Socialnämndens. Årsrapport

Transkript

1 Socialnämndens Årsrapport Socialförvaltningen Box 834, Kalmar Besöksadress Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Viktiga händelser... 3 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse... 3 Jämförande statistik... 4 Framtiden... 4 Förvaltningsgemensamt... 5 Ekonomi... 5 Personal... 6 Gemensam administration... 7 Viktiga händelser... 7 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse... 8 Framtiden... 8 Verksamhetsområde 1 - förebyggande, mottagning och utredning... 8 Viktiga händelser... 9 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Framtiden Verksamhetsområde 2 individ, familj och sysselsättning Viktiga händelser Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Framtiden Verksamhetsområde 3 - socialpsykiatri, personlig assistans, bemanningsservice Viktiga händelser Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Framtiden Verksamhetsområde 4 utvecklingsstörning och autism Viktiga händelser Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Framtiden Övrig verksamhet Invandrarservice Viktiga händelser Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Framtiden Överförmyndarverksamheten Viktiga händelser Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Framtiden Bilaga 1 Volymökning LSS Bilaga 2 Uppföljning av socialnämndens mål 2

3 Sammanfattning Viktiga händelser Socialförvaltningen har under året arbetat med justeringar i den organisation som genomfördes 1 januari Mycket tid har lagts på att få ordning på flöden och att arbeta fram rutiner inom den nya organisationen. Under året har stort fokus lagts på etik- och värdegrundsfrågor. Etiska riktlinjer har tagits fram och ett etikråd har utsetts inom förvaltningen. Syftet är bl a att etik- och värdegrundsfrågor kontinuerligt ska diskuteras inom förvaltningens verksamheter. Även socialförvaltningens värdegrund har vidareutvecklats och en verksamhetsidé har arbetats fram. Ett annat prioriterat område har varit rättssäkra rutiner inom handläggning. Verksamheten har inom flera områden varit föremål för tillsyn och inspektion. Ny tillsynsmyndighet inom det sociala området har medfört striktare krav på kommunernas lagefterlevnad. Arbetet med att vidareutveckla ledningssystem för kvalitet och miljö enligt ISO 9001 och ISO har fortsatt under året. Tillkommer gör också att sammanföra socialstyrelsens krav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbetslinjen har varit en fortsatt prioriterad fråga. Socialförvaltningen har på ett framgångsrikt sätt genom olika projekt lyckats få ut många långtidsarbetslösa personer i arbete eller studier. Projekt har även startats upp inom LSS för att hitta meningsfull sysselsättning för unga personer som finns i LSS-boenden. Arbetet med uppdraget att kunna erbjuda samtliga anställda önskad sysselsättningsgrad har fortsatt. Förändringar har skett inom personlig assistans som påverkat inriktningen i arbetet. Försäkringskassan gör genom förändrad praxis mer restriktiva bedömningar av grundläggande behov. Fler får avslag på personlig assistans enligt SFB och kommunen får då hela kostnaden för assistansen. Det har varit fortsatt hög volymutveckling inom LSS under året. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Socialnämnden redovisar ett underskott på 19,8 mkr. Den största avvikelsen finns för institutions- och familjehemsvård för barn/ungdomar och vuxna missbrukare. Kostnaderna för barn och ungdomar har ökat med 20 % jämfört med Fler placerade men också högre dygnskostnader är orsaken till ökningen. Försörjningsstödet redovisar ett plusresultat. En tydlig tillämpning av lagstiftning samt effektiva sysselsättningsprojekt är några orsaker till den gynnsamma utvecklingen. Personlig assistans, boende/utvecklingsstörning samt daglig verksamhet är områden som visar underskott. Försäkringskassans striktare bedömningar av antalet beviljade timmar samt övertalighet av personal vid förändringar inom verksamheterna är orsaker till underskotten. De beräknade volymökningarna under året var beräknade till 14,4 mk. Beviljade medel uppgick till 10 mkr vilket också har påverkat resultatet. 3

4 Överförmyndarnämnden står för -2,2 mkr av det totala underskottet. Socialförvaltningen har arbetat med kommunfullmäktiges och socialnämndens prioriterade mål och uppdrag. Måluppfyllelsen är god, bl a har samtlig personal genomgått värdegrundsutbildning och metoder för ett mer systematisk arbetssätt med värdegrundsfrågor har införts för att stärka kvalitén på bemötandet. Uppdraget Vuxna på stan är genomförd. Måluppfyllelsen redovisas i bilaga 2. Jämförande statistik Under året har socialförvaltningen genomfört Kostnad per brukare för LSS-verksamheten. Kalmars kostnader för boendestöd ligger lägre än genomsnittskostnaderna. För personlig assistans, gruppboenden och daglig verksamhet är Kalmars kostnad något högre än snittet. Analys av resultatet pågår. IFO kommer att genomföra Kostnad per brukare för 2011 och resultatet presenteras i april. Inom IFO har kostnadsjämförelser gjorts inom KKKVH. Kalmar och Växjö har höga placeringskostnader. Kalmar har däremot lägst kostnader för placeringar av vuxna missbrukare samt av försörjningsstöd jämfört med Karlskrona, Växjö och Kristianstad. Framtiden Socialförvaltningen står inför många utmaningar framöver. Budget i balans är en av dem. Med en effektiv organisation som kan anpassas till de behov som uppstår, bra samverkan med andra myndigheter, en rättssäker handläggning, så finns goda förutsättningar att klara en ökad kravbild. En viktig förutsättning är hitta metoder för att kunna möta förändringar i konjunkturen. Där är en fortsatt satsning på arbetslinjen en viktig del. Oroväckande är att försörjningsstödet kan öka framöver. Förändringen i flyktingmottagandet som innebär minskade ersättningar i statsbidraget i kombination med ett sämre arbetsmarknadsläge riskerar att begränsa flyktingars möjlighet till egenförsörjning. Den risken finns även för ungdomsgruppen där arbetslösheten redan nu är mycket hög. Bristen på bostäder kan bli ett stort problem både för LSS-verksamheten men även för andrahandsuthyrningen till personer som själva inte har möjlighet att teckna hyreskontrakt. Det blir allt svårare att etablera nya LSS-boenden i befintliga hyresfastigheter, vilket leder till behov av dyra nybyggnationer som den enskilde inte har råd att bo i utan att socialnämnden går in och kompenserar. Trycket på att socialnämnden ska lösa hyresskulder och skadegörelser på lägenheter ökar. Kalmarhem tecknar inga hyreskontrakt med en person som har skulder eller krav hos Kalmarhem, utan att socialnämnden går in och löser dem. När tillgången på lägenheter hos andra fastighetsägare minskar ökar trycket på att lösa skulderna. En förutsättning för att socialförvaltningen ska klara de väntade volymökningarna inom LSS är att budgetmedel avsätts för detta. Prognosen för volymutvecklingen inom LSS redovisas i bilaga 1. När det gäller prognosen för antal assistansärenden är det svår att bedöma men en kostnadsökning är trolig utifrån försäkringskassans mer restriktiva bedömningar. 4

5 Det finns stort behov av att utveckla administrativa verktyg för att på ett effektivt sätt kunna ta fram tillförlitliga och relevanta beslutsunderlag bl a genom Kostnad per brukare (KPB) och utveckling av metoder för uppföljning och utvärdering av kvalitén. Förvaltningsgemensamt Ekonomi Socialnämndens verksamhet utgör 20 % av nettobudgeten för Kalmar kommun. Driftkostnader Sammanfattning av socialnämndens nettokostnader för 2011: Bokslut 2011 Budget Utfall Resultat netto netto Vård o omsorg enl SoL Hälso- och sjukvård BOST.SÄRSK.SERV LSS VUXEN BOST SÄRSERV LSS BARN UNG PERS ASS ENL LSS OCH LASS KORTTIDSVISTELSE DAGLIG VERKSAMHET BEMANNINGSSERVICE LSS ÖVRIGA INSATSER ENL LSS ÖPPEN VERKS FUNKTHINDRADE Summa LSS INSTVÅRD VUXN MISSBRUKARE INSTVÅRD BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSV VUXNA MISSBR FAMILJEHEMSV BARN O UNGA ÖPPNA INSATSER VUX MISSBR ÖPPNA INSATSER BARN, UNGA ÖVRIG VUXENVÅRD EKONOMISKT BISTÅND FAMILJERÄTT FLYKTINGMOTTAGANDE ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER ALKOHOLTILLSYN Summa IFO GEMENSAMT NÄMNDSVERKSAMHET ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Summa gemensamt SUMMA

6 Socialnämnden redovisar ett underskott på 19,8 mkr. Utav underskottet står överförmyndarnämnden för -2,2 mkr. De beräknade volymökningarna under året var beräknade till 14,4 mk. Beviljade medel uppgick till 10 mkr. Kommentarer till de största avvikelserna finns under rubriken budgetavvikelser inom respektive verksamhetsområde. Investeringskostnader Budget Bokslut Diff Ers.inventarier ,8-18,2 Investeringsbudgeten har i huvudsak använts till inköp av inventarier samt till anpassningar av verksamhetslokaler. Personal Personalsammansättning Antal tillsvidareanställda Varav män % Varav kvinnor % Medelålder män 44,7 44,3 Medelålder kvinnor 45,2 45,1 Antalet tillsvidareanställda har under året ökat med 43 personer. Inom LSS-verksamheten arbetar ca 800 personer och inom IFO-verksamheten ca 200 personer. Fördelningen av antal män och kvinnor har inte förändrats över åren. 70 % av antalet män arbetar inom verksamhetsområde 3 och 4 dvs. LSS-verksamheterna. Medelåldern för män och kvinnor är mer eller mindre konstant. Rekrytering Totalt har 131 tjänster utannonserats i rekryteringsverktyget offentliga jobb. Av dessa är 87 tillsvidareanställningar. 34 % av rekryteringen har varit inom verksamhetsområde 3. Den centrala rekryteringen som hanterar personal med LAS-företräde, arbetsrotation, övertalighet höjning av sysselsättningsgrad etc. inom LSS, har totalt arbetat med 286 anställningar. Av dessa har 103 personer anställts på tillsvidaretjänster. Inom LSS-verksamheterna anställdes under sommaren 268 semestervikarier. Motsvarande siffra för 2010 var 245. Totalt har antalet fyllnadstimmar ökat med 969 och kostnaden med kr. Sjukfrånvaro Kvinna 5,34% 4,85% Man 3,43% 3,24% Totalt 4,85% 4,44% 6

7 Förvaltningens målsättning för 2011 var att sänka sjukfrånvaron från 5 % till 4 %. Sjukfrånvaron var 4,5 % för Kostnaden för sjukfrånvaron är beräknad till 7,8 mkr för Tillbud Totalt har rapporterats in 527 tillbud. Av dessa kommer 97 % från verksamhetsområde 3 och % berör verksamhetsområde 4. Nästan tre fjärdedelar av tillbuden inom verksamhetsområde 4 är inom autismboenden. Problemen har uppmärksammats och handlingsplaner upprättats. Arbetsskadeanmälningar Antalet arbetsskadeanmälningar under 2011 har varit 20 och 75 % är inom verksamhetsområde 3 och 4. Hälften av alla anmälningar kommer från verksamhetsområde 4. Gemensam administration Inom verksamheten Gemensamt redovisas alla kostnader som är av gemensam karaktär inom förvaltningen. Avdelningarnas kostnader återfinns här men även utbildning, lokaler, IT, gemensamma projekt bokförs här. Dessutom redovisas kostnader från enheter som arbetar med olika verksamheter. Avdelning ekonomi är en stödfunktion i ekonomifrågor till alla med budgetansvar, ger stöd åt socialsekreterare inom IFO i verksamhetssystemet Procapita, ansvarar för administration av andrahandsbostäder, ansvarar för administration av ersättningar från försäkringskassan för personlig assistans etc. Under året har IT-frågor samt vaktmästarfunktion flyttats över till ekonomiavdelningen. Avdelning personal är en stödfunktion i personalfrågor till chefer och anställda, arbetar med kompetensutveckling, arbetsmiljö, rehabilitering, lönehantering, rekrytering etc. Verksamhetsutveckling, nämndsadministration samt alkohollagshandläggning/ läkemedelshantering är organiserade direkt under socialchefen. Ansvar för samordning av kvalitets- och miljöfrågor finns inom verksamhetsutvecklingen. Viktiga händelser Projektet önskad sysselsättningsgrad som har i syftet att all anställd baspersonal i förvaltningen ska ha möjlighet att önska sin sysselsättningsgrad har fortsatt under året. Kommunfullmäktige har beslutat att före den 31 december 2013 ska alla förvaltningar tillämpa önskade sysselsättningsgrader fullt ut. Införandet av önskade sysselsättningsgrader ska ske inom befintliga budgetramar. Hitintills har 97 anställda inom förvaltningen berörts. Intern värdegrundsutbildning har genomförts inom IFO-området. Under 2011avslutades inom LPA-projektet två grupper med totalt 27 deltagare. Deltagarna har utbildats till undersköterskor. Traineeprogram har under året utvidgats och gäller nu även för de som studerar på barn- och fritidsprogrammet. I samband med detta har även en ny yrkesambassadör tillkommit. 7

8 Inom administrationen har stort fokus lagts på att få fram gemensamma rutiner samt hitta former för att ge bra stöd ut till verksamhetsområdena. Under året har arbetet fortsatt med att vidareutveckla verksamhetsledningssystemet. Stort fokus har även under 2011 lagts på ISO-certifiering för kvalitet och miljö. Inom avdelningarna har stort arbete lagts ner på implementering och förberedelser inför införandet av Time Care Pool för vikariehantering, Time Care Planering för schemaläggning. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Budgetavvikelser Verksamheten Gemensamt visar ett överskott med 3,8 mkr. Huvuddelen av detta är centrala anslag för vikariekostnader, projektmedel som inte kunnat fördelas ut inom de olika verksamheterna. Bl a har t ex vikariekostnader i samband med gemensamma utbildningar ej fördelats ut. Även vissa kostnader för Timecare har budgeterats centralt. Inom avdelningar ekonomi och personal samt verksamhetsutveckling har kostnaderna i stort sett balanserat budgeten. Framtiden Det finns stort behov av att utveckla administrativa verktyg för att på ett effektivt sätt kunna ta fram tillförlitliga och relevanta beslutsunderlag. Därför är det viktigt att avdelningarna med hjälp av sina olika professioner stöttar verksamheten i satsning på bl a följande: Dokumenthanteringssystem (Public 360 grader) Fortsatt satsning på system för att ta fram statistik över kostnad per brukare (KPB) Vidareutveckling av beslutsstödssystem för hantering av mål, ekonomi-, personal, och verksamhetsstatistik (Hypergene) Vidareutveckling av vikariehanteringssystem och schemaläggning (Time Care) Vidareutveckling av system för mätning av utförd tid inom personlig assistans (Intraphone) Internethandel för olika boenden inom förvaltningen Utveckling av metoder för uppföljning och utvärdering Fortsätta utveckla verksamhetsledningssystemet Verksamhetsområde 1 - förebyggande, mottagning och utredning Verksamhetsområde 1 består huvudsakligen av följande delområden. Förebyggande Det förebyggande arbetet är en service som riktar sig till alla invånare i Kalmar och innebär ingen myndighetsutövning, utan syftar till att förhindra uppkomsten av sociala problem och därmed 8

9 behov av insatser från socialnämnden. Denna service finns inom sju olika områden; förebyggandeteamet, medling, familjerådgivning, familjecentral, budgetrådgivning, personliga ombud och anhörigstöd. Mottagning Inom mottagning finns det två enheter; en som arbetar med försörjningsstöd och en som arbetar med övriga behovssituationer gällande barn, unga och vuxna. På båda enheterna arbetar man med att ta emot nybesök, förhandsbedöma anmälningar, bedöma biståndsbehov och ansvara för att om möjligt, vid mer avgränsade behovssituationer, snabbt kunna verkställa stöd- och behandlingsinsatser. Utredning Även inom utredning finns flera enheter. Två enheter Utredning Barn-ungdom handlägger ärenden för personer upp till 18 år, enligt SoL och LSS. (I den gamla organisationen hette en av utredningsenheterna Samordning). Vuxen handlägger ärenden rörande personer som är 18 år och äldre. Här finns olika team, som jobbar med personer med långvarigt försörjningsstöd inriktat mot ungdomar respektive äldre. Inom denna enhet finns även ett team som arbetar med utredningar kring missbruk, ett annat med LSS-ansökningar och ytterligare ett med socialpsykiatri. Inom enheten Familjerätt arbetar man med utgångspunkt från Föräldrabalkens lagstiftning. Familjehemsteamet (som fram till 1 december 2011 tillhörde verksamhetsområde 2) har uppdraget att rekrytera och utreda uppdragstagare samt att vid stadigvarande placering ansvara för hela ärendets handläggning. Viktiga händelser Arbetet med att få den nya organisationen att fungera har fortsatt prägla verksamheten även under Att få ordning på flöden och att arbeta fram rutiner har varit prioriterade uppgifter. Det har både handlat om flödena inom VO 1 men även att få flödena att fungera mellan verksamhetsområdena. Inflödet av nya aktualiseringar till Socialförvaltningen visar en knapp ökning (7%) jämfört med Den enskilda enhet som under verksamhetsåret registrerat flest nya aktualiseringar är Mottagning Barn-ungdom-vuxen. Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat med 6 % jämfört med Ungdomsgruppen har minskat med 11 % vilket är anmärkningsvärt då ungdomsarbetslösheten visar en ökande trend. En gynnsam faktor har varit de sysselsättningsprojekt som bedrivits inom socialförvaltningen. Antalet hushåll med försörjningsstöd där ersättning från Försäkringskassan upphört har inte blivit fler, jämfört med I Kalmar kommun bedöms för närvarande ca 30 hushåll komma att vara beroende av försörjningsstöd tills personerna i hushållet har uppnått pensionsålder. Ett flertal av dessa ärenden har bakgrund som flyktingärenden. Under året har ett samarbetsprojekt startat upp mellan Socialförvaltningen och Kultur- och Fritidsförvaltningen i samband med branden i Berga Centrum. Resurser har omprioriterats inom förebyggandeenheten för att arbeta i projektet. 9

10 Under 2011 har arbetet med en ombyggnad av Smedängen i Smedby till en familjecentral strandat. Även etableringen av en familjecentral i centrala Kalmar går långsammare än beräknat. För övrigt löper verksamheterna på som vanligt med ett stort besöksantal på alla familjecentraler. Familjerådgivningen har haft en fortsatt uppgång i ärendeinflödet vilket inneburit att väntetiderna blivit mycket långa. Diskussioner pågår om hur detta ska åtgärdas i framtiden. Inom enheten för utredning Barn-ungdom har fokus lagts på att komma ikapp med dokumentationsarbetet i utredningarna. För att komma tillrätta med hög arbetsbelastning har förändringar i ansvarsfördelningen mellan enheterna vidtagits under året. Antalet utredningar inom barn och ungdom har ökat med knappt 4 % jämfört med Totalt inom Socialförvaltningen togs 33 beslut om omhändertagande enligt LVU 2011 vilket är en minskning jämfört med 2010 då motsvarande antal var 41. Inom LSS-delen av enheten har under året mottagits 118 ansökningar om insatser enligt LSS. 109 beslut har fattats, varav vissa är omprövningar av tidigare beslut. 17 individuella planer har genomförts. Enheten Utredning Vuxen har lagt stort fokus på att förändra ansvarsfördelningen mellan enheterna. Handläggningen av vuxna missbrukare var tidigare uppdelad både i verksamhetsområde 1 och 2. Detta ändrades under året så att all handläggning i fortsättningen sker inom enheten Utredning Vuxen. Organisatoriska förändringar har även skett inom LSShandläggningen som i slutet av året fått en egen utredningsenhet. Under året togs 2 beslut om omhändertaganden enligt LVM (2010: 4 beslut) och lämnades 1 ansökan om vård enligt LVM (2010: 2 ansökningar), via enheten Utredning Vuxen. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med nämndens mål enligt följande: Nöjda brukare/klienter Samtlig personal har utbildats i bemötande, värdegrund och professionellt förhållningssätt under hösten Systematisering har skett med arbetet ang etik, moral och kvalitetsfrågor så att det regelbundet finns med som en punkt för diskussion på samtliga enheters arbetsplatsträffar. Våldsbrott mot kvinnor i nära relationer Samtlig personal inom individ- och familjeomsorgen har erbjudits utbildning i att bedöma risk vid partnervåld och hedersrelaterat våld. 12 personal har fått extra fördjupning i att bedöma risker Förebyggande arbete Arbetat med tidiga insatser när föräldrarna känt oro kring sitt barn/ungdom Strukturerat upp problem och upprättat handlingsplaner 10

11 Budgetavvikelser Kostnadsutvecklingen för placeringar av barn och ungdomar är oroande. Budgeten har överskridits med -15,4 mkr för institutionsvården och jämfört med utfallet 2010 har kostnaderna ökat med 20 %. Antalet årsplaceringar ligger ungefär på samma nivå, antalet placerade ungdomar/barn har blivit ca 10 % fler. Av detta kan konstateras att placeringstiderna i snitt har kortats. Jämfört med KKKV har Kalmar och Växjö de högsta kostnaderna för institutionsvården. Kostnaderna för familjehemsplaceringar har överskridit budgeten med -4,3 mkr vilket innebär en ökning med 5 % jämfört med Antalet vårddygn har ökat något. Jämfört med KKKV (ingen uppgift från Halmstad) och med riket tillhör Kalmar de kommuner som har högst kostnad.. Analys kommer att ske i samband med att material presenteras i Kostnad per brukare. Med anledning av den oroväckande kostnadsutvecklingen har en analys av alternativa vård- och behandlingsmetoder inletts, gällande både insatser för barn och ungdomar och för vuxna (utanför verksamhetsfältet handikappomsorg). Analysen tar sikte på såväl benägenhet att placera som val av placeringsform och inte minst längden på beslutade placeringar. Det sistnämnda hänger även intimt samman med hur arbetet organiseras kring kvarvarande familj i hemmiljön. Vårdkostnaderna för vård av vuxna missbrukare visar ett överskridande på 1,5 mkr. Vid halvårsskiftet vidtogs olika åtgärder för att stävja antalet placeringar vilket resulterade i en kostnadsminskning under att andra halvåret. Jämfört med 2010 har kostnaderna minskat med 20 % under Jämfört med KKKV (ingen uppgift från Halmstad) har Kalmar de lägsta kostnaderna för placeringar av vuxna missbrukare. Kostnaderna för försörjningsstöd har under 2011 visat en betydligt gynnsammare utveckling (4,8 mkr under budgeterad kostnad). Jämfört med utfall 2010 har kostnaderna minskat med 4,5 mkr eller -7 %. En tydlig tillämpning av lagstiftning samt effektiva sysselsättningsprojekt är några orsaker till den gynnsamma utvecklingen. Jämfört med KKKVH har Kalmar tillsammans med Halmstad de lägsta kostnaderna för försörjningsstöd. Framtiden Under hösten 2011 genomförde Socialstyrelsen en omfattande tillsyn av socialnämndens arbete med mottagning, utredning och familjehemsplacering i barn- och ungdomsärenden. Slutredovisning av denna tillsyn kommer att redovisas först under början av 2012 och det är ett rimligt antagande att socialnämnden kommer att få kritik för brister i den administrativa handläggningen. Därför är det viktigt att fokusera på följande framöver: En förvaltning ska innebära ett gemensamt synsätt och gemensamma handläggningsrutiner. Rättssäkerhet i handläggningsprocessen ska öka. Det förebyggande arbetet och möjlighet till tidiga serviceinsatser behöver utvecklas ytterligare. Verksamhetsområde 1 ska medverka till att behandlingsformer på hemmaplan utvecklas, i syfte att åstadkomma radikalt minskade kostnaderna för externa placeringar. 11

12 Kostnadsutvecklingen för försörjningsstödet befaras öka framöver. Etableringsreformen för mottagandet av flyktingar innebär att statsbidraget i fortsättningen ska täcka kostnader för två år i stället för som tidigare tre år. Om arbetsmarknadsläget försämras är risken att flyktingar inte kommer ut i egenförsörjning inom de två första åren. Svårigheter för ungdomar att komma ut på arbetsmarknaden väntas bli än svårare framöver. Verksamhetsområde 2 individ, familj och sysselsättning Verksamhetsområdet består idag av sex enheter som arbetar med insatser inom Individ och familjeomsorg. Insatser för barn, ungdomar och familjer, en enhet Ensamkommande ungdomar, två enheter Insatser för personer med beroende och missbruksproblem, två enheter Altenativ till våld en enhet. Under 2011 skedde stora förändringar i verksamhetsområdet. För VO 2 innebar det att Daglig verksamhet, sysselsättning, samordning och familjehemsvården flyttades till andra verksamhetsområden. Viktiga händelser Arbete med att säkra kvaliteten har skett på olika sätt. Förbättra dokumentationen, skapa tydliga rutiner har varit viktiga delar under året. Arbetet har fortsatt när det gäller beskrivning av arbetsplatser, målformuleringar och information till verksamhetshandboken. Socialstyrelsens tillsyner har även fått konsekvenser både vad gäller lokalfrågor, precisering av målgrupp samt hantering av läkemedel. I januari utvecklades HVB-hemmet för vuxna missbrukare, Smedbacken, till att även innefatta ett kvinnoboende; Esmeralda. Under året har det projekterats och planerats för ett nytt boende för personer med missbruksproblematik. På grund av svårigheter med placering drog arbetet ut på tiden och inget nytt boende startades. Med anledning av en total genomlysning av alla insatser i förhållande till de behov som finns ligger frågan nu på is. Under 2010 och halva året 2011 minskade beläggningen inom missbruksvården. I samband med att organisationsförändring genomfördes vad gäller handläggning och samordning förbättrades flödet till insatserna avsevärt. Beläggningen på både öppenvårdinsatserna och boendena har därefter varit hög. Även när det gäller insatserna för barn/ungdom/familjer har trycket varit stort. Paletten som är en programverksamhet inom öppenvården, har till exempel haft dubbelt så många familjer 2011 än under året innan. Kompetensutveckling bland personalen har skett på olika sätt. Bland annat har man på Familjehuset gått utbildningen BIFF (Barn i föräldrars fokus) för att bättre möta föräldrakonflikter och ett flertal personer har varit på konferens i Oslo, Nordisk Behandlingskonferens om våld som arrangeras av ATV i Norge. 12

13 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med nämndens mål enligt följande: Nöjda brukare/klienter I stort sett all personal har gått en värdegrundsutbildning under hösten Arbete hålls levande genom fortsatta diskussioner på arbetsplatsträffar. Minskad bränsleförbrukning Genom bättre samordning av bilarna, inköp av cyklar och busskort har vi har minskat antalet bilresor och därmed också bränsleförbrukningen. Våldsbrott mot kvinnor i nära relationer ATV har ansvarat för arrangemang av föreläsning med 400 deltagare i Kalmarsalen angående våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. ATV har även ordnat utbildning i hot- och riskbedömning för 300 deltagare med föreläsning och 25 personer på två utbildningsdagar. Barn och ungdomars psykiska hälsa Inom verksamheten för ensamkommande barn har personalen arbetat med fokus på hälsa och mående. Detta har lett till ökade aktiviteter med fokus på motion och friluftsliv. Även kosten har förbättrats och resultatet har varit mycket positivt. Budgetavvikelser Den största avvikelsen redovisas för intern institutionskostnad för vuxna missbrukare (Smedbacken och Esmeralda) totalt -1,8 mkr. Kostnaderna för öppna insatser för vuxna visar plus vilket delvis fått finansiera underskottet. Statsbidragen för verksamheten ensamkommande flyktingbarn har med 1,1 mkr marginal täckt kostnaderna under Tillsammans med tidigare bokförda inkomstförskott återstår 10,7 mkr av statsbidraget på balanskonto. Dessa medel ska användas till olika insatser för den här målgruppen. Även kostnader för placeringar, handläggningsresurser etc för den här gruppen finansieras genom dessa medel. Framtiden Under året kommer det att ske ett fortsatt arbete med att utveckla det interna samarbetet inom verksamhetsområdet. Med gemensamma krafter ska hemmaplanslösningar bättre kunna hantera de behov som finns. Det kommer vidare att ske ett aktivt arbete med att förbättra samarbete med övriga verksamhetsområden i förvaltningen. Kvalitetsarbetet fortsätter inom samtliga enheter. Här blir brukaundersökningar en viktig del för att utveckla insatserna ytterligare.. Verksamheterna för de ensamkommande ungdomarna kommer att förändras under Planen är att avtalet om antalet mottagande av ensamkommande flyktingbarn utökas från 24 platser till 13

14 36. För att skapa en heltäckande vårdkedja behövs fler alternativa boendeformer. Planering pågår därför att starta ytterligare ett HVB för de ungdomar som fått uppehållstillstånd men som har större behov än vad man idag kan tillgodose på Horisont. Ungboverksamheten kommer framöver att vara en integrerad verksamhet. Inom missbruk- och beroendeenheterna ska arbetet fortsätta med att fylla ut de luckor som finns i vårdkedjorna för både boende och behandling. Idag saknas härbärge, och i behandlingskedjan behöver både insluss och utsluss förbättras. En målgrupp vars behov ytterligare behöver fokuseras är personer med samsjuklighet. Arbetet fortsätter med att hitta alternativa boenden till de målgrupper som har svårigheter att klara av vanligt lägenhetsboende. Arbetet med utbildningsinsatser riktade till socialtjänstens personal kommer att fortsätta i syfte att förankra handlingsplan/ nya rutiner för arbetet med våld i familjen och förstärka samverkan internt och med andra myndigheter. Genom att bland annat öka samarbete med polis och kriminalvård är förhoppningen att få in fler våldsutövare till behandling. På Aquarellen kommer det att ske en kompetensutveckling för att lyfta nivån på personalens grundkompetens till eftergymnasial utbildning (psykosocialt arbete). Under 2012 kommer verksamhetsområdets boenden att knytas till förvaltningens bemanningspool vilket underlättar arbetet med vikarierekrytering. Verksamhetsområde 3 - socialpsykiatri, personlig assistans, bemanningsservice Verksamhetsområdet är indelat enligt följande: Team personlig assistans, bestående av 6 enheter, verkställer personlig assistans och ledsagarservice enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialförsäkringsbalken (SFB). Inom kommunens personliga assistans organiseras också dag-, kvälls- och nattpatrull som ger stöd med korta insatser inom både personlig assistans, andra LSSinsatser, boendestödsinsatser nattetid samt punktinsatser enligt avtal med privata assistansanordnare. För insatsen assistans krävs mycket samordning av bemannings- och schemafrågor samt samordning och ekonomisk administration. I team socialpsykiatri finns vid 2011 års utgång 6 enhetschefer som leder varsin enhet inom stödet till psykiskt funktionsnedsatta. Besluten som verkställs är bostad med särskild service enligt LSS alternativt särskilt boende eller boendestöd enligt Socialtjänstlagen (SoL). En av enheterna verkställer personlig assistans till målgruppen samt nattpatrull. Från och med 2012 utökas antal enhetschefer till 7 för att säkerställa deras arbetsmiljö och utökad verksamhet. Enheten bemanningsservice har under 2011 haft som huvudsakliga uppgifter haft att tillhandahålla korttidsvikarier och hantera övertalighet till förvaltningens LSS-verksamheter. Från och med mars leds bemanningsservice av en enhetschef istället för tidigare två chefer, som även hade annan verksamhet att ansvara för. 14

15 Viktiga händelser Socialpsykiatrin har varit föremål för tillsyn/inspektion från både Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Besluten från dessa myndigheter kommer att vara grund för fortsatt arbete under Enhetscheferna inom verksamhetsområdet har haft en ansträngd arbetsmiljö på grund av hög förändringstakt, utökning av verksamhet och omsättning av chefer i teamen. Förändringar i enheter har behövt göras när nya ärenden ska verkställas eller andra försvinner, och inom personlig assistans finns krav på en långtgående delaktighet hos brukaren vid val av assistent. Verksamheten inom socialpsykiatrin har expanderat ny bostad med särskild service benämnd Småland, har startat i juni Nytt boendestöd Väst, kom igång i oktober för att täcka upp behov av boendestöd i Södermöre samt på grund av att övriga boendestödsgrupper inte kunnat ta emot flera ärenden. Utifrån modellen för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län (Samstöd) går sammanlagt 7 personer från Socialförvaltningen påbörjat sin utbildning till Case manager (CM). Mycket tid och kraft har lagts på att förbereda införande av Timecare planering och Timepool, inte minst inom bemanningsservice. För att hjälpa verkställande enheter inom hela socialförvaltningen har en bokningspersonal avsatts för implementering av Timecare planering. Försäkringskassan har genom förändrad praxis mer restriktiva bedömningar av grundläggande behov. Resultat av det är att personer fått avslag på personlig assistans enligt SFB och kommunen får då hela kostnaden för assistansen. Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med socialnämndens mål enligt följande: Nöjda brukare I arbete med målsättning Nöjda Brukare har diskussioner om värdegrund, ledstjärna och systematiserande av lex Sarah- samt klagomålshantering varit väsentliga delar. Boendestödjare och personal inom sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta har haft litteraturseminarier om brukarinflytande och återhämtning. Brukarundersökningar har påbörjats genom pilotintervjuer. Öka andelen fast bränsle och fjärrvärme Vid upphandlingar och omförhandlingar av hyreskontrakt beaktas detta miljömål och samarbete sker här med Serviceförvaltningen. Budgetavvikelser Verksamhetsområdet visar ett minus totalt vilket i huvudsak beror på ett underskott inom personlig assistans. Underskottet beror dels på försäkringskassans striktare bedömningar av antal beviljade timmar i personliga assistansärenden men även på att verksamheten inom personlig assistans är svårplanerad. Kostnader för övertalighet har uppstått under året när brukare avlidit eller bytt assistansanordnare vilket bidragit till underskottet. Kostnad Per Brukare (KPB) för

16 visar att Kalmar kommuns nettotimkostnad för personlig assistans ligger på 80 kr/tim, medelvärdet är 76 kr/tim. Flera verksamheter inom socialpsykiatrin visar överskott. Kalmar kommuns boendestöd till psykiskt funktionsnedsatta ligger väl till i KPB för år 2010, med en timkostnad på 320 kr/tim jämfört med genomsnittet på 422 kr/tim. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökade insatsen boendestöd stort under 2011, sammanlagt för riket en ökning med 1400 personer. Kalmar kommun har samma utveckling. Resultatet i bemanningsservice har förbättrats och för 2011 redovisar verksamheten i stort sett ett nollresultat. En orsak är att sjukfrånvaron minskat hos poolpersonalen efter bl a en satsning på att förbättra deras arbetsmiljö. Framtiden Den fortsatta implementeringen av önskad sysselsättningsgrad blir även under kommande två år en utmaning, då genomförandet av den rörliga tiden måste vara väl förberedd och förankrad i personalgrupperna. Inom personlig assistans krävs mycket förberedelse, det är den svåraste gruppen att genomföra önskad sysselsättningsgrad för. Även under 2012 kommer utökade resurser att behövas som stöd vid införande av Timecare. En utökning av bostäder med stöd inom socialpsykiatrin behövs för att täcka behoven, kostnader kommer också att stiga för ökad mängd boendestödsärenden, ofta med en komplex problematik. För en bättre kostnadseffektivitet och arbetsmiljö behöver befintliga boendelokaler ersättas med lämpligare för målgruppen. Förändringar i befintliga boenden medför flyttkostnader. Prognosen för antal assistansärenden är svår att bedöma men en kostnadsökning är trolig utifrån försäkringskassans mer restriktiva bedömningar. Skyldigheter från kommunen att sätta in semestervikarier under anhöriganställdas semester kommer att ge fördyrade kostnader, antingen genom vikariekostnaden som inte funnits tidigare eller att privat assistansanordnare väljs istället. Prognosen för volymutvecklingen inom verksamhetsområde 3 redovisas i bilaga 1. Under senare år har mycket arbetsinsatser och kostnader åtgått till utökad verksamhet och organisationsförändringar. Framåt står vi inför stora behov av att kvalitetssäkra utifrån krav på mer systematiserat ledningssystem. Troliga ökade kostnader för: Säkra medarbetarnas kompetensutveckling Samverkan med landstinget, case managers behöver avsatt tid för uppdraget Fler datorer i verksamheterna när social dokumentation ska göras i procapita Satsningar för att minska sjukfrånvaro Arbetet med Kvalitet/ekonomi utifrån Kostnad per brukare kommer att fortsätta framöver. Nätverksarbete med andra kommuner, bl a inom KKKV, ska också inledas kring KPB. 16

17 Verksamhetsområde 4 utvecklingsstörning och autism Verksamhetsområdet består av fjorton enheter med följande indelning: Daglig verksamhet/sysselsättning består av tre enheter och tillhör from 1 december 2011 verksamhetsområdet Autism finns inom fem enheter Boende/utvecklingsstörning- består av sex enheter Boendesamordningen finns dessutom inom verksamhetsområdet.. Målgrupperna är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Asperger och autismliknande tillstånd), samt personer med lindrig, måttlig eller grav utvecklingsstörning. Det finns också personer i verksamheterna, som utöver ovanstående, även har psykiatriska besvär. Verksamhetsområdet verkställer i huvudsak insatser enligt LSS till barn/ungdom och vuxna. Området Daglig verksamhet/sysselsättning, med tre enheter och sammanlagt 23 verksamheter, flyttades från VO 2 till VO 4 i december. Viktiga händelser Under året har verksamheten utökat med 19 nya bostäder med särskild service, gruppbostaden Ljusstaden i februari, servicebostad Adelgatan i juni och gruppbostad Lindeberga i november. Ett hus med personaldel har byggts på Skogsbackas fastighet för ett personligt assistansärende. Ett samarbete mellan personalgrupperna på Skogsbacka och i det personliga assistansärendet är inlett, vilket genererar effektiviseringar framförallt nattetid. Barn- och korttidsverksamheterna Stjärnan och Solrosen flyttade till gemensamma, nyrenoverade lokaler på Björkenäsvägen i april. Verksamheterna verkställer nu fler beslut jämfört med tidigare. Två nya dagliga verksamheter har startat under året Björkenäsvägen och Focus. Några verksamheter startade Önskad sysselsättningsgrad och Timecare under 2010 och fler följde under Planeringen är att Daglig verksamhet börjar arbetet med Timecare och Önskad sysselsättningsgrad under hösten 2012 i övr verksamheter ska det vara infört vid halvårsskiftet. Projektet En plats för alla startade i september. Syftet är att hitta meningsfull sysselsättning för unga personer som finns i LSS-boenden. De som saknar sysselsättning medför kostnader i boendena samtidigt som det ofta medför sociala problem för den enskilde. Hittills har projektet, där ca personer är identifierade, varit framgångsrikt. Under året startades också ett projekt som handlar om yngre (vålds-)utsatta personer i Fokus regi. Under 2012 fortsätter projektet i form av forskningscirklar. Även Oskarshamn, Borgholm och Torsås kommun har visat intresse och startat arbete i sina kommuner. Dokumentation och Värdegrund har varit två andra prioriterade områden i VO 4 under

18 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Verksamhetsområdet har arbetat med socialnämndens mål enligt följande: Nöjda brukare Värdegrundsutbildning är genomförd med all personal. Systematisering har skett av arbetet med etik, moral och kvalitetsfrågor. Etikråd har bildats och etiska riktlinjer har tagits fram. Värdegrunds-och etikfrågor finns med som stående punkt vid arbetsplatsträffar. L Ungdomars möjlighet att föra fram åsikter Barnperspektivet har fått större fokus i LSS-rådet. Tyvärr har ingen ungdom anmält intresse om att delta i LSS-rådet men via brukarorganisationerna förs dialog för att få fram ungas åsikter. Regelbundna kontakter sker även med särskola. Öka andelen fast bränsle och fjärrvärme Vid upphandlingar och omförhandlingar av hyreskontrakt beaktas detta miljömål och samarbete sker här med Serviceförvaltningen. Budgetavvikelser Verksamhetsområdet visar ett underskott, främst inom Boende/utvecklingsstörning, men också inom daglig verksamhet samt inom autism. Underskottet beror bl a på kostnader vid omställningar i verksamheterna, både när det gäller personal och lokaler. Viss övertalighet av personal inom verksamheterna har funnits vilket bidragit till underskottet. Åtgärder har vidtagits för att begränsa övertaligheter. Under året har extra resurser använts på flera verksamheter till följd av enskilda brukares försämrade hälsotillstånd. De insatserna har fått till följd att flera enheter fått ett negativt ekonomiskt resultat. KPB visar att Kalmar har en genomsnittlig kostnad i LSS-boende på 2633 kr/dygn, jämfört med genomsnittet på 2399 kr/dygn för de kommuner som deltar i mätningen. Kostnaden för daglig verksamhet är 468 kr/dag/person, vilket är 35 kr dyrare än genomsnittet. Inom KKKV har Kalmar en lägre kostnad (500 tkr/brukare/år) än Växjö (550tkr). Samtidigt är kostnaderna högre än Karlskrona (460 tkr) och Kristianstad (360 tkr). Framtiden Verksamheten för barn och ungdomar behöver ses över för att samla mer av verksamheterna på samma ställe. Ersättningslokaler till Dr Margaretas väg och Skälby center letas för att kunna öka samarbetet. Behovet av daglig verksamhet förväntas öka. Ambitionen är att antalet företagsgrupper blir fler inom daglig verksamhet. På sikt kan då antalet verksamheter i egna lokaler minska. Östersund har en modell som är intressant att titta närmare på. Arbetet med att få ut fler personer på individuella placeringar fortsätter. Samarbetet med Arbetsförmedling och Försäkringskassa ska ökas under året. Äldre brukare som inte längre kan delta i daglig verksamhet blir allt fler. Diskussioner förs mellan daglig verksamhet och boendeteamen om vilka åtgärder som kan vidtas för denna målgrupp. 18

19 Det finns ev. behov av att starta en ny servicebostad för målgruppen Asperger. Även en utökning av servicebostäder för andra målgrupper behövs. För närvarande finns det ett antal lediga lägenheter i befintliga gruppbostäder, vilket kan innebära att en ny gruppbostad inte behöver byggas under varken 2012 eller 2013 för målgruppen personer med utvecklingsstörning. Troligt är att en ny gruppbostad behöver startas under Volymutvecklingen avgör hur behovet kommer att se ut. Det kan finnas ett behov att starta någon form av Hjälp i hemmet-insats till brukare med mindre stödbehov, ex personer med Asperger/lindrig utvecklingsstörning. Det är en väg att gå för att undvika utbyggandet av servicebostäder. Frågan ska utredas tidigt Prognosen för volymutvecklingen inom verksamhetsområde 4 redovisas i bilaga 1. Samarbetet mellan Personlig assistans och Gruppbostad/servicebostad kan ev. utvecklas. Under våren ska frågan diskuteras inom VO3 och VO4. Arbetet med Kvalitet/ekonomi utifrån Kostnad per brukare blir den stora utmaningen för VO4. Under hösten 2011 har en handlingsplan upprättats med anledning av analysen. Nätverksarbete med andra kommuner, bl a inom KKKV, ska också inledas kring KPB. Övrig verksamhet Under det här avsnittet redovisas de verksamheter som inte tillhör något verksamhetsområde, Invandrarservice och Överförmyndarnämnden. Invandrarservice Invandrarservice samordnar flyktingars och andra nyanlända invandrares introduktion i Kalmar kommun. Introduktionen sker i samarbete med flera andra instanser, framför allt Kalmarsunds Gymnasieförbund och arbetsförmedlingen med vilka vi har en lokal överenskommelse om introduktionen i Kalmar samt sjuk- och hälsovården. Flyktingmottagandet sker i samarbete med migrationsverket och länsstyrelsen. Viktiga händelser Under 2011 har invandrarservice börjat arbeta enligt den nya etableringsreform som genomförts från och med och som fått genomslag under Arbetet har skett dels enligt den nya reformen men även enligt de gamla bestämmelser som gäller flyktingar mottagna innan etableringsreformens genomförande. I korthet kan sägas att samordningen avseende nyanländas etablering på arbetsmarknaden sker genom arbetsförmedlingen som även ansvarar för anvisningar av flyktingar genom deras bosättningsenhet. Kommunen ansvarar för det praktiska mottagandet samt bostadsförsörjning, svenskundervisning, samhällsorientering, skola och barnomsorg. I den nya etableringslagen anges att nyanlända har rätt till en etableringsplan. Vid deltagande i etableringen erhåller individerna en etableringsersättning som beslutas av arbetsförmedlingen och utbetalas av försäkringskassan. 19

20 Detta innebär att försörjningsstöd endast kommer att betalas ut då etableringsersättningen inte täcker levnadsomkostnaderna under de första två åren. Försörjningsstöd kommer också att vara aktuellt under inflyttning, glappet mellan migrationsverkets ansvar och innan etableringsersättningen kan utbetalas. Efter 2 år upphör etableringsersättningen och om individerna inte har försörjning faller ansvaret tillbaka på kommunen. Vid nedsatt prestationsförmåga kan etableringsersättningen reduceras med 25, 50 eller 75 %. Enligt de äldre bestämmelserna som gäller tidigare mottagna flyktingar skall statsbidragen täcka mottagningsår plus 3 år. Från och med är det 2 år som gäller. Kalmar har under 2011 tagit emot färre flyktingar än vad överenskommelsen med länsstyrelse och migrationsverk anger. Antalet mottagna flyktingar uppgår till 128 medan överenskommelsen är på 175 flyktingar. Anledningen till det färre antalet är att det inte har funnits så många önskemål att flytta till Kalmar. Dessutom är det svårt att lösa bostadsfrågan inom kommunen. Under vissa perioder har det även varit svårt rent organisatoriskt att ta emot. Flyktingmottagandet i jämförelse kommuner: Kommun Mottagna 2010 Mottagna 2011 Halmstad Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Källa: Migrationsverket Under året har enheten arbetat med att genomföra en omorganisation av mottagningsarbetet. Från årsskiftet 2011/2012 överförs invandrarservice till KL-kontorets arbetsmarknadsenhet. All myndighetsutövning kvarstår på socialförvaltningen med handläggningen av försörjningsstöd. I samband med detta överförs också resurser till socialförvaltningen för administrationen kring försörjningsstöd. Under året har också verksamheten Mötesplatsen öppnats, vilken fungerar som en språktränings verksamhet innan reguljär svenskundervisning börjar. Den riktar sig till nyanlända flyktingar. Samhällsorientering har också startats i samarbete med sju andra kommuner och regionförbundet som samordnar delar av verksamheten. Under året har också personal på invandrarservice genomfört studieresa till Libanon/Syrien vilket möjliggjorts genom särskilda stipendier. Enheten har också varit representerat vid genomförande av ett s.k. Sverigeprogram riktat till kvotflyktingar i Syrien under 2011 tillsammans med migrationsverket och arbetsförmedlingen. Ett antal av dessa kvotflyktingar har sedan överförts till Sverige och en del till Kalmar. 20

21 Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Budgetavvikelse: Invandrarservice har i bokslut 2011 ett nollresultat vilket möjliggjorts genom att ett underskott reglerats mot balanskontot inkomstförskott med ca 3,2 mkr. Kvar till kommande verksamhetsår finns ca 15,2 mkr som tidigare skuldbokförda intäkter. Utbetalt försörjningsstöd till flyktingar: Utbetalt försörjningsstöd i mkr 13,9 15,5 17,9 16,9 15,0 Utbetalningen till flyktingar var totalt 15 mkr varav 13,6 enligt den gamla förordningen och 1,4 mkr enligt nya etableringsreformen. Resterande medel på 15,2 mkr ska i huvudsak användas för att täcka kostnaderna för försörjningsstöd för de flyktingar som mottagits enligt det gamla systemet. Statsbidragen ska täcka 3 år + ankomstår (fram till årsskiftet ) för de sist mottagna i den här gruppen. Framtiden Antalet asylsökande till Sverige beräknas öka ngt jmf med tidigare prognoser. För år 2012 räknar men med asylsökande. De flesta asylsökande beräknas komma från Afghanistan och Somalia. Därmed kommer behovet av introduktionsplatser i kommunerna vara fortsatt högt. Kalmar kommun har f n en tillsvidare överenskommelse om att ta emot flyktingar 175 flyktingar per år. Talen för överenskommelserna bestäms av Länsstyrelsen på grundval av arbetsmarknad och demografi. Signaler har kommit om att det s.k. länstalet för Kalmar Län kommer att höjas vilket kommer innebära förfrågan om att eventuellt öka antalet i överenskommelsen. Den 1 december 2010 genomfördes den s.k. etableringsreformen och arbetsförmedlingen tog över samordningen av flyktingars arbetsmarknadsetablering. De flyktingar som hädanefter tas emot i kommunen skall ha en upprättad etableringsplan och kommer att få en individuell etableringsersättning genom försäkringskassan. Så de flyktingar som kommunen i framtiden tar emot går in i ett nytt system men de vi tidigare tagit emot är kvar i det gamla. Under några år kommer därför två parallella system vara i funktion. Hur detta kommer att påverka den praktiska verksamheten får framtiden utvisa. Överförmyndarverksamheten Viktiga händelser Under de senaste åren har överförmyndarnämnden fått ett stort antal nya ärenden. Många ärenden kommer från psykiatrin och här märks också en ökning av dubbeldiagnostiker. Handläggningen med unga med bokstavsproblematik och män med missbruk står för den största ökningen hos överförmyndarnämnden under Administrationen för hantering och rekrytering av gode män till ensamkommande flyktingbarn tar allt mer tid. 21

22 Det är förhållandevis svårt att rekrytera ställföreträdare till huvudmän med stor psykiatrisk problematik. Gode män/förvaltare i dessa ärenden behöver bli avlastade i större utsträckning än i andra ställföreträdarskap. Nya ställföreträdare har erbjudits utbildning. Utbildningen har skett tillsammans med överförmyndarna i länet första oktober Resultatredovisning, analys och måluppfyllelse Budgetavvikelser Underskottet beror framför allt på att överförmyndarnämndens kostnader för arvoden ökar i takt med nya ärenden och ärendenas komplexitet. Under 2011 har verksamheten haft tillsyn över 850 ärenden Antalet nya godmanskap Antalet nya förvaltarskap Framtiden Rekryteringen av nya gode män och förvaltare till komplicerade ärenden blir allt svårare. Ytterligare utbildningsinsatserna behövs. Överförmyndarnämnden har ett bra samarbete med Kalmars godmansförening och har förhoppning att samarbetet skall leda till flera gode män/förvaltare. Överförmyndarverksamhetens nuvarande tillhörighet inom socialförvaltningen upphörde 1 april