Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2012/2013 Årsbokslut 2012 Grundskola och Grundsärskola

Transkript

1 Ekebyhovskolan Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2012/2013 Årsbokslut 2012 Grundskola och Grundsärskola 1. Inledning De viktigaste frågorna hittills under 2012 har varit en fortsatt implementering av grundskolans och grundsärskolans nya läroplan Lgr 11. Vi har arbetat med att låta eleverna träna förmågor som bl a analysförmåga, kommunikativ förmåga och informationshanteringsförmåga som finns beskrivna i Lgr 11 och som eleverna ska bedömas mot. Vi har haft pedagogiska diskussioner kring hur vi konkret hjälper eleverna att förstå de ämnesbegrepp och utveckla de kunskaper, begrepp och förmågor som beskrivs i kursplanerna. Denna process kommer att fortgå framöver. Vi har även succesivt låtit eleverna pröva olika lärstilar så att de hittar det sätt de bäst lär sig på och själva kan individualisera sitt lärande. Vi arbetar också med att ännu mer förtydliga vad som krävs på olika nivåer i kunskapskraven, bl.a. genom att arbeta med elevexempel. Därutöver har vi haft fokus på resultatuppföljning och ökning av måluppfyllelse i slutbetyg och i ämnen i alla år. Vi har arbetat med att öka medvetenheten hos våra elever om kunskapens betydelse och arbetat runt uttrycket Kunskap är coolt. Vårt meritvärde i år 9 har höjts från 205,5 våren 2011 till 219,1 våren Från att ha haft stort fokus på omsorg har även grundsärskolan nu ett mycket tydligt kunskapsuppdrag, vilket gör att vi behövt arbeta mycket kring bedömning, integrering, arbetssätt och förhållningssätt. En annan viktig fråga har varit och är hur vi bäst kan möta elever med högfungerande autism och utan utvecklingsstörning som enligt den nya skollagen inte längre tillhör grundsärskolan. De ska nu bedömas och betygsättas enligt grundskolans kursplaner Som ett led i ytterligare förbättra vår måluppfyllelse på såväl grundskola som grundsärskola arbetar vi bland annat med forskningsbaserade studiecirklar i matematik och läsutveckling. Vi läser och diskuterar aktuella och även mer generella forskningsrön vad gäller skola och skolutveckling. Vi kompetensutvecklar personalen i upprättande av pedagogiska planeringar, åtgärdsprogram och learningstudy. Inom grundsärskolan har utbildningsinsatser gjorts kring autism. Lärare har gjort kollegieobservationer hos varandra och gapanalyser i undervisningen där lärare och elever besvarat samma frågor för att sedan se hur svaren stämmer överens. 2. Kvalitetsuppföljning måluppfyllelse (avser första halvåret av läsåret 2012/13) Verksamhetsberättelse

2 2.1 Måluppfyllelse Bedömnings-skala: 1= uppnått, 2= inte uppnått, på väg, 3= ej uppnått, men påbörjat, 4= ej uppnått/ej startat Nämndens mål och Produktionens målområde: Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen En skola för alla Indikatorer: Här nedan preciseras indikatorer som avser att mäta målet. Resultaten för er enhet, för varje indikator, anges nedan Grundskola Meritvärde 205,5 219,1 Måluppfyllelse år 3 91,1 94 % Måluppfyllelse år 6 95,5 87% Måluppfyllelse år 9 83% 84,3 Överensstämmelse Betyg och Nationella prov Lä= lägre, Li= Lika, H= Högre Biologi 0 58,5 41,5 Fysik 2,7 78,4 18,9 Svenska 0 65,4 34,6 Matematik 0 73,1 26,9 Engelska 7,5 81,1 11,3 Svenska 2,6 84,2 13,2 Matematik 0 82,9 17,1 Engelska 2,7 81,1 16,2 Grundsärskola år, 3,6,9 Träningsskola utifrån sina förutsättningar 96 % 90% 100% 100% 1. Kommentarer och analys Bedömning Grundskola Måluppfyllelsen som anges ovan är jämförelser mellan resultaten på höstterminen 2011 och 2012, förutom meritvärdet. Vi har i princip höjt våra resultat i samtliga år på grundskolan förutom marginellt i år 6. Vi bedömer dock att vid vårterminen 2013 är måluppfyllelsen i år 6 minst 94 %. Ett skäl till de generellt förbättrade resultaten är troligen att vi arbetat mer inkluderande och mycket med att alla elever ska lyckas i skolan utifrån sina förutsättningar. Arbetet med begreppet Kunskap är coolt har förhoppningsvis också börjat ge resultat. Vi har blivit bättre på att analysera resultat och vidta åtgärder. I år 9 har stabiliteten i lärarkåren påverkat meritvärdet positivt. Ett skäl till höjningen av meritvärdet är också att vi år 2012 inte hade några elever i grundskolan som tidigare tillhört grundsärskolan. Vi har höjt vår kompetens i att göra pedagogiska utredningar för att kartlägga elevers behov. Vi individualiserar undervisningen och försöker sätta in stöd tidigt. Eleverna får extra fokuserade träningspass 1= uppnått Verksamhetsberättelse

3 inom de områden de behöver hjälp med. Vi har dubbla pedagoger inne på ett antal lektioner som stöd för elever. Vi har arbetat med bedömningsmatriser och haft ett pågående arbete med att utveckla elevernas förmågor. Vi ser inte stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat, vilket förhoppningsvis beror på att vi strävar efter att uppmärksamma både pojkar och flickor lika mycket. Vårt meritvärdes SALSA-värde höjdes från 4 år 2011 till + 14 år SALSA-värdet är ett modellberäknat värde som anger vilket slutbetyg/resultat en skolas elever i år 9 förväntas få med hänsyn till elever med utländsk bakgrund, andel pojkar och föräldrars utbildningsbakgrund. Skillnaderna mellan provresultat på de nationella proven och slutbetyget har förbättrats jämfört med Grundsärskola Grunden till den höga måluppfyllelsen är ett individanpassat arbete med bland annat användande av individuella kompensatoriska hjälpmedel 2. Förbättring och utvecklingsförslag till nästa år Grundskola Ytterligare satsning på undervisningens genomförande och kompetensutveckla personalen inom t ex undervisningsstrategier, metoder och lärstilar. Fortsatta kollegiala verksamhetsbesök och samtal om undervisning Ytterligare fördjupning kring undervisning, studiemiljöer och forskningsresultat Förbättra metoder att stimulera, möta och motivera såväl studiesvaga som studiestarka elever Grundsärskola Förutom ovanstående punkter liksom grundskolan: Ytterligare förbättra det individanpassade arbetssättet. Det innebär att vi förutom individuella utvecklingsplaner i samarbete med föräldrar gör detaljerade handlingsplaner för varje enskild elev. Utveckling av kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel och elevernas funktionshinder 2.2 Läsutvecklingsplan Nämndens mål och Produktionens målområde: Elevens läsförståelse i test och prov ska vara god. En skola för alla Undervisningens kvalité Indikatorer: Här nedan preciseras indikatorer som avser att mäta målet. Resultaten för er enhet, för varje indikator, anges nedan Verksamhetsberättelse

4 Vi ska särskilt uppmärksamma de barn som ligger på lägsta staninenivå (läsnivå)1-2 men även nivå 3 av totalt 9 nivåer. Alla elever ska enligt kommunens läsutvecklingsplan nått minst nivå DLS år 2 0 % nivå 1 0 % nivå 2 7,5 % nivå 3 6 % nivå 1 0 % nivå 2 2 % nivå 3 1. Kommentarer och analys Bedömning De elever i år två som under hösten befann sig på nivå 1 har efter insatser från skolan nått upp till nivå 3 i januari De har fått anpassad hjälp av speciallärare. Eleverna har bland annat fått träning i TIL (tidig intensiv läsning), och enskilt stöd inom de områden i läsning de haft särskilt svårt med. De har även haft anpassade hjälpmedel i klassrummet och även ofta en extra vuxen som stöd. Eleverna som hade nivå 1 har olika typer av funktionsnedsättningar och läs-och skrivsvårigheter, men med intensiv riktad individuell hjälp har de höjs sig två nivåer. 2= inte uppnått, på väg I år fem och åtta gjordes inte DLS.-testet under Förbättring och utvecklingsförslag till nästa år Vid behov fortsatt enskilt stöd med perioder av intensiv lästräning, individuellt anpassat material, extra vuxenstöd i klassrum och kompensatoriska hjälpmedel som t ex daisyspelare och dator. Fortsatt utveckling av vårt arbete med lässtrategier 2.3 Stockholmsenkäten En enkät som går ut till elever i år 7 och år 9 i grundskolan vartannat år. Nämndens mål och produktionens målområde Varje elev ska ges förutsättningar att nå målen Verksamheten ska vara trygg, trivsam och säker En skola för alla Indikatorer: Här nedan preciseras indikatorer som avser att mäta målet. Resultaten för er enhet, för varje indikator, anges nedan Fråga; Elever som anser att vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad i deras skola. 7:0r 84 % 9:or 89 % 9:or 87 % Index; Grad av inflytande 7:or 45 % 9:or 57 % 9:or 54 % Index; Positiv uppmärksamhet från lärare 7:0r 90 % 9:or 64% 9:or 55 % Verksamhetsberättelse

5 1. Kommentarer och analys Bedömning Vi har inte fått resultat från år sju 2012, eftersom de var för få för att redovisas som grupp. I år 9 har vi övervägande positiva resultat och är den skola i kommunen som fått bäst resultat inom i stort sett alla områden i enkäten. Jämförelse index Ekebyhovskolan och Ekerö kommun: Frågeställning 1: Ekebyhovskolan 87 % - Ekerö kommun i snitt 75 % Frågeställning 2: Ekebyhovskolan 54 % - Ekerö kommun i snitt 47 % Frågeställning 3: Ekebyhovskolan 55 % - Ekerö kommun i snitt 51% Trakasserier, mobbning 87 % anser att vuxna ingriper. I samtal med elever om resultatet bekräftar de att de vuxna är snabba på att ingripa vid mobbning och trakasserier. Vi tar kontinuerligt upp förebyggande diskussioner med eleverna. Skolans likabehandlingsgrupp träffas med jämna intervall som ett viktigt led i arbetet med mobbning. Flera av gruppens medlemmar kan frigöras med relativt kort varsel. Inflytande 88 % tycker att de får vara med och panera undervisningen, 68 % anser att deras åsikter tas tillvara 45 % får bestämma över sker som är viktiga Inflytandet genom klassråd har inte varit lika uttalat i alla klasser och inte heller genomförts så ofta som borde skett. Eleverna uppger att det också är skillnad i hur mycket olika lärare uppmanar eleverna att säga vad de tycker och t ex kunna påverka arbetsmetoder och arbetssätt. Men de uppger även att de förmodligen har mer inflytande än de ibland upplever, men ibland borde lärarna tydligare tala om när eleverna faktiskt har möjlighet att påverka. Positiv uppmärksamhet från lärare Eleverna menar att lärarna ofta ber beröm och har höga förväntningar, ibland kanske för höga. Men de håller samtidigt med om att flera elever skulle kunna nå ytterligare bättre resultat om de tog ännu mer ansvar själva. Eleverna anser också att de oftast får hjälp av lärarna när de behöver det. Men ibland är det enligt elever många elever i klasserna och det kan vara svårt för lärarna att hinna med alla som behöver hjälp samtidigt. 2= inte uppnått, på väg 2. Förbättring och utvecklingsförslag till nästa år Trakasserier, mobbning Vi cirkulerar ytterligare strukturerat på raster och i korridorer och samtalar med elever Vi tar mer fokuserat upp frågor om trakasserier under mentorstid och Verksamhetsberättelse

6 livskunskap Inflytande Alla genomför klassråd i alla klasser enligt den plan för elevdemokratiprocessen som finns på skolan Personalen talar tydligt om när eleverna faktiskt har möjlighet att påverka och uppmanar och motiverar dem till det All personal talar om varför elevernas åsikter och önskningar kan genomföras eller inte Tonvikten på elevernas inflytande ska ännu tydligare ligga på undervisning och studiemiljö Positiv uppmärksamhet från lärare Oftare tänka på att ge beröm till eleverna när de förtjänar det och gjort något bra Visa eleverna på goda exempel. Tex har ett elevpris skapats i år Sammanfattande analys De viktigaste områden att fokusera på under 2013 är undervisningens genomförande, undervisningsstrategier, analys av resultat och en positiv, stimulerande och trygg studiemiljö. Det sker bland annat genom kompetensutveckling, kollegiala samtal, studium av framgångsrika skolresultat och forskningsresultat. Elevinflytandet ska förtydligas för elever och ha sin koncentration kring undervisning, lärande och värdegrund. Gapanalyser lärare och elever genomföras även i fortsättningen. Gapanalyser är enkäter där lärare och elever besvarar samma frågeställningar för att sedan ta upp en gemensam diskussion om vad man tillsammans kan förbättra. Vi ska försöka hitta ytterligare former för att fritidsverksamheten ska kunna vara mer delaktig i elevernas lärandeprocess. Lärare gör kollegieobservationer för att diskutera undervisning. 3. Ekonomi 3.1 Ekonomiskt utfall totalt grundskola och grundsärskola exklusive tidigare överskott, -1125,4 tkr Ekonomiskt utfall totalt Ekebyhov grundskola och grundsärskola exklusive överskott -349,4 Utfall Ekebyhov grundskola -805,3 Den största avvikelsen från budget ligger på externa kostnader -811,3 tkr och på personalkostnader på -415,5 tkr. Avvikelsen från budget beror på att vi använt tidigare års överskott på +776 tkr för bla kompetensutveckling, extra storstädning, inköp av datorer och Ipads. Ca 140 tkr av överskottet har använts i grundsärskolan. I avvikelsen för grundskolan ingår även arbetsmiljöåtgärder för bland annat icke fungerande dragskåp för No-under- Verksamhetsberättelse

7 visningen. Inom personalkostnaderna beror minusutfallet bland annat på nödvändig tidsbegränsad tillsättning av resurspersonal för att ge assistentstöd för elever med särskilda behov och för att trygga säkerheten. Därutöver har ökade delvis ej kompenserade lönekostnader för lärare och en högre semesterlöneskuld än beräknat bidragit till minusresultatet. Utfall Ekebyhov grundsärskola -320,1 tkr Avvikelsen på 320,1 tkr beror främst på en ej tillräckligt beräknad hög semesterskuld på tkr och på färre elever. Plötsligt i december drog dessutom LSS bort en intäktssumma på -180 tkr från grundsärskolan utan att detta kommunicerades med skolan. Avvikelsen från budget i övrigt ligger framförallt på personal på 270 tkr och på övriga kostnader på -377 tkr. Personalkostnadernas minusutfall beror bland annat på att ca en tredjedel av personalkostnaders minusutfall på grundsärskolan under 2012 skulle ha förts på grundskolan. Ca 140 tkr av överskottet från Ekebyhovsskolan totala överskott från tidigare år har i särskolan bland annat använts till kompetenutveckling för personalen ca 90 tkr och anpassning av lokaler för elever ca 50 tkr. 4.3 Riskbedömning En stor risk i att det ekonomiska resultatet blir mer negativt än förväntat nästkommande år handlar, förutom om oförutsedda arbetsmiljöåtgärder, främst om att skolan kan tappa elever. I synnerhet svårt blir det om en elev i grundsärskolan slutar. Om en elev med hösta elevpeng därifrån plötsligt försvinner blir det en månadskostnad på ca 45 tkr, på tre månader ca 135 tkr. Utrymmet att anpassa organisationen snabbt efter detta är svårt. Om en elev från grundskolan försvinner/flyttar handlar det ungefär om ca per månad och på tre månader. Detta är högst troligt att enstaka elever försvinner t ex på grund av flyttning till annan ort. Det kan i och för sig kompenseras av att vi får in andra elever. Elever med särskilt stora behov kan börja på grundskolan, vilket ibland kräver stora extra personella resurser, bland annat utifrån säkerhetsaspekt. Detta utan att skolan får extra medel. En annan stor risk ur ekonomisk synpunkt är merkostnader få Ekebyhoskolan pga av en ny skollag. Tidigare hade elever med höggradig autism rätt att gå i grundsärskolan, men nu måste de ha diagnosen autism kombinerad med utvecklingsstörning för att ha samma rätt. Det innebär att dessa elever numera tillhör grundskolan, vilket i sin tur innebär fler mindre grupper totalt på skolan och därmed en större kostnad för Ekebyhovskolan. Det kan innebära en merkostnad på ca 600 tkr eller mer beroende på elevantal i grupperna. Dessa elever har rätt till stöd och fullgod undervisning efter sina behov även fortsättningsvis. Att omedelbart slussa in eleverna i storklassundervisning är ytterst olämpligt, även om inkludering är målet så långt möjligt. Även assistenthjälp behövs för dessa elever i fortsättningen 4.4 Investeringar grundskola och grundsärskola Allmän förnyelse Budget Utfall augusti Prognos helår Allmän förnyelse +50 tkr -47 tkr It-investeringar +114 tkr Verksamhetsberättelse

8 Vi har använt våra investeringsmedel för IT till inköp av datorer och framför allt Ipads till såväl grundskola som grundsärskola. Vi har bland annat köpt in klassrumsmöbler och skåp för medlen i den allmänna förnyelsen. 3:2 Volymer Grundskolan Snitt F-klass År 1-6 År 7-9 Vt Ht Snitt helår 465 Grundsärskolan inklusive träningsskola Snitt F-kl År 1-5 År 6-9 VT Ht Snitt helår 25,5 På grundskolan har elevantalet varit ganska konstant. Det är framför allt grundsärskolan som förlorat elever, bland annat eftersom en ny skollag innebär att elever utan utvecklingsstörning tillhör grundskolan. Dock har vissa av dessa elever gått i omvänd inkludering under 2012 i särskolan för att succesivt helt överföras i grundskolan Detta har gjort att minusutfallet på särskolan inte hamnade på mer än -320 tkr. Elevminskningen beror även på att sex elever gått vidare till gymnasiesärskolan under hösten och motsvarande elevantal har inte tillkommit. Ett par elever har dessutom gått till skola i annan kommun. Detta har gjort att vi succesivt behövt dra ner på personal i grundsärskolan. Under hösten 2012 återbesattes t ex inte en lärartjänst och en assistenttjänst. Under 2013 kommer Ekebyhovskolan att göra ytterligare anpassningar i såväl grundskola som grundsärskola för att bland annat möta minskat elevantal, i synnerhet på grundsärskolan, och för att möta utökning av nödvändiga nya grupper på grund av ny skollag. 4. Framåtblick Ekonomsikt kan 2013 bli ett kärvt år för Ekebyhovskolan om vi inte får goda ekonomiska och lokalmässiga förutsättningar att ta hand om våra högfungerande autistelever. Idag ligger en del av särskolan avskilt från övriga grundsärskolan, vilket kräver mer personella resurser. Kan denna byggnad flyttas över i direkt anslutning till grundsärskolan kan det minska personalbehovet till en del och öka möjligheterna till inkludering i såväl grundsärskola som grundskola. Verksamhetsberättelse

9 Fokus i verksamheten ska 2013 och framåt ska ligga på undervisnings kvalitet och genomförande med tonvikt på undervisningsmetoder, resultatanalys, strategier och förhållningssätt och forskningsresultat. Elevernas inflytande och delaktighet i undervisning och fritidstid ska vara en viktig grundförutsättning. Vi måste arbeta mer på att öka såväl meritvärde som måluppfyllelse i alla ämnen ytterligare. Vi har i grunden ett välutvecklat system för utveckling och uppföljning av vår verksamhet. Men vi måste hitta ännu bättre sätt att motivera eleverna för sina studier och ta ansvar. Med en kärvare ekonomi kan detta arbete försvåras genom att bland annat personaltätheten och kompetensutveckling måste minskas. Grundsärskolan som förut har haft stort fokus på omsorg har nu ett tydligt kunskapsuppdrag. Därför behöver vi utveckla verksamheten ytterligare till ett mer lärande perspektiv och ha höga förväntningar på eleverna. För att utveckla lärandet behövs även fler tekniska hjälpmedel och kompetensutveckling för personalen. Samarbete mellan skola och fritidsverksamhet behöver utvecklas och struktureras ytterligare med lärandeperspektivet i fokus. Det gäller såväl grundskola som grundsärskola. Verksamhetsberättelse