Asperger syndrom hos vuxna - symptom, åtgärder, förhållningssätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Asperger syndrom hos vuxna - symptom, åtgärder, förhållningssätt"

Transkript

1 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division Hälsa- Habilitering Rehabilitering Division psykiatri 2 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Maria Klässbo, Centrum för klinisk forskning Jan Hultbäck, divisionschef, division HHR Karin Haster, divisionschef, division psykiatri Asperger syndrom hos vuxna - symptom, åtgärder, förhållningssätt Gäller för: Landstinget i Värmland Titel Version Giltig t.o.m. 1 (19)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 4 Prevalens/Orsaker... 4 Symptom enligt DSM-IV... 4 Åtgärdsmål allmänt... 8 Åtgärder... 9 Utredande åtgärder... 9 Förebyggande åtgärder... 9 Behandlande åtgärder... 9 Evidens Vuxenpsykiatrins insatser Vuxenhabiliteringens insatser Utvecklingsområden Referenser (19)

3 Sammanfattning Asperger syndrom (i fortsättningen förkortat AS) är ett neuropsykiatriskt funktionstillstånd som beskrivs genom ett antal gemensamma symtom. Personer med AS har svårigheter i varierande grad inom områdena ömsesidig kommunikation och samspel samt begränsad beteenderepertoar. Orsakerna är inte helt klarlagda men anses huvudsakligen vara genetiska. Det finns ingen behandling för AS och inte heller någon stark evidens i litteraturen för åtgärder som lindrar svårigheter. Klinisk erfarenhet visar dock att tydliggörande pedagogiska insatser, som hjälper personer med AS att tolka information om omvärlden, minskar deras svårigheter. Förståelsen från personer de möter, till exempel personal inom Landstinget i Värmland (LiV), för deras annorlunda perception och tänkande är viktig för ett bra bemötande och optimerad vård. Efter neuropsykiatrisk utredning (som beskrivs i annat vårdprogram) och en diagnos inom autismspektrum, kan en person med AS ha sin uppföljande kontakt på Vuxenhabiliteringen. Där erbjuds bland annat insatser som kan underlätta vardagen, kompensera svårigheter och öka förståelsen för funktionsnedsättningen. Då samsjukligheten med psykiatriska sjukdomar är vanlig, får många även insatser av vuxenpsykiatrin och primärvården. Inledning En arbetsgrupp fick år 2005 i uppdrag att se över vården för vuxna med AS. I uppdraget ingick att beskriva vilka insatser som landstinget ska erbjuda denna patientgrupp, inom vilken division och enhet ansvar för olika insatser ska ligga samt att beakta synpunkter från brukare och anhöriga. Arbetsgruppen föreslog bland annat att ett vårdprogram skulle upprättas för vuxna med AS och att Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen samplanerar tvärprofessionellt. LiV definierar vårdprogram enligt följande: Vårdprogram är överenskomna riktlinjer för hur en särskild patientgrupp skall vårdas och gäller för en speciell patientgrupp eller för ett speciellt tillstånd. Maritha Sundberg, verksamhetschef för Vuxenhabiliteringen, tillsatte därför under hösten 2008 en arbetsgrupp med uppdrag att upprätta ett vårdprogram för vuxna med AS som ska gälla för alla verksamheter i LiV som möter denna patientgrupp. Uppdraget skulle vara slutfört mars Arbetsgruppen bestod av kurator Lars-Göran Söderström från Vuxenpsykiatrin samt arbetsterapeut Andreas Delvert och psykolog Eva Fagerberg från Vuxenhabiliteringen. Synpunkter har också inhämtats från de egna verksamheterna, Neuropsykiatriska (NP) samverkansgruppen (där representanter från Vuxenhabiliteringen, Vuxenpsykiatrin, Barn- och Ungdomshabiliteringen, Barn- och Ungdomspsykiatrin och Allmänmedicin ingår) och brukarorganisationer. Arbetsgruppen för det Nationella psykiatrisamordningsprojektet har för Socialstyrelsen, och med Björn Kadesjö som projektansvarig, utarbetat ett Vägledningsdokument (Kadesjö, Bejerot, Carlshamre, Nylander, Råstam, Saletti et al., 2007) om autismspektrumtillstånd hos vuxna. Dokumentet som innehåller många konkreta rekommendationer är tänkt att ligga till grund för vidare utvecklingsinsatser inom området. Det lokala vårdprogrammet för vuxna med AS i Värmland bygger huvudsakligen på Nationella psykiatrisamordningsprojektets text och rekommendationer. 3 (19)

4 Syftet med vårdprogrammet är att ge en beskrivning av hur LiV arbetar med vuxna med AS. Personer med aktuell diagnos får i landstinget stöd och behandling från Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen samt övrig hälso- och sjukvård. Målet är att vårdprogrammet ska ligga till grund för en individuellt utformad vård/habiliteringsplan och att det också ska vara ett redskap för att aktuell patientgrupp och deras anhöriga ska kunna efterfråga och erbjudas samma insatser var man än bor i landstingsområdet. Vårdprogrammet ska även ge underlag för vidare utveckling. Bakgrund Arbetsgruppen enades om att det som gäller för gruppen med AS även kan gälla för personer med andra autismspektrumtillstånd (AST) och en begåvningsnivå inom eller över normalområdet. Autismspektrumtillstånd (AST) är en sammanfattande benämning på diagnoser som i diagnosförteckningarna Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) och International Classification of Diseases (ICD-10) benämns Genomgripande störningar i utvecklingen. De diagnoser som omfattas är Autistiskt syndrom; Asperger syndrom och atypisk autism, ofta benämnt autismliknande tillstånd. Högfungerande autism (HFA) är en benämning som ibland används för personer som uppfyller diagnoskriterier för autistiskt syndrom, som har en normal begåvningsnivå och fungerande tal men som haft kraftigt försenad språkutveckling. Var gränsen går mellan HFA och AS diskuteras bland experter. Majoriteten anser att det inte finns någon avgörande skillnad mellan diagnoserna (Kadesjö et al., 2007). Det finns inte heller tydliga gränser mellan de olika diagnoserna inom autismspektrum och benämningarna kan vara av underordnad betydelse. Däremot är det viktigt att kartlägga individens olika funktionsnedsättningar för att kunna förstå personen och kunna erbjuda adekvata insatser. Prevalens/Orsaker I Vägledningsdokumentets (Kadesjö et al., 2007) sammanfattning av flera vetenskapliga studier uppskattas nästan 1% av alla barn i skolåldern ha någon form av autism-spektrumtillstånd, varav cirka 0,5% har AS. Motsvarande undersökningar finns inte av vuxna, men då funktionsnedsättningen i de flesta fall bedöms vara livslång, upp-skattar man att ungefär lika många vuxna har något autismspektrumtillstånd. I Värm-land skulle det handla om cirka vuxna personer som uppfyller kriterier för AS. För vissa personer med relativt lindriga symtom kan funktionen förbättras så att diagnoskriterierna inte längre är uppfyllda i vuxen ålder och deras sätt att fungera ses mera som en personlighetsvariant. Orsakerna till AS är liksom när det gäller flertalet psykiatriska diagnoser, inte fullt klarlagda, men man vet att genetiska faktorer har stor betydelse. Symptom enligt DSM-IV Beskrivning av hur symtomen på AS kan komma till uttryck hos vuxna utifrån hur DSM-IV definierar symtomen på Asperger syndrom: Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande uttryck: 4 (19)

5 a) Påtagligt bristande förmåga att använda varierade icke-verbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen. Exempel på beteenden som illustrerar kriteriet är att personen med AS själv använder få eller inga icke-verbala uttryck för att förstärka eller tydliggöra för den man kommunicerar med vad man menar. Istället blir ofta kroppsspråket stelt eller stereotypt och kan till och med av andra uppfattas egendomligt i situationen. De har också ofta svårt att uppfatta och tolka andras kroppsspråk, gester och minspel och misstolkar därför lätt andras intentioner. b) Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån. Människor med AS har ofta svårt att få vänner, då de inte förstår innebörden i begreppet vänskap som ju förutsätter ömsesidighet. Många föredrar att umgås med äldre eller yngre personer. c) Brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (till exempel visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse). Många personer med AS föredrar att utöva sina intressen för sig själva. d) Brist på social eller emotionell ömsesidighet. I kontakten med en person med AS upplever andra ofta att samtalstrådar inte tas upp, att man inte får det känslomässiga gensvar man väntar sig eller att personen inte visar någon nyfikenhet. En del personer med AS talar gärna om sina egna intressen eller angelägenheter utan att lägga märke till lyssnarens re-aktioner. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket tar sig minst ett av följande uttryck: a) Omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa, begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering. Ofta är det intressen som upptar orimlig del av deras tid, exempelvis faktasamlande som flertalet i omgivningen har svårt att dela eller ta del av. b) Oflexibel fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer. De kan ha ett starkt motstånd mot förändring och vissa vill utföra dagliga sysslor på ett onödigt tidskrävande sätt. c) Stereotypa och upprepade motoriska manér (till exempel vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen). Hos en del vuxna med AS är det endast subtila rörelser som bara förekommer i speciella situationer. Det kan vara svårt, om ens möjligt, att avgränsa stereotypier från enkla eller komplexa tics. d) Enträgen fascination för detaljer mer än helheten. 5 (19)

6 En del personer med AS blir väldigt upptagna av olika mer eller mindre ovidkommande detaljer. Andra vanliga symtom vid Asperger syndrom hos vuxna Det finns en rad andra symtom som inte utgör diagnostiska kriterier för AS, men som är vanligt förekommande och kan ha stor betydelse för individens funktionsförmåga: Långsamhet och noggrannhet med stora svårigheter att prestera under tidspress eller svårighet att anpassa hastighet efter uppgiftens krav. Perceptionsstörningar. Sinnesintryck (hörsel, känsel, syn, lukt, smak) får en annorlunda kvalitet som kan vara plågsam för en del. Svårighet att reglera känslouttryck. Låg tolerans mot frustrationer kan leda till stora utbrott. Sömnstörning. Många har haft sömnproblem sedan barndomen. Andra börjar vända på dygnet i ungdomsåren. I de senare fallen normaliseras ofta dygnsrytmen om de får en meningsfull sysselsättning på dagtid. Lågt självförtroende. Många har under uppväxten känts sig dumma eller annorlunda då de inte klarar sådant som verkar lätt för andra. Hos en del finns en oförmåga att rätt värdera sina egna förmågor och prestationer. Stresskänslighet. Kraven överstiger ofta förmågan då omgivningen inte känner till funktionsnedsättningen med den ojämna prestationsförmågan eller bristen på flexibilitet. Brist på sunt förnuft. På grund av bristande social förmåga kan en del vara godtrogna och naiva, kanske missuppfatta erbjudanden på grund av en oförmåga att läsa mellan raderna. Många har svårt att uppfatta nyanser och har ofta ett antingen-ellertänkande. Misstänksamhet. De kan ha blivit lurade och utnyttjade eller har missförstått yttranden och beteenden. En del kan ha svårt att släppa minnen av att ha känt sig förorättade och kan uppfattas som långsinta och lättkränkta. Sviktande arbetsprestationer, utmattning. Personer med AS måste ofta anstränga sig mer än andra för att kunna fungera på en arbetsplats och drabbas därför ibland av utmattningstillstånd. Bristande automatisering av vardagsfunktioner. Sådant som att göra inköp, städa, hålla reda på pengar, kläder och hygien kräver extra tankemöda och planering. Det tar tid och kraft. Oförmåga att vädja till andras känslor. En del kanske inte står på sig och hävdar sin sak även när det är rimligt. Andra med AS kan ha svårt att acceptera att de egna kraven är orimliga utifrån andras perspektiv. Kvinnor med AS har, enligt vissa kliniker och forskare, ofta bättre social och kommunikativ förmåga än män med samma diagnos. Kanske till följd av att den 6 (19)

7 sociala förmågan i allmänhet är bättre hos kvinnor. Kvinnor med AS är ofta mer intresserade av att utveckla ett socialt önskvärt beteende. Teorier om kognitiva funktioner vid Asperger syndrom Symtomen vid autismspektrumtillstånd förklaras av annorlunda kognitiva funktioner, det vill säga annorlunda sätt att tolka och hantera information, att tänka och lösa problem. Förståelsen av symtomen vid AS, liksom av personens sätt att fungera, under-lättas av kunskapen om dessa kognitiva funktioner. Förståelse för det annorlunda sättet att tänka kan vara avgörande för att man ska kunna möta och begripa sig på en person med AS. Tre delvis överlappande teorier har utvecklats som innebär att bakom problematiken vid AS ligger svårigheter med eller bristande utveckling av mentalisering, central koherens och exekutiva funktioner. (Kadesjö et al., 2007). Mentalisering eller Theory of mind kallas ofta på svenska för empati. När vi till vardags pratar om empati menar vi oftast både förmågan att förstå vad andra upplever och medkänsla. För personer med AS är det framförallt förmågan att förstå andra som är nedsatt medan många kan visa starka känslor av sympati och medkänsla inför till exempel nödlidande människor. Personer med AS brukar kunna lära sig att förstå hur andra tänker men måste ofta anstränga sig mer och kan behöva längre tid. Socialt samspel som bygger på underförstådda meningar och outtalade regler, på intuition och snabb uppfattning av kroppsspråk, tonfall och stämningar gör att många med AS tycker att det är alltför krävande att umgås med andra. De har en bristande förmåga att klara ömsesidig kommunikation. Mentaliseringssvårigheterna kan föra med sig ett utpräglat egocentriskt förhållningssätt. Då man har svårt att se att andra har tankar, känslor, avsikter och önskningar blir det naturligt att utgå från sig själv. Central koherens är en viss kognitiv stil, ett sätt att bearbeta information. De flesta utgår från helheten och sammanhanget medan personer med AS brukar föredra att utgå från detaljer och så småningom bygga upp en bild av vad det handlar om, vilket kan bli väldigt omständligt och tidskrävande. Central koherens är viktigt inte bara för att få sammanhang i sådant vi ser, till exempel en bild, utan behövs också för att få mening i språket. De flesta ord vi använder får ju sin betydelse utifrån det sammanhang där de sägs eller skrivs. I vardagslivet och i sociala sammanhang är det en fördel att snabbt kunna bilda sig en uppfattning om sammanhanget, om hela situationen och att inte bli förvirrad när småsaker förändras. När det gäller vissa arbetsuppgifter kan dock en svag central koherens vara en fördel att ha. Det gäller uppgifter där noggrannhet och uppmärksamhet på detaljer är viktigare än snabbhet, till exempel vissa forskningsuppgifter, kvalitetsgranskning, korrekturläsning och liknande. Exekutiva funktioner är en så kallad paraplyterm för alla de delfunktioner som behövs för att vi ska kunna styra vårt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Att kunna välja en strategi och sedan tillämpa den så den leder till det tänkta målet, samtidigt som man är beredd att vara flexibel och kunna ändra strategin då förutsättningarna 7 (19)

8 ändras. Man behöver kunna undertrycka impulser/beteenden som inte är i linje med strategin, man behöver vara uthållig och man behöver kunna bedöma sin egen prestation. Man behöver kunna planera och ha ett fungerande arbetsminne. Många personer med AS har nedsatta exekutiva funktioner som kan påverka deras följsamhet när det gäller behandlingar till exempel då de glömmer vad de tänkt göra. En exekutiv brist som brukar vara mycket tydlig vid autismspektrumtillstånd är bristande simultankapacitet. Ofta klarar man inte att uppmärksamma mer än en sak i ta-get, vilket kan innebära att man måste få instruktioner nedbrutna i små steg för att kunna följa dem. Att få skriftlig, tydlig information och instruktioner liksom olika typer av påminnelselarm kan underlätta. Automatisering, det vill säga förmågan att lära sig sekvenser av handlingar eller samordnade beteenden så att man efter en tid inte behöver tänka på hur man gör, är ofta nedsatt hos personer med AS. Det kan vara så att vissa funktioner hos en individ går automatiskt medan andra tar mycket energi i anspråk. Generalisering är en funktion som också ofta brister hos personer med AS. Det kan innebära att det som lärts in i en viss situation inte självklart kan användas flexibelt i andra situationer. Åtgärdsmål allmänt Målet för samhällets insatser för en person med funktionsnedsättning är enligt Vägledningsdokumentet (Kadesjö et al., 2007) att skapa sådana förhållanden att individen kan leva ett liv med god livskvalitet, fungerande vardag och delaktighet i sam-hällsgemenskapen. Ingen samhällelig institution är ensam ansvarig för människor med funktionsnedsättning och i Vägledningsdokumentet för personer med AS tydliggörs hur olika verk-samheter i samverkan kan ge stöd till vuxna personer med AS. Generellt måste insatser för vuxna med AS ha en habiliterande snarare än behandlande strategi. Det vill säga hjälp att hitta konstruktiva lösningar för hur individen ska kunna utforma sitt liv utifrån sina förutsättningar och grundläggande problem. En person med AS kan därför behöva hjälp. Kartläggning av sina starka och svaga sidor för att få förståelse för sina förutsättningar och veta vart man vänder sig vid behov av hjälp. Anpassning av miljön, både den fysiska och psykosociala, vilket bland annat innebär att man får ett lämpligt bemötande och acceptans för sina svårigheter. Att få hjälp med vardagslivet i varierande grad. Insatser som förbättrar förmågor och lindrar symtom i form av träning, medicinering, socialt stöd, kompensatoriska strategier, kognitiva hjälpmedel och/eller psykoterapeutiska insatser. 8 (19)

9 Insatser till närstående med till exempel information, utbildning och stöd. Åtgärder Åtgärderna (insatserna) delas in i utredande, förebyggande och behandlande åtgärder. Utredande åtgärder En utredning ska ge förståelse för symtom och problemupplevelse, ge underlag för utformande av stödinsatser och innehålla en diagnostisk bedömning (om detta ingår i frågeställningen). Enligt Vägledningsdokumentet (Kadesjö et al., 2007) krävs utredare med erfarenhet av Vuxenpsykiatri, kunskap om hur AS hos vuxna yttrar sig och kunskap om utredningsmetodik. Sverker Annersand, överläkare inom Vuxenpsykiatrin i LiV, skriver mer om utredningar i ett kommande vårdprogram för neuropsykiatrisk utredning och uppföljning (Landstinget i Värmland, under utgivning). Förebyggande åtgärder Tidiga insatser i förskole- och skolåldern hos barn minskar det lidande som många beskriver att omgivningens felaktiga bemötande har gett dem, då ingen förstått att de fungerat på ett annorlunda sätt. Information om hur funktionsnedsättningen kan yttra sig i olika åldrar och i olika situationer för att öka igenkännande och förståelse. För vuxna är det angeläget att kunskapen om hur olika personer med AS kan fungera och vad de kan behöva för stöd sprids till arbetsgivare, utbildningsanordnare, olika myndigheter och primärvården. Här har personer som själva har AS en viktig uppgift, då det finns många som har god förmåga att berätta om hur funktionsnedsättningen kan yttra sig och flera personer genomgår också olika informatörsutbildningar. Temanummer om AS i tidningar som når alla värmlänningar inklusive landstingsanställda liksom intervjuer med intresseorganisationer i webb-tv och lokaltv kan vara andra sätt att sprida information och förebygga problem för personer med AS. Behandlande åtgärder Någon specifik behandling vid AS finns inte. Däremot finns flera insatser inom Vuxenhabiliteringen och Vuxenpsykiatrin, som ges efter individuell bedömning, för att minska de konsekvenser funktionsnedsättningen ofta medför och öka personernas livskvalité och funktionsförmåga. Stödinsatser som erbjuds måste ha en bred inriktning och samtidigt vara individanpassade. Personer med AS är ingen homogen grupp och då livssituation, svårigheter och behov varierar mycket mellan individer med samma diagnos, kommer utformningen och omfattningen av stöd att variera. Enligt Vägledningsdokumentet (Kadesjö et al., 2007) ska planering av insatser vär- 9 (19)

10 dera be-hov av följande med prioritering av vad som är viktigast utifrån den aktuella situationen: Information och rådgivning (psykopedagogik). Insatser för samtidiga problem - ställningsstagande till om det finns andra problemområden i relation till AS som personen behöver hjälp med, innan eller parallellt med andra åtgärder. Samtalskontakter/psykoterapi. Vardagsstöd, anpassning av miljön och aktiviteter till att bli mer tydlig, strukturerad och förutsägbar. Utprovning av kognitiva hjälpmedel. Insatser i samverkan med andra verksamheter. Planering av insatser måste ha ett långsiktigt perspektiv. Det kommer att finnas behov av återkommande stödinsatser till exempel i samband med förändringar i personens livssituation. Det är enligt Vägledningsdokumentet önskvärt att varje person med AS har en samordnare inom någon relevant verksamhet, som kan lotsa personen till rätt instans när nya problem uppkommer. Information och rådgivning (psykopedagogik) bör ges till personen med AS och dennes närstående för att förstå vad diagnosen innebär, hur svårigheterna påverkar personen i olika vardagssituationer och livssituationer samt att med sådana kunskaper ge råd. Relevant informationsmaterial (till exempel litteraturförslag, broschyrer, Internetlänkar, information om intresseorganisationer som Föreningen Autism och Attention) är en viktig del i att underlätta förståelsen. Psykopedagogik innebär också att ge tips och råd om hur en person kan hantera och lösa olika problem som till exempel diskuterats under en utredning. Personer med AS behöver få en möjlighet att i en jämbördig situation diskutera olika strategier för att kringgå eller kompensera för sina svårigheter. Evidens T Evidensbaserade åtgärder innebär att man fattar beslut om insatser och behandling utifrån bästa tillgängliga vetenskapligt grundande kunskap. De åtgärder som ges för personer med AS har i allmänhet enbart evidens i form av beprövad klinisk erfarenhet, då stödet för olika åtgärder i vetenskapliga studier är ganska svagt. Kanske beroende på att gruppen med AS är så heterogen. Enligt arbetsgruppen för evidensbaserad habilitering (Söderlund & Sundqvist- Möller, 2008) finns visst stöd i forskningen för att social träning i grupp i kombination med individuell träning av specifika förmågor har bäst effekt för att förbättra social interaktion (Golan & Baron-Cohen, 2006). Enligt arbetsgruppen finns även visst stöd för att effektiv kommunikation och hög grad av aktivering motverkar utveckling av problembeteende samt att specifik träning som self-management, rollspel och Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan ha effekt på självkännedom hos personen. 10 (19)

11 Stöd finns för följande slutsatser i klinisk praktik enligt Howlin (2004): Strukturera miljön så att den blir förutsägbar och förståelig, visuellt stöd underlättar ofta. Ta hänsyn till grundläggande svårigheter som förmågan till funktionell kommunikation, social funktion, stereotypa och ritualistiska tendenser. Förebygg problembeteende genom att öka förmågor främst till fungerande kommunikation. Rikta insatser till hela nätverket. Närstående behöver engageras för att underlätta generalisering av inlärda färdigheter och öka chans en att de vidmakthålls. Förhållningssätt Förhållningssätt allmänt för personal inom LiV Karakteristiskt för många personer med AS är deras motsägelsefulla sätt att fungera. Det kan vara personer som fungerar väl under vissa förhållanden, som har imponerande kunskaper och färdigheter, men som under andra förhållanden har stora svårigheter att genomföra uppgifter och få vardagslivet att fungera. De väcker kanske känslor av besvikelse och irritation hos personal och de uppfattas som oansvariga, slarviga och ovilliga, när de inte gör det som överenskommits, kommer för sent eller missar viktiga möten. Ett funktionsnedsättningstänk hos personal är viktigt för hur personer med AS blir bemötta, det vill säga att man uppfattar att bristande förmåga är en viktig orsak till personens svårigheter. Ett funktionsnedsättningstänk innebär att man som personal tillsammans med den funktionsnedsatta utformar målsättningar och ambitionsnivåer utifrån en värdering av vad som är möjligt för den enskilde med kännedom om personens förutsättningar. Då handlar det om att en person med funktionsnedsättning stegvis utvecklas mot att ta kontroll över sin livssituation med stärkt självtillit, det man kallar empowerment. Förhållningssätt till en vuxen person med AS bör på många sätt ha empowerment som grund. Som personal är det viktigt att förstå att misslyckanden, konflikter och problem i relationer snarare är en följd av funktionsnedsättningen än grundorsaken till den. För all personal i LiV gäller att försöka vara så tydlig som möjligt i mötet med personer med AS. Det är viktigt att fråga om de behöver ha informationen skriftligt och att kolla hur de har uppfattat det som sagts vid mötet samt vad som är nästa steg i eventuell behandling. Många har behov av att vara noga förberedda inför till exempel undersökningar och deras annorlunda upplevelse av sinnesintryck kan göra att de inte reagerar som förväntat vid smärta eller medicinering. Det terapeutiska mötet Förhållningssättet bör vara konkret och icke-tolkande och syfta till att lösa praktiska frågor i vardagslivet. Personer med AS kan ha svårt att bidra till en emotionell allians och visar kanske inte heller ett respektfullt bemötande. Personer med AS kan ha svårt att vädja till andras känslor och därför uppfattas alltför kravfyllda eller i andra fall ha svårt att plädera för sin sak. Terapeuten måste vara aktiv, ta ledningen och ge struktur till ett samtal. Då personer med AS har svårt att uppfatta kroppsspråk, mimik och 11 (19)

12 tonfall måste terapeuten vara tydlig och med ord uttrycka sådant som annars uttrycks med icke-verbala medel. Samtalsstöd/terapi Många personer med AS uttrycker behov av samtalsstöd eller terapi för att få hjälp att ta till sig och förstå vad diagnosen innebär för dem. Lågt självförtroende, bland annat relaterat till traumatiska upplevelser och andra personlighetsrelaterade svårigheter kan motivera psykoterapeutiska samtal. Viktigast för att förbättra självförtroen-det är dock konkret erfarenhet av att lyckas, till exempel med något arbete. Olika specifika psykoterapimetoder har hittills prövats alltför otillräckligt för att man ska kunna rekommendera viss metod. Viktigt i alla samtalskontakter är bemötandet och förståelsen för patienten/klientens sätt att fungera. Vuxenpsykiatrins insatser Vuxenpsykiatrin har ansvaret att utreda och erbjuda behandling till personer med diagnosen AS där det förekommer en psykiatrisk tilläggsproblematik som kräver upp-följning inom specialistpsykiatrin. Behandlingen riktas mot de olika tilläggssymtomen men vid behov av stöd kring konsekvenser av funktionsnedsättningen ligger huvudansvaret på Vuxenhabiliteringen. Inom division psykiatri i LiV finns öppenoch slutenvård. Slutenvård finns i Karlstad, Arvika och Kristinehamn. Öppenvårdsmot-tagningar finns i Karlstad, Arvika, Kristinehamn, Säffle/Grums, Hagfors och Torsby. Inom såväl öppenvård som slutenvård finns psykiatrer, psykologer, kuratorer, arbets-terapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor och skötare. Inom division psykiatri finns en neuropsykiatrisk utredningsenhet (NPUT) och en neuropsykiatrisk uppföljningsenhet (NUE). Patienter som utretts i NPUT och som fått en neuropsykiatrisk diagnos, erbjuds uppföljning under upp till ett års tid i NUE. Därefter sker uppföljningen på de allmänpsykiatriska mottagningarna i länet och/eller Vuxenhabiliteringen. NUE kan då ha en stödjande och konsultativ roll. Psykiatrisk tilläggsproblematik Psykiatrisk tilläggsproblematik vid AS är snarare regel än undantag. Graden av psykiska symtom avgör var personen med funktionsnedsättning får sin medicinska upp-följning. Lindrigare psykiatrisk problematik hanteras som för andra inom primärvården. Svårare psykiatrisk tilläggsproblematik motiverar uppföljning inom specialist-psykiatrin. Uppföljningen kan bestå av exempelvis utredningar av kognitiva, motoriska och funktionella förmågor, stödjande samtal, farmakologisk och psykoterapeutisk behandling. Differentialdiagnoser Följande tillstånd/områden kan enligt Vägledningsdokumentet (Kadesjö et al., 2007) vara aktuella som differentialdiagnoser och som samtidiga problem: Ångesttillstånd förekommer enligt klinisk erfarenhet ganska ofta hos personer med AS. Ofta är dessa tillstånd utlösta av stress, som i sin tur orsakas av att krav ställs 12 (19)

13 som personer med AS inte har möjlighet att motsvara. Social fobi kan ibland misstolkas som AS, samtidigt som upprepade misslyckanden i sociala sammanhang kan ge en person med AS social ångest. Klinisk erfarenhet visar att tvångssyndrom (OCD) förekommer hos personer med AS, men kan också förväxlas med AS. Ett viktigt diagnoskriterium för OCD är att tvångstankar och tvångshandlingar skall uppfatttas som besvärliga och icke önskade av patienten. Ett ritualistiskt beteende kan däremot av personer med AS beskrivas som trygghetsskapande och ge förutsägbarhet i tillvaron. Affektiv sjukdom, bipolär sjukdom är enligt klinisk erfarenhet förhållandevis vanliga i denna grupp. Depressioner är ofta atypiska eller av typen dystymi. Schizofreni är en viktig differentialdiagnos till AS, men också en sjukdom som kan drabba personer med AS. Personer med schizofreni har, liksom personer med AS, enligt diagnoskriterierna svårigheter med mentalisering och brister i de exekutiva funktionerna. Vid AS enbart finns inte ihållande hallucinationer eller vanföreställningar. Vissa typer av tankestörningar kan finnas vid AS liksom vid schizofreni och motoriska och så kallade negativa symtom kan finnas vid båda tillstånden. Den viktigaste skillnaden, förutom de så kallade positiva symtomen som nämnts ovan, är att vid schizofreni finns oftast en tydlig debut, medan de för AS typiska symtomen funnits sedan tidig barndom. Personlighetsstörningar är enligt klinisk erfarenhet vanliga diagnoser hos vuxna med odiagnostiserad AS. Schizoid personlighetsstörning är en personlighetsavvikelse som i DSM-IV räknas till personlighetsstörningarna och som kan vara svår att skilja från AS. Kriterierna för vissa personlighetsstörningar är ofta uppfyllda hos personer med AS. Exempelvis kan tvångsmässig, paranoid, fobisk och schizoid personlighetsstörning vara svår att skilja från AS. Återigen ger utvecklingsanamnesen vägledning. ADHD förväxlas ibland med AS. Stora koncentrationssvårigheter finns ofta vid AS, men det brukar inte handla om en allmän brist på uppmärksamhet. Klinisk erfarenhet visar snarare att det handlar om en benägenhet att fastna vid en detalj eller rikta sin uppmärksamhet mot något som andra uppfattar vara underordnat, eller svårighet att kunna skifta fokus för sin uppmärksamhet. Tics och Tourettes syndrom finns det enligt klinisk erfarenhet en ökad frekvens utav hos personer med AS. Ätstörningar både i form av ospecifika ätstörningar och anorexia och bulimia nervosa, är enligt klinisk erfarenhet vanliga vid AS. Ätstörningar där färg, form och konsistens på mat och olika födoämnen påverkar intaget är vanligt hos personer med AS. Vuxenhabiliteringens insatser En person med Asperger syndrom kan själv ansöka om stöd från Vuxenhabiliteringen. Kontakten/egenremissen sker genom telefonsamtal, besök eller brev. Det krävs dock ett underlag som styrker diagnosen, oftast ett underlag från läkare 13 (19)

14 eller psykolog. Andra instanser kan också remittera till Vuxenhabiliteringen (se figur 1 nedan om habiliteringsprocessen). En speciell vårdrutin finns för överrapportering från barnverksamheter (till exempel Barn- och Ungdomspsykiatrin, BUP) till flera vuxenverksamheter för patienter med AS samt psykiatrisk tilläggsproblematik. Om remittenten bedömer att det finns behov av samverkansträff skickas kopior av remissen till samtliga berörda verksamheter direkt med förslag på tid. Eftersom Vuxenhabiliteringen inte har några läkarinsatser för personer med AS kan det bli aktuellt med upp-följning i samverkan Vuxenhabiliteringen och Vuxenpsykiatrin/Allmänmedicin. I dokumentet Vårdflätan (Landstinget i Värmland, 2007) beskrivs att samplanering mellan Vuxenpsykiatrin och Vuxenhabiliteringen är central för att patienter med AS och psykiatrisk tilläggsproblematik ska kunna få sina behov tillgodosedda. Under perioder är insatser från psykiatrin mer aktiva och under andra perioder är det Vuxen-habiliteringen som är mer aktiv. Insatserna på Vuxenhabiliteringen ges enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) eller Lagen om Stöd och Service till vissa funktionsnedsatta (LSS). Målet för habiliteringsverksamheten är att underlätta tillvaron för personer med funktionsnedsättningar och därigenom skapa förutsättning för större delaktighet i samhällslivet. Helhetssyn, kontinuitet och tillgänglighet utgör viktiga grundstenar. Vuxenhabiliteringen följer riktlinjerna från det nationella nätverket för nyckeltalssamverkan, Nysam (Nysam, 2009). Där anges att habiliteringsarbetet bör utformas så att habiliteringsplanering utgör en central aktivitet. Den enskilde ska vara delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. Habiliteringsringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som innehåller kart-läggning, prioritering av angelägna områden för insatser, mål för aktiviteterna, ar-betsfördelning och tidsplan för genomförande samt utvärdering. Denna överenskommelse dokumenteras i en habiliteringsplan som systematiskt utvärderas. 14 (19)

15 Habiliteringsinsatserna ska utöver dessa riktlinjer ges med lyhördhet och respekt för den en-skilde och nätverkets integritet. Insatserna på Vuxenhabiliteringen ska vara ett kvalitativt komplement till hälso- och sjukvårdens övriga insatser och samhällets generella stöd. Huvuduppgift för Vuxenhabiliteringen är att kartlägga individens funktionstillstånd/funktionsnedsättning för att klargöra behov av habiliterande insatser. Det innebär planerade och från fler kompetensområden sammansatta specialiserade åtgärder för att främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt fysiskt och psykiskt välbefinnande. Åtgärderna ska även upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av insatser för dessa hos annan vårdgivare eller inom habiliteringsorganisationen. Vuxenhabiliteringen är en länsövergripande verksamhet med huvudkontor i Karlstad och lokalkontor i Kristinehamn, Torsby och Arvika. Det är specialiserad habilitering i öppenvård som bedrivs och Vuxenhabiliteringen har inget akutansvar. Vuxenhabiliteringens arbete sker i team bestående av kurator, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped och habiliteringsassistent. Kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser ska ligga till grund för alla åtgärder, liksom ett tydliggörande arbetssätt. Oftast är den första insatsen en tvärprofessionell kartläggning som underlag för att bedöma behov och att planera och prioritera kommande insatser. Kartläggningen ska svara på frågan på vilket sätt personens möjligheter att vara aktiv och delaktig i samhället kan underlättas. Efter kartläggning och diskussion i teamet tas beslut om fortsatta kontakter och i dialog med personen upprättas en habiliteringsplan. Habiliteringsplanen ska följas upp och utvärderas minst en gång/år. Alla personer får en samordnare som är ansvarig för att samordna habiliteringsinsatserna på Vuxenhabiliteringen. Habiliteringen kan erbjuda en mängd insatser beroende på behov. Förebyggande insatser ges i form av utbildning, handledning och konsultation till olika personalkategorier. I vissa fall köps utbildningen/handledningen in av andra verksamheter. Utbildning/information om funktionsnedsättningen ges även till personer med AS och till deras närstående/nätverk. Det kan ske både i grupp och individuellt. Informationsmaterial om funktionsnedsättningen och intresseorganisationer, tips på litteratur och webbplatser delas ut vid första besöket. Insatser utifrån specifika behov Psykosocialt stöd: Samtal kring diagnosen och vad den kan innebära, psykoedukation, enskilt eller i grupp. Vägledning för att hitta rätt stöd i samhället, till exempel kontaktperson, god man, boendestöd, ekonomi, bostad, sysselsättning. Motivationsarbete. Stöd för att komma igång med fysisk aktivitet. Stöd vid myndighetskontakter, samhällsinformation, juridik. 15 (19)

16 Anhörigstöd (endast efter klientens godkännande). Habiliterande/behandlande insatser: Social färdighetsträning i grupp och genom enskilda samtal/övningar med alternativa kognitiva strategier. Stöd i kommunikation och samspel, samtal enskilt eller i grupp. Grupper för aktivitet och hälsa, bassängträning och stavgång. Träning i kroppskännedom, grupp eller enskilt. Avspänningsträning i grupp eller enskilt. Råd om kroppens behov av rörelse, vila och mat, stöd att genomföra förändring. Stöd till ökad delaktighet och självständighet i vardagslivet. Stödsamtal för att se samband och identifiera upplevda problem eller bearbeta traumatiska händelser relaterade till funktionsnedsättningen. Krissamtal. Parsamtal, familjesamtal. Stöd i föräldraskap. Anpassad KBT, samtal om kognitiva strategier, alternativa tolkningar. Stöd för att underlätta vardagen: Kognitiva hjälpmedel som stöd för tidsuppfattning och planering. Schema och bildstöd. Pedagogiskt stöd för att hitta strategier att hantera vardagssituationer. Bedömning inför miljö- och bostadsanpassningar. Komplettering av tidigare utredning: Kognitiv utredning. Funktionell utredning. Bedömning av motoriska funktioner och smärta. 16 (19)

17 Utvecklingsområden Fortsätta utveckla smidiga samverkansformer mellan Vuxenpsykiatrin/primärvård och Vuxenhabiliteringen. Kan gemensamma konsultationstider underlätta? Systematisk dokumentation av patientnytta för att samla evidens för olika interventioner under olika förutsättningar. Utveckla samverkansformer för förebyggande åtgärder, utbilda och sprida information om AS till exempel tillsammans med intresseorganisationer. 17 (19)

18 Referenser Gaus, VL. (2007). Cognitive Behavioural Therapy for adult Asperger syndrome. New York: The Guilford Press. Golan, O., & Baron-Cohen, S. (2006). Systemizing empathy: teaching adults with Asperger syndrome or high functioning autism to recognize emotions using interactive multimedia. Development and Psychopathology 18, Howlin, P. (2004). Autism and Asperger syndrome. Preparing for adulthood (2 nd ed.). London: Taylor & Francis Ltd. Kadesjö, B. (Projektansvarig), Bejerot, S., Carlshamre, U., Nylander, L., Råstam, M., Saletti, E. et al. (2007). Så här kan man göra Vägledningsdokument. Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Hämtad från EC485D220086/0/R9VagledningsdokumentASTslutversion.pdf Landstinget i Sörmland. (2008). Vårdprogram Vuxna med AD/HD, Tourettes syndrom, autism, Aspergers syndrom. Nyköping: Författaren. Landstinget i Uppsala län. (2008). Habiliteringsprogram för vuxna med Aspergers syndrom. Hämtad från aspx Landstinget i Värmland. (2007). Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom. Vårdflätan. Hämtad från Landstinget i Värmland, (2008). Vårdprogram. Utredning, behandling och habilitering av barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (2:a rev. uppl.). Hämtad från Landstinget i Värmland. (2008). Vårdrutin för överrapportering till flera vuxenverksamheter för patienter med autismspektrumtillstånd samt psykiatrisk tilläggsproblematik. Hämtad från %20samverkan.1doc.doc Landstinget i Värmland. (Under utgivning). Vårdprogram för neuropsykiatrisk utredning och uppföljning. Nyckeltalsamverkan, Nysam. (2009). Nyckeltal Delrapport Habilitering. Hämtat från Stockholms Läns Landsting, Handikapp & Habilitering. (2008). Riktlinjer för personal som arbetar med vuxna personer med Aspergers syndrom. Hämtad från _dok_riktlinjer_riktlinjer_aspergers_syndrom.pdf 18 (19)

19 Söderlund, U. & Sundqvist-Möller, A. (2008). Evidensbaserad habilitering för vuxna med autism och Asperger syndrom. Seminarium på Nationell Vuxenhabiliteringskonferens, Malmö. Utarbetad av: Eva Fagerberg, Anders Delvert och Lars-Göran Söderström 19 (19)

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Asperger syndrom Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år Minst 6 barn/1000 individer (0,6%) med svårigheter inom det autistiska spektrumet Underdiagnostisering av flickor Asperger

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära

Läs mer

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum 050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar

Läs mer

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom

Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom Landstingets i Värmland insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Insatser för vuxna med diagnos Aspergers syndrom inom Landstinget i Värmland...5 Bakgrund...5

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Adhd och Autism i vardagen

Adhd och Autism i vardagen Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson 2019-09-11 ADHD Tre olika varianter: 1. Huvudsakligen Uppmärksamhet/koncentration 2. Huvudsakligen Impulskontroll/hyperaktivitet 3. Vanligast är en kombination

Läs mer

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Att leva i en annorlunda värld

Att leva i en annorlunda värld Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019 Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders-5 (DSM-5) SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se Det finns två huvudkriterier på Autism Varaktiga

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos 2016-01-28. Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund Aspergers syndrom - en introduktion JILL CARLBERG SÖDERLUND SVENOLOF DAHLGREN Presentation Jill Carlberg Söderlund Föreläsare, egen företagare, utbildare inom autismspektrum, egen autismdiagnos SvenOlof

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5

Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv. Autism/ASD i DSM-5 Del 1 Autism + intellektuell funktionsnedsättning/id Mentalisering/Theory of Mind Del 2 Ett anhörigperspektiv Lund 21 februari 2019 Lena Nylander, psykiater, med dr, Lund https://www.lenanylander.se/ Autism/ASD

Läs mer

stöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd?

stöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd? Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? EBH arbetsgrupp utsedd av Nätverket för Vuxenhabiliteringschefer Deltagare i arbetsgruppen Handledare,

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation

Läs mer

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé

Läs mer

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se

YTTRANDE 2014-01-07. Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se YTTRANDE 2014-01-07 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över Betänkande av Lättlästutredningen Lättläst (SOU 2013:58) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019 Gruppkatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Stresshantering (AST), 5 Vardagssamtal (AST), 6 Öppna grupper Samtalsgrupp (AST), Arvika

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Fastställd 2013-11-26 Riktlinje för insatser till personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Fastställd 2013-11-26 Riktlinje för insatser till personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Fastställd 2013-11-26 Riktlinje för insatser till personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Inledning Syfte Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska erbjudas diagnosutredning

Läs mer

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet? Orsaker, styrkor och svårigheter,

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet,

Läs mer

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal. Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom

Läs mer

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Så här kan man göra. Vägledningsdokument. Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Utarbetat av arbetsgruppen för Nationell psykiatrisamordnings projekt

Så här kan man göra. Vägledningsdokument. Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Utarbetat av arbetsgruppen för Nationell psykiatrisamordnings projekt 2007-08-09 Så här kan man göra Vägledningsdokument Autismspektrumtillstånd hos vuxna Utarbetat av arbetsgruppen för Nationell psykiatrisamordnings projekt ADHD och autismspektrumtillstånd hos vuxna Björn

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS

BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS BNK Enheten för f r barnneuropsykiatri vid DSBUS Björn Kadesjö, ö.. l. Målgrupper Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer, dvs med Autismspektrumtillstånd ADHD, DAMP

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018 BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman Att leva med autism och upplevelser av föräldraskap Heléne Stern & Lina Liman Autism ett spektrum Personer med autism är alla olika och unika individer som har vissa svårigheter som är gemensamma. Flera

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Lindesberg 12 april 2016 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting 2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt

Läs mer