1 (39) BESLUTAD Dnr 07-6 ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE

Transkript

1 BESLUTAD Dnr (39) ÅRSREDOVISNING FÖR INSÄTTNINGSGARANTINÄMNDEN AVSEENDE BUDGETÅRET 2006

2 2 Innehåll Verksamhetsöversikt och finansiering 3 Verksamheten under budgetåret Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Redovisning mot anslag och inkomsttitel 23 Tilläggsupplysningar och noter 24 Sammanställning av väsentliga uppgifter 32 Bilagor Insättningsgarantinämndens organisation 2. Avgifter för insättningsgarantin avseende år 2006 i relation till respektive instituts kapitaltäckningsgrad

3 3 Verksamhetsöversikt och finansiering Bakgrund Insättningsgarantinämnden ska enligt sin instruktion hantera frågor om insättningsgaranti och investerarskydd. 1 Genom lagen (1995:1571) 2 om insättningsgaranti, som trädde i kraft den 1 januari 1996, infördes en statlig garanti för insättningar hos banker och vissa värdepappersbolag. Den 1 juli 2004 avskaffades bankernas inlåningsmonopol och kreditmarknadsföretag fick möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Samtidigt ändrades lagen om insättningsgaranti så att också sådana insättningar ska omfattas av garantin. Den 1 maj 1999 trädde lagen (1999:158) 3 om investerarskydd i kraft. Skyddet omfattar värdepapper och medel som banker och värdepappersbolag hanterar för sina kunders räkning. Ett fondbolag kan fr.o.m. den 1 april 2004 få tillstånd att tillhandahålla individuell portföljförvaltning. För sådan förvaltning ska investerarskyddet också gälla. Ett kreditmarknadsföretag kan från och med halvårsskiftet år 2004 få tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. I den verksamheten blir kreditmarknadsföretaget också ett värdepappersinstitut och verksamheten omfattas av investerarskyddet. Mål och återrapportering Insättningsgarantinämndens verksamhet faller in under politikområdet Finansiella system och tillsyn. Målet för politikområdet är att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen skall bedrivas effektivt, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas, samt att statens finansförvaltning bedrivs effektivt. Verksamhetsområde Insättningsgaranti och investerarskydd 4 Mål: Insättningsgarantinämnden skall bidra till konsumentskyddet avseende insättningar och därigenom till stabiliteten inom det finansiella systemet. Nämnden skall också bidra till konsumentskyddet avseende värdepapper och andra medel som hanteras för kunders räkning. Återrapportering: En samlad bedömning skall lämnas av hur målet för verksamhetsområdet uppnåtts. 1 Förordning (1996:595; ändrad senast 2002:1237) med instruktion för Insättningsgarantinämnden. 2 Ändrad senast 2006: Ändrad senast 2006: Regleringsbrev den 20 december 2005, dnr Fi2005/344, Fi2005/6390 (delvis). Ändring den 14 juni 2006 av regleringsbrev, dnr Fi2006/3424. Ändring den 28 september 2006 av regleringsbrev, dnr Fi2006/4385 (delvis). Ändring den 12 oktober 2006 av regleringsbrev, dnr Fi2006/4385. Ändring den 7 december 2006 av regleringsbrev, dnr Fi2006/6937 (delvis). Ändring den 21 december 2006 av regleringsbrev, dnr Fi2006/6937 (delvis), Fi2006/7237.

4 4 Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersbolag och komplettera den övriga skyddsreglering som omger instituten. Garantin kan sägas innebära att konsumenterna erbjuds ett säkert placeringsalternativ. Genom att garantins existens kan antas minska risken för uttagsanstormningar, kan den också sägas medföra ett visst systemskydd. Med den konstruktion och det uppdrag som garantisystemet har, får dess betydelse i sistnämnda avseende dock anses vara begränsad. Syftet med investerarskyddet är främst att stärka konsumentskyddet för allmänhetens investeringar i finansiella instrument och likvida medel som handhas av värdepappersinstitut i samband med tjänster som instituten utför. En grundläggande tanke med skyddet är att investerare, med förlitande på att detta skydd finns, i större utsträckning ska våga köpa investeringstjänster. Nämndens bedömning Redan det faktum att ersättningssystemen finns innebär att de bidrar till konsumentskyddet. Om det också finns ett allmänt förtroende för insättningsgarantisystemet kan detta i någon mån ha betydelse för stabiliteten inom det finansiella systemet. Nämndens uppgift är att säkerställa att ersättningssystemen fungerar så att allmänhetens förtroende bibehålls. Nämnden har under 2006 erhållit två nya ersättningsfall avseende insättningsgarantin. I båda fallen, som avsett kreditmarknadsbolag, har det visat sig att den databas som registrerat inlåningsverksamheten inte har varit tillförlitlig. Nämnden har därför fått genomföra omfattande kontroller av uppgifterna i databaserna. En konsekvens av detta har i det ena fallet blivit att nämnden tvingats att i domstol begära förlängd handläggningstid med tre månader. Det finns anledning att överväga vilka ändringar i lagstiftningen och verksamheten som kan göras för att förbättra nämndens möjlighet att hantera ersättningsfall inom tidsperioden tre månader. Det finns också i övrigt skäl att överväga olika ändringar för att förbättra ersättningssystemen. Nämnden har därför i skrivelser till regeringen den 30 mars och den 9 november 2006 påtalat behov av ändringar i lagarna om insättningsgaranti och investerarskydd. Ytterligare framställningar om lagändringar kommer göras under innevarande år. I avsnittet som följer om nämndens verksamhet under budgetåret anges de mål och den återrapportering för verksamhetsgrenarna avseende insättningsgarantin respektive investerarskyddet som regeringen har beslutat. 5 Nämndens viktigaste uppgift har varit att effektivt hantera de tre ersättningsfallen CTA Lind & Co Scandinavia AB (investerarskyddet), Custodia AB (insättningsgarantin) och Allmänna Kapital (Sverige) AB (insättningsgarantin) och se till att korrekta belopp betalas ut till rätt personer så snabbt som möjligt. Nämnden har under verksamhetsåret betalat ut ersättning från skyddet och garantin med sammanlagt cirka 200 miljoner kronor. Vid en samlad bedömning anser nämnden att målet för verksamhetsområdet har uppnåtts. 5 Se fotnot 2.

5 5 Organisation och personal Nämnden består av sju ledamöter. Ett kansli svarar för beredningen av ärendena. Kansliet består sedan maj 2006 av tre fast anställda personer, en kanslichef, en rättschef och en handläggare. Kansliet är samlokaliserat med Finansinspektionen. Från inspektionen köper nämnden bl.a. ekonomiadministrativa tjänster och annan myndighetsservice. Även i övrigt har nämnden hittills strävat efter att i så stor utsträckning som möjligt köpa tjänster i stället för att bygga upp en omfattande organisation med egen personal. Den ökade risken för framtida ersättningsfall innebär dock att nämnden behöver förstärka personalresurserna på kansliet. Enligt sin instruktion ska nämnden ha intern revision. I nämndens regleringsbrev har regeringen beslutat att undanta nämnden från kravet att internrevisorn ska vara anställd vid nämnden. 6 Nämnden har uppdragit åt en revisionsbyrå att utföra internrevision. Eftersom kansliorganisationen är liten, måste nämnden vid ett ersättningsfall snabbt kunna förstärkas personellt. Nämnden har därför i juni 1996 träffat avtal med Sveriges riksbank, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret om att kunna avropa sammanlagt nio tjänstemän från dessa myndigheter med mycket kort varsel (beredskapsstyrkan). Det har emellertid visat sig att förutsättningarna för att tillämpa det s.k. beredskapsavtalet har varit begränsade. Under hela verksamhetsåret har kansliet dock varit förstärkt med personal från samarbetsmyndigheterna, bemanningsföretag och konsulter för att kunna hantera de aktuella ersättningsfallen. En av nämndens huvuduppgifter är att förvalta de avgifter som instituten betalar för insättningsgarantin. En extern kapitalförvaltare har haft uppdraget att sköta den löpande placeringsverksamheten under verksamhetsåret enligt riktlinjer som beslutats av nämnden. Avgiftsuttag Tabell 1. Totalt debiterade avgifter, kostnader samt över-/underskott (tkr) Beräknade avgifter* Debiterade avgifter Kostnader Över-/underskott** * Enligt regleringsbrev. **Överskotten beror på att avgifter för insättningsgarantin ska tas ut i enlighet med 12 och 14 lagen om insättningsgaranti för att bygga upp en fond som ska kunna användas vid ett ersättningsfall. 6 Jfr Riksrevisionsverkets föreskrifter till 3 förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. (förordningen har ersatts av internrevisionsförordningen [2006:1228] som trädde i kraft den 1 januari 2007).

6 6 Finansiering Riksdagen anvisar årligen nämnden ett ramanslag i statsbudgeten för nämndens förvaltningskostnader. För budgetåret 2006 var anslaget tkr. 7 Normalt ska ett belopp som motsvarar belastningen på anslaget föregående år avräknas från de årliga avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet och redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. För nämnden tillämpas således s.k. bruttoredovisning över statsbudgeten. Eftersom alla förvaltningsutgifter så snart som möjligt redovisas under inkomsttitel belastar nämndens verksamhet över tid inte statsbudgetens saldo. Tabell 2. Finansiering av Insättningsgarantinämnden utgifter avräknade mot anslag (tkr) Avseende förvaltning Varav insättningsgaranti Varav investerarskydd Avseende ersättningsfall Varav investerarskydd Summa Tabell 3. Avgiftsuttag och redovisning mot inkomsttitel (tkr) Avseende förvaltning Varav insättningsgaranti Varav investerarskydd Avseende ersättningsfall Varav investerarskydd - - Summa Återstår att redovisa* Summa *Avgifter för förvaltningsutgifter som avser ersättningsfall (1 047 tkr år 2004, tkr år 2005 samt tkr år 2006) kommer att tas ut senare tillsammans med de övriga kostnader (ersättning till investerare) som beslutas i enlighet med lagen om investerarskydd. 7 Utöver tilldelat anslag disponerade nämnden under budgetåret ett anslagssparande på 488 tkr och en anslagsbehållning på tkr samt en anslagskredit på tkr.

7 7 Verksamheten under budgetåret 2006 Insättningsgarantinämndens verksamhetsområde Insättningsgaranti och investerarskydd var uppdelat i följande fyra verksamhetsgrenar. Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen. Förvaltning av avgiftsmedlen. Hantering av ersättningsfall. Internationellt samarbete. Intäkter och kostnader fördelat på verksamhetsgren Tabell 4 visar att verksamhetens andra intäkter än sådana av anslag är näst intill obefintliga. Tabell 4. Andra intäkter än sådana av anslag fördelade på verksamhetsgrenar, tkr Verksamhetsgren Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen Förvaltning av avgiftsmedlen Hantering av ersättningsfall Internationellt samarbete Summa Insättningsgarantinämnden har i normalfallet inga intäkter utöver anslaget som disponeras. I tabellen redovisade intäkter kan inte direkt hänföras till ett verksamhetsområde. Den har därför proportionerats på verksamhetsgrenarna i enlighet med hur arbetstiden under året har fördelat sig. Verksamhetens kostnader avseende kalenderåret 2006 fördelade på verksamhetsgrenarna framgår av tabell 5. Den överlägset mest resurskrävande verksamhetsgrenen var Hantering av ersättningsfall, som stod för 92 procent av kostnaderna. Anledningen till det var de tre ersättningsfallen som nämnden hanterade under året. Föregående år stod denna verksamhetsgren för 53 procent. Omläggningen av kapitalförvaltningen år 2005 fick fullt genomslag under verksamhetsåret vilket medförde att kostnaderna för förvaltningen minskade betydligt. Sålunda förbrukade verksamhetsgrenen Förvaltning av avgiftsmedlen 3 procent av kostnaderna vilket ska jämföras med föregående års andel på 26 procent. Som en konsekvens av det omfattande arbetet med att hantera ersättningsfall blev kostnaderna för de båda verksamhetsgrenarna Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen och Internationellt arbete lägre än normalt.

8 8 Tabell 5. Kostnader fördelade på verksamhetsgrenar, tkr Verksamhetsgren Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen Förvaltning av avgiftsmedlen Hantering av ersättningsfall Internationellt samarbete Summa Under de närmast följande rubrikerna redovisas dels målen för verksamhetsgrenarna och de återrapporteringskrav som regeringen angett för budgetåret 2006, dels den verksamhet som nämnden har bedrivit och den aktuella återrapporteringen. Beslut om de årliga avgifterna och hantering av avgiftsmedlen Mål: Beräkning och debitering av avgifter för insättningsgaranti och investerarskydd skall göras korrekt och kostnadseffektivt. Återrapportering: En redovisning skall lämnas av hur målet uppfyllts, bl.a. hur avgifterna beräknats och fördelats mellan instituten, samt om överföring till inkomsttitel och förvaltning. En viktig uppgift som nämnden har att utföra är att fastställa och debitera de avgifter som instituten ska betala för insättningsgarantin och investerarskyddet. Insättningsgaranti Lagen om insättningsgaranti är utformad så att det sammanlagda avgiftsbelopp som ska betalas av instituten för ett år är givet. De totala garanterade insättningarna uppgick till drygt 527 miljarder kronor per den 31 december De garanterade insättningarna hade därmed ökat med cirka 37 miljarder kronor i jämförelse med föregående år. Avgiftsuttaget var 0,1 procent av de garanterade insättningarna eller drygt 527 miljoner kronor. Varje institut är skyldigt att lämna uppgifter till nämnden om volymen garanterade insättningar och om kapitaltäckningsgraden. Uppgifterna ska ha granskats av en revisor som utsetts av institutet. Vid beräkningen av avgifterna tog nämnden hänsyn till institutens kapitaltäckningsgrad. För år 2006 fick avgiften variera mellan 0,06 och 0,14 procent. För det enskilda institutet innebar det att avgiftens storlek var beroende av hur den egna kapitaltäckningsgraden förhöll sig till de övriga institutens. Vid beräkningen av avgifterna användes samma principer och beräkningsmetod som för avgiftsuttaget åren Huvuddragen i nämndens metod för fördelning av avgifterna mellan instituten är att avgiften ska vara negativt relaterad till kapitaltäckningsgraden och att sambandet ska vara konvext. 8 Med denna metod fick det institut som hade lägst kapitaltäckningsgrad (5,45 procent) den högsta avgiften som blev 0,14 procent. För 122 institut sjönk avgiften successivt mot 0,06 procent i takt med ökande kapitaltäckningsgrad. För de återstående fem instituten som hade högst kapi- 8 Se diagram bilaga 2.

9 9 taltäckningsgrad (58,52 125,03 procent) blev avgiften den lagstadgade miniminivån på 0,06. Nämnden beslutade den 5 juli 2006 om avgifter för insättningsgarantin avseende kalenderåret Instituten skulle betala in avgifterna till nämnden inom en månad från dagen för beslutet. Av de 128 institut som debiterades avgifter betalade åtta avgiften 1 14 dagar för sent. Det ska jämföras med föregående år då fem institut betalade avgiften 3 18 dagar för sent, år 2004 då tre institut betalade avgiften en dag för sent och år 2003 då fyra institut betalade avgiften 1 7 dagar för sent. Nämnden påförde sex institut dröjsmålsränta under året. I de två övriga fallen uppgick inte beräknad dröjsmålsränta till det lägsta belopp, 100 kronor, som tas ut. Avvikelse från huvudregeln för avgiftsberäkning Enligt regleringsbrevet ska nämnden till regeringen redovisa tillämpningen av 12 lagen om insättningsgaranti i de fall nämnden avviker från huvudregeln. Endast för ett institut som år 2005 betalade avgift för hela det året har garantin inte gällt året ut. Nämnden avser därför att under år 2007 med stöd av 12 jämförd med 14 andra stycket lagen om insättningsgaranti besluta om att återbetala del av den betalade avgiften. Nämnden beslutade den 18 september 2006, med stöd av 12 jämförd med 14 första stycket lagen om insättningsgaranti, om avgifter för del av kalenderåret Besluten avsåg ett värdepappersbolag och sex kreditmarknadsföretag som anslutits till garantisystemet under det året. Detta avgiftsuttag uppgick till sammanlagt kronor. Som ovan angivits beslutade nämnden den 5 juli 2006 om avgifter för insättningsgarantin avseende kalenderåret Av de institut som fick betala avgift för det året fanns det inget som garantin hade upphört att gälla för före dagen för beslutet. Redovisning mot inkomsttitel på statsbudgeten och överföring till extern förvaltning Den 11 september 2006 beslutade nämnden att utgifterna för förvaltningen år 2005 (anslagsutfallet), kronor, skulle avskiljas från inbetalade avgifter och överföras till statens checkräkning. Inbetalade medel redovisades därvid mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Samma dag beslutades att avgiftsmedel om 328 miljoner kronor skulle överföras per den 15 september till Kammarkollegiet för extern kapitalförvaltning. De ungefär 200 miljoner kronor som kvarstod från årets avgiftsuttag behölls avista för kommande utbetalningar av ersättning från insättningsgarantin avseende ersättningsfallet Custodia AB. Investerarskydd Utgifterna för att administrera investerarskyddet uppgick till kronor under år Av nämnda belopp avsåg kronor den löpande förvaltningen av skyddet och kronor det pågående ersättningsfallet CTA Lind & Co Scandinavia AB.

10 10 Nämnden beslutade den 29 juni 2006 att utgifterna för den löpande förvaltningen i princip skulle fördelas lika mellan de institut som tillhörde skyddet under år För de 188 institut som tillhörde skyddet under hela året fastställdes avgiften till 285 kronor per institut. För övriga 32 institut fastställdes en lägre avgift med utgångspunkt i hur stor del av året som de tillhörde systemet. Den sammanlagda avgiften som togs ut av instituten uppgick efter avrundning till kronor. Avgifterna för investerarskyddet skulle enligt beslutet vara nämnden till handa senast den 31 juli Av de 220 instituten betalade 29 avgiften 1 50 dagar för sent. Det ska jämföras med föregående år då 26 betalade avgiften 3 25 dagar för sent, år 2004 då 20 institut betalade avgiften 1 44 dagar för sent och år 2003 då 36 institut betalade avgiften dagar för sent. Två institut betalade inte sina avgifter. Det ena avregistrerades den 2 december Det andra gick i likvidation den 15 februari 2006 och försattes i konkurs den 7 december I båda fallen har nämnden begärt att Kammarkollegiet ska bistå nämnden med att driva in de obetalda avgifterna. Föregående år begärde nämnden i ett fall att obetald avgift skulle drivas in. År 2004 begärde nämnden i tre fall att obetalda avgifter skulle drivas in. Nämnden har ingen laglig möjlighet att debitera dröjsmålsränta eller straffavgift. Nämnden har underrättat Finansinspektionen om obetalda och sent inbetalda avgifter år 2006 för investerarskyddet. Under verksamhetsåret fortsatte arbetet med att förbereda nämndens första uttag av avgifter för utbetalning av ersättning från investerarskyddet och för administrativa kostnader i samband med ersättningsfall. I samband med avgiftsuttaget remitterade nämnden promemorian Beräkning av avgifter vid ersättningsfall inom investerarskyddet, till samtliga institut som tillhörde investerarskyddet samt till Svenska Bankföreningen och till Svenska Fondhandlareföreningen. Resultatet av nämndens arbete redovisades i en skrivelse till regeringen den 9 november I skrivelsen föreslås bl.a. en lagändring som innebär att den krets som kan få ersättning från investerarskyddet begränsas så att det blir möjligt att identifiera och beräkna alla skyddade tillgångar i ett institut. Skrivelsen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Redovisning mot inkomsttitel på statsbudgeten Den 11 september 2006 beslutade nämnden att utgifterna för den löpande förvaltningen år 2005 (anslagsutfallet), kronor, skulle överföras till statens checkräkning och redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Enligt 29 lagen (1999:158) om investerarskydd ska vid beräkningen av avgifterna beaktas hur stor andel skyddade tillgångar som finns hos ett institut eller bolag jämfört med samtliga skyddade tillgångar. Avgift som avser nämndens administrationskostnader får emellertid fördelas lika mellan samtliga institut och bolag som tillhör investerarskyddet. Enligt nämndens uppfattning ska bestämmelsen om att proportionera avgiften med hänsyn till innehavet av skyddade tillgångar även tillämpas på avgifter som ska täcka kostnaderna för administrationen av ett ersättningsfall. Eftersom frågan om hur instituten ska redovisa avgiftsunderlaget till nämnden ännu inte är klarlagd har årets avgiftsuttag begränsats till föregående års kostnader för den

11 11 löpande administrationen. Nämnden har därför inte under verksamhetsåret kunnat betala in på statens checkräkning och redovisa mot inkomsttitel den del av 2004 års anslagsutfall eller den del av 2005 års anslagsutfall som belöper på det pågående ersättningsfallet CTA Lind & Co Scandinavia AB. Så snart nämnden har kunnat genomföra uttag av avgifter för utbetalning av ersättning från investerarskyddet och för administrativa kostnader i samband med ersättningsfall, kommer utgifterna år 2004 och år 2005 för att administrera ersättningsfallet, ( =) kronor, att betalas in på statens checkräkning och redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter. Nämndens bedömning Nämndens uttag av avgifter för insättningsgarantin och investerarskyddet har hanterats i enlighet med de rutiner som utvecklats under tidigare år och med stöd av det egenutvecklade avgiftssystemet Pythagoras. Liksom tidigare år har Pythagoras också försett nämndens officiella hemsida med dagligen uppdaterad information om vilka institut som omfattas av insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Beslutet om avgifter för investerarskyddet har fattats senare än vanligt. Även beslutet om avgifter för insättningsgarantin har fattats något senare än vanligt. Det har framför allt berott på att nämnden i första hand prioriterat arbetet med att hantera pågående ersättningsfall och förstärka beredskapen för att kunna hantera nya ersättningsfall. Det visade sig senare under året att denna prioritering var riktig. Beräkning och debitering av avgifter till insättningsgarantin och investerarskyddet har gjorts korrekt och kostnadseffektivt. Nämnden har uppfyllt målet för verksamhetsgrenen. Förvaltning av avgiftsmedlen Mål: Avgiftsmedlen för insättningsgarantin skall förvaltas så att en långsiktigt god avkastning erhålls samtidigt som god betalningsberedskap och riskspridning upprätthålls. Återrapportering: En redogörelse skall lämnas över måluppfyllelsen, vilken bl.a. skall innehålla en redovisning av förvaltningens resultat och kostnader. Jämförelser skall göras med tidigare budgetår. Enligt lagen om insättningsgaranti ska banker och övriga företag som omfattas av insättningsgarantin betala årliga avgifter till nämnden. Från de sammanlagda avgifterna för året ska nämndens förvaltningskostnader tas. Avgiftsmedlen ska i övrigt placeras i räntebärande statspapper eller på räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Avgiften togs ut första gången i juli 1996 och det samlade värdet på fonden uppgick till 16,3 miljarder kronor vid utgången av år Förvaltningsuppdrag Kammarkollegiet förvaltade portföljen på uppdrag av nämnden. Förvaltningen bedrevs under verksamhetsåret som passiv indexförvaltning, vilket innebar att portföljsammansättningen skulle vara densamma som indexportföljens sammansättning. Det index som användes var OMRX-GOVT, som inkluderar låneinstrumenten statsskuldväxlar och statsobligationer och är ett totalindex över Riksgäldskontorets upplåning 9 Tillgångarnas värde inklusive upplupen ränta och orealiserade vinster/förluster.

12 12 på den svenska marknaden. Indexsammansättningen förändras i samband med obligations- och växelförfall och då Riksgäldskontoret emitterar nya obligationer och statsskuldväxlar, vilket sker varannan vecka. Kammarkollegiets uppgift var att kontinuerligt anpassa nämndens portföljinnehav till detsamma som indexportföljens. En viss avvikelse från indexportföljen accepteras i nämndens portfölj då det kan vara svårt att snabbt köpa och sälja relevanta instrument till emissionsräntan vid emissionstillfällena. Marknadsutveckling Under året som gick präglades de finansiella marknaderna av goda tillväxtsiffror världen över. Den internationella konjunkturbilden har varit mycket stark. I de tre inflationsrapporterna, som kom från Riksbanken under år 2006, har den svenska konjunkturen kontinuerligt bedömts bli allt starkare. God tillväxt, låg inflation, stora överskott i bytesbalansen och överskott även i de offentliga finanserna har varit betecknande för det gångna året. Den fortsatt låga inflationen har berott på en stark inhemsk produktivitetstillväxt och en svag importprisutveckling. Riksbankens inflationsbedömning ledde under året till en gradvis höjning av styrräntan i linje med det som prisats in i de implicita terminsräntorna. Under året som gick genomfördes följaktligen sex höjningar av reporäntan från 1,5 procent till 3,0 procent. Höjningarna fördelades jämnt under året. Även den europeiska och den amerikanska centralbanken höjde sina styrräntor under året, vilket påverkat räntenivåerna globalt. De långa svenska marknadsräntorna gick upp nästan 80 räntepunkter under första halvåret för att sedan falla tillbaka med cirka 40 punkter under sommaren. Fallet berodde bland annat på en flykt till obligationer då börserna i Sverige, Tyskland och USA sjunkit kraftigt. Totalt under året gick den 10-åriga obligationsräntan upp med knappt 50 punkter och ettårsräntan med 118 punkter, vilket sammantaget är orsaken till den historiskt låga avkastningen på nämndens portfölj. Förvaltningsresultat Indexavkastningen under året blev 1,12 procent och nämndens portfölj gav samtidigt en avkastning på 1,09 procent. Portföljens årsavkastning blev 173 miljoner kronor. 10 Kostnaden för förvaltningen uppgick till knappt kronor och för depåbanken till drygt kronor. 10 Årsavkastningen (förvaltningsresultatet) inkluderar realiserade och orealiserade vinster/förluster.

13 13 Tabell 6. Förvaltningsresultat Tidsperiod Årsavkastning Index Differens (%) (%) ,09 4,61 6,53 4,43 7,20 5,21 1,12 4,54 6,87 4,37 7,70 5,16 0,03 + 0,07 0,34 + 0,06 0,50 + 0,05 Till och med den 14 april 2005 förvaltades avgiftsmedlen aktivt vilket innebar att den genomsnittliga årliga avkastningen över rullande femårsperioder skulle överträffa index. Därefter har förvaltningen varit passiv vilket innebär att avkastningen ska motsvara index. Nämndens bedömning I Kammarkollegiets förvaltningsuppdrag har ingått att nämndens portfölj av avgiftsmedel ska placeras i enlighet med penningmarknadsindexet OMRX-GOVT, som har använts som jämförelseindex i den reguljära penningmarknaden. De instrument som har ingått i indexet är de mest likvida marknaden erbjuder, vilket har inneburit att nämndens betalningsberedskap varit tillgodosedd. Riskspridning har uppnåtts genom att den av nämnden fastställda placeringspolicyn har tagit hänsyn till de olika risker kapitalet utsatts för då det placerats på räntemarknaden. Nämndens portföljavkastning blir ett resultat av hur marknadsräntorna utvecklas i förhållande till hur Riksgäldskontorets upplåningsportfölj är sammansatt. Ju mer marknadsräntorna sjunker desto högre blir avkastningen. Går räntorna upp blir avkastningen lägre och den kan till och med bli negativ. Resultatet av nämndens portföljförvaltning under året blev tre räntepunkter lägre än indexavkastningen på grund av transaktionskostnader för att löpande anpassa portföljen till indexsammansättningen. Utifrån förvaltningsuppdragets utformning har den avkastning nåtts som har krävts. Vid en samlad bedömning anser nämnden att verksamhetsmålet har uppnåtts. Hantering av ersättningsfall Mål: Insättningsgarantinämnden skall säkerställa en korrekt och effektiv hantering av ersättningsfall. Beredskapen skall vara anpassad till den risksituation som råder vid varje enskilt tillfälle. Återrapportering: En redovisning skall lämnas av måluppfyllelsen, som bl.a. skall innehålla en redogörelse av de åtgärder som vidtagits för att hantera förekommande ersättningsfall samt de kostnader som är hänförliga till administrationen av ersättningsfall. Ersättningsfallet CTA Den 16 juni 2004 försattes värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia AB (CTA) i konkurs. Därmed fick nämnden det första ersättningsfallet sedan investerarskyddet infördes år I avsaknad av egentlig bokföring har nämnden kartlagt och rekonstruerat bolagets affärsverksamhet. Arbetet har försvårats av att det varit fråga om ett svenskt bolag som erbjudit italienska investerare diskretionär förvaltning av derivatinstrument som handlats på den amerikanska marknaden.

14 14 Ekobrottsmyndigheten beslutade i oktober 2005 att inleda en förundersökning mot den f.d. verkställande direktören i bolaget och mot chefen för verksamheten i Italien avseende grovt bedrägeri alternativt grov förskingring. Sedan tidigare hade också inletts en förundersökning avseende misstankar om bokföringsbrott. I mars 2006 blev nämnden klar med utredningen och analysen av CTA:s verksamhet och kunde därmed bestämma vilken metod som skulle användas för att beräkna ersättning från investerarskyddet till drabbade investerare. Under våren och sommaren inriktades arbetet främst på att kvalitetssäkra beräkningarna och att påbörja genomgången av de enskilda anspråken. Vid utgången av verksamhetsåret hade investerare kommit in med ersättningskrav till nämnden på sammanlagt drygt 290 miljoner kronor. I ungefär hälften av fallen vill investerarna ha tillbaka sina nettoinvesteringar. Övriga investerare åberopar saldobesked från olika tidpunkter som bolaget har skickat ut. De första besluten i ersättningsfallet fattades i maj då nämnden avvisade de ansökningar om ersättning som hade kommit in för sent och där investerarna bedömdes sakna giltig anledning till förseningen. Under juni och juli månad beslutade nämnden att avslå 97 ansökningar med anledning av att de aktuella investerarna hade avslutat sina affärsförbindelser med bolaget före konkursdagen. Nämndens avslagsbeslut överklagades i 30 fall till länsrätten. Länsrätten har ännu inte avgjort dessa mål. Den 25 oktober 2006 fattade nämnden de första besluten om ersättning från investerarskyddet. En dryg vecka senare betalades de första ersättningarna ut. Vid årsskiftet hade nämnden skickat ut preliminära ersättningsbesked till 396 investerare som uppgick till sammanlagt 53,6 miljoner kronor. De bokförda utbetalningarna under verksamhetsåret uppgick till 48,7 miljoner kronor. Nämnden räknar med att under våren 2007 ha gått igenom alla ansökningar och skickat ut preliminära ersättningsbesked. Det sammanlagda ersättningsbeloppet, efter nämndens rekonstruktion av bolagets affärsverksamhet, beräknas till 97 miljoner kronor. Till ersättningsfallets totala omfattning hör också kostnaderna för att utreda och administrera fallet. Dessa kostnader har hittills uppgått till cirka 11,3 miljoner kronor. Av detta belopp belöper cirka 1 miljon kronor på år 2004, cirka 4,5 miljoner kronor på år 2005 och cirka 5,8 miljoner kronor på år Ersättningsfallet Custodia Den 28 augusti 2006 försattes kreditmarknadsbolaget Custodia AB (Custodia) i konkurs. Därmed fick nämnden sitt första ersättningsfall avseende insättningsgarantin sedan garantin infördes år Den 27 januari 2006 återkallade Finansinspektionen bolagets tillstånd att bedriva finansieringsrörelse. Custodia överklagade återkallelsebeslutet till länsrätten som beslutade den 31 januari att inspektionens beslut tills vidare inte skulle gälla, s.k. inhibition. Det innebar att bolaget under tiden ärendet låg för prövning i länsrätten kunde fortsätta att bedriva finansieringsrörelse. Den 27 april avslog länsrätten bolagets överklagande och upphävde beslutet om inhibition. Custodia överklagade länsrättens dom till kammarrätten som avslog överklagandet den 18 september, dvs. efter det att Custodia hade försatts i konkurs.

15 15 Med anledning av händelseutvecklingen kring Custodia lät nämnden under våren en arbetsgrupp förbereda ett eventuellt nytt ersättningsfall. Samtidigt förstärktes nämndens kansliresurser. I april besökte nämnden Custodia i syfte att studera hur inlåningsverksamheten hanterades i bolagets egenutvecklade datasystem. Under våren och sommaren hade nämnden regelbundna kontakter med kronofogdemyndigheten och tingsrätten för att hålla sig informerad om utvecklingen. Under framför allt sommarmånaderna ansökte ett flertal insättare om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Custodia betalade regelbundet tillbaka fordringar till dessa insättare. Den 7 juli 2006 avslog nämnden i sju fall ansökningar om ersättning från garantin från insättare som inte kunde få ut sina insättningar från Custodia. Som grund för sina anspråk åberopade insättarna EG-direktivet om insättningsgaranti. Nämnden fann att Sverige i samband med genomförandet av direktivet inte brustit i sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten eller att direktivet på någon annan grund skulle ges företräde framför nationell rätt. När Custodia försattes i konkurs var nämnden väl förberedd. Flera konsulter med olika kompetenser hade knytits till kansliet och ett s.k. callcenter hade upphandlats för att kunna ta emot den väntade anstormningen av telefonsamtal från insättare i Custodia. Nämnden kontaktade konkursförvaltaren och det av Finansinspektionen förordnade allmänna ombudet. Dagen efter konkursbeslutet besökte nämnden Custodias kontor i Malmö och kopierade bolagets inlåningsdatabas. Vid en första granskning av datasystemet kunde nämnden konstatera att det fanns bristfälligheter avseende program och dataåtkomst, datordrift, backup, samt utvecklings- och förändringshantering i systemet. Bristfälligheterna innebar att det inte kunde uteslutas att det hade skett otillbörliga förändringar i datasystemet. Det var därför nödvändigt att genomföra en fördjupad granskning av datasystemet. Granskningen genomfördes under överseende av en revisionsfirma. I oktober var den fördjupade granskningen färdig och den visade att det inte fanns några systematiska felaktigheter i systemet. Därmed kunde de allra flesta insättarna få preliminära besked av nämnden om vilken ersättning som hade beräknats för dem. Ett par veckor senare påbörjades utbetalningsförfarandet. För en tredjedel av insättarna hade nämnden vid den fördjupade granskningen noterat vissa frågetecken som behövde utredas ytterligare för att kunna fastställa korrekta utbetalningsbelopp. Detta utredningsarbete blev emellertid så omfattande att den i lagen om insättningsgaranti angivna handläggningstiden om tre månader inte kunde hållas. Nämnden ansökte därför hos länsrätten om att tidsfristen för utbetalning av ersättning från garantin skulle förlängas med tre månader. Den 23 november 2006 beslutade länsrätten att förlänga tidsfristen med tre månader till och med den 28 februari Vid årets utgång hade insättare av beräknade fått preliminära ersättningsbesked som omfattade ett sammanlagt belopp om 123,5 miljoner kronor. Det sammanlagda ersättningsbeloppet beräknas till cirka 134 miljoner kronor. De bokförda utbetalningarna, kapital plus ränta minus skatt, under verksamhetsåret uppgick till 114,7 miljoner kronor. Kostnaderna för att utreda och administrera ersättningsfallet uppgick under verksamhetsåret till cirka 6,5 miljoner kronor.

16 16 Ersättningsfallet Allmänna Kapital Den 17 november 2006 försattes kreditmarknadsbolaget Allmänna Kapital (Sverige) AB (Allmänna Kapital) i konkurs. Därmed fick nämnden sitt andra fall avseende insättningsgarantin. Redan tidigt under hösten bedömde nämnden att det fanns en överhängande risk för att ytterligare ett ersättningsfall skulle kunna bli aktuellt under verksamhetsåret. Styrelsen och ledningen i Allmänna Kapital hade avgått från sina uppdrag och bolaget hade lämnats vind för våg. Finansinspektionen förelade därför bolaget att visa att det hade tillsatt en behörig styrelse och en verkställande direktör. När bolaget inte kunde visa det förordnade inspektionen den 29 september 2006 en verkställande direktör i bolaget. Därefter gick bolaget i likvidation. Med risken för att få ett nytt ersättningsfall vidtog nämnden vissa förberedelser för att kunna hantera tre ersättningsfall samtidigt utan att hanteringen av dessa nämnvärt skulle påverka varandra. I början på november när en konkurs i Allmänna Kapital föreföll oundviklig förstärkte nämnden kansliet med personal från bemanningsföretag. Den 17 november lämnade likvidatorn in en ansökan till tingsrätten om att Allmänna Kapital skulle försättas i konkurs vilket skedde samma dag. Redan på konkursdagen besökte nämnden Allmänna Kapitals lokaler i Solna och kopierade bolagets inlåningsdatabas. På Finansinspektionens begäran hade Allmänna Kapital före konkursen låtit en extern IT-revisor göra en övergripande genomgång av Allmänna Kapitals datasystem för inlåningsverksamheten. Genomgången visade bl.a. att uppsättningen av behörighetssystemet inte var tillfredsställande och att det fanns manuella inslag i hanteringen av systemet. Dock gjordes den sammanfattande bedömningen att den dagliga driften av bolagets inlåningssystem synes ha fungerat någorlunda tillfredsställande. Eftersom det gick att på flera sätt verifiera uppgifterna i datasystemet mot andra system och uppgifter som konkursboet förfogade över behövde nämndens granskning inte bli lika omfattande och tidsödande som i ersättningsfallet Custodia. Efter det att nämnden hade kontrollerat saldon, räntor och systemkopior ( backuper ) stod det klart att vissa brister fanns när det gällde hur systemet hade beräknat ränta men att det inte förelåg något skäl att misstänka några större fel eller misstämmelser. I början av december kunde därför i stort sett alla insättare få preliminära besked av nämnden om vilken ersättning som hade beräknats för dem. Vid årsskiftet hade 279 av bolagets 287 insättare fått ersättning från insättningsgarantin. De bokförda utbetalningarna, kapital plus ränta minus skatt, under verksamhetsåret uppgick till 39,6 miljoner kronor. De resterande åtta insättarna fick ersättning från garantin i början av januari Det sammanlagda ersättningsbeloppet blev 40,6 miljoner kronor. Kostnaden för att utreda och administrera ersättningsfallet uppgick till cirka 1,1 miljoner kronor.

17 17 Beredskapsprojektet På grund av arbetet med de tre ersättningsfallen har nämnden inte kunnat fullfölja det projekt som inleddes under hösten 2003 med syfte att förbättra beredskapen för att hantera ersättningsfall. Arbetet kommer att återupptas så snart det är möjligt. De erfarenheter som nämnden har fått i arbetet med de tre ersättningsfallen kommer att utgöra ett värdefullt bidrag till det fortsatta arbetet med beredskapsprojektet. Nämndens bedömning Nämnden har under verksamhetsåret hanterat ett ersättningsfall avseende investerarskyddet samt förberett och hanterat två ytterligare ersättningsfall avseende insättningsgarantin. Att nämnden har fått nya ersättningsfall har inte nämnvärt påverkat hanteringen av de redan aktuella fallen. Ett ersättningsfall har i princip avslutats under året. De övriga två kommer att kunna avslutas inom kort. Nämnden har hanterat samtliga fall enligt gällande lagstiftning och prioriterat att kunna göra så snabba utbetalningar som möjligt. Beredskapen har varit anpassad till den risksituation som förelegat. Sålunda har kansliets personal under hela året varit förstärkt med personal från samarbetsmyndigheterna (Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret). I april förstärktes beredskapen ytterligare genom att nämnden anlitade flera konsulter med specialistkompetens. Under hösten har nämnden även hyrt in personal från bemanningsföretag. Nämnden anser att verksamhetsmålet har uppnåtts. Internationellt samarbete Mål: Samarbete bör vara etablerat med företrädare för utländska ersättningssystem. Beredskap skall finnas för att hantera ersättningsfall som är gemensamma för svenska och utländska ersättningssystem. Återrapportering: De åtgärder som vidtagits för att kunna hantera gemensamma ersättningsfall skall redovisas. Såväl insatser för att etablera samarbetsavtal med utländska ersättningssystem som övrigt internationellt samarbete skall redovisas. Samarbetsavtal Tabell 7. Samarbetsavtal Gällande avtal ingånget Insättningsgaranti Investerarskydd 2000 Storbritannien 2000 Luxemburg 2001 Danmark Danmark 2002 Tyskland 2003 Finland 2006 Polen 2006 Norge Om det inträffar ett ersättningsfall beträffande ett institut som bedriver verksamhet både i Sverige och i ett annat land, kommer det att finnas behov av samarbete mellan nämnden och ersättningssystemet i det landet. Behovet av samarbete blir naturligtvis mest uttalat om ersättningsfallet är gemensamt i den bemärkelsen att kundernas tillgångar hos det krisdrabbade institutet omfattas av såväl hemlandets som värdlandets ersättningssystem. Så är fallet i Sveriges relationer med Danmark, Luxemburg, Norge och Lettland när det gäller insättningsgarantin samt Storbritannien när det gäller investerarskyddet. För sådana fall anger EG-direktiven (94/19/EG och

18 18 97/9/EG) i övergripande riktlinjer att bilaterala överenskommelser ska träffas mellan medlemsstaterna. Nämnden har därför sedan tidigare etablerat samarbetsavtal med företrädare för insättningsgarantisystemen i Danmark och Luxemburg samt investerarskyddssystemet i Storbritannien. Nämnden beslutade den 31 augusti 2006 att ansluta den lettiska banken Pareks banka, Lettland filial, till den svenska insättningsgarantin (s.k. topping-up). I september informerade nämnden det lettiska garantisystemet om beslutet och om att nämnden avsåg att återkomma för att diskutera frågan om samarbetsavtal mellan garantisystemen. Nämnden avser att under verksamhetsåret 2007 försöka få till stånd ett samarbetsavtal med det lettiska garantisystemet. I november 2006 ingick nämnden ett samarbetsavtal med det norska garantisystemet. Ett samarbetsavtal mellan garantisystemen var en förutsättning för det norska garantisystemet för att kunna bifalla en ansökan från Nordnet Bank AB om att få ansluta sig till den norska insättningsgarantin (topping-up). Även i andra fall när ett svenskt institut etablerat filial i ett annat land utan att ansluta sig till värdlandets ersättningssystem eller när det omvända förhållandet är aktuellt anser nämnden att ett visst behov av samarbete finns. Vid hanteringen av ett ersättningsfall kan garantisystemet i hemlandet t.ex. behöva få hjälp med att kontakta och informera insättare och investerare som är kunder hos institutets filial i värdlandet. Nämnden har därför ambitionen att sluta samarbetsavtal även i dessa fall. Sålunda har nämnden sedan tidigare samarbetsavtal med företrädare för insättningsgarantisystemet i Finland samt investerarskyddssystemen i Danmark och Tyskland. De diskussioner med det polska garantisystemet som inleddes redan tidigare verksamhetsår resulterade under verksamhetsåret 2006 i att ett samarbetsavtal kunde ingås i juni. På grund av att nämnden hanterat flera ersättningsfall under året fanns det inte tid att formellt påbörja diskussionerna om ett samarbetsavtal med garantisystemet i Estland. Som har redovisats tidigare år har garantisystemet i Estland visat intresse för att diskutera ett samarbetsavtal varför nämnden avser att påbörja ett sådant arbete så fort arbetssituationen medger det. Internationellt samarbete i övrigt I januari medverkade nämnden i ett möte med EG-kommissionen och representanter för medlemsstaternas garantisystem samt ansvariga ministerier. På mötet, som hölls i Bryssel, Belgien, behandlades olika frågor som var aktuella med anledning av den pågående översynen av insättningsgarantidirektivet. Nämnden deltog också i en konferens i juni i Oslo som handlade om hur man bäst hanterar bankkriser. European Forum of Deposit Insurers (EFDI) Den 19 maj 2006 deltog nämnden i ett möte i Amsterdam med den permanenta arbetsgruppen för investerarskyddsfrågor. Vid mötet diskuterades bl.a. frågor om investerarskyddsdirektivet. Dessutom presenterade det engelska företaget Oxford Economic Research Associates, OXERA, sin rapport där skyddssystemen inom europeiska unionen kartlagts och analyserats.

19 19 Den 13 juni 2006 deltog nämnden i ett möte i Berlin där EG-kommissionen presenterade sitt arbete med att revidera insättningsgarantidirektivet. Nämnden var också representerad vid EFDI:s årsmöte och årliga konferens som hölls i Palermo den 30 november 1 december Vid mötet diskuterades bl.a. förslag till ändringar i stadgarna för EFDI. Konferensen behandlade bl.a. frågor om insättningsgarantisystemets roll vid en gränsöverskridande bankkris. Samarbetet inom EFDI innebär också varje år ett flertal informella kontakter mellan medlemmarna. Specifika frågeställningar från garantiorgan förmedlas till övriga medlemmar genom EFDI-sekretariatet. Nämnden deltog under verksamhetsåret i denna kommunikation. International Association of Deposit Insurers (IADI) Den november 2006 deltog nämnden i IADI:s årsmöte och femte årliga konferens i Rio de Janeiro, Brasilien. Konferensen behandlade bl.a. frågor om garantiorganens anspråk i samband med fallissemang. I samband med konferensen hölls också ett möte inom European Regional Committée (ERC) i vilket nämnden deltog. Nämndens bedömning Nämndens insatser under verksamhetsåret har syftat till att utveckla och förbättra kontakterna med utländska ersättningssystem. Nämnden har sedan tidigare nödvändiga samarbetsavtal med Danmark, Luxemburg och Storbritannien. Nämnden har under året ingått nödvändigt samarbetsavtal med Norge. Dessutom har nämnden tagit kontakt med det lettiska garantisystemet och informerat om att Pareks banka, Lettland filial, anslutit sig till den svenska insättningsgarantin och att det därför är nödvändigt att de båda garantisystemen ingår ett samarbetsavtal. Nämnden har också goda relationer med övriga länder där gemensamma intressen finns men där EGdirektiven inte ställer något krav på samarbetsavtal. Under året har nämnden ingått ett samarbetsavtal med det polska garantisystemet. Nämnden har deltagit i flera aktiviteter arrangerade av EFDI och IADI. Vid en samlad bedömning anser nämnden att verksamhetsmålet har uppnåtts. Övrig verksamhet Under redovisningsåret kontaktades nämnden i stort sett dagligen av allmänheten som ställer frågor om hur insättningsgarantin och investerarskyddet fungerar. Ett flertal frågor handlade om kreditmarknadsföretagens rätt att ta emot garanterade insättningar. Vidare för nämnden ut information om verksamheten och ersättningssystemen via nämndens hemsida på Internet ( Slutligen besvarade nämnden fyra remisser under året.

20 20 Resultaträkning Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0 Finansiella intäkter 0 0 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal not Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader 0 - Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet not 2 Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo 0 6 Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avsättning till fonder m.m. för not transfereringsändamål Lämnade bidrag not Saldo 4 1 Årets kapitalförändring not Kommentarer Posterna Intäkter av anslag, Kostnader för personal och Övriga driftskostnader har ökat kraftigt under år 2006 jämfört med år Detta är en följd av att nämnden hanterat ersättningsfall under året. Det finansiella resultatet (Finansiella intäkter./. Finansiella kostnader) inkluderar inte orealiserade vinster/förluster, jfr resultatredovisningen avsnitt Förvaltningsresultat.

21 21 Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för forskning och not utveckling Summa immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar not not Fordringar Fordringar hos andra myndigheter not Övriga fordringar 4 - Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 5 4 Övriga upplupna intäkter not Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket not Kassa och bank Övriga tillgodohavande i not Riksgäldskontoret Kassa, plusgiro och bank - - Summa kassa och bank Summa tillgångar

22 22 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital not Balanserad kapitalförändring not Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Fond Fonder not Summa fonder Övriga avsättningar Övriga avsättningar not Summa avsättningar Skulder m.m. Övriga krediter i Riksgäldskontoret not Skulder till andra myndigheter not Leverantörsskulder not Övriga skulder not Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter not 21 Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter Summa kapital och skulder