En hundraåring - Landsorganisationen i Sverige RUNE NORDIN. Arbeiderhistorie Under 1880-talet stabiliserades förbundsorganisationerna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En hundraåring - Landsorganisationen i Sverige RUNE NORDIN. Arbeiderhistorie Under 1880-talet stabiliserades förbundsorganisationerna"

Transkript

1 206 Arbeiderhistorie 1998 RUNE NORDIN En hundraåring - Landsorganisationen i Sverige Under 1880-talet stabiliserades förbundsorganisationerna och fick en alltmera socialistisk inriktning, även om det fram emot sekelskiftet dröjde kvar liberala drag. Det tog tid att frigöra sig från hantverks- och skråorganisationen som ursprung. Man började också diskutera en samordnande organisation. Idéer växte fram i de nordiska arbetarkongresserna, den första hölls i Göteborg I Danmark, som låg före både industriellt och organisatoriskt, tillkom en samlad organisation 1898 och senare på året bildades det svenska LO. I Norge tillkom LO året därpå, dvs Tidigt fanns också tankar om att fackförbunden skulle vara skandinaviska. Så blev det endast i något fall och under en kort tid. I Sverige bildades det första fackförbundet Liksom i många andra länder var typograferna först. Samma år bildade postmännen sin organisation. Båda var liberala med drag av kamratföreningar. Under resten av 1880-talet är det målare, järn- och metallarbetare, skoarbetare, träarbetare, skräddare och tobaksarbetare som bildar förbund. Politiskt hade skräddaren August Palm framträtt i Malmö redan 1881, där han höll sitt första socialistiska föredrag. Senare, som agitator, fick han kämpa hårt mot liberalerna i de redan bildade fackföreningarna. Det dröjde ända till 1886 innan den fackliga centralorganisationen i Stockholm fick socialdemokratisk majoritet. Socialdemokratiska föreningar bildades runt om i landet, ofta med fackföreningsfolk som initiativtagare. Palms och andra agitatorers verksamhet gjorde effekt. Trots de skandinaviska arbetarkongresserna under 1880-talet fanns det inte något större intresse hos fackförbunden att bilda en samordnande organisation. Det socialdemokratiska arbetarepartiet, som tillkom 1889, fick facklig inriktning och en samordnande roll. Anledningen var att SAP bildats av fackföreningar, även om radikaler från borgarklassen tidigt kom i ledningen. De fackliga ledarna anslöt sig således till socialdemokratin, men var inte tillfreds med partiets agerande. Förbunden ville själva sköta de fackliga frågorna. Från partihåll strävade man efter att styra den fackliga utvecklingen. I den situationen kom frågan om en samordnande facklig organisation upp till en allvarlig diskussion. När Hjalmar Branting blev den ledande inom socialdemokratin ansåg man från fackligt håll

2 Arbeiderhistorie Landsorganisationens 3dje kongress i Stocholm att hans erfarenheter av arbetarnas problem inte var särskilt framträdande. Partiet orkade heller inte med de fackliga frågorna. LO bildas När så Landsorganisationen i Sverige konstituerades den 5-8 augusti 1898 i Stockholm «godkände» det socialdemokratiska partiet tillkomsten. Vid LOs bildande var 268 ombud närvarande, de representerade 24 fackförbund, 19 samorganisationer och 13 fackföreningar. Organisationen kom senare att utformas så att enskilda fackföreningar, som inte tillhörde något förbund, inte kunde ansluta sig till LO. Förbundens självständiga hållning gjorde att LO redan från början inte fick några större befogenheter. Inriktningen har behållits genom åren, LO har handlat endast på «uppdrag» av förbunden, t ex genom samordnade förhandlingar, utan beslutanderätt. Det politiska inslaget på kongressen var starkt. Efter en hetsig diskussion fattades beslut om kollektiv anslutning genom att fackföreningarna inom en treårsperiod skulle ansluta sig. Röstsiffrorna var 175 för och 83 emot. Beslutet ändrades på kongressen Varje fackförening fick själv avgöra huruvida de ville ansluta sig till det socialdemokratiska partiet kunde enskilda medlemmar reservera sig mot anslutningen. Slutligen upphörde den helt 1987 genom att SAP ändrade sina stadgar. Endast fackföreningar men inte de enskilda medlemmarna kan numera anslutas kollektivt.

3 208 Arbeiderhistorie 1998 Den konstituerande kongressen 1898 valde Fredrik Sterky som ordförande. Han kom från borgarklassen men hade anslutit sig till socialdemokratin i Stockholm redan Efter konflikt med Hjalmar Branting flyttade Sterky till Göteborg och startade där tidningen Ny Tid. Efter en tid i Malmö och tidningen Arbetet blev han således LOs ordförande. Han avled redan Från borgerligt och kapitalägarhåll reagerade man våldsamt mot LOs knytning till socialdemokratin, liberalerna hade nu helt förlorat striden om arbetarklassen. Kapitalägarna svarade med att organisera sig. Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, bildades 1902 liksom också Sveriges Verkstadsförening. LO är förbunden Beteckningen Landsorganisationen innebär i praktiken de anslutna förbunden inom LO. Allt som sker inom förbunden är således LOs historia. Men LO har alltför ofta setts som enbart den samordnande organisationen. På så sätt har ibland LO avgränsats till kansliet, Barnhusgatan 18 vid Norra Bantorget i Stockholm. Ofta ger massmedia den felaktiga bilden. Före LOs bildande hade valts ett interimsekretariat, vilket kom att kallas Landsekretariatet. Det namnet stod sig till 1996 då det blev LOs styrelse. Styrelsen består nu av elva representanter från förbunden samt tre i LO-kansliet valda ordförande och en avtalssekreterare. Alla fyra valda för en kongressperiod. LOs första pionjära år var inte särskilt kraftfulla. Endast några få förbund anslöt sig vid bildandet. Efter 1902 ökades dock antalet. Anledningen var att kapitalägarna, som nu kallade sig för arbetsgivare, organiserade sig. En anledning till förbundens tveksamhet var beslutet om kollektivanslutning till SAP. När det upphävdes 1900 ökade de anslutna förbunden till 23. Det största: Jern- och Metallarbetareförbundet bildat 1888, stod dock utanför LO till 1904, trots att den obligatoriska partianslutningen inte längre gällde. Tveksamheten dröjde kvar. Många fackliga ledare var oroliga för att arbetarna skulle uppfatta socialismen som en fara. Här fanns också arbetsgivarnas negativa agerande. Fackligt var man rädd att skada medlemsrekryteringen. Den fackliga styrkan ökade, 1908 fanns 41 förbund och av dem var 29, de största, ansluta till LO. Striderna inom socialdemokratin avsatte spår också i den fackliga rörelsen. Efter en kort anarkistinfluerad period började svagt en vänsterflygel växa fram från Den kom senare att dela partiet 1917 för att 1921 bli ett kommunistiskt parti. Striderna kom självklart att dras in i den fackliga rörelsen. Inom vissa branscher, främst textilsömnad, bryggeri, tobak och bokbinderi, kom många kvinnor att rekryteras. De medvetna kvinnorna bildade 1902 Kvinnornas fackförbund, vilket aktiviserade de fackligt oerfarna medlemmarna. Förbundet kom i huvudsak att bestå av sömmerskor, som vägrades inträde i det skråbetonade Skrädderiabetareförbundet. När detta ändrades upplöstes Kvinnornas fackförbund, medlemmarna kom att uppgå i sina respektive branschförbund. Från männens sida fanns inom vissa områden tidigare ett

4 Arbeiderhistorie starkt motstånd, man menade att kvinnorna «förstörde» arbetsmarknaden, tog arbete från männen och konkurrerade med låga löner. Det bör också sägas att den fackliga anslutningsgraden bland kvinnorna länge var betydligt lägre än bland männen. Motstånd och politik Kapitalägarna mötte de fackliga organisationerna med brutalitet. De strejker som utlöstes under pionjärtiden hade lönesänkningar som orsak. Den mest brutala var gruvarbetarstrejken i Norberg 1891, alltså före LOs bildande. Följden blev vräkningar från bolagets bostäder, avskedanden och svartlistning. Till en början gav socialdemokratiska partiet stöd. Hjalmar Brantings insats som medlare i konflikten var däremot inte särskilt lyckosam. LOs bildande «befriade» partiet, den fackliga politiseringen fortsatte dock. Man deltog i rösträttskampen, redan 1902 gick man ut i en punktmässig storstrejk för allmän rösträtt. Hjalmar Branting visade också här en tveksamhet, men en tredagars strejk kom ändå till stånd. Oron ökade och 1905 lockoutade den nybildade Verkstadsföreningen metallarbetarna. Den strejk som följde gav dock till resultat ett riksomfattande avtal för verkstadsindustrin, där föreningsrätten fastslogs. Dessutom minimilöner och att arbetstiden skulle begränsas till 57 timmar per vecka och högst 10 timmar per dag. Detta skedde «utanför» LO, men kom att få betydelse för den viktiga händelsen året därpå, 1906 är året för den s k decemberkompromissen i ett avtal som träffades mellan LO och SAF. Grunden för det hela var att SAF inte hade kontroll över alla avtal som medlemsförbunden träffade med arbetarnas organisationer. Från SAFs håll ville man därför träffa en totaluppgörelse med LO för att få en fast ordning. Enligt avtalet fick de fackliga organisationerna förenings- och förhandlingsrätt, men SAF gjorde klara förbehåll. I stadgarna, paragraf 23, stod följande: «Arbetsgivaren har rätt att fritt anta och avskeda arbetare, att leda och fördela arbetet samt att begagna arbetare från vilken förening som helst eller arbetare utom föreningen». Uppstramningen var påtagbar, man ville för kontrollen ha LO som enda motpart. Paragraf 23 skulle dessutom ingå i alla kollektivavtal. Det stora verkstadsavtalet med Metallindustriarbetareförbundet kom aldrig att innehålla paragraf 23, men i en dom från 1934 kom dock arbetsdomstolen att indirekt upphöja paragraf 23 till lag; arbetsdomstolen hade inrättats Det visade sig senare att arbetsmarknadslagarna från det året blev tämligen ofarliga, till besvikelse för arbetsgivarna. Den politiska omsvängningen från 1932 hade självklart betydelse. Storstrejkens resultat Den stora uppgörelsen på arbetsmarknaden skedde 1909 genom storstrejken. Också nu agerade SAF direkt mot LO, som tvingades åsidosätta förbundens självbestämmande. Upphovet till konflikten var oro, flera lockouter som fick strejker som svar. SAF krävde «ordning

5 210 Arbeiderhistorie 1998 i leden» enligt sina villkor, om inte hotade man med en total lockout. Arbetsgivarnas krav nödvändiggjorde för förbunden att genom LO svara nej, storstrejken kunde inte undvikas. Den fackliga tillströmningen hade åren före varit god. Trots det blev strejken ett svidande nederlag, när strejkkassorna var tömda. Efter strejken halverades förbundens medlemsantal, vissa förbund nästan utplånades. Syftet från SAF var att en gång för alla krossa den fackliga rörelsen, som dessutom lierat sig med socialdemokratin talet, första världskriget och egentligen hela 1920-talet, gör med sitt politiska och ekonomiska kaos arbetarrörelsen defensiv. LO som samordnande organisation får heller inte av förbunden några större uppgifter. Medlemsnedgången efter storstrejken är inte återhämtad förrän Inte heller 1920-talet ger några möjligheter till framflyttningar av positionerna. De tre socialdemokratiska minoritetsregeringarna under 1920-talet kan inte uträtta mycket. Den sista av de tre avgår 1926 på grund av en strid i Stripa gruva. En samverkan med liberalerna mellan 1917 och 1920 hade dock resulterat i allmän rösträtt fr o m valet Men rösträtten förde inte fram till en dominerande socialdemokrati. Som ett slag mot den fackliga rörelsens medlemsframgångar och den regerande socialdemokratin, provocerade SAF fram en omfattande lockout Precis som 1909 blev det ett fackligt nederlag. Trots detta ökade antalet medlemmar under resten av 1920-talet och uppgångarna fortsatte med snabb takt fram över 1930-talet, trots den stora arbetslösheten. Politik och kris Strävan till en radikalisering tog sin början med den socialdemokratiska regeringen Man tillsatte då en socialiseringsutredning och under Ernst Wigforss ledning började man tala om industriell demokrati, som var en facklig fråga. Det hela utmynnade endast i ett förslag om driftsnämnder. Något av idén återkom i avtalet om företagsnämnder från Från arbetarhåll var man redan under 1920-talet skeptisk till någon typ av medansvar i företagen, eftersom ägarförhållandena inte rubbades. Vi ska återkomma till detta vid en beskrivning av löntagarfonderna talet slutade med den stora börskrisen 1929 och drog med sig den stora arbetslösheten under 1930-talet, som kulminerade Den brutala händelsen i Ådalen 1931 satte sina spår. Fem arbetare dödades i ett demonstrationståg mot strejkbryteri. Efter händelsen upphörde i stort sett det organiserade bryteriet. En anledning var också den socialdemokratiska regeringen från De fackliga organisationerna lierade sig med den nya regeringen, LO kom att få allt större betydelse i samhällsdebatten. En början till samförstånd Den försonliga folkhemsmodellen växte fram, ägarfrågorna blev inte framträdande, fördelningspolitiken blev det idémässiga riktmärket. Genom keynesiansk ekonomisk politik minskade arbetslösheten, produktionen ökade, om än svagt. En «korrigerad» kapitalism överlevde just genom former av samför-

6 Arbeiderhistorie stånd, vilket innebar att kommunismen både direkt politiskt och inom fackföreningarna inte kom att spela någon framträdande roll. Från fackligt håll blev man alltmera intresserad av inte endast produktionsökning utan också av produktivitetens utveckling. Ett större intresse för rationaliseringar kunde märkas, vilket satte sin prägel på det fackliga agerandet centralt. Det gällde då liksom nu att få alltmera att fördela, dels i form av löner, dels genom politiska beslut. Den fackliga rörelsens och det socialdemokratiska partiets linjer blev alltmera gemensamma. Redan under 1930-talet fanns en viss oro över den fackliga rörelsens styrka genom den förbättrade konjunkturen. Oron grundade sig på den stora byggnadsarbetarstrejken under 1930-talets tidiga år. Från regeringshåll såg man den som en illojalitetshandling. Vissa idéer om en lagstiftning växte därför fram. Socialdemokratin i sin regeringsställning kände ansvar och präglades alltmera av «statsnyttan». Den fackliga åtgärden mot lagstiftning kom genom det huvudavtal som träffades mellan LO och SAF, som sedan antogs av förbunden. Det s.k. Saltsjöbadsavtalet, som tillkom 1938, fick också det drag av statsnytta. Genom avtalet reglerades förhandlingsordningen utan att strejkrätten rubbades. I LOs stadgar formades också bestämmelser för LOs stöd vid förbundens strejker. Restriktionerna kom från kommunistiskt håll att ses som ett steg bort från kamporganisationen. Saltsjöbadsavtalet och LOs nya stadgar var ett steg in i den «svenska modellen». Även om kommunisterna inte spelade någon avgörande roll i LO och dess förbund var de starka inom vissa områden. Förankringen var störst i den tunga industrin främst inom Metallindustriarbetareförbundet och varven. Stridigheter växte fram under och 1930-talen; 1940 tog man från både LO och Metall till drastiska åtgärder, i vissa avdelningar och klubbar uteslöts kommunister ur styrelserna. När vändningen i kriget kom från 1943, ökade kommunisternas aktivitet inte endast i valet 1944, utan också inom LO-förbunden. Det hela fick sin kulmen i den omfat- LO-huset vid Norra Bantorget.

7 212 Arbeiderhistorie 1998 tande Metallstrejken 1945, som egentligen drevs fram av kommunisterna, över verkstadsarbetare strejkade i fem månader. Den långa och omfattande strejken förde inte fram de fackliga positionerna, förbundet tömde sin kassa, vilket minskade möjligheterna för den närmaste framtiden. LO stödde inte heller strejken. Efterkrigstid Efterkrigstiden är de materiella framgångarnas tid. LO-förbundens medlemstal passerade en miljon. Den fackliga lojaliteten med den regerande socialdemokratin ökade och graden av statsnytta blev allt större. Det tidiga 1950-talets tillfälliga inflation krävde sitt av ett alltmera lojalt LO. Arbetsgivareföreningen önskade samordnade förhandlingar genom LO. Sådana kom till stånd 1951 men upphörde året därpå. Produktions- och produktivitetsökningarna var betydande, fördelningsgraden i både löner och sociala förmåner blev resultat av de goda tiderna. Varje förbund drev sina egna avtalsrörelser, exportindustrins arbetare fick löneframgångar och man började både från SAF och LO att tala om en ny samordning. En sådan kom till stånd 1957 och förstärkte «modellen» om samförstånd. De uppgörelser som träffades fram till 1990 utgjorde dock endast ramar och förslag till förbunden, som efter samordningen drev sina egna förhandlingar. I den goda konjunkturen skedde det löneglidningar, dels genom upparbetning av de vanligen förekommande ackorden, dels genom personliga påslag, allt i lokala förhandlingar. Den offentliga sektorn, som inte ingick i uppgörelserna, hade fasta löner och kom därför att släpa efter. Det finns tydliga tecken på att goda samordningsresultat gav låga lokala ökningar, medan också det motsatta kom att gälla. Så småningom kom löneskillnaderna att minska inom industrin genom särskilda låglönepåslag, som också kom att gälla för den offentliga sektorn. En del av samordningens inriktning var också präglad av strävan till en solidarisk lönepolitik. Den innebar att samma lön för lika arbete skulle gälla. Varje företags bärkraft kunde inte få vara avgörande för lönesättningen. Det innebar att vissa tillverkningsföretag, som inte klarade löneökningarna, fick slås ut. Man talade därför i termen «friställa» arbetskraft som kunde överföras till s k lönsamma näringar. Konjunkturerna gav sådana möjligheter, omställningarna klarades genom en aktiv arbetsmarknadspolitik. Skeendet förstärktes av aktiva LOekonomer, där Gösta Rehn och Rudolf Meidner var de ledande. Deras tänkande kom att prägla utredningar inför LOs kongresser 1951, 1956 och Idéerna avvek förmodligen inte från det skeende som ändå skulle ha växt fram i den snabba industriella utvecklingen. Den varuproducerande, vinstmaximerande kapitalismen hade sin egen expansionskraft. Den fick också sin styrka genom en mera rättvis fördelningspolitik och därmed ökad köpkraft. Idéerna från LOs utredningar kom att prägla socialdemokratins politik. Förhållningssättet stod sig i stort fram till mitten av 1970-talet, med små svackor. Den politiska lojaliteten fick sitt svar i omfattande social-politiska åtgärder.

8 Arbeiderhistorie Statligt understödd arbetslöshetsförsäkring tillkom redan 1934 och under senare delen av 1930-talet tillkom också andra socialpolitiska åtgärder. Krigsåren satte stopp, därför återkom beslut om en allt större fördelning under och 1960-talen. Delvis också under 1970-talet. Denna samförståndsmodell med statsnytta som bärande inslag är en del av LO och förbundens verksamhet och inriktning. Idén om motsättningar mellan kapital och arbete framträder mindre tydligt, lönepolitiken blir en del som en resurs av vad samhället tål. Från fackligt håll kom man också att delta i statliga utredningar och representera i olika styrelser, tillsammans med arbetsgivarnas representanter. Systemet fick därför vissa korporativa inslag. Från ATP till löntagarfonder En avvikelse från det lugna mönstret skedde under de sista 1950-talsåren, då debatt och beslut om en allmän tjänstepensionering kom till stånd. Från LOhåll såg man pensionsfrågans lösning som en viktig facklig fråga, medan man från kapitalägarhåll menade att det var en åtgärd för att skapa fonder för socialisering. Så kom ändå beslutet om ATP-systemet 1959, med endast en rösts övervikt i riksdagen. LOs insatser i den viktiga frågan var helt avgörande. Den hade föregåtts av folkomröstning, regeringskris och nyval. Under de sista åren av talet rivs ATP-systemet upp i en samverkan med de borgerliga partierna. I jämförelse med det tidigare starka engagemanget är inför avvecklingen det fackliga motståndet svagt. Trots ATP-striden kan sägas att 1950-, och halva 1970-talet var tider för ekonomisk uppbyggnad och ökad facklig styrka. Arbetslösheten fanns inte som problem. Den klarades genom urbaniseringen, den teoretiska grunden fanns hos LO-ekonomernas idégods. Samordningen från 1957 kom med tiden att utjämna löneskillnaderna, som i och för sig kom att skapa problem med det som kom att kallas övervinster i vissa företag. I slutet av 1960-talet växte fram en vänstervåg, främst som en student- och universitetsrörelse. Drivkraften var i stort sett Vietnamkriget. Den positiva synen på USA bröts och formades som en politisk radikalitet, i vissa fall med extrema inslag. Den fackliga rörelsen blev inte opåverkad. I skarven kom gruvarbetarstrejken med centrum i Kiruna och Malmberget, det sena 1900-talets mest svårhanterade fackliga fråga. De statsägda gruvornas ledning handlade mycket oklokt och provocerande, dessutom fanns stora brister i arbetsmiljön. Till det kom att gruvarbetarna var missnöjda med lönesättningen. De ansåg sig ha förlorat på den utjämning som skett, gruvarbetarna menade att deras löner skulle vara högre i förhållande till andra gruppers. Andra lagstridiga s k vilda strejker förekom också, bl a hos skogsarbetarna. Det växte fram fackliga krav på medbestämmande av olika slag, vilket blev underlag för en ny lagstiftning de första 1970-talsåren. En ny arbetarskyddslag tillkom liksom olika lagar om medbestämmande, vilka reducerade den gamla ursprungliga paragraf 23 som senare hade blivit 32 i SAFs stadgar. Paragraf

9 214 Arbeiderhistorie överfördes med nytt innehåll till Medbestämmandelagen, MBL. Återigen var det fackligt agerande som var drivkraften bakom socialdemokratins politik, SAP sågs som en aktiv del av arbetarrörelsen. Det mest omvälvande idémässiga förslaget från fackligt håll presenterades på LOs kongress I högkonjunkturen hade de större företagen redovisat stora vinster. Resurserna kom inte ograverat att användas för investeringar, de kunde menade man från fackligt håll, inte heller tillfalla aktieägarna. Tidigare hade diskuterats någon form av branschfonder, idén hade dock inte utvecklats. Regeringen hade heller inga tankar på att dra in vinsterna till staten. Eftersom resurserna tillkommit genom en solidarisk och återhållsam lönepolitik menade man att pengarna vara arbetarnas, och på LO-kongressen 1971 fanns motioner om att problemet måste lösas. Rudolf Meidner fick i uppdrag att utreda. Vad han åstadkom var ingen utredning i vanlig mening, mera en debattinriktad bok med några avancerade förslag. Boken kom dock att ses som en sedvanlig LO-rapport och hade titeln Kollektiv kapitalbildning genom löntagarfonder. Fondsystemet skulle enligt förslaget inte föra fram till en hastig omvandling av den ekonomiska strukturen. Steg för steg skulle avsättningarna till fonderna inom cirka en 20-årsperiod ge de löneanställda majoritet i de stora företagen. LO antog rapporten på kongressen I valet på hösten samma år förlorade socialdemokraterna regeringsmakten. Från borgerligt och kapitalägarhåll mötte förslaget och LOs beslut hårt motstånd. Man såg det som en brytning av ett tidigare «löfte» från socialdemokratin att inte ingripa i ägandet, utan endast driva fördelningsfrågorna. Idémässigt hade förslaget smått anarkosyndikalistiska drag och var på så sätt något av en främmande kropp i arbetarrörelsens idéarv. Ute på arbetsplatserna väckte heller inte förslaget någon större entusiasm och från socialdemokratiskt håll växte tveksamheten. Beskedet kom genom valnederlaget. Efter utslätande omarbetningar kom riksdagsbeslutet 1983; efter 1981 års socialdemokratiska valseger. Avsättningarna till fonderna skulle upphöra 1990, vilket inte skulle rubba maktbalansen. Det som från början var ämnat som «ett första steg» blev «det enda steget». Ändå blev motståndet från högern starkt och efter den borgerliga valsegern 1992 avskaffades fonderna. De överfördes till något diffusa forskningsstiftelser. LOs förslag och strävan till ekonomisk demokrati genom kollektiv kapitalbildning misslyckades. En aktiv kapitalism Under och 1990-talen kom relationerna mellan socialdemokratiska partiet och den fackliga arbetarrörelsen att få en svagare framtoning. Dessutom framträdde inte längre SAF som förhandlande organisation. Man menade att lönesättningen skulle vara lokal och individuell. LO-förbundens huvuduppgift blev därför att slå vakt som sina riksavtal. Den stora arbetslösheten från 1990-talets början försatte LO i en ny situation, ganska lik den från 1920-talet. Ordet lönebildning blev allt vanligare och anknöt till landets ekonomiska och konkurrensmässiga situation. Ett

10 Arbeiderhistorie nytt drag av «statsnytta» kunde skönjas. LOs ekonomer formulerade en ny strategi, samtidigt som kapitalägarna i både produktion och penningmarknad ökade sina vinster och sin makt över politiken. Från arbetsgivarehåll pläderar man för en större «flexibilitet», vilket med deras syn innebär ett upprivande av nuvarande arbetslagstiftning som tillkom under 1970-talet. Mycket tyder på att motsättningarna mellan kapital och arbete objektivt finns kvar och har förstärkts. Samtidigt tvingas enskilda fackföreningar, förbund och LO till olika grader av samarbetsformer, för att i en svår tid ge möjligheter till arbete och hög produktion. Motsägelsen är uppenbar: Trots ökade motsättningar sker i praktiken ett påtvingat samförstånd. Anledningen är ökad internationalisering av kapital och kapitalströmmar, där också EU-anslutningen spelar sin roll. Dessutom krav på allt högre vinster från kapitalägarhåll. Arbetarrörelsens traditionella idébas tunnas därmed ut. Nya former för industriproduktion och näringslivets förändring i övrigt har också nödvändiggjort organisatoriska förändringar inom LO. Anslutna förbund var högst 1945 med 46 anslutna. Under jubileumsåret har antalet förbund genom sammanslagningar minskat till 19. De viktigaste sammanslagningarna har skett inom de statsanställdas förbund, inom beklädnadssektorn, numera Industrifacket och den grafiska branschen. Under 1998 går Skogsarbetareförbundet och Träindustriarbetareförbundet samman. Förbunden har också organiserats i större avdelningar och verksamheten har förskjutits till arbetsplatsklubbarna, men förbunden har som självklar uppgift att bevaka och förhandla om sina respektive riksavtal. LOs kansli har de senaste åren minskat, de allt färre förbunden har inte samma behov av stöd. Eftersom Arbetsgivareföreningen inte längre i praktiken är motpart till LO, minskar LOs inflytande över den totala fackliga verksamheten och lönepolitiken. Till saken hör att tjänstemannaorganisationerna numera tar större delen av det totala «löneutrymmet». Skeendet är också avgörande för LOs samhällsinflytande, det är inte lika starkt som under 1950-, l960- och 1970-talen. Internationellt När det gäller internationellt arbete har LO centralt spelat en viktig roll, främst inom Den fria fackföreningsinternationalen, FFI. Inte minst under Arne Geijers ordförandetid var aktiviteten omfattande och LO åtnjöt hög status. Geijer var ordförande i FFI mellan 1957 och Förbunden har genom åren ägnat stor kraft åt yrkesinternationalerna, liksom också åt nordiskt samarbete. Inom den kapitalistiska världen och dess olika produktionsmässiga och ekonomiska nivåer blir det internationella fackliga arbetet alltmera komplicerat, samtidigt ännu nödvändigare. Det vinstmaximerade kapitalet rör sig fritt och skapar inte endast politiska problem utan framför allt fackliga. LO i en ny tid Landsorganisationen, som bildades för hundra år sedan, mötte då ett starkt,

11 216 Arbeiderhistorie 1998 brutalt motstånd. Pionjärerna fick utstå mycket. I det nya seklet är brutaliteten av annat slag, samtidigt som det idémässiga mönstret bryts upp. Tiden formar förutsättningarna, det gäller också för den arbetarrörelse som är sammanförd i Landsorganisationen i Sverige. Inte heller arbetarklassen är som social grupp enhetlig. Under hundra år har den svenska fackliga arbetarrörelsen haft stort avgörande i samhället. De inför jubileet till LO anslutna 19 förbunden har medverkat till att en fattig och förtryckt arbetarklass kunnat räta på sina ryggar. Hur det framtida uppdraget kommer att formas avgörs helt av en tid med nya produktionsformer under en vinstmaximerande kapitalism. Till det kommer att tidigare klasstrukturer bryts upp, medelklassiga grupper med svag klassidentitet blir alltmera dominerande. Oversikt over LO-forbundenes medlemstall ved årsskiftet 1997/98 Menn Kvinner Totalt Kommunalarbetareförbundet Metallindustriarbetareförbundet SEKO (Statsanställda-Sjöfolks) Handelsanställdas förbund Byggnadsarbetareförbundet Industrifacket (Fabriks-Beklädnads) Transportarbetareförbundet Livsmedelsarbetareförbundet Hotell- och restauranganställdas f Träindustriarbetareförbundet* Fastighetsanställdas förbund Grafiska Fackförbundet Pappersindustriarbetareförbundet Elektrikerförbundet Målareförbundet Försäkringsanställdas förbund Lantarbetareförbundet Skogsarbetareförbundet* Musikerförbundet Bleck- ock plåtslagareförbundet Sum * Slått sammen til ett forbund (Skogs- och Träfacket )

12 Arbeiderhistorie Formennene i Landsorganisationen i Sverige Fredrik Sterky ( ) Borgelig bakgrunn, radikal sosialdemokrat Herman Lindqvist ( ) Snekker, Träindustriarbetareförbundet Arvid Thorberg ( ) Bygningssnekker, Träarbetareförbundet Edvard Johanson ( ) Skomaker, Sko- och Läderarbetareförbundet 1936 Albert Forslund ( ) Kommunikasjonsminister 1936 Jernbanearbeider, Järnvägsmannaförbundet 1946 Gunnar Andersson valgt 1946, død før tiltredelsen ( ) Metallarbeider, Metallindustriarbetareförbundet Axel Strand ( ) Snekker, Träindustriarbetareförbundet Arne Geijer ( ) Metallarbeider, Metallindustriarbetareförbundet Gunnar Nilsson ( ) Trearbeider, Träindustriarbetareförbundet Stig Malm ( ) Metallarbeider, Metallindustriarbetareförbundet Bertil Jonsson ( ) Sagbruksarbeider, Träindustriarbetareförbundet August Lindberg ( ) Sagbruksarbeider, Sågverksindustriarbetareförbundet

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

En fullmatad rapport

En fullmatad rapport En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet Röster om facket och jobbet Facket i storstäderna 6 RAPPORT 6 AV 7 7 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Välkommen till IF Metall

Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt

Läs mer

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43 Tabellbilaga Facket i Stockholm 43 1 Arbetare fördelade efter arbetsställets storlek. Tillverkningsindustri. Antal anställda 1 5 6 10 11 49 50 99 100 499 500 Vet ej, men färre än 11 Vet ej, men fler än

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm,

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, Tjänstemännen och medelklassen Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, som på goda grunder har betecknats som tjänstemannarörelsens födelse; att restaurangen låg i samma byggnad

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88 :A 733

Motion till riksdagen 1987/88 :A 733 Motion till riksdagen 1987/88 :A 733 av Lars Werner m. fl. (vpk) om en utredning om demokratiska rättigheter i arbetslivet inför 1990-talet Vänsterpartiet kommunisterna lägger i denna motion förslag om

Läs mer

Högersidan av tavlan, rad 1

Högersidan av tavlan, rad 1 Högersidan av tavlan, rad 1 H 1.1 GS. Facket för Skogs, Trä och Grafiska branschen. (S.R.799) 2009 bildades GS. Facket för Skogs, Trä och Grafiska branschen genom en sammanslagning av. o Grafiska Fackförbundet

Läs mer

Ra pp or t 5 av

Ra pp or t 5 av 5 Ra pp or t 5 av 7 7 Röster om fac ket och jobbet Ungdomar och fa cket Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 7 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1457 8 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Svante Nycanders anförande

Svante Nycanders anförande 1 Svante Nycanders anförande 17 juni 2015, Folkets hus Tack för inbjudan! Mitt uppdrag är att belysa lönebildningen i ett långt perspektiv. Det ska jag göra genom att berätta om industrinormens historia.

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång

Läs mer

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Stripakonflikten

Stripakonflikten Stripakonflikten 1925 1927 - en gruvarbetarstrejk och arbetsmarknadskonflikt Stripakonflikten i västra Västmanland är en av landets mest kända arbetsmarknadskonflikter. I två och ett halvt år lyckades

Läs mer

Högersidan av tavlan, rad 1

Högersidan av tavlan, rad 1 Högersidan av tavlan, rad 1 H 1.1 GS. Facket för Skogs, Trä och Grafiska branschen. (S.R.799) 2009 bildades GS. Facket för Skogs, Trä och Grafiska branschen genom en sammanslagning av. o Grafiska Fackförbundet

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2005

Landsorganisationen i Sverige 2005 Det här är LO Landsorganisationen i Sverige 2005 Foto: Stefan Bohlin (om inget annat anges) Foto omslagsbild: Håkan Elofsson Illustrationer: Barry Crussell Foto bakgrundsbilder: Sidan 2, Daniel Hertzell

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av Kort om: kort om Rapport av RAPPORT AV En sammanfattning av den sjätte rapporten Lägre organisationsgrad i storstäderna, särskilt i Stockholm Den fackliga organisationsgraden är betydligt lägre i storstäderna

Läs mer

RA PP OR T 7 AV

RA PP OR T 7 AV 7 RA PP OR T 7 AV 7 20 07 Röster om fac ket och jobbet Sammanfattnin g och slutsats er Rapportserien Röster om facket och jobbet januari november 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets

Läs mer

Intäktsredovisning 2011

Intäktsredovisning 2011 Socialdemokraterna Intäktsredovisning 2011 Enligt partigemensam intäktsanalys 2 (6) Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet De politiska partierna i Sveriges Riksdag avviker

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

LO-förbundens lönestatistik år 2004 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde

LO-förbundens lönestatistik år 2004 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde LO-förbundens lönestatistik år 2004 Timlön, månadslön, avtalslön och antal efter avtalsområde Sammanställt av LO utifrån förbundens egna lönestatistik Byggnads Svenska Byggnadsarbetareförbundet 129 000.

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Kort om: kort om Rapport 1 av 7 007 1 RappoRt 1 av 7 007 En sammanfattning av den första rapporten Oavsett facklig Diagram.1 Vilka anses vara de viktigaste fackliga områdena? LO-medlemmar tillhörighet

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse

En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse En liten historia om: Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Kopia på artikel i Aftonbladet den 25/2 1998 Kollektivavtalets värde & Strejkrättens betydelse Arbete är den vara du säljer på en

Läs mer

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)

Fackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8) Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet

FACKEN INOM INDUSTRIN. och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN och industriavtalet FACKEN INOM INDUSTRIN Facken inom industrin Olof Palmes gata 11, 105 52 Stockholm Telefon: 08-786 8000 e-post: fi.kansli@fikansli.se Hemsida: www.fackeninomindustrin.se

Läs mer

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Bakgrund Svenska Elektrikerförbundet kan konstatera att till skillnad från förra avtalsrörelsen har förbunden inom LO enats

Läs mer

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst 15 Motion 1977178:1351 a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst Statens avtalsverk-sav-äger enligt instruktion för ämbetsverket SFS 1965:642

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Experiment med företagsdemokrati

Experiment med företagsdemokrati CARL C:SON UGGLA: Experiment med företagsdemokrati Med en ökadföretagsdemokrati i form av självstyrande grupper förbättras den interna informationen. Den anställde tilldelas större ansvar och ökad medbestämmanderätt,

Läs mer

Vänstersidan av tavlan, rad 6

Vänstersidan av tavlan, rad 6 Vänstersidan av tavlan, rad 6 6.1 Byggnads, Byggnadsarbetare förbundet. (S.R.282) 1949 bildades Byggnadsarbetare förbundet, som ett resultat av en längre tids försök från LO att genomföra sin industriplan,

Läs mer

Intäktsredovisning 2013

Intäktsredovisning 2013 Stockholm 2013-04-01 Intäktsredovisning 2013 enligt partigemensam överenskommelse 2 (5) Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet De politiska partierna i Sveriges Riksdag

Läs mer

Intäktsredovisning 2012

Intäktsredovisning 2012 Stockholm 2013-03-12 Intäktsredovisning 2012 enligt partigemensam överenskommelse 2 (5) Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet De politiska partierna i Sveriges Riksdag

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet? Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet? Olof Petersson Senioruniversitetet Stockholm 23 mars 2015 Maktutredningen 1985 1990 I vilken riktning förändras fördelningen av maktresurser

Läs mer

LO-förbundens lönestatistik år 2005 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde

LO-förbundens lönestatistik år 2005 Timlön, månadslön, avtalslön och antal medlemmar efter avtalsområde LO-förbundens lönestatistik år 2005 Timlön, månadslön, avtalslön och antal efter avtalsområde Sammanställt av LO utifrån förbundens egna lönestatistik Byggnads Svenska Byggnadsarbetareförbundet 128 500.

Läs mer

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?

Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik

Läs mer

Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA

Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA Innehåll Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? 3 Tvist 3 Skydd av skyddsombudet. 6 kap. 10 arbetsmiljölagen 4 Skydd av skyddskommittéledamot.

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt

Läs mer

Intäktsredovisning 2014

Intäktsredovisning 2014 Stockholm 2015-04-01 Intäktsredovisning 2014 enligt partigemensam överenskommelse 2 (5) Gemensam intäktsredovisning för riksdagspartiernas centrala verksamhet De politiska partierna i Sveriges Riksdag

Läs mer

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem.

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket

Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket (S.R.---) = Hänvisning till samlar rapportsnummer. IF Metall Tavlan Vänstersidan av tavlan, rad 1 1.1a Övre raden. IF Metall, 2005 utkom

Läs mer

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda. Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker

Läs mer

Pettersson, Lars-Olof - Utdrag ur Arbetsmarknadens parter Det krävs två för en tango Bilda Förlag (2007)

Pettersson, Lars-Olof - Utdrag ur Arbetsmarknadens parter Det krävs två för en tango Bilda Förlag (2007) Kapitel 2. Ett sekel av konflikt och samverkan Genom att göra några nedslag i historien går det att få en god uppfattning om hur relationerna mellan parterna har vuxit fram. Löntagarna organiserade sig

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program

Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Tal av LOs avtalssekreterare Erland Olauson Första maj 2007 Linköping Det talade ordet gäller! Hur känns det att fira första maj?

Tal av LOs avtalssekreterare Erland Olauson Första maj 2007 Linköping Det talade ordet gäller! Hur känns det att fira första maj? Tal av LOs avtalssekreterare Erland Olauson Första maj 2007 Linköping Det talade ordet gäller! 1 Mötesdeltagare, Hur känns det att fira första maj? Känner du dig lite mer dämpad än vanligt? Ett halvår

Läs mer

Landrapport)) Sverige)) april)2013) ) )

Landrapport)) Sverige)) april)2013) ) ) 1 Landrapport Sverige april2013 2 SEFSverige VK-28 VK-15 Region Nord Sundsvall VK-21 Region Väst Göteborg VK-16 VK-9 Region Mitt Solna VK-1 VK-2 VK-10 VK-31 VK-26 Region Syd Malmö VK-8 3 LägetElektrikerna

Läs mer

Arkivbildare (fackliga)

Arkivbildare (fackliga) FFAB 963 25:E MASKINSEKTIONENS / 6:E DISTRIKTETS Distrikt SAMARBETSKOMMITTÉ FÖR LOKPERSONAL FFAB 2 ARBETARRÖRELSENS FUNKTIONÄRSKLUBB I Distrikt SÖDRA ÄLVSBORG FFAB 2459 ARBETARRÖRELSENS Borås FÖRHANDLINGSORGANISATION

Läs mer

Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga studier.

Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga studier. Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem och lönekriterier. Starka kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga

Läs mer

Kongressen föreslås besluta

Kongressen föreslås besluta 1 (9) 2 (9) Kongressen föreslås besluta att en omarbetad och uppdaterad lönepolitik, med utgångspunkt i detta dokument, tas fram till kongressen 2020 3 (9) Förslag till kongressen avseende STs framtida

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

Tack för den här gången

Tack för den här gången KONGRESSBLADET 15 juni 2014 valdes med acklamation och applåder. En föryngrad förbundsstyrelse är också vald med fem nya ledamöter. Kongressen har även tagit ställning till ett flertal uttalanden, till

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2018

Planeringsförutsättningar 2018 Planeringsförutsättningar 2018 1 Planeringsförutsättningarna ut i februari Verksamhetsplan kick-off Avdelningarna antar och skickar in VP till förbundet senast den 31 augusti Distriktsmöte på hösten Studiekonferens

Läs mer

Ra pp or t 3 av

Ra pp or t 3 av 3 Ra pp or t 3 av 7 2 7 Röster om fac ket och jobbet Facklig aktivit et och fackligt arbete Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 27 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets

Läs mer

Avgiftskommitténs rapport. Beslutsunderlag till LOs 27e ordinarie kongress 2012

Avgiftskommitténs rapport. Beslutsunderlag till LOs 27e ordinarie kongress 2012 Avgiftskommitténs rapport Beslutsunderlag till LOs 27e ordinarie kongress 2012 Landsorganisationen i Sverige 2012 Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR

Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR Stöd för lönebildning ST INOM SVERIGES DOMSTOLAR 2019-02-11 Lönesättning i ett historiskt perspektiv Tidigare hade vi ett lönegradssystem som gjorde att medarbetaren med automatik flyttades upp både vad

Läs mer

IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent

IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent IF Metall Cirka 440 000 medlemmars på cirka 13 500 arbetsplatser Medlemsavgift i snitt 1,7 procent Kongress var 3e år - 300 valda ombud från avdelningarna. - Högst beslutande organ. - Beslutar om mål och

Läs mer

Kort om IF Metall Medlemsstatistik, avgifter m.m. Januari 2017

Kort om IF Metall Medlemsstatistik, avgifter m.m. Januari 2017 Kort om IF Metall Medlemsstatistik, avgifter m.m. Januari 2017 Inledning Denna broschyr kan vara bra att ha när du behöver uppgifter om vår organisation, till exempel medlemsstatistik, avgifter etc. Uppgifterna

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om facket

Kursbok till deltagarna som går utbildningen. om facket Kursbok till deltagarna som går utbildningen om facket 1 2 innehåll 5 Kurspass 1 Människovärde 9 Kurspass 2 Unga arbetare och makten på arbetets marknad 13 Kurspass 3 Klass och rättvisa 17 Kurspass 4 Facklig

Läs mer

Avsiktsförklaring 16 augusti 2011

Avsiktsförklaring 16 augusti 2011 Avsiktsförklaring 16 augusti 2011 1 Namn och deltagare Facken inom industrin är ett samarbete mellan fackförbund som organiserar anställda inom industrin och omfattas av Industriavtalet. De fem förbunden

Läs mer

Vänsterpartiernas historia sedd genom märken.

Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. Rad 6. Vänsterpartiernas historia sedd genom märken. 1917 bildas Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV), som en vänsterutbrytning ur Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Hela dess ungdomsförbund

Läs mer