Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 ÖREBRO LÄN Prognos för arbetsmarknaden

2 Text: Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Örebro län... 6 Uppgång i konjunkturen... 6 Rekryteringsproblemen och kapacitetsutnyttjandet stiger... 7 Framtida sysselsättning och arbetslöshet... 8 Antalet sysselsatta fortsätter att öka... 8 Arbetslösheten minskar... 8 Stora regionala skillnader... 9 Brist- och överskottsyrken Näringsgrenar Privata tjänster Industri Byggverksamhet Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Befolkning och arbetskraft En åldrande befolkning i länet Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen Stor andel står utanför arbetskraften Pendlingen in och ut från länet Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Stora skillnader på arbetslösheten inom länet Utmaningar på länets arbetsmarknad Möjligheterna är många ikten av utbildning bör poängteras Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper minskar Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning Bilaga 4. Åldersfördelningen bland länets befolkning... 46

4 4 Sammanfattning Nuvarande konjunkturläge är något bättre än tidigare och förväntningarna inför framtiden är på en högre nivå. Detta kan flera indikatorer styrka, även om det varit en mindre motgång den senaste månaden inom industrin. USA återhämtar sig och förväntas hålla i taktpinnen när det kommer till den globala tillväxten. Arbetsförmedlingens konjunkturindex tillsammans med både SCB:s och Konjunkturinstitutets indikatorer pekar på att vi är på väg åt rätt håll, om än i försiktig takt. i ser även en ökad optimism bland hushållen och dessa förväntas vara en drivande kraft i ekonomin. Fortfarande dras omvärlden och Sverige med spår av den långdragna lågkonjunktur som varit. En ökande optimism och ett förbättrat läge runt om i världen kommer att ha positiva effekter även för Sverige. Sysselsättningen stiger i ett försiktigt tempo Sysselsättningsutvecklingen i länet förväntas vara positiv under både 2014 och Detta som en effekt av det förbättrade konjunkturläget och en ökad efterfrågan på varor och tjänster. Andelen företag som förväntar sig en ökad efterfrågan det närmaste halvåret uppgår till drygt 50 procent, vilket är något mer än tidigare. Återhämtningen inom industrin är dock trög och sysselsättningen förväntas minska under detta år. Detta vägs dock upp av en sysselsättningsökning inom privata tjänster. En bedömning är att sysselsättningen ökar med personer under 2014 och ytterligare personer under En snabbare konjunkturförbättring kan ge högre tillväxt. Arbetslösheten fortsätter minska Arbetslösheten i Örebro län låg under våren 2014 något över riksgenomsnittet. Under det senaste året har den minskat och var i april 2014 nästan personer färre än april Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden i länet har bidragit till minskad arbetslöshet och även till en reviderad prognos för arbetslösheten. Fjärde kvartalet i år förväntas sluta med färre inskrivna än fjärde kvartalet året innan. Denna positiva utveckling förväntas fortgå med en något högre takt under 2015 och till fjärde kvartalet bedöms en ytterligare minskning med personer ske. Dock finns fortfarande stora skillnader i arbetslöshet mellan olika grupper. Personer med eftergymnasial utbildning har lägst arbetslöshet medan de med förgymnasial utbildning har en väldigt hög sådan. De som är utrikes födda har den högsta arbetslösheten. Fortsatt långa tider i arbetslöshet Majoriteten av de som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet har varit det mer än ett år. Även om vi ser en minskning i antalet inskrivna så är det många som inte kommer ut i varaktig sysselsättning. Bland dem som har långa tider i arbetslöshet finns personer som har en utsatt

5 5 ställning på arbetsmarknaden och inte lika lätt kommer ut i sysselsättning. är ligger en av de större utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken, att minska tiderna i arbetslöshet. Utbudet av arbetskraft Det finns fortfarande ett omfattande utbud av arbetskraft, men arbetssökande som har den utbildning, kompetens och arbetslivserfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar blir allt svårare att hitta. Denna obalans på arbetsmarknaden är problematisk och insatser för att försöka åtgärda den är av stor vikt. Arbetsgivarna måste börja se sig om efter den oanvända kompetens som finns i bland annat de grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. I dessa grupper ingår personer med endast förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga samt personer i åldern år. Arbetskraftens struktur är väldigt blandad och utbildningsnivån skiljer sig väsentligt åt. Exempelvis har en tredjedel eftergymnasial utbildning och en femtedel endast förgymnasial utbildning. Utmaningarna är flera Länet står inför många och ganska stora utmaningar, arbetsmarknadspolitiskt sett. Matchningar mellan arbetssökande och arbetsgivare ska gå snabbt, trots brist på sökande med rätt kompetens. Tillväxten av befolkning i länet drivs på främst av utrikes födda och det innebär att länet måste ta tillvara på den kompetens som finns bland dessa individer. Information om vikten av en bra utbildningsgrund att stå på behöver nå ut till fler individer i länet, särskilt till ungdomar och personer i utsatta grupper. Även om- och vidareutbildning av personer som blir varslade är viktigt för att säkerställa en fortsatt sysselsättning. Många kommuner står inför det kommande problemet där arbetskraften minskar samtidigt som den äldre delen i befolkningen ökar. Det kommer innebära stora utmaningar för att lösa den redan existerande rekryteringsproblematiken.

6 6 Konjunkturläget i Örebro län Omvärlden är i en återhämtningsfas där USA förväntas agera draglok och även Kinas bidrag till världsekonomins tillväxt är stort. I Europa syns även en förbättring där krisländerna visar en positiv utveckling, dock från låga nivåer. Det land som förväntas driva på tillväxten är Tyskland. Allt detta kommer gynna Sveriges tillväxt positivt, bland annat genom högre efterfrågan på svenska varor och tjänster. årens prognos har reviderats något från vad som prognostiserades hösten Under våren har bland annat SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) visat på en liten ökning i sysselsättningen för årets första kvartal. 1 Under samma period har dock KI:s 2 barometerindikator minskat, vilket talar emot Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. I april steg barometerindikatorn igen efter föregående periods nedgång. Den låg då strax över det historiska genomsnittet vilket tyder på något sånär positiva signaler. Något oväntat kom ett bakslag i maj månad i KI:s barometerundersökning där industrin backade rejält. 3 Uppgång i konjunkturen Diagrammet nedan visar Arbetsförmedlingens konjunkturindex för det privata näringslivet. Där visas precis som i KI:s barometerindikator ett stort lyft uppåt sedan hösten 2012, om än från en mycket låg nivå. Enligt vårens konjunkturindex ligger nivåerna kvar sen i höstas, vilka är de högsta sen våren Det visar att konjunkturen växlar upp. Bland företagen anger knappt 52 procent att efterfrågan förväntas öka under det kommandet halvåret och endast 7 procent tror på en minskad efterfrågan på varor och tjänster. Det är en förbättring jämfört med våren 2013 då knappt 42 procent trodde på ökad efterfrågan och knappt 10 procent trodde på en minskad efterfrågan. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Örebro län följer rikets index förhållandevis väl. Företagens bedömning av efterfrågan på varor och tjänster för det kommande halvåret ligger på en högre nivå än det historiska genomsnittet för länet, vilket är i linje med den utveckling som vi ser för riket som helhet. De flesta branscherna i undersökningen visar ganska likartade signaler. Emellertid har många exportföretag fortfarande problem med försäljningen på den europeiska marknaden och en generell nedåtgående trend har synts inom exporten under De svenska exportföretagen hämmas också av en relativt stark svensk krona. Återhämtningen i omvärlden tros bli starkare under 2014 och 2015, vilket kommer påverka svensk export positivt och göra att trenden kan brytas. Senaste exportstatistiken från SCB visar att första kvartalet i år uppvisade starkare exportsiffror än samma period förra året. 4 1 Jämfört med första kvartalet Konjunkturinstitutet 3 Konjunkturinstitutet, konjunkturindikatorn maj SCB, exportstatistik, 27 maj 2014

7 7 Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Örebro län, våren 2007 våren Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Anm. ärden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt. Rekryteringsproblemen och kapacitetsutnyttjandet stiger Antalet vakanser på arbetsmarknaden kan ses som en del av den efterfrågan som finns på arbetskraft. Denna efterfrågan kan delvis härledas från antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen. 5 Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i Örebro län var under årets fyra första månader på en lägre nivå än motsvarande period åren 2012 och Detta tyder på att efterfrågan på arbetskraft fortfarande är något dämpad. Antalet varsel i länet mellan januari till april i år är dock något lägre än för samma period förra året, vilket är något positivt i det hela. Rekryteringsproblemen fortsätter i länet och andelen företag som upplever brist på arbetskraft har blivit högre, där knappt 32 procent anger att det är brist på arbetskraft vid rekrytering. Även företagens kapacitetsutnyttjande har börjat stiga och 66 procent anger att de kan öka sin produktion med max 10 procent innan rekrytering av ny personal måste ske. Detta är den högsta nivån sedan våren 2008 och kan leda till fler nyanmälda platser framöver. 5 Arbetsförmedlingen är bara en av aktörerna på marknaden vilket gör att måttet inte är exakt.

8 8 Framtida sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter att öka Sysselsättningsutvecklingen har bedömts olika tidigare år beroende på konjunkturens utveckling vid den tidpunkten. I vårprognosen 2013 gjordes bedömningen att sysselsättningen i Örebro län skulle minska under Det faktiska resultatet blev en ökning på grund av något positivare läge än förutspått. År 2013 och framåt förväntas bli ännu bättre än 2012, vilket ger en prognostiserad ökning som är högre. I vårens intervjuundersökning uppvisar länets arbetsgivare en positivare tro på framtiden och förväntningarna på en ökad sysselsättning har tilltagit. Prognosen för 2014 har reviderats något och sysselsättningen förväntas öka med personer. Sysselsättningen förväntas ha en fortsatt ökning under 2015 med personer. Sysselsatta i Örebro län, , prognos för åren 2014 och Antal Källa: SCB och Arbetsförmedlingen Anm. Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år) i november respektive år enligt Statistiska centralbyråns Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Utvecklingen i länet har gått något bättre än förväntat, varför prognosen är mer optimistisk nu. Förbättrat omvärldsläge och en positivare framtidstro bland länets arbetsgivare gör att den förväntade sysselsättningen ökar. Även den ökande nivån på kapacitetsutnyttjandet talar för att en ökning av antalet sysselsatta kommer med en uppväxling i konjunkturen. Arbetslösheten minskar Arbetslösheten i Örebro län har minskat under en tid och den nedåtgående trenden kommer att fortsätta. Minskningen beräknas vara drygt personer mellan kvartal 4 år 2013 och kvartal 4 år Minskningen fram till fjärde kvartalet 2015 kommer vara något kraftigare och förväntas uppgå till personer. Detta medför att antalet inskrivna arbetslösa i länet

9 9 kommer uppgå till respektive personer. Den relativa arbetslösheten kommer även den minska och för fjärde kvartalet år 2014 och 2015 blir den 8,6 respektive 7,7 procent av den registerbaserade arbetskraften. Inskrivna arbetslösa i Örebro län kvartal 4, , prognos för kvartal och Antal Källa: Arbetsförmedlingen Anm. Inskrivna arbetslösa (16-64 år) är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Att arbetslösheten kommer minska mer framöver beror på den optimistiska bild länets företag målar upp samt det förbättrade läget vi ser runt omkring oss. Behovet efter mer personal kommer öka vilket leder till en minskad arbetslöshet. Rekryteringsproblemen vi ser idag kommer troligen leda till att arbetsgivarna behöver rekrytera från befintlig arbetskraft, trots att den eventuellt inte motsvarar kravspecifikationen. Den ökade sysselsättningen och den minskade arbetslösheten som prognostiseras för framtiden kan bli ännu bättre om konjunkturen förbättras mer än förväntat. Stora regionala skillnader Sysselsättningen på riksnivå är bedömd att öka både under 2014 och 2015 med respektive personer. Som kartorna nedan illustrerar är sysselsättningsutvecklingen i riket väldigt varierande. Det är regionala skillnader där Stockholmsregionen ligger i topp med den högsta procentuella ökningen under 2014, följt av ästra Götaland och Skåne. Örebro län har en förväntad sysselsättningsökning under 2014 med 0,8 procent. Det är något bättre än grannlänet ärmland som förväntas en ökning på 0,6 procent. Det andra grannlänet ästmanland förväntas ha samma procentuella utveckling som Örebro. Det är alltså storstadsregionerna

10 10 som kommer ligga i topp och pressa upp rikets sysselsättning. Bortser B vi från storstadslänen är det Uppsala och ästerbottens län som toppar den förväntade sysselsättnins ngsutvecklingen. Förväntad procentuell sysselsättni ingsoch förändring mellan kvartal kvartal AB Stockholm I Gotland U ästmanlandd C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N alland Y ästernorrland F Jönköping O ästra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S ärmland ACC ästerbotten Kalmar T Örebro BDD Norrbotten Inskrivna arbetslösa a som andel av re- gisterbaserad kvartal arbetskraft, prognos Även arbetslöshetens utveckling har stora regionala skillnader och o på riksnivå är den progno- län stiserad att ligga på 7,1 procent i slutet av Även här ligger Stockholmss och Uppsala bra till då dessa två län förväntas ha den lägsta relativa arbetslösheten fjärde kvartalet i år. Uppsala har lägst arbetslöshet av alla län i dagsläget och utvecklingen kommer fortsätta på den linjen. Blekinge och Gävleborgs län kommer enligt prognosernaa att ha högst arbetslöshe i landet i slutet av detta år. Örebro län ligger precis som med sysselsättningenn varken högt upp eller långt ner. Länet håller sig i mellanskiktet med en minskning av arbetslösheten men ar- betslösheten i Örebro län kommer fortfarande ligga över riksgenomsnittet i höst. Grannlänen Av den registerbaserade arbetskraften årr 6 A

11 11 ärmland och ästmanland kommer ha en något högre arbetslöshet i slutet av året jämfört med Örebro län. Brist- och överskottsyrken På arbetsmarknaden råder det både brist och överskott på arbetskraft då det finns ett stort antal sökande samtidigt som många av dem saknar rätt utbildning eller relevant erfarenhet. Arbetsgivarnas krav är idag höga samtidigt som utbudet av personer med det som efterfrågas är begränsat. Rekryteringsproblemen i länet har, enligt vårens intervjuundersökning, ökat under det senaste halvåret och länets arbetsgivare har den högsta upplevda bristen i hela riket. Som nämnt uppgav en tredjedel en upplevd brist på arbetskraft vid rekrytering under senaste halvåret. Det är en ökning jämfört med tidigare och den högsta upplevda bristen sedan våren Branschen information och kommunikation har den högsta upplevda bristen där 45 procent av företagen anger att de haft rekryteringsproblem. Även inom den offentliga tjänstesektorn är rekryteringsproblemen tydliga, då särskilt inom vård- och omsorg. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Örebro län under det närmaste året Bristyrken Kockar Läkare Förskollärare Mjukvaru- och systemutvecklare Specialpedagoger Röntgensjuksköterskor Apotekare Lastbilsmekaniker Gymnasielärare i yrkesämnen Civilingenjörer, olika inriktningar Överskottsyrken Maskinoperatörer, kemisk industri Godshanterare och expressbud Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Personaltjänstemän Skogsarbetare Barnskötare årdbiträden Lagerarbetare Truckförare Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget våren 2015 för ett urval av yrken i länet. Ofta när det gäller yrken där det råder brist på arbetskraft så handlar det om personer med erfarenhet och vissa särskilda kompetenser. Det räcker ofta inte med den formella utbilningen till yrkesrollen utan det krävs även tilläggskunskaper. Personer inom IT-branschen kan tas som exempel där arbetsgivarna ofta efterfrågar erfarenhet av projektledning som ett komplement. Även kockar ställs det särskilda krav på, utöver erfarenhet och utbildning, där särskilda kök är efterfrågade. Men det finns även många yrken där rekryteringsproblemen omfattar nyutexaminerad personal eller icke erfaren sådan. Inom många yrkesgrupper är pensionsavgångarna höga och samtidigt utbildas det för få inom dessa områden. Lärlingsproblematiken

12 12 fortsätter att drabba ungdomar som läser yrkesutbildningar. Företagen är i det rådande läget inte villiga att ta emot lärlingar. Många överskottsyrken är av enklare slag, vilket gör att många söker sig till dem då det inte krävs någon särskild utbildning eller erfarenhet. Ett annat problem är att många utbildar sig till överskottsyrken samtidigt som arbetsmarknaden inte efterfrågar allt för många. är behövs en god information till personer som funderar på att söka utbildningar. Det är viktigt att vi upplyser om arbetsmarknadens efterfrågan och vart jobbchanserna är goda.

13 13 Näringsgrenar Stämningsläget inom alla branscher varierar och utvecklingen kommer skilja sig åt framöver. Bäst framtidstro är det inom den privata tjänstesektorn följt av byggbranschen. Sysselsättningen bedöms öka i båda dessa branscher. Inom den privata tjänstenäringen är det varierande stämning beroende på vilka branscher man väljer att tittar på. Industrin är fortsatt försiktig men anar en viss optimism gällande framtiden. Sysselsättningen förväntas minska något under året men nästa år kan den ta fart och öka. Den offentliga tjänstesektorn är varken optimistisk eller pessimistisk när det gäller kommande året. Sysselsättningen inom branschen förväntas ligga relativt stabil på samma nivåer. Inom jord- och skogsbruk är framtidstron väldigt försiktig och sysselsättningen förväntas vara relativt oförändrad. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn innehåller en rad olika mindre branscher och variationen av företag och yrken är stor. Näringsgrenen består bland annat av handel, hotell och restaurang, finansiella tjänster och transport. Mer om branscherna senare i avsnittet. Privata tjänster är den största branschen och sysselsätter 37 procent av samtliga sysselsatta i länet. Det är något under riksgenomsnittet för branschen. Branschens storlek har ökat något både andelsmässigt och antalsmässigt mellan 2007 och Andel förvärvsarbetande inom privata tjänster per kommun i Örebro län Procent Lekeberg Laxå allsberg Degerfors ällefors Örebrolän Ljusnarsberg Örebro Källa: SCB Riket Kumla Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom privata tjänster, enligt RAMS I privata tjänster ingår handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. Askersund Karlskoga Nora Lindesberg

14 14 Andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn varierar även här beroende på vilken kommun som studeras. Örebro och allsberg har högst andel sysselsatta inom branschen där andelen uppgår till 43,2 respektive 39,9 procent. Kommunerna med lägst andel inom privata tjänstenäringen är Lindesberg och Ljusnarsberg där den uppgår till 21,2 respektive 22,2 procent. Privata tjänster upplever ökad efterfrågan Branschen har varit den sektor som drivit på den svenska sysselsättningen när andra branscher inte gått lika bra. Eftersom den privata tjänstesektorn är så pass bred så har utvecklingen varit varierande mellan branscherna som ingår inom näringsgrenen. Fler företag inom branschen har upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret än de som upplevt en minskad efterfrågan. Inför det kommandet halvåret anger 56 procent av företagen att de tror på en ökad efterfrågan och knappt 9 procent tror på en minskning. Sedan höstundersökningen 2012 har förväntningarna inom branschen ökat och stämningen blir allt bättre. Många grenar är beroende av hushållens vilja att konsumera och den förväntas vara god i år, vilket ger ett uppsving för exempelvis handeln. Förväntad efterfrågeutveckling inom privata tjänster under de kommande sex månaderna, Örebro län, våren 2007 våren Nettotal Örebro län Riket Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Arbetsförmedlingens prognos för den privata tjänstenäringen visar på en ökad sysselsättning både under 2014 och Efterfrågan på arbetskraft kommer öka och här finns många yrken

15 15 där personer utan erfarenhet eller särskild utbildning kan ta sig in på arbetsmarknaden. Prognoserna ser olika ut för respektive bransch inom den privata tjänstesektorn och detta presenteras närmare nedan. andel andelsnäringen i Örebro län utgör en relativt stor del av den totala sysselsättningen och här finns många ingångsjobb för ungdomar och andra som söker sitt första jobb. 7 Särskilt inom detaljhandeln finns många av dessa enklare jobb. andel är en bransch som påverkas väldigt mycket av hushållens vilja att konsumera. Enligt UI 8 visar både dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln på en positiv utveckling den senaste tiden. Något som ökar är e-handeln där kunderna köper sina varor på internet och får dessa levererade hem eller till ett uthämtningsställe. Denna handel konkurrerar med den traditionella butikshandeln men om den påverkar sysselsättningen negativt återstår att se framöver. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar har knappt 44 procent av företagen upplevt en ökad efterfrågan det senaste halvåret och knappt 13 procent angav att den minskat. åra intervjuundersökningar visar även på en god framtidstro inom handeln. Andelen företag inom branschen som tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret är 49 procent. Det var endast 15 procent som i intervjuundersökningarna angav att de trodde på en minskad efterfrågan. En bättre framtidstro kombinerat med god konsumtion från hushållen kommer innebära en ökad sysselsättning inom handeln. Även UI spår en tillväxt i hela detaljhandeln under otell och restaurang otell- och restaurangbranschen utgör en relativt liten del i länet men trots det är den, i likhet med handeln, viktig för ungdomar som kan hitta sitt första jobb här. 10 Även många andra som är nya på arbetsmarknaden kan hitta ingångsjobb inom branschen. Branschen är väldigt säsongsberoende och sommarmånaderna är tiden då det går som bäst. otell och restaurang är den bransch som har absolut högsta förväntningarna det kommande halvåret, där hela 76 procent av alla företag tror på en ökad efterfrågan. Antalet hotellnätter ökade under 2013 i jämförelse med 2012 och ökningen var 3 procent. Jämför vi januari till mars i år med samma period förra året har antalet hotellnätter minskat. Det var en minskning under januari och februari men en ökning i mars månad. Dock var det samma mönster om man jämför samma period för 2013 och Då hushållen förväntas gå bra framöver borde efterfrågan inom hotell och restaurang vara god vilket gör att prognosen är relativt positiv. 7 andel utgjorde 12,5 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2012) 8 andels utredningsinstitut 9 UI, detaljhandelsindex mars Branschen utgjorde 3,4 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2012)

16 16 Sysselsättningen inom branschen förväntas öka i år och trots krisåren vi har genomgått har branschen hela tiden haft en stigande sysselsättning. Transport Örebros geografiska läge utgör en stor fördel för transportbranschen då länet ligger mellan Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg. Utveckling pågår i länet för att göra Örebro mer attraktivt som logistikregion. Bland annat har projektet Truckstop startat i Örebro där diverse anläggningar och förnödenheter finns för lastbilsförare och deras ekipage. Det kommer behövas personal för att driva Truckstop vilket är positivt för arbetsmarknaden. Transportbranschen utgör knappt fem procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län och är således en relativt liten bransch. Inom branschen märks konjunkturella förändringar snabbt då efterfrågan från bland annat industri och bygg minskar, vilket leder till färre efterfrågade transporter. Transportnäringen möter även en kraftig konkurrens från utländska chaufförer och åkerier som kan pressa ned kostnaderna rejält i jämförelse med de svenska. Trots detta vittnar över hälften av företagen i vårens intervjuundersökning att efterfrågan har ökat det senaste halvåret. Knappt 47 procent av de tillfrågade företagen tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret och knappt 8 procent tror att den kommer minska. Framtidsutsikterna för branschen är mer optimistiska än i höstas och förra våren vilket talar för en uppgång i branschen, särskilt när byggsektorn och industrin börjar ta fart. Sysselsättningen inom transport förväntas öka något men än är företagen något försiktiga. Nästan 70 procent av företagen inom transport utnyttjar sina resurser fullt ut vilket tyder på att en ökad efterfrågan inom branschen kommer leda till fler rekryteringar för att klara uppdragen. Finansiell verksamhet och företagstjänster Branschen är väldigt bred och spänner över ett antal områden. är ingår allt från bemanningsföretag och konsultföretag till bank- och försäkringsverksamheter. Eftersom branschen har så pass stor variation i sin struktur är utvecklingen svårbeskriven om man vill ge en rättvisande bild. Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har endast 9 procent inom denna näringsgren upplevt en minskad efterfrågan det senaste halvåret. Samtidigt upplevde 53 procent en ökad efterfrågan. För det kommande halvåret är stämningsläget väldigt optimistiskt då 63 procent tror på en ökad efterfrågan medan 4 procent tror att den minskar. Sysselsättningen inom branschen förväntas öka framöver när konjunkturen går upp, då den visat samma mönster tidigare år.

17 17 Information och kommunikation Informations- och kommunikationsbranschen är relativt liten men har sedan 2010 växt och är en expansiv bransch. Allt fler företag efterfrågar tjänster som denna bransch kan leverera då det moderna högteknologiska samhället ställer allt högre krav. Optimismen inför framtiden är god inom branschen, då knappt 60 procent tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret. Det var bara 2 procent som angav en tro på minskad efterfrågan. Sysselsättningen inom branschen förväntas öka då efterfrågan på IT-tjänster blir allt större. Det är inom IT-sektorn man hittar de största rekryteringsproblemen. Arbetsgivarna har svårt att hitta personer med den utbildning och erfarenhet som behövs. Industri Industrin i Örebro län är en relativt stor bransch som omfattar knappt 18 procent av länets alla sysselsatta. Delar man upp branschen privat tjänstesektor (som upptar en väldigt stor andel) i mindre delbranscher så är industrin större än någon av dessa. Det innebär att industrin är en viktig näring för länet och vissa av arbetsgivarna är dessutom väldigt stora. Det medför att länet är konjunkturkänsligt och riskerar kraftiga konsekvenser när industrin går tungt. Sysselsättningsutvecklingen inom industrin har minskat sedan 2007 på grund av det ekonomiska klimat som råder i omvärlden och i Sverige. Industrins sysselsättningsandel i länet ligger något över riksgenomsnittet. Andel förvärvsarbetande inom industrin per kommun i Örebro län Procent 5 0 Lekeberg Laxå allsberg Degerfors ällefors Örebro län Ljusnarsberg Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom industrin, enligt RAMS Örebro Källa: SCB Riket Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg

18 18 Inom regionen varierar näringslivsstrukturen och vissa kommuner är mer industritunga än andra. Laxå är den kommun som karaktäriseras av en stor industrisektor som upptar nästan 45 procent av alla sysselsatta. Även Ljusnarsberg, Lindesberg och Degerfors är industritunga, med omkring en tredjedel sysselsatta inom industrin. Tittar vi i andra ändan i skalan hittar vi Örebro kommun med den lägsta andelen sysselsatta inom industrin. Den uppgår till knappt 10 procent. Tätt efter kommer Lekeberg där andelen sysselsatta inom industrin är drygt 10 procent. Försiktig optimism inom industrin Industrikonjunkturen har haft en långsam återhämtning de senaste åren och branschen andas en väldigt försiktig optimism när det gäller framtiden. Många mindre företag är beroende av utvecklingen hos stora aktörer inom länet. Branschen är även väldigt beroende av exporten till Europa och övriga världen, vilket gör att det fortfarande går trögt. Exporten förväntas dock öka något under 2014 för att ta fart under Detta ger utslag på industrin och en förbättring inom branschen kommer troligen under Enligt SCB:s industriproduktionsindex minskade industrins produktion marginellt mellan första kvartalet 2013 och första kvartalet I vårens intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen genomfört är förväntningarna på det kommande halvåret lägre än de var i höstas och förra våren. Det ska dock poängteras att förväntningarna är utifrån rådande läge och det behöver inte innebära att ekonomin förväntas gå sämre än tidigare. Länets industri är inte lika optimistisk som branschen i sin helhet på riksnivå. Det är en förändring eftersom förhållandet varit det motsatta en tid tillbaka. För kommande vinterhalvår (kommande 6-12 månader) är förväntningarna ungefär desamma och industrin förväntas gå fortsatt trögt. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för industrin visade i april en ökning efter minskning de två föregående månaderna. Exempelvis var planerna för produktion uppjusterade. 12 Dock kom negativa signaler i samma undersökning som gjordes en månad senare där industrin backade relativt mycket. Det var bland annat produktionsplanerna som justerades ned. 13 Förutom konjunkturella problem dras också stora delar av industrin med strukturella problem. Effektivisering och omställning av olika produktionsprocesser kommer att vara nödvändiga för många företags överlevnad. Med mer positiva tecken runt om i världen kommer det förhoppningsvis även att synas på den generella industrikonjunkturen i Sverige med ökad export av industriprodukter. 11 SCB, industriproduktionsindex mars Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern april Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern maj 2014

19 19 Förväntad efterfrågeutveckling inom industrin under de kommande sex månaderna, Örebro län, våren 2007 våren Nettotal Örebro län Riket Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Sysselsättningen inom branschen förväntas minska något under 2014 men eventuellt ta fart och öka något under slutet av året och under nästa år. I det läge som råder efterfrågas mestadels personal som har erfarenhet och hög kompetens. Industrin är även den bransch som står för den största andelen varslade under hela förra året och hittills i år. Även om sysselsättningen i branschen minskar så övergår många till att arbeta kvar där som konsulter, via bemanningsföretag. Detta är viktigt att ha i åtanke när statistiken över sysselsättningen granskas. Gruvverksamheten intensifieras i länets närhet Det finns stora möjligheter att gruvindustrin i bland annat Ludvika kommer öka ordentligt på grund av att tillstånd har givits för att bedriva brytning. Om verksamheten kommer igång på allvar har vi en ny aspekt att ta i beaktande. För att starta upp hela verksamheten och sedan driva den fullt ut krävs åtskilliga personalresurser, allt från anläggningsarbetare till lastbilsförare. Detta är något som kan få sysselsättningen att öka mer än förväntat och som vi bör ha i åtanke. Efterfrågan på diverse produkter och tjänster kan markant öka inom en kort tid om gruvbrytningen kommer igång. Gruvindustrin är en bransch där utvecklingen behöver följas under närmsta tiden.

20 20 Byggverksamhet Byggsektorn i länet har växt något sedan 2007 och upptar idag marginellt större andel av samtliga sysselsatta. Detta kan delvis förklaras av ROT-avdraget som utnyttjas av allt fler och detta gör att mindre byggföretag får fler uppdrag. Branschens storlek i länet är ungefär 7 procent av samtliga sysselsatta och det är i linje med genomsnittet i riket, därav syns ej två linjer i diagrammet. Andel förvärvsarbetande inom byggverksamhet per kommun i Örebro län Procent Örebro län Riket Lekeberg Laxå allsberg Degerfors ällefors Ljusnarsberg Örebro Källa: SCB Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom byggverksamhet, enligt RAMS Kumla Askersund Karlskoga Nora Lindesberg Det är variation på branschens sysselsättningsandel inom länet. Lekeberg och Nora är de kommuner som har störst andel sysselsatta inom byggverksamhet där den uppgår till 12,5 respektive 10,6 procent. Kommunerna med lägsta andelarna är Laxå och Karlskoga där den uppgick till 4,2 respektive 5,4 procent. Som synes är det stora skillnader men byggföretag jobbar inte sällan över något större områden och ett företag i Örebro kan utföra jobb i exempelvis Karlskoga. Bostadsbyggandet ökade förra året Bostadsbyggandet i Örebro län ökade väldigt mycket under 2013 jämfört med 2012 och hade även den högsta procentuella ökningen i hela riket. 14 id en jämförelse mellan 2013 och 2012 ökade antalet nybyggnationer av lägenheter med 450 procent. Från en påbörjad nybyggnation av 192 lägenheter under 2012 ökade det till under Det kan jämföras med grann- 14 SCB, statistik över nybyggnation av lägenheter 15 Siffrorna är preliminära för 2013

21 21 länen ärmland och ästmanland där bostadsbyggandet minskade under Det är både positivt för dem som söker boende och för byggbranschen som får mer uppdrag. Nybyggnadet av bostäder förväntas på riksnivå fortsätta att öka i år men mattas av något under Förväntad efterfrågeutveckling inom byggverksamhet under de kommande sex månaderna, Örebro län, våren 2007 våren Nettotal Örebro län Riket 2011 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Arbetsförmedlingens intervjuundersökning i vår visar signaler på en ökad optimism inom byggverksamheten både inom länet och i riket. Branschen är säsongsberoende och förväntningarna är oftast som högst inför sommarhalvåret. är är förväntningarna på det kommande halvåret dem högsta sen våren Företagen påstår att läget är bättre men processerna innan ett projekt sätts igång är långa och det tar således tid innan byggföretagen får påbörja sina jobb. Inför det kommande halvåret tror knappt 52 procent av de intervjuade arbetsgivarna i länet på en ökad efterfrågan. Endast 7 procent förväntar sig att efterfrågan kommer minska. Även Sveriges Byggindustrier spår en ökande aktivitet i år för byggbranschen, bland annat på grund av en ökad efterfrågan från hushållen samt en i år ökande nivå på anläggningsinvesteringar. Enligt intervjuundersökningen vi genomfört förväntas sysselsättningen inom byggbranschen öka något i år och även nästa år. Även senaste konjunkturbarometern från KI tyder på en förväntad sysselsättningsökning inom branschen Byggkonjunkturen februari 2014, Sveriges Byggindustrier 17 Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern maj 2014

22 22 Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn är en relativt stor bransch som sysselsätter många i länet. 18 erksamheterna inom branschen är varierande men de största verksamhetsområdena är vård, skola och omsorg. Inom vissa områden i den offentliga sektorn förändras sysselsättningsstorleken beroende på befolkningsstrukturen. Barnkullarnas storlek är ofta styrande över hur stora resurser som behöver läggas på exempelvis skolan. Andel förvärvsarbetande inom offentliga tjänster per kommun i Örebro län Procent Örebro län Riket 0 Lekeberg Laxå allsberg Degerfors ällefors Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom offentliga tjänster, enligt RAMS I offentliga tjänster ingår offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg, oavsett huvudman. Branschens storlek är varierande mellan kommunerna i länet men understiger inte 20 procent någonstans. Lekeberg är den kommun som har högst andel sysselsatta inom den offentliga tjänstesektorn där den uppgår till 39,5 procent, tätt följt av Örebro med 38,9 procent. Laxå och Askersund har den minsta andelen inom branschen där den uppgår till 22,2 respektive 25,8 procent av den totala sysselsättningen. Försiktigt stämningsläge inom den offentliga sektorn Ljusnarsberg Örebro Källa: SCB Kumla Den offentliga tjänstesektorn är inte lika konjunkturkänslig som många andra branscher men trots det påverkas den av lågkonjunkturer. Till största del finanseras den av skatteintäkter och fler arbetslösa leder till färre antal som betalar skatt. Det ger i sin tur lägre intäkter för den kommun som drabbas. Förra året blev ett relativt bra år för kommunerna i riket som helhet Askersund Karlskoga Nora Lindesberg 18 Branschen svarar för 35,8 procent av den totala sysselsättningen (16-64 år) i Örebro län (SCB, RAMS 2012).

23 23 enligt Sveriges kommuner och landsting. 19 Tittar vi i länet kan exempelvis Örebro kommun lyftas fram där 2013 blev ett bra år ekonomiskt sett. Årsredovisningen hade ett resultat som var bättre än det budgeterade. 20 I vårens intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen gjort med arbetsgivare inom den offentliga tjänstesektorn var stämningsläget något dämpat. Det framgick att knappt 19 procent trodde på en ökning av tjänsteproduktionen det kommande halvåret. Majoriteten av de tillfrågade arbetsgivarna, 73 procent, trodde på en oförändrad nivå. Sysselsättningen förväntas vara relativt oförändrad i år och under nästa år. Pensionsavgångarna inom den offentliga tjänstesektorn kommer till största del ersättas med nyrekryteringar. Detta är en utmaning då många inom branschen är äldre och kommer behöva ersättas framöver. Samtidigt uppgav 4 av 10 arbetsgivare att de hade rekryteringsproblem. En annan utmaning, för den kommunala sektorn, är förändringen bland barnkullarna. De yngre barnkullarna ökar i antal kommande år medan de äldre kullarna i gymnasiet kommer minska. Det kommer då ställa krav på omstruktureringar bland personal som jobbar inom den sektorn. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket är en liten bransch i länet och sysselsätter omkring 1,5 procent av samtliga sysselsatta. Många företag drivs av enskilda personer utan några anställda. Det är även en bransch som dras med svag lönsamhet och hög internationell konkurrens. Branschen visar bland de lägsta förväntningarna på de kommande sex månaderna enligt Arbetsförmedlingens undersökning. Dock har det skett en avsevärd förbättring av förväntningarna då en tredjedel av företagen tror på en ökad efterfrågan det kommande halvåret. Det kan jämföras med förra våren då en fjärdedel trodde på ökad efterfrågan. Enligt lantbruksbarometern 2014 anser 6 av 10 lantbrukare att lönsamheten är dålig eller mycket dålig, men framtidstron är något positiv. 21 Fler aktörer inom branschen tror dessutom på en högre lönsamhet framöver. Köttproducenter och mjölkbönder befinner sig i en särskilt utsatt situation. Bland köttproducenterna har den upplevda lönsamheten förändrats där nötköttsproducenterna har börjat se något ljust på tillvaron och framtiden medan fläskköttsproducenterna har upplevt en sämre lönsamhet. Skogsbruket är å sin sida starkt exportberoende och den vikande internationella konjunkturen har haft en starkt negativ effekt på den svenska skogsnäringen. 22 Även valutakursen, framförallt det relativa värdet på den amerikanska dollarn, är viktig för branschen. En relativt starkare krona gör svenska varor och produkter dyrare vilket får till följd att exporten hämmas. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket har trendmässigt minskat under flera årtionden. Ut- 19 Sveriges kommuner och landsting, Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi april Årsredovisning 2013, Örebro kommun 21 Lantbruksbarometern Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för mellan 11 och 13 procent (se alvarsson,. och Lundberg C. (2012), Skogsindustrin En faktasamling, Skogsindustrierna).

24 24 vecklingen går mot att verksamheten bedrivs i större enheter vilket kräver större anläggningar och större investeringar i maskiner och annan utrustning. Sysselsättningen förväntas dock vara relativt oförändrad inom jord- och skogsbruket under prognosperioden.

25 25 Befolkning och arbetskraft Befolkningen i Örebro län uppgick till drygt personer den 31 december Av dessa var i åldern år och antalet som var 65 år eller äldre uppgick till drygt Antalet utrikes födda i länet uppgick till knappt personer och det totala antalet ungdomar i åldern uppgick till drygt En åldrande befolkning i länet Befolkningsutvecklingen i Örebro län fram till år 2025 illustreras i diagrammet nedan. Befolkningen i Örebro län har ökat de senaste åren och kommer med nuvarande trend fortsätta att öka de kommande åren, bland annat genom ett positivt inflyttningsnetto. I länet har befolkningen årligen ökat med i genomsnitt personer mellan 2003 och Majoriteten av ökningen utgörs av utrikes födda vilket innebär att befolkningstillväxten skulle vara avsevärt mycket lägre utan dessa personer. Som exempel utgjorde utrikes födda 71 procent av befolkningsökningen mellan 2012 och De senaste åren har antalet födslar överstigit antalet dödsfall i länet och således bidragit positivt till befolkningsutvecklingen. Tittar vi över en tioårsperiod ( ) så ligger dock genomsnittet för antalet födda något lägre än antalet döda. Befolkningsutvecklingen, bland personer i arbetsför ålder, är den största faktorn över hur arbetskraften i länet utvecklas. Även om befolkningen ökar är det noterbart att den arbetsföra delen av befolkningen, det vill säga antalet personer i åldern år tenderar att minska. Fram till år 2025 beräknas antalet personer i arbetsför ålder i Örebro län minska med ca personer, samtidigt som den äldre befolkningen (80+) ökar med ca personer. I framtiden måste alltså färre arbetande försörja allt fler äldre. idare så kommer de rekryteringsproblem som vi ser idag inte att avta under överskådlig tid. Arbetsgivarna kommer att vara tvungna att rekrytera bland de grupper av sökande som finns. Det kommer även innebära högre belastning på vård och omsorg med en allt mer åldrande befolkning och det är en viktig aspekt att ta i beaktande vid analyser över arbetsmarknaden. 23 Befolkningsstatistiken, Statistiska Centralbyrån (SCB).

26 26 Befolkningsframskrivning för Örebro län till år År 2000 = index 100. Alla år Källa: SCB, RAMS (2011) Bland länets kommuner finns det kraftiga skillnader i den framtida befolkningsutvecklingen. I hälften av kommunerna kommer befolkningen öka mellan 2011 till 2025 medan den kommer att minska i de övriga. Det som dock är mest oroväckande är utvecklingen av den arbetsföra befolkningen, som nämndes ovan. Tio av tolv kommuner kommer få en minskning av befolkningen i åldern år. Kumla och Örebro är länets två kommuner som kommer få en ökande befolkning i arbetsför ålder. I många av kommunerna kommer samtidigt befolkningen som är 80 år och äldre öka kraftigt. Laxå kommun kan användas som ett exempel där problematiken är tydlig. Den arbetsföra befolkningen kommer minska med knappt 21 procent samtidigt som befolkningen i åldern 80 eller äldre kommer öka med 18 procent. Den mest extrema ökningen av den äldre befolkningen kommer enligt prognosen ske i Nora med hela 57 procent. Försörjningsbördan för den arbetande befolkningen kommer att öka kraftigt i kommuner som har detta mönster. Dessa kommuner står inför stora utmaningar som måste tas på allvar för att lösa framtida kompetensförsörjning. 24 Stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen I Örebro län är andelen av befolkningen som har eftergymnasial utbildning ca 30 procent, vilket kan jämföras med riket där andelen uppgår till 34 procent. Majoriteten, 49 procent (45 procent för riket), har en gymnasial utbildning och 19 procent (18 procent för riket) har endast 24 För nuvarande åldersfördelning bland befolkningen i länet som helhet, se bilaga 3

27 27 en förgymnasial utbildning. Örebro län har således en arbetskraft med lägre andel högutbildade än genomsnittet på riksnivå. 25 Utbildningsnivån bland invånarna skiljer sig åt mellan kommunerna i länet. Örebro kommun har den absolut högsta andelen personer med en eftergymnasial utbildning och uppgår till 38 procent av befolkningen. Detta kan jämföras med Ljusnarsbergs kommun som har den lägsta andelen med eftergymnasial utbildning, vilken uppgår till 16 procent. De kommuner med högst andel personer som endast har förgymnasial utbildning är Degerfors, allsbergs och Ljusnarsbergs kommun med 24, 24 respektive 23 procent. Att utbildningsnivåerna skiljer sig åt är inget konstigt då arbetsmarknaderna i kommunerna ser olika ut. Örebro kommun har dessutom ett relativt stort universitet, vilket sannolikt drar upp snittet där. id en jämförelse med två av grannlänen, ärmland och ästmanland, ligger Örebro län på motsvarande nivå med andel högutbildade. De två grannlänen hade en andel på 29 procent vardera. Utflödet till högskoleutbildningar i länet är intressant att titta närmare på när utbildningsnivåer analyseras. Statistik från 2012 visar att drygt 13 procent av 19-åringarna i länet hade påbörjat högskolestudier vid undersökningens tillfälle. 26 Andelen av 21-åringarna och 24-åringarna som hade påbörjat högskolestudier uppgick till 31 respektive 40 procent. id en jämförelse med det två tidigare jämförda grannlänen, ärmland och ästmanland, är det inga nämnvärda skillnader i andel som påbörjat högskoleutbildning. I alla åldersgrupper var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen bland män. På riksnivå var andelen som hade påbörjat högskolestudier, inom dessa tre åldersgrupper, 15, 34 respektive 44 procent. Länets utbildningsnivå och andelen ungdomar som påbörjar högskoleutbildningar släpar således efter riket som helhet. 25 Avser befolkningen år 26 Universitetskanslerämbetet, Stora regionala skillnader i andelen ungdomar som påbörjat högskoleutbildning, september 2013.

28 28 Utbildningsnivån i respektive kommun i Örebro län, hos befolkningen år. Kommun Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Lekeberg 20% 54% 25% Laxå 22% 59% 17% allsberg 24% 55% 19% Degerfors 24% 57% 18% ällefors 21% 58% 19% Ljusnarsberg 23% 58% 16% Örebro 17% 43% 38% Kumla 21% 54% 24% Askersund 21% 58% 20% Karlskoga 20% 55% 24% Nora 20% 53% 26% Lindesberg 22% 54% 22% Källa: SCB (2012) Stor andel står utanför arbetskraften Det finns en rad olika anledningar till varför vissa personer står utanför arbetskraften. De mer vanliga anledningarna är att man studerar eller är sjukskriven. Men sen finns det andra orsaker, så som att man har ålderspension, föräldrapenning eller inkomst från kapital. I Örebro ingår knappt personer i arbetskraften. 27 Av den totala befolkningen i åldern år ingår alltså knappt 80 procent i arbetskraften och drygt 20 procent står utanför. Det är således en betydande del som inte ingår i arbetskraften. En intressant aspekt är studiedeltagandet som nämndes ovan. Under höstterminen 2012 var det knappt personer, i åldern 16-64, som deltog i någon form av studier. 28 Därför är den andel som inte står till arbetsmarknadens förfogande inte särskilt oroväckande, men fortfarande värd att belysa. När många studerar, och då särskilt långtidsstuderar, minskar arbetskraftsdeltagandet. Att kunna korta ner studietiderna och snabbare få ut personer på arbetsmarknaden skulle öka arbetskraftsdeltagandet. Ser vi till utvecklingen av andelen som är i arbetskraften i länet, så är den i princip på samma nivå som året innan finanskrisen. Pendlingen in och ut från länet Den geografiska rörligheten inom och utanför regionen underlättas med bättre förbindelser och det blir allt vanligare att arbeta på en annan ort än bostadsorten. In- och utpendlingen i länet har ökat mellan 2004 till 2012, vilket visar på behovet av bra förbindelser. Det ger även upphov till en förändrad (läs större) arbetsmarknad då arbetskraften kan söka sig till andra 27 SCB, AKU (2014, kvartal 1) 28 Gymnasie-, högskole- eller komvuxutbildning samt övriga studerande.