Ny översiktsplan för Stockholm

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING TEKNIK- OCH KOMMUNIKAT ION SID 1 (6) SDN Handläggare: Gunnar Hedman E-post: bromma@bromma.stockholm.se Till Bromma stadsdelsnämnd Ny översiktsplan för Stockholm Remissyt t rande Förslag till beslut Nämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på stadsbyggnadskontorets inbjudan till samråd om ny översiktsplan för Stockholm. Omedelbar justering Bitte Davidsson stadsdelsdirektör Annica Lagerqvist verksamhetsområdeschef Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har tagit fram ett underlag till ny översiktsplan som remitterats till samtliga stadsdelsnämnder. Översiktsplanen är, enligt plan och bygglagen, kommunens instrument för en långsiktig lämplig mark och vattenanvändning samt bevarande och utveckling av bebyggelsen. Förvaltningen är i huvudsak positiv till översiktsplanens innehåll och intentioner. Med målet att Stockholms ska få en positiv framtida utveckling och en hållbar tillväxt har förvaltningen kommenterat vissa delar i planen och angett ett antal förslag där vi också tagit hänsyn till synpunkter som inkommit till förvaltningens kännedom. Postadress Box 206, Bromma Besöksadress: Tunnlandsvägen 95 tfn: , Fax , e-post: bromma@bromma.stockholm.se

2 SID 2 (6) Ärendets beredning Ärendet har utarbetats inom verksamhetsområde teknik- och kommunikation. Lokala handikapprådet och pensionärsrådet har getts tillfälle att yttra sig över remissen. Bakgrund Översiktsplanen är, enligt plan- och bygglagen, kommunens instrument för en långsiktigt lämplig mark- och vattenanvändning samt bevarande och utveckling av bebyggelsen. Planen ska hållas aktuell och när en ny översiktsplan tas fram ska kommunen samråda med länsstyrelsen, grannkommuner och övriga som bedöms ha väsentligt intresse av förslaget. Stockholms stads gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 1999 och förklarades i huvudsak vara aktuell våren Ett år senare fick stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda arbetet med en ny översiktsplan. Inriktningen för detta arbete fastställdes av stadsbyggnadsnämnden i januari I detta samrådsunderlag redovisas de viktigaste förutsättningarna för Stockholms översiktsplan med förslag till planeringsinriktningar under ett antal fokusområden (kap 1-2). I underlaget presenteras förslag till stadsbyggnadsstrategier för hållbar tillväxt (kap 3). Underlaget avslutas med en beskrivning av den fortsatta processen (kap 4). Till underlaget hör en plankarta visande den nuvarande användningen av mark- och vattenområden och som illustrerar den stadsbyggnadsstrategi som föreslås. En beskrivning av strategiska områden och samband redovisas som bilaga. Underlaget är framtaget av stadsbyggnadskontorets planavdelning i samarbete med andra förvaltningar och bolag i Stockholms stad. Arbetet leds av en stadsövergripande styrgrupp. Samrådet pågår mellan 10 november 2008 och 12 januari Synpunkter lämnas skriftligt och ska senast den 12 januari 2009 ha inkommit till Stockholms stadsbyggnadskontor. Bromma stadsdelsförvaltning har dock begärt och fått beviljad förlängd svarstid. Förvaltningens förslag Förvaltningen är i huvudsak positiv till översiktsplanens innehåll och intentioner. Med målet att Stockholms ska få en positiv framtida utveckling och en hållbar tillväxt har förvaltningen kommenterat vissa delar i planen och angett ett antal förslag där vi också tagit hänsyn till synpunkter som inkommit till förvaltningens kännedom.

3 SID 3 (6) 2.1 Stockholm som staden på vattnet sid 11 Brommas många och långa strandpartier är av stor betydelse för människors rekreation och välbefinnande. Fortfarande är dock vissa avsnitt stängda för allmänheten, alternativt har dålig tillgänglighet, varför vi finner det positivt att en strandinventering föreslås i planen som syftar till att åtgärda dessa brister. 2.3 En socialt sammanhållen och levande stad sid 16 Staden skall förutom att vara trygg och levande även vara tillgänglig för alla vilket bör framgå i såväl rubriken Trygg och levande stad värderas högt som i planeringsinriktningen. 2.5 Ett modernt transportsystem och hållbart resande sid 22 Genom Bromma löper flera hårt trafikerade vägar som utsätter de oskyddade trafikanterna för trafiksäkerhetsrisker vilket inte är förenlighet med regeringens nollvisionsmål. För en varaktig minskning av genomfartstrafiken och en trafiksäkrare miljö är det viktigt att projektet "Förbifart Stockholm" förverkligas. 2.7 Nya energilösningar och tekniska försörjningssystem sid 29 Med anledning av all den kritik som föreligger kring återvinningsstationernas skötsel, med åtföljande förfulning i stadsmiljön, bör fastighetsnära återvinning införas i större utsträckning. 2.8 En mångsidig stad för kultur och upplevelser sid 32 Om staden skall förbli en av världens vackraste städer är det angeläget att dess särart bevaras. Det unika för Bromma är trädgårdsstaden och smalhusområdena. Med undantag av områdena runt Bromma flygplats är Brommas stadsdelar, enligt översiktskartan, klassade som kulturhistoriskt värdefulla miljöer som även behandlas som stadsbyggnadskaraktärer i Stockholms byggnadsordning. Tre stadsdelar, Olovslund, Norra och Södra Ängby samt delar av Ålsten är dessutom klassade som område av riksintresse för kulturminnesvård. Mot denna bakgrund vill vi lyfta fram behovet av att stadsbyggnadskontoret ställer samma hårda krav på alla nya tillkommande bostadsprojekt såsom görs på tillbyggnader på befintliga hus. Nyskapande arkitektur, med avvikande formspråk, förläggs lämpligen till nya bostadsområden och inte i kulturhistoriskt värdefulla miljöer. I all stadens planering bör barnperspektivet vara i fokus och barnens kreativitet komma att beaktas och understödjas. 2.9 Miljö och hälsa i en tät storstad sid 34 Oberoende av om "Förbifart Stockholm" förverkligas eller inte så kommer Drottningholmsvägen, Ulvsundaleden och Bergslagsvägen ändå att vara trafikbelastade vägar i framtiden. Ur miljö- och säkerhetssynpunkt är

4 SID 4 (6) överdäckningar alternativt bergtunnellösningar att rekommendera vilket förutom att ge en bättre boendemiljö också skapar ökade förutsättningar för ny bebyggelse. I ett framtida arbete med ökad beredskap för klimatförändringar bör särskilt beaktas de översvämningar som kolonisterna vid Lillsjön riskerar att drabbas av. Det är angeläget att staden fortsätter att arbeta för att bullersanera störande miljöer och att säkerheten kring miljöfarliga transporter, som på sikt inte bör tillåtas i tättbefolkade område, förbättras. 3.2 Utveckla en levande stadsmiljö i hela Stockholm sid 40 Förvalta stadens kvaliteter samtidigt som Stockholm utvecklas Enligt byggnadsordningens allmänna förhållningssätt skall ny bebyggelse utformas med arkitektonisk och konstnärlig kvalitet och gestaltas så att den bidrar till staden med samma tydlighet, läsbarhet och uttryck för tiden som finns hos den äldre bebyggelsen. I förslaget till ny översiktsplan föreslås emellertid, med utgångspunkt i byggnadsordningen, att det ska vara möjligt att tillföra ny bebyggelse som medvetet skiljer sig från omgivande bebyggelse. Förvaltningen anser det dock angeläget att alla förändringar görs med utgångspunkt i stadsdelarnas karaktär och att de samspelar väl med dess förutsättningar. Att uppföra nya byggnader i medveten kontrast till omgivande bebyggelse kan inte anses bidra till stadens försköning och riskerar på sikt att radera dess unika karaktärsdrag. Stärk det lokala utvecklingsarbetet genom en långsiktig planering En väl genomförd kompletteringsbebyggelse kan såsom föreslås i texten ge förutsättningar till förbättringar av den offentliga miljön. Det är då angeläget att det tillförs positiva kvaliteter till stadsbilden och människors trivsel och inte endast sker förbättringar i form av upprustning av trappor och parkvägar mm. Skapa attraktiva offentliga miljöer i hela staden Många delar av ytterstaden har kraftigt förtätats, såsom ex Alvik, Traneberg och Blackeberg vilket, i lika hög grad som innerstaden, medför ett högt besökstryck och slitage på de offentliga platserna och där en hög kvalitet på drift och underhåll sålunda har en strategisk betydelse. Förvaltningen vill samtidigt påpeka att Brommaborna, enligt Stockholms stads nyligen gjorda trygghetsmätning, inte upplever sin stadsdel som mer ödslig eller otrygg än de boende i innerstaden. 3.3 Förstärk strategiska samband i staden och regionen sid 42 Planera för nya kommunikationsstråk i södra och västra Stockholm För att erhålla en varaktig minskning av genomfartstrafiken och en trafiksäkrare miljö i Bromma är det viktigt att projektet "Förbifart

5 SID 5 (6) Stockholm" förverkligas. Om denna förbindelse kommer till stånd är det, enligt förvaltningens uppfattning, inte nödvändigt att anlägga ett nytt spår eller huvudväg mellan Hägersten och Ulvsunda så som är föreslaget i den bifogade kartbilagan. Utöver Tvärbanan till Solna och Kista bör förutsättningarna för spårbunden trafik till Ekerö övervägas, som förutom reducerad genomfartstrafik leder till minskad infartsparkering utmed tunnelbanestationerna. 3.4 Satsa på attraktiva och mångsidiga tyngdpunkter sid 44 I Bromma är tre fokusområden Alvik, Brommaplan och Ulvsunda angivna på den bifogade kartbilagan. Alvik har med sitt kollektivtrafiknära och centrala läge goda förutsättningar att inrymma ytterligare service, arbetsplatser och bostäder. Gustavslundsvägen har emellertid redan idag en besvärande trafiksituation som förvärras med ny bebyggelse. För att Alvik ska kunna utvecklas till en central målpunkt måste trafik- och parkeringsfrågorna ges högsta prioritet och förslag tas fram som kan erbjuda fullgoda lösningar på problemen. För att underlätta för äldre, rörelsehindrade och verksamma i området bör möjligheterna för en gångbro över Drottningolmsvägen, med anslutning till Alviks östra tunnelbaneuppgång, komma att utredas. I takt med stadens expansion suddas gränserna mellan innerstad och ytterstad ut allt mer. I många delar av ytterstaden, där parkeringen är avgiftsfri i kombination med smala gator såsom är fallet i Alvik, leder detta till framkomlighetsproblem och en allt ökande brist på parkeringsplatser. I det fortsatta översiktsarbetet måste konsekvenserna för de kringboende belysas och hur denna brist skall kunna avhjälpas. Brommaplan är ett viktigt utvecklingsområde med stor framtida utvecklingspotential men som är i stort behov av upprustning och utveckling. Om ytor för bussterminalen kan frigöras skapas möjligheter för Brommaplan att bli det expansiva närings- och servicecentrum som dess goda läge motiverar. Den komplexa situationen i cirkulationsplatsen, med flera stora gator som möts, leder ofta till långa köer medförande att många bilister tar genvägar genom intilliggande bostadsområden. För en fortsatt positiv utveckling av Brommaplan bör en helhetslösning tas fram för området som också löser problemen med genomfartstrafik och bristen på parkeringsplatser. Förvaltningen vill även påpeka vikten av att den i oktober 1998 lagakraftvunna detaljplanen för Brommaplans trafikplats genomförs vilket kommer att förbättra

6 SID 6 (6) framkomligheten, säkerheten och miljön för gående, cyklister och bilister och bl. a innebär att en gångtunnel byggs under Drottningholmsvägen. Brommaplans T-banestation har idag en mycket stor trafikantgenomströmning med en entré som ofta är överfylld av passagerare varför en ny entré bör anläggas i dess östra del. 3.5 Fortsätt att stärka den centrala staden sid 46 Om en tät och mångsidig stad ska kunna utvecklas i Stockholms närförorter behöver en övergripande parkeringspolicy tas fram som bl.a. tar fasta på följande frågor: I tättbebyggda områden i Bromma t.ex. Alvik, Traneberg, Abrahamsberg och Åkeslund, som inte nämnvärt avviker från innerstadens bebyggelsestruktur, finns dubbelsidig parkering. Ytterstadens parkeringsregler enligt den s.k. Pyttregeln, innebär emellertid att endast en sida av gatan snöröjs medan andra sidan fyller funktion som snöupplag. Skall dubbelsidig parkering tillåtas i Brommas flerbostadsområden bör samma tillämpning för snöbortforsling gälla som i innerstaden. Trädgårdsstadens villaområden, med i många fall krokiga och trånga gator, har i huvudsak oreglerad 7-dagars parkering, vilket medför stora bekymmer för att på ett effektivt sätt kunna utföra städning och snöröjning. Att parkera bilen nära tunnelbanan och fortsätta på räls till jobbet i stan är ett sätt att slippa bilköerna. Undersökningar visar att antalet personer som infartsparkerar har fördubblats de senaste tio åren. Problemet är allmänt längs tunnelbanelinjens stationer men förekommer i särskilt hög grad vid de stora kollektivtrafikpunkterna Alvik och Brommaplan. Vid Alvik kommer problemen ytterligare att förvärras med den nu planerade förlängningen av tvärbanan. Möjligheterna att inrätta infartsparkering och boendeparkering bör därför utredas samt om det är rimligt att besökare till Bromma parkerar avgiftsfritt medan besökare i innerstaden tvingas att betala. Bilagor Stadsbyggnadskontorets remiss