aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer

Transkript

1 Familjevårdens Centralorganisation Nr Årgång 28 aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer Tema: Placerade barn - behov och rättigheter Barnperspektivet Ersättningar 2012 Juleljus till barnen

2 Nr Årgång 28 Insidan aktuelltmagazin utges av FaCO Familjevårdens Centralorganisation är en ideell organisation som vänder sig till alla som arbetar med barn, ungdomar och vuxna, vilka omfattas av insatser från socialtjänsten. Kansli FaCO c/o Barbro Bengtsson Flygfältsvägen 19 C Karlskoga Tel: E-post: mejla@faco.nu Hemsida: Pg: Medlemsskap i FaCO 425:- Prenumerationer 400:- Medlemstelefon: Redaktion, layout & produktion mejla@faco.nu Annonser: Anne Aronsson mejla@faco.nu Annonspriser (svart/vitt) 1/1 sida 3 500:- 1/2 sida 1 800:- 1/4 sida 1 000:- 1/8 sida 600:- För mer information, se hemsidan. Redaktionens policy Vi vill verka för en debatt kring samhällsvården av barn och för en öppen dialog mellan dem som jobbar med det. Artikelförfattares åsikter och synpunkter delas inte alltid av FaCO. Ändringar och omskrivningar av texter görs ibland för att inte röja barns identitiet. Vi förbehåller oss rätten att vid behov förkorta och redigera texter. Publicerade artiklar och berättelser kan även komma att publiceras på hemsidan. Personer på bilder har ingen anknytning till artiklarna om det inte särskilt anges. Nästa utgivning Tidningen utkommer med 4 nr. per år Nr. 1/2012 utkommer i februari, manusstopp 15 januari. Omslagsbild Andreas Aronsson Ska vi fortsätta stjäla barns barndomar? Annelie Hed ordf. FaCO Så var det då klart att de som varit placerade innan 1980 och farit mycket illa ska få ersättning från staten. Jag hoppas det kan ge många upprättelse och ett erkännande för sin bestulna barndom. Jag kan däremot inte förstå hur man från statens sida ska kunna få fram en utredningsmodell som blir rättvis och inte gör så att en stor grupp känner sig ännu mer kränkt, då deras upplevelser av sin placering inte räknas som tillräckligt dålig för ett erkännande. Det kanske också är dags för staten att samla in en pott med pengar till nästa gång de ska ersätta de som blivit kränkta under sin placering. Eller räknas bara aga och tungt arbete? Är det inte att stjäla av ett barns barndom då barn flyttas efter flera år i familjehem p.g.a. att socialarbetaren inte kan samarbeta med familjehemmet eller att kommuner fattar beslut om att dra ned på sina placeringar för att spara pengar? Det sker faktiskt i Sverige idag! Kan vi tro på att alla nu placerade barns behov tillfredsställs och att deras allra bästa är grunden för alla beslut som fattas, när makten ligger på en yrkesgrupp som i stort sett saknar kunskaper om barns behov och utveckling i sin utbildning? Där små kommuner ska sköta svåra ärenden med placeringar av barn utan tillräckliga erfarenheter eller resurser. Där barn blir placerade i det hem som kommunen råkade ha turen att hitta och inte noga utvalt utifrån barnets behov. Är vi så naiva? Nej, ska vi stå upp för framtidens placerade barn krävs lite mer än finputs i kanten av familjevården. Då måste staten ta över, lägga ner massor med resurser, handplocka alla duktiga familjehemssekreterare/konsulenter/barnomsorgspersonal/barnpsykspersonal m.fl. Skapa team som utreder både familj, barn och familjehem, förstår anknytningens betydelse och kan välja rätt hem till rätt barn så de slipper vandra runt som vandringspokaler. Dessa team kommer att förstå att familjehemsföräldern är en kollega som har rätt till handledning, utbildning och stöd i sin svåra uppgift och aldrig bli hotade att lyda för att inte barnen ska flyttas. Låt inga fler barn få sin barndom stulen genom att flyttas runt från hem till hem p.g.a. vår föråldrade syn på familjehemsvård! Annelie Hed Ansvarig utgivare: Lillsan Ljung ISSN

3 aktuelltmagazin nr Lästips... 4 FaCOnytt... 5 Tema: Placerade barn - behov och rättigheter... 6 Barnperspektivet Vårdnadsöverflyttningar Umgänge till varje pris Ersättningar Aktuellt FaCO svarar Barn gör som vi gör Insändare - Det är inte synd om mig! Juleljus till barnen Sverige runt TACK till Allmänna arvsfonden! FaCO har blivit beviljade medel från Allmänna Arvsfonden, som gör det möjligt för oss att under tre år driva projektet Lära av barn och unga i familjehem. I nästa nummer av AM kommer vi att presentera projektet som startar först januari Gilla oss på facebook! Vi ser över FaCO:s stadgar I förra numret skrev vi om att det är dags att se över stadgarna så att det som står överensstämmer med verksamheten som den ser ut idag. Vi vill passa på att fråga dig som medlem vad du har för synpunkter. Det handlar främst om 2 som beskriver FaCO:s uppgift. En synpunkt som finns är att vi bättre ska beskriva hur vi arbetar och tar hand om barn, att barnperspektivet ska tydliggöras. Har du förslag på hur detta bäst formuleras eller har du andra synpunkter om FaCO:s stadgar är du välkommen att skicka in dessa till: mejla@faco.nu. Vi vill gärna ha ditt förslag senast 15:e januari Tack för din medverkan! Not. Stadgarna i sin helhet hittar du på vår hemsida. FaCO s Styrelse Illustrerade bilder I förra numret efterlyste vi någon som kunde teckna och vi fick bl.a. kontakt med Maxine Winter. Till detta nummer har hon gjort illustrationen till följetongen på sidan 16, "Umgänge till varje pris". Vi ser fram emot flera spännande illustrationer i kommande nummer! aktuelltmagazin nr

4 Lästips Du och jag, Farsan Cajsa-Stina Åkerström Norstedts, 2011 Boken handlar om Cajsa-Stinas uppväxt med sin kända, alkoholiserade pappa, Fred Åkerström. Han var en av de främsta vistolkarna i och 70-talens visvåg. Här berättar hans dotter Cajsa-Stina med kärlek, sorg och saknad om sin när- och frånvarande far. "Den rungande tystnad som min far lämnade efter sig när han försvann ur mitt liv för 25 år sedan, ekar i mig än i dag. Jag var 17 år då, Alla dessa ord och meningar som aldrig utväxlades mellan oss, dessa frågor som aldrig blev besvarade. Vi hann inte mötas, på lika villkor - trots min biologiska ålder var jag rent mentalt 8-9 år då han gick bort. Den monumentala respekten för honom - skräcken - frös min inre klocka." [...] Familjevardag med autism och asperger - om att komma vidare efter diagnosen Malin Mårtensson Carolina Lindberg GOTHIA FÖRLAG, 2011 Familjevardag med autism och asperger ger svar på många av de frågor som dyker upp under den första tiden med en ny diagnos. Boken riktar sig till föräldrar och andra anhöriga vars barn nyligen fått diagnosen Aspergers syndrom eller någon liknande diagnos inom autismspektrum, AST. Hur kan man prata om diagnosen med barnet och omgivningen? Hur påverkas familjelivet? Vilka rättigheter finns i skolan och samhället, och vad kan man ställa för krav? Författarna delar frikostigt med sig av sina erfarenheter från habilitering, psykiatri, skola och arbetsliv med mycket kloka tankar och många talande fallbeskrivningar. Familjehemsboken - frågor, fakta och personliga berättelser Lisbeth Pipping GOTHIA FÖRLAG, 2011 Familjehemsboken riktar sig till den som är eller funderar på att bli familjehem, samt till alla som möter placerade barn i sitt arbete. Boken innehåller intervjuer med familjehem och placerade barn som berättar ärligt och öppenhjärtigt om sina erfarenheter, både positiva och negativa. Deras berättelser ger både inspiration och konkreta råd om hur man får vardagen som familjehem att fungera. De personliga berättelserna varvas med fakta: ett kapitel om utsatta barns anknytning och ett annat om socialtjänstens arbete med familjehem. I bokens sista kapitel finns de vanligaste frågorna om familjehem samlade och besvarade. Familjehemsboken kan med fördel användas i utbildningssammanhang. Skadad Cathy Glass Norstedts, 2008 En djupt rörande berättelse om hur en fosterförälders stora tålamod och kärlek fann nyckeln till en liten flickas mörkaste och mest smärtsamma hemligheter. Cathy Glass hade varit fostermamma till femtio barn under loppet av tjugo år när hon välkomnade åttaåriga Jodie till sitt hem. Inget tidigare barn hade varit så trassligt som Jodie, vars våldsamma och aggressiva sätt skrämt iväg fem fosterfamiljer på fyra månader. När Cathy tog emot Jodie visste hon inte vad som låg bakom Jodies chockerande beteende. Hon skär sig själv, slåss och gömmer sig bakom flera olika personligheter som hon har gett olika namn. Allt eftersom Cathy kommer Jodie närmre lär sig den lilla flickan att hon kan lita på Cathy och anförtro sin fruktansvärda historia till henne. En förfärlig berättelse om vad vuxna människor kan utsätta ett litet barn för rullas upp. Slutet är inte självklart lyckligt utan lämnar en del frågetecken kring hur det skall gå för Jodie i livet. Ett mycket gripande människoöde och en otroligt bra bok rapporterar Åsa Gustavsson som läst boken. 4

5 Barn som utmanar oss! FaCO bjöd in till föreläsning i Studiefrämjandets lokaler i Västerås den 8 oktober under rubriken Barn som utmanar oss med Karin Rosvall som föreläsare. Karin är förskollärare och specialpedagog sedan 1976 och har vidareutbildning i metodikutveckling och handledningsteknik. Hon har sedan 1988 arbetat med handledning och utbildningar för personal inom barnomsorg och skola och föreläser även för föräldragrupper och föreningar som arbetar med barn och ungdomar. Denna föreläsning handlade om barn med beteendeproblem och koncentrationssvårigheter och om barn som överhuvudtaget av olika anledningar, har svårigheter när det gäller inlärning och utveckling. Det var en intressant och lärorik dag för oss ca 20-talet deltagare. Vi som var med kom från familjehem, HVB-hem, jourhem och personal från förskola. Karin gav oss handfasta råd och tips hur man lättare klarar av att hantera och förebygga beteendeproblem i vardagen. Helt enkelt hur man agerar när barnen utmanar oss. Camilla Hellstrand Hearing på Socialstyrelsen Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för trygg och säker vård för placerade barn. Det pågår ett arbete med att ta fram handbok, föreskrifter och allmänna råd. Ett nationellt material för grundutbildning av jour- och familjehem ska tas fram och FaCO var inbjudna med andra från familjevården för att lämna synpunkter. Diskussionsunderlaget baserades på inhämtat material från ca 15 kommuner gällande deras utbildningars genomförande, innehåll och process. Vi var överens om att alla jour- och familjehem ska få samma grundutbildning innan påbörjat uppdrag, varpå jourhem ska få vidareutbildning inom sitt område. Vi tycker detta är viktigt även för kontaktfamiljer, men de kommer inte med denna gång. En utbildning ska ge realistisk information men även förmedla positivitet. Viktigt med välutbildade ledare med erfarenhet av familjevård. Efter grundutbildningen bör det finnas vidareutbildning och möjlighet till handledning för det som är specifikt för uppdraget. Vi vill att det ska tydliggöras att det handlar om professionella med viktiga samhällsuppdrag. Att alla får en bra utbildning förtydligar detta för socialtjänsten vilket kan bidra till att vi ses som en likvärdig part i arbetet med placerade barn. Annelie Caurell 6:e Familjehemskonferensen i Göteborg Vartannat år hålls det Familjehemskonferens i Göteborg. Under tre dagar fick vi, tilsammans med ca 500 andra deltagare, lyssna på många olika intressanta föreläsningar. En av föreläsarna som vi lyssnade på var Mats Herlin, leg psykolog och leg psykoterapeut med särskild inriktning på utbildning och handledning av ungdomar. Han pratade om den psykologiska motsvarigheten till puberteten även kallad adolescensutvecklingen. Tyresö kommuns familjevård presenterade sitt arbete med hur de bemöter barnen, de biologiska föräldrarna och familjehemmen. Man har gjort intervjuer för att kunna bemöta alla parter så att de alla ska känna att de får det stöd som de behöver. Eva Körner, leg psykolog och leg psykoterapeut, höll föreläsning om handledning av familjehem. Ett mycket underhållande seminarium med många skratt. Som familjehem reagerade vi dock starkt när hon ironiserade familjehemmen. Familjehemspappan som hånades för att han luktade illa, han hade förmodligen kroppsarbete och då kan det inte alltid undvikas att man kan lukta svett, men vi ska nog vara tacksamma för att inte alla sitter på en kontorsstol. Försiktighet med ironi ska man nog iaktta om det finns familjehem i publiken, för utan oss vet vi inte hur handledarna skulle överlevt. Ingrid Höjer docent i socialt arbete, lärare och forskare vid institutionen för socialt arbete, med inriktning särskilt på den sociala barnavården fick Föreningen Socionomer inom Fosterbarnsvårdens välförtjänta pris i år. Ett par mycket intressanta och lärorika dagar fick vi uppleva och ser redan fram emot nästa konferens. Ewa Weibull och Åsa Gustafsson 5

6 Vi arbetar hela tiden för att barnet ska vara i fokus när man pratar om deras behov och rättigheter. Vi försöker vara med och påverka genom att informera om FaCO men också om det otroliga arbete som vi alla gör i våra familjer med de barn och unga som behöver insatser. Som en del i det arbetet ville vi göra något kul i tidningen också där barnet sätts i centrum på olika sätt, så häng med! Lekar för självkänslan! Barn är våra livs blommor, var och en utgör en unik variation av naturens eget tema. Lekarna erbjuder glada sätt att hjälpa barnen att blomma och växa. Så skriver Barbara Sher i Lekbok för självkänslan. Lekarna och aktiviteterna hjälper barn uppskatta sin egenart, lära känna sig själva och tycka om att dela med sig av sig själva. De lekar som Barbara Sher föreslår kan kanske vara extra användbara för våra lånebarn, de barn som rycks upp från den tillvaro de känner igen och placeras i främmande familjer. Lekarna skulle kunna fungera som isbrytare, som ett sätt att få barnet att känna sig avslappnat och välkomnat. Lekarna hjälper dessutom till att stärka barnens självkänsla, de gör att barnen känner sig sedda och de får vara i fokus och kan känna sig extra värdefulla en stund! Jag har testat några, kvällsberättelse och födelsedagslek är personliga favoriter. Kvällsberättelsen för att det är så fint att se barnet somna med ett stolt och förnöjt leende på läpparna, och på födelsedagen kan man gott hedra den som fyller år riktigt ordentligt! Därför vill jag dela med mig av några lektips. Av ca. 100 lekar har jag valt ut några som jag tror kan vara användbara, hoppas du hittar någon att använda dig av! För de allra minsta Saker jag gör bra Varje deltagare får säga något som hon/han gör bra. Dra ramsan mellan varje svar: Här är det som jag gör bra, jag gör bra, jag gör bra. Här är det som jag gör bra. Gör du också det? Svar: Jag kan. Exempel: Jag kan cykla på en tvåhjuling! Kvällsberättelsen På kvällen kan du berätta en personlig saga med dagens händelser, där barnet har huvudrollen. Nämn speciellt alla goda saker som har hänt under dagen. Exempel: Det var en gång en fin liten pojke som hette Joel. Han vaknade tidigt på morgonen och gick upp och åt pannkakor, hans älsklingsfrukost som hans mamma hade gjort åt honom.( alla dagens bra saker ). Till slut var Joel trött efter en lång dag, han pussade sin mamma god natt innan han somnade. För alla barn Dagens kompis/person Välj en Dagens person, planera en dag varje vecka och dra namnlappar ur en hatt. Vuxna får också vara med! Den utvalda får göra något speciellt som hon/han tycker särskilt mycket om. Det kan vara att dricka milkshake, gå till djurparken, spela TV-spel. Alternativt kan man säga att det ska vara något alla kan göra tillsammans den dagen, som att gå på bio eller till stranden. Födelsedagslek Alla som är med och firar sätter i tur och ordning ett ljus i tårtan. När ljuset tänds talar hon/han om varför det är så bra att känna födelsedagsbarnet eller något annat vänligt som man vill berätta för honom/henne. Gott humör Den här leken påminner om saker i livet som vi blir glada av. Om vi vet vilka dessa är har vi lättare att plocka in dem på dagordningen. Ramsa: Säg mig vad du gör som ger dig glatt humör? Turas om att berätta vad ni tycker om att göra. I slutet av samtalet bestämmer ni en tid när ni tillsammans ska göra sådant som får barnet att känna sig på ett prima humör. Exempel: Du älskar verkligen att åka rutschbana! Vad sägs om att göra det på tisdag efter skolan? Kalenderleken När man har svårt att finna sig själv till rätta, hjälper kanske 12

7 detta att inte tappa modet. På kvällen skriver var och en in en sak som hänt under dagen som gjort en glad. Det kan vara den allra minsta händelsen som att grannens hund kom och hälsade på dig. Allt bra räknas. Snart börjar man lägga märke till fler och fler saker. Skaffa gärna en kalender eller anteckningsbok till barnen. Läs då och då högt från varandras noteringar. Små barn kan rita bilder av dagens händelser i stället. Här är mitt liv Större barn tycker om att göra album med bilder och text. Här är några tänkbara titlar: Här bor jag/här har jag bott. Beskriv eller rita av huset och omgivningarna, hur det ser ut utomhus och/eller inomhus De här bor jag/har jag bott tillsammans med. Bilder teckningar, beskrivningar, historier om vad man tycker om sin familj Bästa lekplatsen Grannar och släktingar Mina sommarplatser Här har jag varit, berätta om resor till andra länder eller utflykter i närheten Min historia Hjälp barnet att berätta sin egen historia. Det kan skrivas ned, ritas eller spelas in på bandspelare. Man får avgöra från fall till fall vad som är lämpligt beroende på barnets historia, några ämnen skulle kunna vara: Var är du född Andra familjemedlemmar Beskrivning av mamma, pappa, syskon eller andra betydelsefulla personer Tidigaste minne Vilka andra minnen har du av din barndom. Något otäckt/särskilt härligt? Särskilda händelser i ditt liv. Vad betyder de för dig? Vad önskar du dig? Vad jag vet Om barnen får öva sig på att prata om saker de tycker om, kommer de också att känna sig trygga i att hålla tal i skolan eller som vuxna. Vad vill barnet diskutera? Presentera något av följande ämnen t.ex. för att stimulera den lilla talaren: Saker jag känner till, som mina föräldrar inte vet om Den coolaste platsen jag varit på Det här är jag bäst på Det värsta jag vet Varför jag är smartare än storasyster/bror Om jag fick bestämma skulle jag Lek är liv! Annelie C Red. not.: Exemplen är återgivna med tillstånd från Brainbooks. Boken är slut på förlaget men finns att låna på bibliotek. Barbara Shers tre senare böcker finns dock för försäljning. Lekbok för glädje och trygghet Brainbooks 2009 Barbara Sher När vi känner oss glada mår vi bra! Barn föds med en förmåga att känna glädje och trygghet, men det finns också mycket vi kan göra för att få barnen att må ännu bättre. Med hjälp av 110 roliga och kreativa lekar kan du som förälder eller pedagog stärka dina barns självkänsla och livsglädje, och lägga grunden för långvarigt välbefinnande. Boken tar upp hur barnen kan: Få verktyg för att sätta ord på sina känslor Förändra sinnestillstånd som ilska, rädsla och nedstämdhet Lära sig att se det positiva även i svåra situationer Använda affirmationer för att uppnå sina mål Öka sin självkänsla och självtillit Lekarna varierar i svårighetsgrad; en del passar riktigt små barn och andra tonåringar. Det krävs ingen särskild utrustning och de kan lekas av bara dig och ditt barn eller i grupp. Barbara Sher - lärare, författare och förälder sedan mer än trettio år har också givit ut Lekbok för självkänslan, Smarta Lekar och Lekbok för koncentrationsförmågan.... alla barn har rätt att växa, må bra och vara trygga 13

8 Ersättningar 2012 Varje år ger Sveriges Kommuner och Landsting ut rekommendationer kring ersättningar till familjehem, jourhem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. I socialnämndens samlade ansvar för familjehemsplacerade barn och ungdomar ingår även ett kostnadsansvar. Ersättningen till familjehemmen kan variera. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har utfärdat rekommendationer för ersättning och de flesta kommuner och företag inom familjehemsvården, tillämpar dessa. I rekommendationerna är ersättningen uppdelad i en arvodesdel och en omkostnadsdel. Ersättningens storlek skiftar beroende på barnets ålder och behov samt vilken insats som krävs av familjehemmet. Ibland kan det vara befogat med en högre ersättning än den rekommenderade. Familjehemsersättning kan endast utgå till den/de som har uppdrag från socialnämnden, d.v.s. en fysisk person. Det är således inte möjligt att betala ut ersättning till en juridisk person, t.ex. ett bolag som familjehemmet driver. Arvode Arvode är en skattepliktig inkomst som betalas ut till familjehemmet. Familjehemsföräldrarna bestämmer själva om arvodet ska delas på dem båda eller gå till den ena av dem. Arvodet utgör ersättning för de insatser som utförs av familjehemmet och fastställs efter ålder och vårdbehov hos den placerade. Arvodet är pensionsgrundande, men inte semester- eller A-kassegrundande. Omkostnadsersättning Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som uppstår när barnet/ungdomen bor i familjen. Den ger inte rätt till sjukpenning eller pensionsförmåner. Ersättningen ska tas upp i deklarationen och enligt gällande skatteregler får avdrag göras för den del av omkostnaden, som överstiger 5000 kronor. Är beloppet högre än rekommendationerna måste dessa kostnader bestyrkas t.ex. med socialnämndens beräkningsunderlag för omkostnadsersättning. Om ytterligare ersättning betalats ut t.ex. för höga resekostnader för att träffa biologiska föräldrar, ska det bifogas ett intyg om detta från socialnämnden. SKL s rekommendation kring höjning av omkostnadsersättningen med 130 kronor per månad och uppdragstagare gäller även för år Denna ersättning är inte inräknad i omkostnadsrekommendationerna utan de läggs på utöver. Rekommendationer för 2012 Cirkulären syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör familjehemsvård. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Cirkulär 11:47 Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2012 Cirkulär 11:48 Ersättningar till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2012 Cirkulär 11:49 Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år 2012 Cirkulär 08:81 (övriga rek. gällande bl.a. familjehem) Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. Cirkulären finns att ladda ner på SKL s hemsida: Har du frågor kring ersättningar, kontakta oss gärna! "Koll på pengarna" För att kunna ge hjälp och vägleda, tar konsumentverket varje år fram uppgifter om skäliga levnadskostnader för olika typer av hushåll. Dessa kan användas som riktlinjer och vid planering av egen budget. De kan exempelvis användas som diskussionsunderlag för att beräkna vad vuxna barn med egen inkomst ska betala om det bor kvar hemma. Mer information finns på Konsumentverkets hemsida: (sök på "Koll på pengarna") 17

9 Aktuellt Placerade barn nytt område för öppna jämförelser Vilka rutiner har kommuner för att säkerställa att placerade barn får vård och omsorg av god kvalitet? Svaret på den frågan kommer att vara en del av öppna jämförelser barn- och ungdomsvården år Dessa barn har hög prioritet för Socialstyrelsen och vi vill säkerställa att kommunerna har rutiner, säger Ann Johansson, projektledare. För tredje gången skickas nu en enkät till alla kommuner och stadsdelar med frågor om kommuners arbete med social barn- och ungdomsvård. Enkäten skickas till socialchefer eller motsvarande samt till de kontaktpersoner som kommunerna lämnat till Socialstyrelsen. Enkäten når alla kommuner 24 oktober och sista svarsdatum är 18 november. Mätdatum för uppgifterna är 1 november. Uppdrag att inhämta åsikter och erfarenheter från barn och unga som utsatts för våld och andra övergrepp Regeringen beslutar att ge Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta åsikter och erfarenheter från barn och unga som har utsatts för våld och andra övergrepp. Syftet med uppdraget är att på ett metodiskt sätt undersöka och sammanställa hur barn och unga som på olika sätt har utsatts för våld och andra övergrepp, upplever sin situation och det stöd de får. Barnombudsmannen ska ge barnen och de unga möjlighet och stöd att framföra idéer och förslag till berörda makthavare. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 april svarar Vad gör man när föräldern inte vill träffa barnet? FRÅGA: Vår placerade 6-åring har minimalt/inget umgänge med sin förälder. På ett år har barnet träffat sin förälder 3 ggr, varje gång efter mycket tjat från oss. Vi VILL att föräldern ska komma. Vi försöker stötta med att erbjuda oss att hjälpa till att boka tågbiljetter, självklart hämta på stationen och vi har erbjudit oss att komma och hälsa på i hemstaden (på en neutral plats givetvis) men inget hjälper. Föräldern ringer regelbundet och säger Jag kommer snart och hälsar på och barnet undrar ju förstås när det ska hända. Vad gör man? Vi vill ju ha en kontakt för barnets skull. Nina SVAR: Hej! Ni har antagligen redan haft samtal med föräldern om hur dennes löften skapar förväntningar hos barnet så tyvärr kan ni nog inte göra så mycket mer än att fortsätta att be och tjata på föräldern, gärna i samarbete med barnets handläggare. Kanske kan de på socialförvaltningen erbjuda någon person som stöttar och skjutsar föräldern hela vägen, för att underlätta så mycket som möjligt Ställ frågor till barnet. Även om det rör sig om ett litet barn har det nog egna funderingar om varför besöken dröjer. Ibland kan dessa funderingar vara tunga att bära. Ett barn behöver en trovärdig förklaring och en bekräftelse på att de har rätt att vara besviken och ledsen. Fråga föräldern vad denne vill att ni ska säga till barnet eller be om bekräftelse i den förklaring ni tänker ge. Det kan också finnas far- eller morföräldrar som kan kompensera en del av barnets behov av sina rötter. Där kan man som familjehem också få många svar på sina frågor! Lycka till! Annelie Hed 18

10 Sverige Runt FaCO Västra önskar sina medlemmar en riktig God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! Ta hand om varandra! God Jul och Gott Nytt År! önskar styrelsen sina medlemmar i Värmlands Familjevårdsförening En god jul och ett gott nytt år till er alla önskar styrelsen i Västmanlands familjehem önskar alla en en god jul & ett gott nytt år Glad Jag blir glad när jag tänker på vad andra familjehem kan ge mig, vad jag kan ge dem. Hur kul vi kan ha och hur lätt det kan kännas när vi förstår varandra. Vad bra barnen mår av att träffa andra barn som också lever i familjehem, vare sig de är placerade eller födda där. För att beskriva allt det med tre ord; Västmanlands öppna förskola. Vill tacka alla som deltagit under den tid vi haft träffar och så hoppas jag på många fler med ännu flera familjehem. Malena 22

11 Riksläger 2012 Vi håller på för fullt att planera för rikslägret nästa år som kommer att vara även denna gång i Uskavi, Nora. Som vanligt kommer det att gå av stapeln under Kristihimmelfärdshelgen, 17/5-20/5. Mer information kommer i nästa AM som utkommer i februari. Ni kan även hålla utkik på hemsidan och Facebook. Vi ses! Kontakta oss gärna! Ring vår medlemstelefon, eller kontakta något av ombuden för de olika föreningarna. Kom ihåg att inga frågor är för dumma och inga problem är för små. Välkommen att höra av dig! Norrland Maria Larm, tel: Gästrikland/Hälsingland Annelie Hed, tel: Uppland Ulrica Odenius, tel: Dalarna Annsan Palmborg, tel: Västmanland Anna och Thomas Roberg, tel: Värmland Ingrid Hansen, tel: Glöm inte att hålla utkik på vår hemsida och facebook efter nyheter och aktiviteter från våra medlemsföreningar. Vi ses! Västra Sverige Margareta Svantesson, tel: Södra Sverige Birgitta Nershed, tel: Vill du bli medlem? Som medlem får du: 4 nummer av tidningen Aktuellt Magazin med ett intressant tema i varje nummer. Den innehåller också artiklar ur verkliga livet, viktiga lagar, forskningsrön med mera. möjligheten att ringa till vår medlemstelefon. Inga frågor är för dumma, inga problem är för små, välkommen att ringa! inbjudan till föreläsningar, läger och andra roliga aktiviteter, gemenskap både lokalt och centralt. Fyll i talongen nedan eller gå in på vår hemsida, och bli medlem redan idag!

12 Posttidning B Avsändare: FaCO c/o Ewa Weibull S Hultserödsgården BILLINGE Nästa nummer Tema: Kontaktfamilj Insatsen kontaktfamilj används i familjer där det finns behov av avlastning. I många fall är det familjer med ytterligare social problematik där barnen behöver komma till en annan miljö och vara med kapabla vuxna för att få stimulans och ett utökat nätverk. Kontaktfamiljer hamnar lite i skymundan när man talar om familjevård, men är nog så viktiga då det kan vara en förebyggande åtgärd som kan förhindra att problemen i familjerna blir värre. Familjevårdens Centralorganisation Nr Årgång 29 aktuelltmagazin för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer Skriv till oss! Har du erfarenheter av uppdraget kontaktfamilj, skriv gärna till redaktionen och berätta: mejla@faco.nu Manusstopp är den 15 januari. Tidningen kommer ut i februari Tema: Kontakfamilj