Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola"

Transkript

1 Orminge skolenhet Myrans heldagsskola Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola Sammanställd av Jenny Bennarsten och Annika Klöfver 2004 Reviderad senast 2013.

2 Inledning Myrans heldagsskola är en grund och gymnasiesärskola för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. I första hand tar vi emot elever från Nacka kommun, övriga elever bereds plats i mån av tillgång. Vår grundsyn är att vi ser autism som en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen innebär att man i större eller mindre grad saknar förmåga att utföra något på det sätt som anses normalt. Jag kan gå till taxin helt själv om ni låter mig gå min speciella väg som jag har valt den lilla stigen bakom stolpen. Den vanliga asfalterade och rakaste vägen vill jag inte gå. Funktionshindret är följden av funktionsnedsättningen i förhållandet till miljön. Funktionsnedsättningen beror alltså inte bara på personen utan också på vilka krav miljön ställer på en persons funktionsförmåga. Autism är en genomgripande och specifik störning i utvecklingen som drabbar förmågan till kommunikation, socialt samspel och uppbyggandet av en egen referensram. Det kan vara svårt att förstå att funktionsnedsättningen finns där hela tiden och att de med autismspektrumtillstånd tänker, reagerar och uppfattar saker annorlunda än andra. De utsätts gång på gång för fel ställda krav och förväntningar. Jag kan inte prata. När jag ställs inför något jag inte förstår eller något som är för svårt kan det hända att jag spottas eller drar i håret. Andra brukar bli arga och ledsna då men det förstår inte jag. Jag drar i håret och spottas för att slippa göra det ni vill. Det är inte för att testa gränser eller retas, jag gör bara det enda jag kan för att komma ifrån. Hjälp mig genom att försöka förstå vad det är som är jobbigt för mig och rätta till det till nästa gång När jag är upprörd kan jag inte ta till mig ditt prat, jag kan heller inte välja eller uttrycka min vilja när jag är stressad. Jag mår bäst av att få vara ifred tills jag blir lugn igen Vi försöker inte förändra en elevs beteende. Vi menar att man bara kan bete sig utifrån sin förmåga att tänka. Är man på tidig utvecklingsnivå kan man förstå här och nu, men inte orsak och verkan, inte dra slutsatser eller generalisera erfarenheter. Vårt arbete syftar inte till att lära sig fungera normalt i normala sammanhang. Vore det möjligt skulle eleven inte ha autismdiagnos. Vid autism kan meningsfullhet vara helt andra saker än för andra Mina föräldrar vill verkligen att vi ska fira jul och födelsedagar ihop med släkt och vänner. De vill att jag ska träna på att äta med andra i skolan så att jag vänjer mig och lär mig. Det gör fysiskt ont i mig när andra låter, rör sig, är oroliga. Ibland pratar de med mig och ställer frågor under tiden som vi ska äta. Jag förstår inte vad de menar eller hur jag ska svara. Det tar mycket energi att äta, ännu mer att umgås. Att gör båda delarna samtidigt är jättesvårt. Jag tycker

3 också att det är svårt att tugga, och jag äter helst samma mat jämt. Om jag fick välja skulle jag vara med en liten stund när folk hälsar på, sen vill jag ha hjälp att gå till mitt rum och där skulle jag vilja äta födelsedagstårtan ensam eller med någon som är tyst. Sen vill jag ha lugn och ro och ställa mina leksaker på rad, det gör jag som ett sätt att skapa ordning. Planer för elevens skolgång ska göras efter individuella bedömningar. - Autismspektrumtillstånd beror på en genomgripande störning i hjärnans funktioner - Den som har en genomgripande funktionsnedsättning behöver också ha ett genomgripande beskydd - Den som har ett annorlunda sätt att uppfatta och tänka måste också ha en annorlunda och individuellt anpassad pedagogik. En person med autism har helt enkelt ett annat sätt att vara. En person inom autismspektrum kan ha en utvecklingsstörning. Med genomgripande störning menar man att något annat också är väsentligt annorlunda. Ordet genomgripande antyder att någon är drabbad långt inne i hela sin varelse. Så är fallet med människor med autism. Här arbetar vi i första hand och utgår ifrån de svårigheter som autism innebär, även om våra elever ofta har fler andra funktionsnedsättningar också. Det som gör vårt liv riktigt meningsfullt är att kommunicera med andra människor, att förstå deras beteende, handskas med material, situationer och människor på ett kreativt vis. Det är just inom dessa tre områden som personer med autism finner livet som svårast. Pedagogiken på Myran Vi arbetar enligt grundsärskolans/gymnasiesärskolans (individuella programmet) läroplaner och utifrån individuella bedömningar. Ett exempel på hur vi kan arbeta med ämnet kommunikation med underrubrik samspel. Jag tränar på att lära mig spela spel. tur. Jag behöver hjälp att veta när det är min tur att slå med tärningen. Först lär jag mig att spela med en lärare. Tärningen skickar vi mellan oss i en liten låda. När lådan står framför mig är det min tur att slå. Jag får stöd hand på hand att slå tärningen i lådan annars händer det att den kommer på golvet. Tärningen har färger, olika prickar är för svårt men att hitta lika färg kan jag. När jag kan spela med en vuxen ska jag spela med en annan elev också men vi börjar så här.

4 Vårt pedagogiska arbetssätt är anpassat efter personer med autism. Det innebär att vi har samma grundsyn som man har i TEACCH programmet. Det är inte en metod utan mer ett sätt att förhålla sig till autism. Det ska skapa förutsättningar för lärande genom att utveckla kunskaper och färdigheter som är meningsfulla, användbara och överförbara mellan olika sammanhang. Autism är en funktionsnedsättning som kräver ett annorlunda sätt att lära. Det innebär att det pedagogiska arbetet måste anpassas i motsvarande grad. Det allra första som kännetecknar vår pedagogik är att den aldrig blir färdig. Den är i ständig utveckling både i relation till ny forskning och kunskap om funktionsnedsättningen och i relation till elevens utveckling och färdigheter. De flesta tänker på skola när man använder ordet pedagogik men i autismsammanhang är pedagogiken så mycket mer. Det är något som genomsyrar hela vardagen och inget som kan upphöra när man blir vuxen. Man kan delvis säga att pedagogiken är ett hjälpmedel och precis som rullstolar, glasögon och andra hjälpmedel måste de utprovas individuellt och förändras vartefter. Det är fem faktorer som tillsammans bildar den helhet där koppling mellan teori och praktik är den röda tråden. 1. Kunskap Det är nödvändigt att ha kunskap om det annorlunda sättet att uppfatta och bearbeta information som en person med autism har och att försöka sätta sig in i många av de obegripligheter som hon eller han kan uppleva i samspelet med sin omvärld. Den första punkten i detta pedagogiska lärande består av en solid teoretisk kunskap om autism. Den som arbetar med människor som har autism och inte förstår autism kommer trots alla sina ansträngningar och goda föresatser genom brist på anpassning att försätta dem i situationer som är svåra för dem och leder till beteendeproblem. Perspektivbyte är viktigt, att omgivningen tar individens perspektiv. Det är viktigt att titta under ytan alltså det vi inte ser, dvs. personens annorlunda sätt att tänka, vara och förstå. Vi ser våra elevers synliga beteenden som tecken på hur han/hon förstår sin omvärld. När vi vill förändra och öka en elevs omvärldsförståelse utgår vi alltid från dennes kognitiva förmåga. En konsekvens av vårt synsätt är att vi alltid försöker se ur elevens perspektiv, det beteende som eleven visar beror på dennes sätt att tänka och vi måsta förstå varför ett beteende uppstår. Med vårt arbetssätt utgår vi ifrån att djupinlärning och förståelse är möjlig även för elever med autism. Som Gunilla Gerland säger arbetet är ett gediget hantverk med det menar hon att det grundliga förarbetet är viktigt, att inte bara arbeta på ytan. Rektor ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina uppgifter (Kap 2.2 Kunskaper skolans läroplan)

5 2. Individualisering Som grund för det pedagogiska arbetet räcker det inte med kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär. För att skapa motivation och för att veta att de krav som ställs är på rätt nivå behövs kunskap om den enskilda individen. En person som arbetar med en blind elev inser att en allmän kunskap om blindhet inte räcker, man måste också lära känna eleven som en individ med alla unika särdrag. Av samma skäl gäller detta all pedagogik för alla funktionshindrade elever men vid autism finns ytterligare skäl som gör en bedömning absolut nödvändig. Vi bedömer eleverna för att: 1) skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande, 2) se eleven och dennes ojämna utvecklingsnivå och specifika lärandemönster, 3) utveckla en individuell pedagogisk plan, och 4) ge föräldrar och personal information, konkret hjälp och känslomässigt stöd. Vi bedömer: 1) förmågor och färdigheter, 2) begåvning, 3) motivation och intressen, 4) hur han eller hon reagerar på sinnesintryck, 5) motorik, 6) hur han eller hon kopplar av, 7) hur ser vi att han eller hon är stressad? Hur gör personen då? Och vilka är första tecknen på stress? 8) hur kommunicerar han eller hon, 9) hur lär sig personen bäst? 10) vad finns för behov nu och i framtiden. Att arbeta så här individualiserat innebär att det finns en individuell plan som utgår från den enskilde personens tänkande, förutsättningar, behov, erfarenheter och intressen. Denna plan ska förutom konkreta och utvärderingsbara mål innehålla en beskrivning av hur målen ska nås. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Kap 1- en likvärdig utbildning skolans läroplan) 3. Hjälpmedel Med hjälpmedel kan en person med funktionsnedsättning lättare få kontroll över sin tillvaro vilket underlättar för honom att göra saker på eget initiativ. Hjälpmedlen handlar ofta om sätt att tydliggöra sådant som personen har svårigheter att förstå. Det kan t ex handla om tid och rum eller innehållet i en uppgift. Precis som med andra hjälpmedel måste de tydliggörande hjälpmedlen förändras allt eftersom individen utvecklas. Visuella ledtrådar kan tydliggöra rummet, ett dagsschema eller en almanacka kan tydliggöra tiden. En

6 arbetsordning, visuella instruktioner liksom sociala berättelser kan tydliggöra aktiviteter och sammanhang. Jag är med på ringdans och rytmik med 4 andra elever. På väggen sitter schemabilder som visar hur många danser jag ska göra idag. Jag får också veta vad jag ska göra vid varje dans. Dansa och hålla i hand eller kanske spela på pinnar. Ibland får jag välja en önskesång, det visar i så fall bilden. Då är det en bild på mig och att jag ska välja. Då vet de andra också att idag är det min tur att välja. Att inte veta sådant gör mig orolig. Om jag får veta vad jag ska göra är det mycket lättare att vara ihop med andra. Hjälpmedlet är alltid personligt och anpassat till den enskilda personens förmåga att tolka symboler. Här följer några problemsituationer som är relaterade till brist på tydlighet och som kan behandlas inom pedagogikens ramar: 1) protester och vägran kan ofta undvikas om eleven med autism har ett dagligt schema som visar vad han ska göra och vad som händer omedelbart efter den arbetsuppgiften är färdig, 2) problem med bristande koncentration kan undvikas om det fysiska arbetsområdet är tillräckligt avgränsat, 3) problem med bristande motivation kan begränsas eller undvikas genom att man tillhandahåller tillräcklig förutsägbarhet med ett arbetsschema: hur många arbetsuppgifter ska utföras? Jag kan inte klockan och jag kan inte räkna. Jag har lärt mig att mina arbetsuppgifter står till vänster. Jag jobbar med dem, en i taget. När en uppgift är klar lägger jag den i en färdiglåda på höger sida om mig. När det är tomt till vänster och alla arbeten ligger i färdiglådan, då vet jag att jag är klar. Med det är jag trygg. Med visuella hjälpmedel kan vi få personer med autism att göra väldigt mycket som vi vill. Det är därför av största vikt att man använder hjälpmedlen under ansvar. Det är viktigt att fundera över vem hjälpmedlet är till för. Är de för eleven eller för verksamheten? När ska man börja dra in på användningen av hjälpmedel? Lite cyniskt talat: När ska man ta ifrån en blind hans blindkäpp eller en som inte kan gå hans rullstol. Att ta bort hjälpmedel t.ex. ett dagsschema kan resultera i att man tar bort elevens självständighet som man har byggt upp med sådan omsorg. Det är i själva verket en fråga om avvägning. Alltför mycket visuella hjälpmedel eller hjälpmedel under hans eller hennes nivå kan få en hämmande effekt. Hjälpmedel över hans eller hennes nivå är ännu sämre. Med visuella hjälpmedel får personen med autism en förutsägbarhet och kan spara energi som annars går åt till att försöka förstå. Det handlar mycket om att få svar på frågorna: Vad ska jag göra? Var ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? När ska jag göra det? Med vem ska jag göra det? och vad ska jag göra sedan? Jag har börjat rida. Första gången visste jag ingenting om vad det innebär. Sådant gör mig alltid mycket orolig.

7 Jag fick ett bildschema med bild på taxi, ta på hjälm, sitta på hästen, kliva av, ta av hjälmen, gå till taxi, taxi till skolan. Efter några gånger på ridskolan är jag trygg med vad jag ska göra på ridning. Jag behöver inte mitt bildschema längre, jag vet ändå och jag tycker att det är jättekul! Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning både i grupp och enskilt (kap 2 i skolans läroplan) 4. kontinuitet Att lära för livet är självklart vid allt lärande. Det är inte säkert att en person med autism lär sig genom spontant samspel med omgivningen och att inlärda kunskaper och färdigheter generaliseras mellan olika miljöer. Lärandet kan därför vara något som kräver stor ansträngning och tar lång tid. Jag kan kissa på toaletten hemma för det är hemma jag har jag lärt mig. I skolan ser det inte likadant ut som på min toa hemma. Det luktar annorlunda också och man spolar inte på samma sätt. Många saker gör att toa hemma och toa i skolan är helt olika saker för mig. Jag måste lära mig allting i varje ny miljö och med alla nya människor. Så är det inte för mina syskon, det de lär sig kan de ta med sig i nya, nästan likadana, situationer. För dem är det inte så viktigt om en detalj är annorlunda. För mig är det avgörande. Det är nödvändigt att fråga sig vad som är relevant kunskap för den enskilda individen. Att lära för livet innebär att lära sig ett så allmängiltigt och lättillgängligt kommunikationssätt som möjligt, att lära sig förståelse och färdigheter för olika sociala sammanhang och att lära sig självständiga färdigheter för arbete, boende och fritid. I ett livsperspektiv är inget viktigare än något annat. Man brukar säga att kontinuiteten måste finnas både på längden och på tvären. Den horisontella kontinuiteten betyder att den måste sträcka sig över individens hela vardag. Det innebär inte att man på ett stelbent sätt alltid måste göra exakt likadant eller att det måste se likadant ut överallt, även personer med autism behöver omväxling. Det betyder att de ställen där personen vistas t ex skola, fritids, gruppboende, korttidshem eller hemma måste samarbeta och de hjälpmedel som pedagogiken innehåller vanligtvis behövs i alla miljöer. Den vertikala kontinuiteten handlar om livsperspektivet, det är viktigt att det finns verksamheter som följer varandra och att det i god tid ska planeras för nästa stadium, t ex skolstart, högstadium, gymnasium, egen bostad, arbete etc. man måste också tidigt ha med en tanke på vuxenlivet och tänka på att träna ADL färdigheter. När det gäller vuxna är det viktigt att inte lärandet upphör för att ersättas av aktiviteter. Att få lära och utvecklas är ofta det som skapar livs innehåll. Detta innebär dock inte att man nödvändigtvis ska träna olika saker hela tiden. Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (kap 1 skolans läroplan)

8 5. Undervisningssätt - bemötande Att arbeta efter denna pedagogik innebär att skapa optimala möjligheter till lärande med hänsyn taget till den enskilda personens speciella behov. Personer med autism har ofta en annorlunda perception vilket innebär att miljön måste anpassas till hur den enskilda individen uppfattar och bearbetar sinnesintryck. Jag behöver verkligen en tyst och lugn plats där jag slipper störande intryck. Jag gillar Nalle Puh och Pippi men om jag måste ha tavlor och affischer på väggarna bara måste jag tänka på det jag ser. Jag kan inte stänga av det som är i bakgrunden - allt jag hör och ser går rätt in i mitt huvud. Jag kan inte själv välja ut det jag behöver ta in. För dig kanske det ser trist och kalt ut i mitt rum men jag mår bäst så. Varje individ måste stödjas på sitt sätt. Specialpedagogik som erbjuder den typ av undervisning som används för utvecklingsstörda (och som huvudsakligen består av förenkling) förslår inte långt, eftersom en person med autism inte nödvändigtvis har en utvecklingsstörning utan också har extrema svårigheter med att gå bortom det bokstavliga (dessa svårigheter uppstår på varierande intelligensnivåer). Det innebär att de behöver ytterligare tydliggörande som kompensation. Människor med autism tänker visuellt och även de med hög IQ ofta behöver visuellt stöd. Jag har svårt att tolka och förstå min omvärld. Om du pratar med mig när jag håller på med en aktivitet så stör du mig. Särskilt om du pratar om något annat än det jag ska göra här och nu. Det blir svårt med dina svar även om jag själv pratar eller frågar om något annat än det jag gör. Det kan vara roligt men prat gör det alltid svårt för mig att hålla mig till det jag gör. Varje gång du säger något måste jag byta tankespår och lägga ned kraft på att tolka det du sagt. Om du då säger nästan samma sak en gång till men inte riktigt då är betydelsen ändå helt ny för mig. Du sa ju inte lika och då måste jag tolka på nytt igen. Jag blir också rätt förvirrad vad menar du egentligen- det du sa först eller det du sa sist? Bäst för mig är att jag får information som är skriven eller ritad eller som en symbol. Den finns kvar, är lika från dag till dag och jag kan titta på min information så länge som jag själv behöver. Det är inte som ord som genast försvinner och som låter olika ur olika människors munnar. Om du ändå måste prata; använd korta ord och korta meningar. Vill du att jag ska göra något säg precis bara det t.ex. sitt ner. Det är lättare att förstå än t.ex. ska du inte ta och sitta här på stolen. För dig kanske det låter otrevligt men för mig, som tolkar det jag hör bokstavligt och utan värdering, så är det bara till hjälp. Det är viktigt för alla människor att ha kontroll över sin tillvaro. Med hög kontroll förebyggs stress. Det kan vara svårt att känna igen stress hos en person med autism eftersom beteendet vid stress hos alla människor är de samma som

9 Personer med autism vanligtvis uppvisar i sitt beteende. Vi kan hjälpa personen att hitta rätt strategier vid stress. Att utveckla personens starka sidor istället för att bara arbeta på att förbättra de svaga är en viktig faktor. Att tillvarata intressen kan öka personens motivation. Några av de viktigaste aspekterna på lärandet är att det ska vara roligt och att den som lär ska känna att de klarar av det han eller hon gör samtidigt som det är stimulerande och utmanande. En av de grundläggande förutsättningarna för att skapa kunskap är att eleven är aktiv i sitt lärande - lär sig genom att tänka och handla själva. Situationer som ger dessa möjligheter är inre motiverande. Läraren utgår ifrån den lärandes perspektiv och utvärderar hur eleven lär sig och vad eleven lär sig genom observationer av hur det inlärda kan tillämpas spontant i andra situationer än där de lärs in. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt att vilja pröva egna idéer och lösa problem (kap 1 skolans läroplan) Alla fem delarna i arbetssättet är lika viktiga för att det ska fungera och bli en hjälp. Samtliga delar måste finnas med, den teoretiska förståelsen är nödvändig för det praktiska arbetet. Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism är en ram där innehållet kan variera mycket från individ till individ. Det är ingen metod utan ett sätt att tänka kring att skapa förutsättningar för lärande hos personer med olika funktionsnedsättningar i allmänhet och hos personer med autism i synnerhet. Tänk på att tydlighet kräver mer: - Lyhördhet och respekt - Påhittighet och kreativt tänkande - Prestigelöshet - Inlevelseförmåga - Kunskap Myrans dagsplanering - Planering är en viktig del av pedagogiken och naturligtvis en förutsättning för såväl kontinuiteten som det professionella förhållningssättet som tidigare nämndes. Det är inte bara personer med autism som behöver tydlighet som personal behöver man också den tydlighet en god planering av verksamheten ger.

10 viktigt att tänka på att få en balans mellan: Aktiviteter i grupp (om det passar individen) och individuellt Aktiviteter som kräver koncentration. Skolarbete och rast och då är det väldigt viktigt att veta hur eleven kopplar av då detta är mycket olika. Jag tycker att det är svårt att ha rast ute på gården och leka fritt. Jag vet inte vad jag ska göra och har svårt att komma med egna förslag. Det är lika svårt inne i rastrummet. Där är det ofta andra elever samtidigt och jag blir nästan alltid sugen på att göra det någon annan redan gör. Jag vill ha deras leksaker och vet inte hur jag ska fråga eller vänta på min tur. Rast med fri tid är mycket svårare än att jobba på lektioner. Jag blir tröttare av rast och behöver vila efteråt. Låg och hög motiverande aktiviteter under dagen När jag vaknar på morgonen och har sovit gott har jag 100 energipoäng. Taxiresan är stökig så den tar 40 poäng. Vi börjar med samling i skolan och den tar mycket kraft för jag vet inte vad fröken pratar om och jag orkar inte höra på mina klasskompisar. Efter samling är det rast och då blir det ofta bråk om vem ska vara på studsmattan. Vid lunch har jag ingen energi kvar och minsta lilla krav kan göra att jag får ett utbrott. Tänk om jag kunde få en lugn och ensam start på dagen. Jag skulle vilja sitta själv vid datorn utan krav och göra något som jag kan själv. Då kunde jag samla ihop mig och börja om med förnyad energi Tre faktorer som ofta gör att det blir fel för eleverna och att de känner sig stressade är: - Krav på fel nivå - Otydlighet i vad, var, varför och hur - Fel i balansen

11 Personalgruppen För att kunna stödja elever med autism måste även de professionella vara lite kvalitativt annorlunda. Professionella bör ha valt att arbeta med autism. Inte trots autism utan tack vare autism Det är nödvändigt med ett genuint intresse, att arbeta med autism kan vara mycket krävande men också oerhört givande om man är intresserad. Det genuina intresset är en grund för det bemötande och den undervisningsstil man har i pedagogiken. En psykolog har sagt att med respekt och intresse följer ofta en gräddfil till förtroende hos personer med autism. Med det genuina intresset följer ofta den förståelse och respekt som är så viktig. Som personal måste man förstå sina egna reaktioner och vara beredd på att syna sina värderingar för att se hur dessa påverkar mötet med människan med autism. Jag fick följa med fröken till köpcentrat för att köpa en present till en klasskompis som fyllde år. Jag tycker om paket och tårta och att åka buss. Men jag brukar inte göra sådana här aktiviteter med skolan så det blev väldigt jobbigt. Jag visste inte hur det skulle bli och jag hade inget hjälpmedel med mig. Det var jättemycket folk i affären och vi fick stå länge i kö för att betala. Det blev för mycket för mig och inte alls roligt. Inte lärde jag mig något heller. Fröken trodde att jag skulle tycka om att köpa present, hon vet att jag gillar alla dessa saker. Hon förstod inte att alla saker samtidigt blir alldeles för mycket. Vi fick ta taxi tillbaka till skolan för jag var helt slut. Att man har en professionalitet i förhållningssättet är också nödvändigt och den bygger på alla olika delar tillsammans med den egna yrkesidentiteten som t ex förskollärare, fritidspedagoger, assistent, specialpedagog eller något annat samt på en medveten attityd. Det sistnämnda handlar om sådant som exempelvis att undvika tjat, skäll och att undvika ordet inte. Med professionalitet i förhållningssättet skapar man en positiv miljö som främjar inlärning och utveckling. Man måste vara beredd att samarbeta både med föräldrar och med annan personal. Fortbildning är otroligt viktig, detta är en process som måste fortgå eftersom kunskapen om autism och pedagogiska strategier hela tiden utvecklas. Det gäller att aldrig nöja sig med den kunskap man uppnått. Vi måste vara beredda på att anpassa vår kommunikation och sociala interaktion. Den ska utgå ifrån behoven hos personen med autism och inte från vår egen spontana kommunikationsnivå. Detta är långt ifrån enkelt och kräver stora ansträngningar. Men när allt kommer omkring vilka behov är det som ska uppfyllas? Det är viktigt att vara ödmjuk. Vi kanske är experter på autism i allmänhet men vi måste vara beredda på att anpassa vår typ av kommunikation och sociala interaktion. Den ska utgå ifrån behoven hos personen med autism och inte från vår egen spontanitet. Det är föräldrarna som är experter på sina egna barn och vi måste ta deras klokskap med i beräkningen. När det gäller autism finns inget behov av yrkeskunniga som

12 vill vara på en piedestal. I samarbete med föräldrar är det viktigt att tala om framstegen men också att medge misslyckanden och att be om hjälp. Allt som är annorlunda är viktigt att inte nödvändigtvis se som problem. T ex om en elev med autism inte vill äta maten blandad så är det inga problem det är bara att anpassa så att han eller hon får maten som han eller hon vill, precis som vi anpassar efter vegetarianer eller glutenallergiker. Man ska inte leta problem i sin pedagogiska iver! Slutord Det här är ett formellt beslut om arbetssättet på Myran. Det är viktigt att alla arbetar enligt dokumentet. Det vill säga följa pedagogiken och arbetssättet beskrivet här. Det är förödande för personer med autism om vi tänker du jobbar på ditt sätt och jag på mitt. Vi försöker inte ändra på människor, inte göra någon normal. Hos oss får alla elever fortsätta att vara personer med autism- vi, som kan vara flexibla, anpassar oss och omgivningen och lär våra elever att hantera tillvaron och det som är meningsfullt för dem. Som för andra kommer det aldrig att kunna bli. Problem kritiska faktorer 1. Hur ser jag på autism? 2. Har jag kunskap om reflekterar jag över innebörden i orden funktionsnedsättning och funktionshinder? 3. Har jag kunskap om och reflekterar jag över funktionsnedsättningen 4. Har jag kunskap om och reflekterar jag över vad funktionsnedsättningen får för konsekvenser för den enskilda personen? 5. Hur ser jag på kunskap, lärande och undervisning? 6. Har jag kunskap om och reflekterar jag över vad funktionsnedsättningen får för konsekvenser för lärandet? 7. Reflekterar jag över hur jag bemöter personer med autism?

13 Ref. Autism och Aspergerförbundet Litteratur Theo Peeters: Autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Christoffer Gillberg& Theo Peeters: Autism medicinska och pedagogiska aspekter Helene Tranqvist & Marita Falkmer RFA UC: Ett pedagogiskt arbetssätt 20p Autismspektrumstörning, Växjö universitet 2002 Gunilla Gerland, Göran Hartman, Solveig Larsson: Autism svårigheter & möjligheter Mats Granlund & Cecilia Olsson: Familjen och habiliteringen Stuart Powell & Rita Jordan: Autism leka, lära och leva. En handbok för praktiskt lärande Lägga till litteratur

Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola

Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola Orminge skolenhet Myrans heldagsskola Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola Sammanställd av Jenny Bennarsten och Annika Klöfver 2004 Reviderad senast 2013. Inledning Myrans heldagsskola är en grund

Läs mer

Att leva i en annorlunda värld

Att leva i en annorlunda värld Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Seriesamtal och sociala berättelser

Seriesamtal och sociala berättelser Habiliteringen Seriesamtal och sociala berättelser Ett visuellt stöd för att förstå samspel med andra Tillfälle 2 Genomgång av hemuppgift För att ändra sidfoten välj Infoga>Sidfot/Sidhuvud >Bild >Sidfot.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09 Förskolan Mål och arbetsplan 2008/09 1 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SVENSKA FÖRSKOLAN I NAIROBI. Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt läroplanen för förskolan. Vi skall utnyttja det faktum att

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10 Förskolan och arbetsplan 2009/10 1 Övergripande mål för Förskolan på Svenska skolan i Nairobi, Kenya Vi skall bedriva en god pedagogisk verksamhet enligt den svenska läroplanen för förskola (Lpfö98) Vi

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015 Förskolan 2015 Får alla barn vara med att bestämma vad ni skall göra på förskol Får du vara med och bestämma vad ni skall göra på din förskola? Får

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Delkurs 1: Utvecklingsstörning

Delkurs 1: Utvecklingsstörning Delkurs 1. s1 av 8 Delkurs 1: Utvecklingsstörning Studieuppgift 1 Det finns olika beskrivningar på hur ett barns utveckling går till men jag väljer att redogöra för den som beskrivs i boken, alltså Jean

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik

Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Det sociokulturella funktionshindret och Tydliggörande pedagogik Elin Löberg Habiliteringsassistent Iraj Yekerusta Habiliteringsutvecklare Presentation Autism och det pedagogiska arbetssättet Utmanande

Läs mer

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte!

Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Energi Mia Kårlycke Jag vet inte hur många gånger jag hört att ett utbrott kom som en blixt från klar himmel och varje gång tänker jag: Det stämmer inte! Mia Kårlycke Att energin inte räcker till är ett

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Att förstå sin egen utredning

Att förstå sin egen utredning Att förstå sin egen utredning Cecilia Olsson fil. Dr, specialpedagogik FUB:s forskningsstiftelse ALA och Häggviks gymnasium När jag var mindre och inte visste gick jag och grubblade jättemycket över varför

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell, FUB:s Forskningsstiftelse ALA Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska skolmyndigheten för elever som har en lindrig utvecklingsstörning eller andra

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium

En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande

Läs mer

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret

Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Bildningsförvaltningen Bildningskontoret Dokumentägare: CRE Fastställd 2014-04-04 Reviderad: 2016-01-14 Pedagogisk utredning grundskolan Inledning Denna information vänder sig till de lärare och annan

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad

Läs mer

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux Jönköping 2010-09-30 Åsa Hirsh asa.hirsh@hlk.hj.se Gradskillnad inte artskillnad Alla elever omfattas av samma rätt-och skyldigheter när det gäller skolgång Alla

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. Lärarhandledning Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna om Sofia med knuff använder jag mig ofta av mina

Läs mer

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped

Att bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer