Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv"

Christian Lundqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Vuxna med Asperger Syndrom - och arbetsliv Det normativa arbetstagarskapet inom en välfärdsstat i förändring Faten Nouf, Doktorand, institutionen för socialt arbete Umeå Universitet Faten.nouf@umu.se

2 AS och arbetsliv Återkommande Begrepp Normal/normalitet det statistiskt vanliga/icke avvikande Normativt arbetstagarskap värderingsskapande utifrån det normala (regelbrytande att ej kunna läsa mellan raderna, socialt kompetent ) Arbetsmarknad och arbetsgivare 75-80% arbetslöshet (identitet, gemenskap, medborgarskap, vuxenhet) Bristande kunskap hos arbetsgivare (homogenitet, interaktion [arbetsmiljöfråga], arbetsuppgifter med förtydligande pedagogik) Lönebidragsanställning eller praktik med aktivitetsstöd? - Samhälleligt eller individuellt perspektiv? kontroversiellt Välfärdsstat i förändring- ALMP (Active Labour Market Practices) (ut med den passiviserande välfärdsstatpolitiken, in med den aktiverande)

3 Högfungerande personer med autism (AS) Medicinska modellen Sociala modellen Problem härleds till individen (biologiskt avvikande funktionalitet) Terapeutiska behandlingar (korrigera, behandla) Omfattande välfärdsinsatser/ arbetsrelaterade utbildningar för målgruppen = (olika grader av inskolning i Neurotypiska normer) Problem härleds till sociala/infrastrukturella/pedagogiska barriärer som grund för funktionshinder Autism-rörelser om Neuro-diversity Autism en alternativ personlighet, annan neurologisk funktionalistisk nyans av NT normativitet, inte funktionshinder/funktionsnedsättning)

Syfte och teman (prematur analys) Syftet med studien är att undersöka olika diskurser om den normativa arbetstagaren inom två olika välfärdsstatliga program.

4 Syfte och teman (prematur analys) Syftet med studien är att undersöka olika diskurser om den normativa arbetstagaren inom två olika välfärdsstatliga program. Forskningsdeltagarnas upplevelser av de mottagna insatserna ska även undersökas, likväl som deras tidigare erfarenheter samt tankar kring framtida arbetsliv. Teman i materialet Likheter/skillnader mellan verksamheternas förhållningssätt till informanterna Relationers betydelse för positiva upplevelser av mottagna insatser Forskningsdeltagarnas uppfattningar av verksamhetsinsatserna Tankar (möjligheter och hinder) kring arbetsliv Social identitet som individ med AS

5 Yrkeslivsförberedande institutioner Folkhögskola (offentliga sektorn) 1 år Internat och gemensamma kurser 7 studenter Mentor/lärare Ingen -begränsad arbetslivserfarenhet Undervisning + studiebesök + arbetsliv i andra sammanhang Utbildningsföretag (privata sektorn) Ca 1 år 10 veckor i grupp veckor praktik 6 deltagare Coacher Liten stor arbetslivserfarenhet Undervisning + personliga samtal om AS + självskattningar + fiktiva test + bedömning + matchning (+ praktik)

6 Etnografisk forskningsmetod Kvalitativa intervjuer N(25+3) Fokusgrupper N(5) Deltagande observationer N (18)

7 Diskursiva olikheter i verksamheterna (Om jobb, möjligheter och framtid) Privat företag Folkhögskola Sarah: Ja, men det finns inte så mycket jobb inom konst och teckna och rita Men jag är inte tillräckligt bra P: tror du att du kan hitta jobb där du kan teckna och rita som yrke? Sarah: ja det tror jag om jag lägger manken till.. P: ja man får tänka om det är realistiskt, man kan ju alltid ha drömmar. P: Det är jättebra att du har din dröm med sång, och att du har din dröm om att bli innebandytränare, och du jobba på Kolmården, och det ska vi inte ändra på! Det är jättebra! Men ni måste förbereda andra alternativ, livet handlar inte om vinster och förluster. Det handlar om vinster, vinster, vinster. Om jag inte lyckas bli lokförare på en gång, så kan jag faktiskt nöja mig med taxichaufför så länge. / /Man ska inte känna ångest inför framtiden, det är ju roligt och spännande, ni har ett liv som väntar! Och ni har alla möjligheter i världen att uppnå vad ni vill, bara ni kämpar för det som alla andra här i livet.

8 Diskursiva olikheter i verksamheterna Om diagnosen Privat Företag (Med homogen utgångspunkt/approach) Utgår från bok när de pratar om diagnosspecifika svårigheter, med givna rubriker. P: Man brukar säga att msk med AS har begränsningar med intressen och beteenden... ovanligt god förmåga att koncentrera sig på i minsta detalj... känner du igen det? P: Vi kan gå vidare automatisering hur tycker du det är för dig? Om du har AS eller autism så är det inte så att du är Aspergare eller autist, man är alltså inte sitt funktionshinder. Det är väldigt viktigt Folkhögskola (Icke diagnos-specifikt och universalistisk/allmän approach) Läraren pratar om att de ska hitta på aktiviteter, som ligger i allas intressen. Bada var en sådan aktivitet. En deltagare säger att han inte tycker det är kul, varpå läraren säger vad bra! och ler. En del ler tillbaka. Då är det dags att kliva ur våra bekvämlighetszoner och prova sådant som får vidga våra vyer eftersom vi alltid i livet kommer utsättas för situationer som kommer innebära att vi bryter våra mönster och gör saker vi inte utsatts för förut (och ler).

9 Inskolning i Neurotypikerns oskrivna regler (olika syften) Jesper: jag är inte så bra på maraton kan det vara nåt man kan säga? ja och så kan du vända på det till något positivt, typ Men jag tränar på det eller att man kan säga att man är dålig på franska, men jag håller på lära mig. Så svaga sidor som man inte har en lösning på, behöver man inte ta upp. J: jag kommer aldrig kunna rycka in på kort varsel någonsin P aaa [lite tveksam ton] fast det kanske man inte ska ta upp på en intervju... det kan du ta upp senare J: Så, som arbetsgivare vill man lyssna på att arbetstagare säger svaga sidor som inte är svaga sidor egentligen. Det är irriterande. (P svarar att det inte är helt begripligt men att det funkar så) J: Det är inte är korrekt argument.. logik fungerar inte riktigt så. Det är lite dåligt argument. Mariah vill inte tacka ja till en plats på en FHS för att hon väntar svar från en annan FHS hon vill gå på P: men ja så kan det vara många gör så Mariah, de tackar ja för att bli säkrade en plats. Får de senare en plats någon annanstans de hellre vill ha, så tackar de nej sen. F: hur kommer det sig att du inte vill tacka ja och ångra dig sedan? M: för det känns dumt att tacka ja och sen ändra sig. Det känns dåligt. P: du får dåligt samvete över det? M: ja, det känns inte rätt.

10 Mellanmänskliga interaktionens/relationers betydelse (Folkhögskola) F: vad känner du att du har fått ut av programx? J: ja, jag har hittat mitt självförtroende! ja, träffat nya människor. F: tror du att du kan sätta ord på vad det är som har gjort att du har kunnat hitta igen ditt självförtroende här? J: eh jag har en väldigt bra mentor som är bra på han vet vad han talar om.. jag vill främst trycka på det, att han han är bra på att han berättar det man vill höra. Så det är tack vare honom som jag trivs här. M: ehm jag tycker om att gå på folkhögskola. Jag tycker jag mår mycket bättre här. F: mm.. just det.. ehm.. när du säger att du mår mycket bättre här, vad är det som har gjort att du känner att du mår bättre här? Vad är det för någonting med folkhögskolan liksom? M: ehhm.. trygg plats.. man kan prata med lärarna och jag känner att jag kan lita på dem... jag tror jag skulle komma närmare dem än de på Komvux, om jag läste där.

11 Mellanmänskliga interaktionens/relationers betydelse (Privat företag) Veronika: Nä men det var väl Anki som ringde och sa nu har vi en praktikplats till dig. Och att det var på återvinningen i XX. Ja och det kändes väl helt okej/ /jag tyckte det var lite konstigt att de var så hemliga med vad de planerade för praktikplatser till oss. Att de inte tagit in oss i liksom (frustrerat småskratt) de har inte sagt såhär nu ska vi börja ringa de här ställena / / de har inte pratat om konkreta platser, de har sagt till mig ja att de nog tänkte något praktiskt och när jag verkligen frågat rakt ut, så sa de att så! Agnes (FHS): jag har varit med i flera [projekt] via arbetsförmedlingen. Projektet, det jag var med i nu sist, förra året, det hette XX och då hade jag också en arbetscoach. Hon var ju mycket bättre, hon förstod mig mycket bättre och hon hjälpte mig verkligen. Så hon var den enda första liksom som har varit bra och som har förstått mig och som har varit väldigt bra. För jag har haft några innan och det vart ju kaos för de lovade mig massa saker, praktik och ja och allt. Att jag skulle få det anpassat och det skulle bli så bra och allting.. men det gjorde de aldrig. Så det har varit jättekaos.

Relevanta dokument

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv. Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet HFA/AS och arbetsliv Återkommande Begrepp Normal/normalitet det statistiskt vanliga/icke avvikande