i en åtgärdsram innebär att Naturvårdsverket är berett att lämna fortsatta bidrag till dess att projektet genomförts, dock inte till delar som skall finansieras av ansvariga enligt miljöbalken, av huvudmannen eller annan finansiär. Naturvårdsverket tar beslut om bidrag antingen till både förberedelser och åtgärder eller bara till förberedelser. Tas beslut enbart till förberedelser lämnas också en avsiktsförklaring om ytterligare bidrag. För projekt inom denna ram skall uppdaterade kalkyler lämnas var tredje månad. När länsstyrelsen erhållit tilldelningsbeslut med villkor kan den rekvirera motsvarande medel. De medel som länsstyrelsen erhållit skall förvaras på konto så att statens räntekostnader minimeras. Utbetalning till huvudman bör inte ske före den tidpunkt då betalningsmottagaren behöver medlen. Tillsynsmedel Ansökan om tillsynsmedel görs årligen i samband att det regionala programmet för efterbehandling lämnas in till Naturvårdsverket den 30 november. Naturvårdsverket tar beslut om medel så snart möjligt året efter. Besluten kan bara avse ett år. Flik 6 sida 1

21 Medelsvillkor översänds för länsstyrelsens godkännande samt rekvisition av medlen. Efter att godkännande och rekvisition inkommit utbetalas medlen i sin helhet för innevarande år. KOMMENTAR: Medlen fördelas dels efter en nyckel och dels efter länsstyrelsernas prestationer såsom de bland annat presenterats i tillsynsrapporteringen. Flik 6 sida 2

22 7 Verksamheter I dessa avsnitt redovisas olika verksamheter som utförs med stöd av bidragen. Ibland är det länsstyrelsen som genomför de tidigare verksamheterna och kommunen de senare. När övergången sker avgörs beroende på förhållandena i de enskilda fallen. När det gäller efterbehandlingsprojekten är det en fördel om kommunen går in tidigt. Som princip bör gälla att utredningarna i projekt som sannolikt kommer att leda till åtgärder bör utföras av den som senare skall vara huvudman för genomförandet. Flik 7 sida 1

23 Flik 7 sida 2

24 8 Inventering Utredningar motsvarande de som görs i samband med inventering tillhör ett enskilt projekts förstudieskede. Inventeringar av förorenade områden skall utföras enligt NV Rapport 4918 och 4947 (MIFO-metoden). Inventeringsprocessen illustreras i nedanstående figur. Misstanke om förorenat område Identifiera och branschklassa Branschklassande objekt Inventera och riskklassa enl. MIFO fas 1 Riskklassade Objekt fas 1 Utreda ansvar översiktligt Utflöde ur processen: Objekt med ansvarig som ska hanteras via tillsyn Objekt där ansvarig helt eller delvis saknas Branschklassade Branschklassade objekt som ej objekt utreds som ej utreds Inventera och riskklassa enl. MIFO fas 2 Riskklassade objekt Riskklassade fas 2 objekt fas 2 Riskklassade objekt som ej utreds Figur 2. Processchema för inventering av förorenade områden. För att kraven för fas 1 skall anses vara uppfyllda skall blanketterna A, B, C, D och E vara ifyllda i alla delar som inte kräver fältundersökningar. Uppgifterna på C, D och E-blanketten skall således också fyllas i när underlag kan hämtas från kartor, arkiv och tidigare utredningar. Platsbesök skall ha genomförts och objekten skall vara riskklassade. För att kraven för fas 2 skall anses vara uppfyllda skall översiktliga fältundersökningar ha genomförts och A, B, C, D och E-blanketterna vara ifyllda i alla delar som inte kräver närmare undersökning eller utredning. Objekten skall också vara riskklassade. Objekt som identifierats, men som av resursskäl inte genomgår vidare inventering skall branschklassas enligt bilaga 3. Inventeringsdata skall lagras i den databas som tillhandahålls av Miljövårdens IT-grupp (MIT-gruppen) och kan hämtas från länsstyrelsens i Gävleborgs län webbsida, I databasen skall så långt möjligt även lagras data från inventeringar som utförs av andra t.ex. Försvarsmakten, SPIMFAB, Banverket, Vägverket och Sveriges Geologiska Undersökning. Uppgifter om samtliga områden som riskklassats enligt MIFO skall redovisas till Naturvårdsverket en gång om året enligt anvisningar som verket meddelar. Uppgifterna hanteras som offentligt material på Naturvårdsverket. Flik 8 sida 1

25 Flik 8 sida 2

26 9 Prioritering av objekt Naturvårdsverket och länsstyrelserna har uppskattat att det finns omkring områden som är eller kan misstänkas vara förorenade i landet. Även om många av dessa inte kommer att behöva efterbehandlas återstår ett stort antal, flera tusen, där åtgärder kommer att bli nödvändiga och kostnaderna höga. Mot bakgrund av detta står det klart att prioriteringar måste ske så att de mest angelägna områdena tas först och så att största möjliga riskreduktion erhålles i förhållande till nedlagda kostnader. Prioriteringar av objekt för fortsatta undersökningar skall i första hand ske ur ett riskbedömningsperspektiv. Steget från MIFO fas 1 som omfattar hundratals objekt i klass 1 och 2 till MIFO fas 2 och fortsatta utredningar som omfattar några tiotal objekt per län innebär en hård prioritering. Prioriteringskriterier För prioritering av objekt för statlig finansiering av efterbehandlingsåtgärder (åtgärdsram) används följande kriterier. Objekt skall prioriteras högt om de innebär ett akut och allvarligt hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen, Objekt skall väljas om de innehåller skadliga halter av föroreningar, vilka på grund av bedömd hälso- eller miljöfarlighet har hög prioritet i miljöarbetet och om föroreningarna riskerar att spridas till omgivningen. Objektet skall sammantaget vara särskilt angeläget från risksynpunkt, d.v.s. det bör tillhöra riskklass 1. Om akuta risker föreligger kan objekt från andra riskklasser komma ifråga. Det skall inte finnas någon som enligt lag är efterbehandlingsansvarig alternativt skall det finnas möjligheter till en frivillig uppgörelse med den efterbehandlingsansvarige eller någon som vill exploatera området. Bidrag för särskilt angelägna objekt kan också utgå i den del som en rättslig prövning visat att det inte är skäligt att kräva åtgärder av den ansvarige. Objektet skall vara välutrett, d.v.s. det skall finnas en färdig huvudstudie (se avsnitt 22 ). Berörd kommun eller någon annan myndighet skall vara beredd att ta på sig huvudmannaskapet för projektet och uppfylla vad som krävs för detta, se avsnitt 12. För fortsatt prioritering mellan likvärdiga objekt bör följande kriterier användas Berörd länsstyrelse skall ha tillräcklig bemanning och kompetens för att stödja projekten. Projekt som innebär kunskapsuppbyggnad och teknikutveckling bör prioriteras. Objekt som inte uppfyller ovanstående kriterier kan väljas om samordningsvinster uppnås med ett högprioriterat objekt. Flik 9 sida 1

27 Flik 9 sida 2

28 10 Ansvarsbedömning Ansvarsutredning och ansvarsbedömning görs under ett projekts huvudstudieskede. Det är dock en fördel om åtminstone en preliminär ansvarsbedömning görs redan under förstudieskedet. Uppgifter som bör ingå i en ansvarsutredning Nedan följer en förteckning över uppgifter som i förekommande fall bör ingå i en ansvarsutredning. Syftet är att ge vägledning om vilket underlag som behövs för bedömning av huruvida någon kan göras ansvarig för undersökningar/utredningar och efterbehandlingsåtgärder eller för att bekosta sådana åtgärder. Betonas bör att förteckningen inte är uttömmande utan att ytterligare uppgifter kan vara erforderliga. Ansvarsutredningarna bör normalt göras eller beställas av länsstyrelsen och skall alltid innehålla länsstyrelsens bedömning av ansvarsfrågan. Det senare gäller även om någon annan i undantagsfall gjort utredningen. Verksamhet har upphört före den 1 juli 1969 Om den miljöfarliga verksamhetens faktiska drift har upphört före den 1 juli 1969 kan inte verksamhetsutövare hållas ansvarig för efterbehandlingsåtgärder. Har emellertid villkor om efterbehandling föreskrivits i tidigare tillstånd enligt t.ex. vattenlagen gäller dessa villkor till dess att åtgärderna utförts. En fastighetsägare kan hållas ansvarig för undersökningar/utredningar och efterbehandlingsåtgärder även om verksamhetens faktiska drift har upphört före den 1 juli Detta gäller uteslutande de s.k. förvaringsfallen d.v.s. de fall som av koncessionsnämnden har bedömts som pågående miljöfarlig verksamhet (t.ex. avfallshögar, gruvhögar och tunnor med kemikalier). Den fastighetsägare som förvarar avfall eller kemikalier på sin fastighet betraktas som verksamhetsutövare, även efter det att verksamheten som gav upphov till förvaringen avslutats och oavsett om han haft någon anknytning till denna verksamhet eller inte. Fastighetsägare har fått stå för bortfraktande och andra skäliga försiktighetsmått. Om det istället är fråga om skador som ej är att se som förvaring, t.ex. förorenad mark eller sediment, har fastighetsägaren inte betraktats som verksamhetsutövare. Ett konkursbo har i praxis ansetts såsom verksamhetsutövare i förvaringsfallen. Även ett dödsbo skulle kunna anses som verksamhetsutövare, bara genom att äga den fastighet på vilken t.ex. en avfallshög är belägen. Om dödsboet inte har tillräckliga tillgångar för att vidta erforderliga åtgärder kan dödsboet försättas i konkurs. Ett ansvar för s.k. förvaringsfall följer av 9 kap. miljöbalken och krav kan riktas mot fastighetsägaren med stöd av 2 kap. miljöbalken, särskilt krav på förebyggande åtgärder enligt 2 kap. 3. Underlag som erfordras: Flik 10 sida 1

29 indikationer på att den ursprungliga verksamheten kan ha fortsatt, exempelvis genom överlåtelse till ny verksamhetsutövare eller efter omlokalisering. Eventuella villkor avseende efterbehandling i tillstånd (t.ex. miljöskyddslagen eller äldre vattenlagen). Typ av skada (Indikationer på att förvaringsfall föreligger, d.v.s. att en pågående miljöfarlig verksamhet kan anses bedrivas.) Vid förvaringsfall: efterbehandlingsbehov och kostnader för möjliga åtgärder. Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (utdrag ur inskrivningsregistret som utvisar lagfaren ägare eller, om överlåtelse har skett som ej har registrerats i registret, uppgift om nuvarande ägare och utredning om fångeskedjan från den senast lagfarne ägaren). Andra omständigheter av betydelse (t.ex. vilka krav som rimligen kan ställas på verksamhetsutövaren i förvaringsfall med stöd 2 kap. 3 och 7 miljöbalken och var på fastigheten efterbehandling krävs om det är utanför gränserna till fastigheten kan det vara mindre skäligt att fastighetsägaren skall svara för åtgärder samt vilken detalj- eller annan plan som finns för området). Utredning om betalningsförmåga (om den som är ansvarig enligt miljöbalken är försatt i konkurs eller vid utmätningsförfarande har befunnits sakna tillgångar eller om det annars är uppenbart att han inte kan betala). Verksamhet som pågått efter den 1 juli 1969 verksamhetsutövares ansvar I första hand är det verksamhetsutövaren som skall svara för att utföra eller bekosta de undersökningar/utredningar och efterbehandlingsåtgärder som bedöms som skäliga. Ansvaret är solidariskt mellan dem som bidragit till föroreningen. Underlag som erfordras: Utredning om när verksamheten upphörde (eller om den fortfarande pågår). Eventuella villkor om efterbehandling i tillstånd (t.ex. miljöskyddslagen eller äldre vattenlagen). Typ av skada. Efterbehandlingsbehov och kostnader för möjliga åtgärder. Utredning om verksamhetsutövare. Vilka verksamhetsutövare kan ha bidragit till föroreningen efter den 1 juli 1969? Förslagsvis kan en förteckning över verksamhetsutövare tas fram. Förteckningen bör utgå från utövarens organisationsnummer eller personnummer (om det är en fysisk person) och redovisa utövare i en kedja från 1 juli När det gäller fusion är huvudregeln att det övertagande bolaget tar över de förpliktelser som det överlåtande bolaget har, Flik 10 sida 2

30 d.v.s. det bolag som finns kvar efter fusionen torde vara att betrakta som verksamhetsutövare. Av förteckningen bör vidare framgå vilken verksamhet respektive utövare har bedrivit och om den kan ha givit upphov till föroreningen. Det är viktigt att denna del av utredningen är utförlig. Från Bolagsverket kan man beställa s.k. historiska registreringsbevis för bolag (av vilka bl.a. namnbyten framgår). Andra omständigheter av betydelse (t.ex. hur lång tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum, om verksamheten har bedrivits på ett vid den tiden accepterat sätt med iakttagande av de villkor som gällt för verksamheten samt vilken detalj- eller annan plan som finns för området). Utredning om betalningsförmåga (om den som är ansvarig enligt miljöbalken är försatt i konkurs eller vid utmätningsförfarande har befunnits sakna tillgångar eller om det annars är uppenbart att han inte kan betala). Fastighet som överlåtits efter den 31 december 1998 fastighetsägares ansvar Om någon verksamhetsutövare inte kan utföra eller bekosta undersökningar/- utredningar eller efterbehandling kan tillsynsmyndigheten istället vända sig mot fastighetsägaren om denne vid köpet av fastigheten visste, eller borde ha känt till att den var förorenad. Förvärvare av privatfastighet svarar endast vid vetskap om föroreningen. Detta fastighetsägaransvar gäller endast förvärv som skett efter den 1 januari 1999, då miljöbalken trädde i kraft. Ansvaret är solidariskt mellan fastighetsägare som förvärvat fastigheten efter den 1 januari En skälighetsavvägning skall emellertid göras och enligt förarbeten bör den som har vetat om föroreningarna svara före den som endast bort inse dem. Underlag som erfordras: Utredning om när verksamheten upphörde. Typ av skada. Efterbehandlingsbehov och kostnader för möjliga åtgärder. Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (utdrag ur inskrivningsregistret eller, om överlåtelse har skett som ej har registrerats i registret, uppgift om nuvarande ägare och utredning om fångeskedjan från den senast lagfarne ägaren). Gäller endast förvärv efter den 31 december Uppgift om eventuell kännedom om föroreningen hos fastighetsförvärvare eller om föroreningen var sådan att förvärvaren borde ha upptäckt den. Andra omständigheter av betydelse (t.ex. hur lång tid som förflutit sedan föroreningarna ägt rum, om verksamheten har bedrivits med iakttagande av de villkor som gällt för verksamheten eller var på fastigheten efterbehandling krävs om det är utanför gränserna till fastigheten kan det vara mindre skäligt att kräva att fastighetsägaren skall svara samt vilken detalj- eller annan plan som finns för området). Flik 10 sida 3

31 Utredning om betalningsförmåga (om den som är ansvarig enligt miljöbalken är försatt i konkurs eller vid utmätningsförfarande har befunnits sakna tillgångar eller om det annars är uppenbart att han inte kan betala). Fastighetsägares ansvar på grund av värdeökning enligt MB 10:5 I 10 kap. 5 miljöbalken finns bestämmelser om ansvar för fastighetsägare på grund av värdestegring. 5 MB Den som äger en fastighet som efterbehandlas kan trots frihet från ansvar enligt 2 och 3 förpliktas att i skälig utsträckning svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning på fastigheten som efterbehandlingen medför. Lagtextens formulering anger att fastighetsägaren i vissa fall inte skall få tillgodogöra sig en värdeökning som beror på en efterbehandling som någon annan betalat för eller som bekostats av allmänna medel (jmf Prop. 1997/98:45). Förarbetena talar om att regeln enligt 5 MB skall tillämpas med försiktighet och anger att man vill förhindra att fastighetsägare gör en obehörig vinst (se Prop. 1997/98:45, s 121). 4 Förordningen (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden Vid beräkning av bidrag enligt första stycket skall avräknas eventuell ersättning som fastighetsägaren är skyldig att betala med stöd av 10 kap. 5 miljöbalken på grund av värdeökning som uppstått till följd av bidragsberättigad efterbehandling. 4 i förordningen hänvisar till den bedömning som skall göras enligt 5 i 10 kap. MB och kan därmed inte anses förplikta myndigheterna att alltid göra avdrag för uppskattad obehörig vinst. Lagtexten och förarbeten anger att fastighetsägaren inte alltid skall få tillgodoräkna sig den vinst som beror på att efterbehandlingen bekostas med statliga bidrag. Bestämmelsen skall tillämpas med försiktighet. Detta sammantaget med att Naturvårdsverket anser att det är den eventuellt obehöriga vinsten man vill förhindra innebär att det i regel inte väntas vara skäligt att regeln skall tillämpas mot småhusägare utan kommersiella intressen, under förutsättning att det inte befinnes skäligt av andra anledningar. Några generella regler för tillämpningen kan inte säkert ges utan en avvägning måste göras i varje enskilt fall. Den obehöriga vinsten skall beräknas utifrån den värdestegring som skett, eller som förväntas att ske, efter det att efterbehandlingen är utförd. Värdet på den efterbehandlade fastigheten skall jämföras med det pris som fastighetsägaren en gång betalt med avgång för sådan värdeökning som beror på andra omständigheter (t.ex. ökat marknadspris). Om fullt pris en gång erlagts kommer det ofta inte att ske någon sådan värdeökning i förhållande till det pris som fastigheten får efter utförd efterbehandling. Erlagt pris och marknadsmässigt pris skall verifieras. Detta kan ske med köpeavtal som verifierar att priset inte varit sänkt med anledning av att fastigheten vid köpet var förorenad. Priset skall även jämföras med ett normalt marknadspris för Flik 10 sida 4

32 fastigheten vid tidpunkten för köpet. Vid bedömningen av priset skall även uppmärksammas olika orsaker som påverka priset negativt, såsom släktskap m.m. Föroreningen Förorening av mark, vatten eller sediment, byggnad eller anläggning? Vilken typ av förorening (avfallsdeponier, gruvhögar, förvaring av t.ex. kemikalier, etc. Uppskattad kostnad för undersökning/utredning eller efterbehandlingsåtgärd. Saneringsförsäkring En ansvarsutredning bör också innefatta en bedömning av huruvida saneringsförsäkringen kan tas i anspråk, helt eller delvis. Försäkringen omfattar inte sanering eller kostnader för sådan vars orsak huvudsakligen kan hänföras till tid före den 1 juli Försäkringen omfattar inte kostnader för sanering som en tillsynsmyndighet meddelat föreläggande om före försäkringens ikraftträdande (1 januari 1999). Den omfattar inte heller kostnader för sanering för vilken en tillsynsmyndighet beslutat om rättelse på den felandes bekostnad före ikraftträdandet. Bedömning av ansvaret Med utgångspunkt i de uppgifter som tagits fram bör en bedömning göras av vem eller vilka som kan vara adressater för krav på undersökningar/utredningar eller efterbehandlingsåtgärder eller för krav på att bekosta sådana åtgärder samt vad som i övergripande termer (se avsnitt 11) kan utgöra skäliga krav. Flik 10 sida 5

33 Flik 10 sida 6

34 11 Frivilliga överenskommelser om efterbehandling Frivilliga överenskommelser bör genomföras under ett projekts huvudstudieskede. Efter att en ansvarsutredning genomförts framkommer ofta att krav på utredningar och åtgärder endast delvis åvilar en verksamhetsutövare eller fastighetsägare. För att sådana förhållanden inte skall fördröja åtgärder på angelägna objekt genom utdragna rättsliga processer kan förhandlingar vara en bra lösning. För att få till stånd sanering av ett område måste i dessa fall finansiering komma från tre olika håll, ansvarig, staten och kommunen. Vad först gäller den statliga finansieringen (bidragsspåret) finns i förordning (2004:100) om statsbidrag till åtgärder för utredning och efterbehandling av förorenade områden, regler för bidragsgivningen, se bilaga 5. Därutöver finns regler i regleringsbrevet för Naturvårdsverket. Enligt bidragsförordningen får statliga medel användas endast till den del det inte finns någon ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Den statliga finansieringen får uppgå till högst 90 procent av den del för vilken det inte finns någon ansvarig. Återstående del täcks av berörd kommun. Finns särskilda skäl kan bidrag lämnas med en större andel. Den ansvariges del bestäms i huvudsak enligt 10 kap. miljöbalken. Arbetet med att fastställa detta genomförs av tillsynsmyndigheten i enlighet med miljöbalkens tillsynsregler. Tillsynsansvaret enligt 10 kap. miljöbalken åvilar länsstyrelsen respektive miljönämnden, ofta länsstyrelsen för de objekt som prioriteras i efterbehandlingsarbetet. De verktyg som står till buds i arbetet är de tvångsmedel som utpekas främst i tillsynskapitlet (26 kap MB). I ett fall där ett område skall åtgärdas och där statliga pengar delvis skall nyttjas måste arbetet ske såväl bidrags- som tillsynsvägen. Även i fall där efterbehandling i sin helhet sker med statliga (och kommunala) medel sker arbetet i princip efter båda spåren. Tillsynsmyndigheten har då att konstatera att bolaget inte har något ansvar, antingen på grund av att den faktiska driften av verksamheten inte skett efter den 1 juli 1969, att verksamhetsutövaren har försvunnit genom konkurs eller liknande eller till följd av att ansvaret jämkats till noll. Naturvårdsverket har i olika sammanhang framfört att ansvaret för den ansvarige verksamhetsutövaren i första hand bör ske genom förhandlingar och diskussioner mellan tillsynsmyndigheten och bolaget. Rollen som förhandlare är vid första påseende svår att förena med tillsynsrollen sådan den beskrivs i 10 och 26 kap MB. 26 kap 1 MB innehåller emellertid bestämmelser av innebörd att tillsynsmyndigheten skall genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses. Bestämmelsen öppnar en möjlighet att föra en diskussion med bolaget om bolagets ansvar. Om tillsynsmyndigheten anser att den ansvarsnivå som man kan uppnå enighet kring ligger i nivå med vad som kan förväntas bli följden av ett föreläggande enligt 10 kap 4 MB bör ett beslut kunna fattas på den nivån. När det i Flik 11 sida 1

35 det följande talas om förhandlingar är det denna möjlighet enligt 26:1 MB som avses. För dessa förhandlingar bör följande tillämpas. Arbetsgång 1. Länsstyrelsen tar fram en ansvarsutredning ( se föregående avsnitt) och gör en bedömning av aktuella adressater för kraven och vad som i grova drag kan vara skäliga krav. Skäligheten bör anges i relativt allmänna termer. Exempel på uttryck är i sin helhet, huvudsakligen, till större delen, med högst hälften, mindre än hälften, måttlig omfattning, i begränsad omfattning, endast till en mindre del och endast vad gäller utredningar. Underhandskontakter kan ske med Naturvårdsverket under arbetet med ansvarsutredningen. 2. Naturvårdsverk och länsstyrelse diskuterar, efter att verket tagit del av ansvarsutredningen, förutsättningarna för om det aktuella området lämpar sig för att vara ett område där såväl bidrags- som tillsynsvägen används, d.v.s. ett delvis statligt finansierat efterbehandlingsprojekt. I samband härmed diskuteras vilka åtgärder som bolaget bör anses stå för och hur stor andel av ansvaret som bör åläggas bolaget. I detta skede preciseras ansvaret i procent eller procentintervall. För att göra skälighetsbedömningen behövs också en uppskattning av kostnaden för att genomföra projektet. Denna kan oftast fås ur de utredningar som pågår inom ramen för huvudstudien eller annars genom jämförelser med liknande genomförda projekt. Det är viktigt att länsstyrelsen och Naturvårdsverket är överens om vad den ansvarige skall stå för eftersom båda organisationerna representerar staten som bör uppträda som en gentemot den ansvarige. För Naturvårdsverkets del innebär resultatet av diskussionen ett preliminärt ställningstagande på tjänstemannanivå till bidrag till projektet med syfte att uppnå full finansiering. 3. Med länsstyrelsens och Naturvårdsverkets bedömning som utgångspunkt upptar länsstyrelsen förhandlingar med den ansvarige. Länsstyrelsen bör vara den som kallar till och leder förhandlingarna och lägger första budet. Ofta låter den ansvarige i sin tur utföra en egen ansvarsutredning. Länsstyrelsen driver diskussionerna med bolaget och håller Naturvårdsverket informerat. Diskussionerna bör inledas under utredningsfasen, men kan sannolikt inte slutföras förrän en komplett huvudstudie föreligger. Det är ju först då en någotsånär korrekt kostnadsuppskattning kan göras. 4. Vid en slutförhandling bör parterna vara bemannade med personer med beslutsmandat för hela finansieringen både tillsynsvägen och bidragsvägen. I denna förhandling kan Naturvårdsverket delta. Syftet är vid detta möte att uppnå enighet om respektive parts deltagande så att projektet blir finansierat i sin helhet. Återstår ofinansierade delar har målet inte nåtts. En viss kvarstående osäkerhet efter denna förhandling bör godtas Flik 11 sida 2

36 av parterna med anledning av att uppgörelsen skall godkännas i respektive högsta ledning. Detta skede av diskussionerna ställer höga krav på flexibilitet och beslut och besked måste kunna meddelas omgående. 5. För den händelse det visar sig att länsstyrelsen och den delvis ansvarige efter diskussioner inte kan finna någon gemensam uppfattning om ansvarets storlek gäller att det inte finns utrymme för någon överenskommelse. Det är i sig också ett förhandlingsresultat. Det viktiga i det skedet är snarast att se till att kommun, länsstyrelse och Naturvårdsverk inte lägger ned alltför mycket tid i onödan. Om det inte finns utrymme för någon överenskommen lösning bör det övervägas om ett föreläggande skall meddelas på sedvanligt sätt. Ett sådant föreläggande skall avse att utföra eller bekosta vissa angivna åtgärder och ett lagakraftvunnet beslut angående ansvarets storlek kan ligga många år fram i tiden. För att inte förlora tid bör i denna situation övervägas att utnyttja möjligheten som Naturvårdsverket fått i regleringsbrevet för 2005, att använda anslaget även om det finns en ansvarig mot att krav därefter drivs mot denne. 6. Efter överenskommelsen skrivs ett avtal mellan länsstyrelsen och den ansvarige. Normalt bör detta samordnas med Naturvårdsverkets beslut om bidrag. Om Naturvårdsverket inte tagit beslut om bidrag till projektet innan avtalet undertecknas kan ett förbehåll om detta tas in i avtalet. 7. Avtalet bör reglera bl.a. parternas kostnadsandel i projektet, avtalets giltighetstid, fördelning av ev. merkostnader som kan uppkomma, regler för indexuppräkning av beloppen, betalningsplan, ev. andra insatser än penningar, ekonomisk redovisning och annan rapportering samt en punkt som anger att avtalet inte ersätter vad som gäller enligt miljöbalken eller andra bestämmelser. 8. Genom avtalet bortskrivs således inte vad som gäller enligt lag. Rättsverkan är därmed begränsad. Avtalet torde dock påverka skäligheten om frågan om ytterligare åtgärder skulle tas upp i framtiden. För att förstärka denna effekt kan länsstyrelsen vid sidan av avtalet ta ett formellt beslut som bekräftar avtalet och anger vilka krav som ställs på den ansvarige för att skyldigheterna enligt miljöbalken skall anses uppfyllda. Miljöbalkens bestämmelser i 2 kap. 8 om skyldighet att avhjälpa olägenheter innebär dock att det finns en formell möjlighet att kräva ytterligare åtgärder kvar som inte kan bortförhandlas. Former och deltagande Hur förhandlingarna bör genomföras mer i detalj är knappast lämpligt att ta upp i detta sammanhang. Förhandlingar är till sin natur sådana att de bör få genomföras med frihet för parterna att finna vad som kan vara ändamålsenliga former i det enskilda fallet utifrån dess specifika förutsättningar. En ordning som erfarenhetsmässigt visat sig underlätta förhandlingarna är dock att den ansvarige deltar i det arbete med tekniska undersökningar och utredningar (förstudie och huvudstudie) som föregår eller sker parallellt med ansvarsförhandlingarna. Härigenom ökar för- Flik 11 sida 3

37 ståelsen hos båda sidor om vilka åtgärder som behöver utföras, motiven för dem och om motpartens villkor för deltagande. Förhandlingarna berör också den kommun där objektet ligger. Kommunen skall oftast vara huvudman för projektet och miljönämnden kan vara tillsynsmyndighet. Huvudmannaskapet innebär både ett praktiskt och ekonomiskt deltagande. När förhandlingar aktualiseras för ett projekt finns nästan alltid redan en arbetsgrupp etablerad med representanter för länsstyrelsen, kommunen och berörda bolag samt upphandlat konsultstöd. Här sker huvuddelen av informationsutbytet i projektet och här har kommunen sin främsta roll. Finansieringen från kommunen och dess övriga deltagande får som regel också förhandlas, men det sker skiljt från förhandlingen med den ansvarige och utmynnar i Naturvårdsverkets respektive länsstyrelsens bidragsbeslut. När det gäller praktiska åtaganden och ekonomihantering bör dock en samordning ske med vad som avtalas med den ansvarige. Är miljönämnden tillsynsmyndighet för objektet är det den som skall driva kraven mot den ansvarige. Med tanke på att det ofta rör sig om komplicerade projekt, att staten står för merparten av finansieringen och att förhandlingar är ett ovanligt och speciellt arbetssätt är det lämpligt att länsstyrelsen medverkar i förhandlingarna som representant för den statliga finansieringen. Flik 11 sida 4

38 12 Huvudmannaskap för utredningar och åtgärdsprojekt Frågor om huvudmannaskap bör avgöras under ett projekts förstudieskede och senast under huvudstudieskedet. Huvudmannaskap för åtgärdsprojekt som genomförs med statliga bidrag innebär två funktioner, det finansiella ansvaret och beställaransvaret (byggherre). Huvudman kan vara en kommun eller någon annan myndighet, t.ex. Sveriges Geologiska Undersökning. Finansiellt ansvar Det finansiella ansvaret faller på den som åtar sig ett genomförandeansvar genom att acceptera länsstyrelsens bidragsbeslut med villkor. Det finansiella ansvaret överlämnas av länsstyrelsen genom ett beslut om att vidareförmedla bidrag som erhållits från Naturvårdsverket. Detta innebär att det ansvar som den utsedde huvudmannen får av myndigheten regleras i ett myndighetsbeslut, vilket innebär att ytterligare avtal inte behövs. Det är därför lämpligt att den blivande huvudmannen och länsstyrelsen samråder för att nå samförstånd om villkoren innan länsstyrelsen fattar sitt beslut. I de fall kommunen utför undersökningar utan att ha tagit på sig ett ansvar för huvudmannaskap kan andra lösningar väljas. Beställaransvar för utredningar och genomförande Huvudmannaskapet kan omfatta både utredningar och åtgärder. Normalt bör beslut om huvudmannaskap omfatta projektet som helhet. Det kan dock vara svårt att bedöma projektets omfattning innan utredningarna genomförts och det kan för främst stora och komplicerade projekt godtas att beslutet tas i två steg. Huvudmannaskapet för utredningar skall omfatta alla eller återstående utredningar fram till färdig huvudstudie (se avsnitt 22). När huvudmannen för genomförande av åtgärder är utsedd och har fått det finansiella bidraget inträder huvudmannen i den traditionella beställarrollen/- byggherrerollen. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet. Huvudmannen beställer och driver arbetet samt svarar för tillstånd och andra lagstadgade skyldigheter. Det ligger också på huvudmannen att utföra efterkontroll och vidta åtgärder som kontrollen ger anledning till. Om det är en kommun som är huvudman kan organisationen se olika ut beroende på hur kommunen är organiserad. Den lämpligaste är att den tekniska förvaltningen är genomförare och att miljönämnden eller motsvarande är tillsynsmyndighet, såvida inte tillsynsansvaret ligger på länsstyrelsen. I denna situation är oftast kommunstyrelsen det beslutande organet och därmed ytterst ansvarig juridisk person. Flik 12 sida 1