Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900)

Transkript

1 RAPPORT 2016:31 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Slutrapport

2

3 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Slutrapport

4 Titel: Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Slutrapport Rapportnummer: 2016:31 Utgivare:, december, 2016 Upplaga: 1 Tryck: internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: PBL kompetens, tillämpning, plan- och bygglagen, slutrapport, genomförande, nätverk, informationsinsatser, stöd till nationella utvecklingsprojekt, PBL-utbildning, webbutbildningar, PBL-nätverk Diarienummer: /2014 Rapporten kan beställas från. Webbplats: E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: Postadress:, Box 534, Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på s webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

5 Förord Slutrapporten är en sammanställning och redovisning av hur arbetet med regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring planoch bygglagen (2010:900) har bedrivits. Uppdraget består av tre delar; stöd till nationella utvecklingsprojekt, PBL-utbildning för förtroendevalda politiker och anställda på kommuner och länsstyrelser samt PBLnätverk. Regeringsuppdraget har delrapporterats två gånger tidigare, 2014 och Rapporten är sammanställd av Madeleine Hjortsberg tillsammans med Anna-Karin Boulliant, Lina Magnusson, Moa Rosvall, Maria Rundqvist och Viveka Zetterberg. Karlskrona december 2016 Janna Valik generaldirektör

6 Innehåll Sammanfattning och slutsatser... 5 Slutsatser av kompetenssatsningen... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Myndighetssamverkan med SKL, lantmäteriet och länsstyrelserna... 7 Samverkan med andra uppdrag... 7 Kommunikation... 8 Delrapporter, bilagor och underlag... 8 Del 1 Stöd till nationella utvecklingsprojekt... 9 Uppdraget... 9 Genomförande... 9 De nationella utvecklingsprojekten Analys av projektens resultat Spridning av erfarenheter och resultat från projekten Del 2 PBL-utbildning Genomförande Del 3 PBL-nätverk Uppdraget Genomförande Årlig nätverksträff Medverkan på övriga konferenser Bilaga 1 Uppdraget Bilaga 2 Nationella utvecklingsprojekt

7 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 5 Sammanfattning och slutsatser fick i mars 2014 regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan-och bygglagen (2010:900). Kompetensinsatsen har pågått och genomförts i samverkan med länsstyrelsen, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Satsningen är en fortsättning på utredningen Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87). Målet med kompetenssatsningen är att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen. Uppdraget består av tre delar: stöd till nationella utvecklingsprojekt PBL-utbildning PBL-nätverk. Slutsatser av kompetenssatsningen Syftet med regeringsuppdraget är att hitta former för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av plan- och bygglagen (PBL). De insatser som gjort kan ses som komplement till varandra och skapar förutsättningar för en ökad kompetens kring PBL. Det är ännu för tidigt att mäta effekterna av kompetenssatsningen. På längre sikt kan effekterna av satsningen följas upp med hjälp av den årliga plan- och byggenkät som skickar ut till kommuner och länsstyrelser. Nationella utvecklingsprojekt ger positiva effekter för deltagarna De nationella utvecklingsprojekten har genererat en rad positiva effekter för dem som har deltagit. Projektdeltagarna anser bland annat att de har fått ökade kunskaper och insikter om plan- och bygglagen samt att de har utvecklats i sin yrkesroll. De nätverk och samarbetsformer som skapats mellan medverkande kommuner i de nationella utvecklingsprojekten har goda förutsättningar att bestå och vidareutvecklas. Nationella utvecklingsprojekt pekar på ytterligare vägledning De nationella utvecklingsprojekten bidrar till att identifiera olika områden inom PBL som och andra aktörer kan arbeta vidare med på olika sätt, exempelvis genom vägledning i form av texter på PBL kunskapsbanken, webbseminarier, webbutbildningar och filmer samt föreskrifter, allmänna råd och processbeskrivningar.

8 6 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Webbutbildningar är en bra form för kunskapsspridning Det webbaserade utbildningsformatet har tagits emot positivt av användarna. Formatet har en hög tillgänglighet, är geografiskt obundet och erbjuder alla tillämpare i landet en kompetenssatsning utan kostnad. Många upplever det som positivt att webbutbildningarna kan genomföras i grupp och att innehållet kan användas som diskussionsunderlag för hur den egna kommunen arbetar och tolkar plan- och bygglagen. Dock behöver satsa särskilt på att göra webbutbildningarna mer kända hos målgruppen. Webbutbildningar är ett bra komplement till s övriga vägledning Målgrupperna anser att innehållet i webbutbildningarna är ett bra komplement till s övriga vägledning, PBL kunskapsbanken och webbseminarier. Det efterfrågas dock bättre sökbarhet och sammanlänkning mellan verktygen. Nätverk för erfarenhetsutbyte och vägledning s PBL-konferenser och medverkan i nätverksmöten är efterfrågat av kommunerna. Som myndighet med nationellt vägledningsansvar ser möjligheten att utveckla mer strukturerade former för nätverksutbyte eller forum antingen i samverkan med länsstyrelserna och SKL eller i egen regi. Möjlighet till erfarenhetsutbyte är alltid uppskattat och utmaningen är att hitta former som kan utvecklas med kontinuitet och som fortsätter upplevas relevanta.

9 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 7 Inledning Bakgrund Hösten 2013 fick ett regeringsuppdrag att utreda behovet av kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Resultatet presenterades i rapporten Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan-och bygglagen (rapport 2014:3). Slutsatser från workshoppar, enkäter, djupintervjuer och referensgruppsmöten har utgjort underlag för detta regeringsuppdrag, till exempel inom vilka områden det behövdes utbildningsinsatser. fick i mars 2014 regeringsuppdraget Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900). Enligt uppdraget ska samverkan ske med länsstyrelserna, Lantmäteriet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Myndighetssamverkan med SKL, lantmäteriet och länsstyrelserna I regeringsuppdraget har haft i uppdrag att samverka med SKL, Lantmäteriet och länsstyrelsen. Under avrapporterades projektet till en referenschefgrupp och därutöver till en beredningsgrupp på handläggarnivå. Komplexiteten i att nå målgrupper för kommuner och länsstyrelser har diskuterats och är viktiga erfarenheter för fortsatt kompetensverksamhet. Under 2016 strukturerades dessa båda grupper om och frågan blev en del i den större agendan för samverkansgruppen mellan de tre myndigheterna och SKL ledd av s generaldirektör. har fått in synpunkter på upplägg av kompetenssatsningen och inspel till ämnesområden för kompetensutveckling. har även deltagit på vissa av samverkansmyndigheternas nätverk. Lantmäteriet har genomfört ett webbseminarium om exploateringsavtal inom ramen för regeringsuppdraget. Samverkan med andra uppdrag Regeringsuppdraget har en tydlig koppling till PBL kunskapsbanken. PBL kunskapsbanken är s primära kanal för vägledning om plan- och bygglagen. De webbutbildningar som producerats i regeringsuppdraget utgör ett komplement till webbtexterna i PBL kunskapsbanken. Regeringsuppdraget har även flera beröringspunkter med regeringsuppdraget Plattform för hållbar stadsutveckling, som är gemensamt uppdrag

10 8 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) för de fem myndigheterna, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Trafikverket och Tillväxtverket. Uppdragen har delvis samma målgrupper och det har gett möjligheter att samverka kring informationsinsatser och externa arrangemang, vilket i sin tur kunnat ge olika yrkeskategorier nya, gemensamma nätverk och kontaktytor. Kommunikation Kompetenssatsningen har en bred målgrupp, med fokus tjänstemän på kommuner och länsstyrelser, och har valt att i första hand kommunicera genom digitala informationskanaler. Ett digitalt nyhetsbrev med information om s samlade vägledning om tillämpningen av plan- och bygglagen ges ut regelbundet, cirka 10 gånger per år. Nyhetsbrevet har prenumeranter. Förutom information om regeringsuppdraget innehåller nyhetsbrevet även information om webbseminarier och om uppdateringar och nyheter i den digitala handboken PBL kunskapsbanken. sprider också information om regeringsuppdraget genom nätverk och på konferenser. Delrapporter, bilagor och underlag Den här rapporten innehåller en redovisning av uppdraget och vilka resultat som har uppnåtts. I bilagor finns regeringsuppdraget samt en sammanställning av de 18 nationella utvecklingsprojekten. har lämnat delredovisningar för 2014 (Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 1) och 2015 (Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Delrapport 2). har utvärderat de produkter som utvecklats inom ramen för regeringsuppdraget genom bland annat analys av statistik, webbenkäter och djupintervjuer via externa konsulter.

11 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 9 Del 1 Stöd till nationella utvecklingsprojekt Uppdraget Enligt uppdraget (se bilaga 1) ska fördela bidrag till kommuner för att skapa nationella utvecklingsprojekt som syftar till att dela erfarenheter av praktisk tillämpning av plan- och bygglagen från olika delar av landet. ska inom ramen för uppdraget även analysera resultatet, sammanställa förbättringsförslag och idéer till effektiviseringar, dra slutsatser av projekten samt sprida erfarenheter och resultat genom vägledning och informationsinsatser. Genomförande har lämnat stöd till 18 projekt för att ta fram metoder och arbetssätt för en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL. Projekten har genomförts i samverkan mellan flera kommuner och i vissa fall också länsstyrelser. Totalt har cirka 80 kommuner medverkat i de 18 projekten. Till stödet finns förordning 1 och föreskrift 2. Stödet har kunnat lämnas för hela den beräknade kostnaden för genomförandet av utvecklingsprojektet, dock maximalt med kronor per medverkande kommun. Den totala stödsumman för är 12 miljoner kronor. Förutom de kriterier som finns i förordning och föreskrift har prioriterat ansökningar från olika delar av Sverige och där innehållet bedömdes kunna spridas nationellt och ha stor nytta för många. Stöd har inte betalas ut till ansökningar som innehöll utbildningar eller nätverk endast riktade till de sökande kommunerna. En extern konsult har utvärderat projektdeltagarnas erfarenheter av att medverka i ett nationellt utvecklingsprojekt. Där framkom det att arbetet har bidragit till det övergripande syftet att skapa en enhetlig tillämpning av PBL samt att projektdeltagarna har utvecklats i sin yrkesroll. 1 förordningen (2014:835) om stöd till nationella utvecklingsprojekt om tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900) 2 s föreskrifter (2014:4) om stöd till nationella projekt för utveckling av tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900)

12 10 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Totalt medverkar 80 kommuner i 18 nationella utvecklingsprojekt. Illustration:. De nationella utvecklingsprojekten Projektens slutrapporter visar på ett resultat som omfattar såväl generella som mer konkreta frågor. Av nedanstående matris över projekten framgår vilka ämnesområden som projekten faller inom samt de beröringspunkter som finns mellan projekten. I bilaga 2 finns en sammanfattning av projekten.

13 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 11 Analys av projektens resultat Projekten bidrar till att identifiera olika områden inom PBL som och andra aktörer kan arbeta vidare med på olika sätt, exempelvis genom vägledning (texter på PBL kunskapsbanken, webbseminarier, webbutbildningar och filmer), föreskrifter, processbeskrivningar och allmänna råd.

14 12 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Inom följande områden finns viktiga slutsatser som kan bidra till att uppnå regeringsuppdragets syfte kring en enhetlig och effektiv tillämpning av PBL: samverkan och samarbetsformer handläggarstöd information och kommunikation bygglovsbefriade åtgärder motiv till planbestämmelser. Samverkan och samarbetsformer Projekten tycks eniga om vikten av samarbete som hjälpmedel för en effektiv och enhetlig tillämpning av PBL. Det finns flera exempel på samarbete som är förvaltningsövergripande, men också mellan olika aktörer. Projekten visar också på ett ökat behov av att hitta tydliga och enhetliga arbetssätt och rutiner för den interna processen. Detta hänger troligen samman med den personalomsättning som av olika anledningar förekommer i stort i alla kommuner och som även beskrivs under rubriken Handläggarstöd. Att genomföra projekt i nätverk med andra har bidragit till såväl ökad kunskap som nya plattformar och nätverk för samverkan, vilket i sig upplevts som positivt. I de flesta fall begränsas samarbetet dock till de deltagande kommunerna och någon metod för hur samarbetsformerna skulle kunna spridas i övriga landet saknas. Förutom det samarbete som själva projekten inneburit redovisar projekten även några mer inriktade exempel: processbeskrivning för en effektiv och rättssäker hantering av lov- och tillsynsärenden beskrivning av samarbete kring arbetssätt verktyg (spel) för ökad insikt och samsyn vid förändringsarbete (digitalisering) kommunövergripande resursuppbackning vid behov.

15 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 13 Handläggarstöd Många kommuner har resurs- och kompetensbrist beroende på generationsskifte många nyanställda med annan utbildningsbakgrund ökat behov av kompetens med anledning av ökat bostadsbyggande stor rörlighet på arbetsmarknaden. Ett annat problem som lyfts är att i övergångar mellan olika skeden i plan- och byggprocessen byts ofta handläggare. Detta ställer krav på en bredare kunskap hos handläggarna och en samsyn så att olika beslut och faktorer som styrt planarbetet i olika riktning kan följa med ett ärende från början till slut. Förutom, eller kanske med anledning av, en ökande resursbrist inom kommunernas tillsynsverksamhet uttrycks också ett behov av tydligare riktlinjer eller krav från lagstiftaren kring kommunerna när det gäller tillsyn. Ökad arkitektonisk kompetens i kommuner och hos andra aktörer efterfrågas för att på ett bra sätt kunna hantera gestaltningsfrågor i framförallt bygglovskedet men även under hela processen. Åtgärder som behövs är bland annat ökad utbildning och stöddokument för arkitekturpolicy/program. För att lösa behovet av erfarenhetsöverföring, en rättssäker tillämpning av lagen samt en effektivare handläggning redovisar projekten ett behov av handläggarstöd i form av mallar, checklistor, verktyg och riktlinjer men även processbeskrivningar. Flera projekt har tagit fram handläggarstöd som är tänkta att användas inom den egna organisationen men i flera fall även spridas till andra kommuner. Exempel på handläggarstöd som tagits fram är bland annat: rutinbeskrivningar och lathundar för lov- och tillsynsprocessen checklista för genomförande av behovsbedömning dokument som stöd och guidning vid förfrågningar/handläggning av bygglovbefriade åtgärder hanteringsrutiner för olovligt byggande, ovårdade tomter samt för ovårdade byggnader

16 14 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) checklista för hur rutiner för planhandläggning (även introduktion för nyanställda) kan upprättas processbeskrivning och mallar för hantering av ovårdade tomter och byggnader lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder mallar och rutinbeskrivningar som stärker och tydliggör kommunikation med exploatörer. Information och kommunikation En framgångsfaktor är, enligt några av projekten, en tydlig kommunikation mellan olika aktörer framför allt exploatörer och byggherrar. Kommunerna vill här kunna underlätta för aktörerna som deltar i byggprocessen att följa sitt ärende och ta del av förändringar. Ett exempel är att med hjälp av projektdatabaser skapa en tydlig och mer tillgänglig information kring varje ärende, vilket förutom att underlätta den interna hanteringen även medför snabbare och mer enhetlig information till olika aktörer, oavsett vem man frågar. Genom tydlig information, anpassad till mottagaren, ökar även kunskapen hos inblandade aktörer. Exempel på informationsinsatser eller metodbeskrivningar i projekten: lathund för vilka utformningsfrågor som bör diskuteras i ett tidigt skede vid bygglov informationsmaterial bygglovsbefriade åtgärder informationsmaterial beskrivning av samhällsbyggnadsprocessen. Bygglovbefriade åtgärder Kommunerna upplever en osäkerhet i hur bedömningen av bygglovbefriade åtgärder ska göras. Erfarenhet från tillämpning saknas och kommunerna tillämpar bestämmelserna olika, vilket skapar ytterligare osäkerhet. Flera av projekten berör problem som man upplever i samband med de nya reglerna. Exempel på infallsvinklar är bland annat: riktlinjer (information) och handläggarstöd för handläggning av bygglovsbefriade åtgärder gestaltningsfrågor svårigheter att hävda arkitektoniska värden som saknar stöd i planbestämmelser

17 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 15 erfarenhetsutbyte om gällande praktisk tillämpning av 9 kap 4 d PBL. Motiv till planbestämmelser Ett projekt redovisar ett konkret förslag som innebär att kommunen i planbeskrivningen motiverar de planbestämmelser som anges på plankartan. Ett genomförande av förslaget skulle medföra ett ökat krav på planhandläggare att tänka igenom planbestämmelserna, vilket på sikt skulle kunna minska antalet planbestämmelser som saknar stöd i PBL. Förslaget skulle även underlätta för bygglovshandläggare att snabbt hitta motiven till en planbestämmelse och därmed enklare kunna avgöra om en liten avvikelse kan tillåtas eller inte. Spridning av erfarenheter och resultat från projekten ska inom ramen för uppdraget även sprida erfarenheter och resultat genom vägledning och informationsinsatser. Samtliga projektrapporter finns samlade på s webbplats, Genom vägledning har detta påbörjats, till exempel via ett antal kortfilmer om bygglovsbefriade åtgärder som publicerades på PBL kunskapsbanken sommaren Projekten har gett indikationer på inom vilka områden som vägledning bör utvecklas framöver. och projekten själva har spridit erfarenheterna och projektens resultat vid flera konferenser, både på konferenser arrangerade av samt på konferenser som anordnas av andra aktörer. Spridning av resultatet på konferenser har spridit informationen om projekten främst på konferensen PBL-dagen den 27 september 2016, då 17 av projekten från scenen fick beskriva sin viktigaste slutsats. Projekten medverkade också med en utställning där det fanns möjlighet för konferensens deltagare att mingla

18 16 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) och ställa frågor till de medverkande i projekten. På PBL-dagen kunde deltagarna mingla och ställa frågor till de nationella utvecklingsprojekten. Foto: Hans Ekestang. På den nationella konferensen PBL och gestaltning 26 oktober 2016 medverkade det nationella utvecklingsprojektet God arkitektur inom ramen för PBL och föreläste om vad de studerat i sitt projekt. På den nationella konferensen Plattformsdagarna 7 8 december medverkade två av de nationella utvecklingsprojekten, BEST ( och EkoSystemTjänsterna) samt 5-Yeskommunernas riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder i så kallade kunskapsdialoger och speeddates. Projektens egen spridning Projekten har på eget initiativ deltagit i andra nätverksträffar, till exempel Sydlov, Föreningen Sveriges Bygglovgranskare och Byggnadsnämndssekreterare, Offentliga rummet, Position och Almedalsveckan. Många av de 18 projekten har också jobbat aktivt med spridningen av sitt projekt och kommer med största sannolikhet att fortsätta med det även framöver. Det kan vara att sprida resultatet inom egna nätverk samt inom den egna kommunen, till exempel redovisat resultatet för den lokala byggnadsnämnden. I några projekt hänvisar man till andra nationella utvecklingsprojekt och sprider på så vis även varandras material, till exempel Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder som i sin lathund hänvisar till 5-yeskommunernars riktlinjer för bygglovsbefriade åtgärder. Projekten har också anordnat föreläsningar, workshops, nätverksträffar och vernissage. Vissa projekt kommer att spridas via länsstyrelsen eller Sveriges kommuner och landsting.

19 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 17 Del 2 PBL-utbildning Uppdraget Enligt uppdraget (se bilaga 1) ska tillhandahålla en samordnad och systematisk introduktionsutbildning för nyanställd personal inom kommuner och länsstyrelser med ansvar för handläggning inom PBLområdet. Utbildningsmaterial för kommunala politiker om PBL och PBL:s möjligheter för den kommunala planeringen ska tas fram i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Genomförande har valt en digital strategi genom att utveckla webbaserade utbilningar där innehållet är kvalitetssäkrat med samma information till hela landet. utbildningspaket består av olika delar. Dels en utbildning riktat till tjänstemän inom kommun och länsstyrelser och dels en introduktion för förtroendevalda politiker kring hur plan- och bygglagen är uppbyggd och dess syfte. Webbutbildningar ger goda förutsättningar för en bred spridning av utbildningsmaterialet tack vare flexibiliteten för när, hur och var man kan ta del av utbildningen. Utbildningarna är kostnadsfria och användaren kan själv välja att logga in i utbildningsportalen eller att ta del av utbildningarna direkt i webbläsaren. Fördelen med att logga in är att systemet kommer ihåg var du var den senaste gången du besökte utbildningen och du får hjälp att sortera bland de olika modulerna. Ett undantag är introduktionen för förtroendevalda politiker som alltid kräver inloggning. Alla webbutbildningar är tillgängliga via s webbplats och PBL Kunskapsbanken Mottagarnas behov och utveckling av innehåll Webbutbildningarna har utformats av sakexperter i samarbete med en leverantör som är specialiserad på e-learning. Utbildningsmodulerna bygger på en blandning av fakta, exempel och övningar. Teman och ämnen har valts bland annat utifrån önskemål från målgrupperna vid förstudien 2013, Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan- och bygglagen (rapport 2014:3), i dialog med samverkanspartner och utifrån de aktuella frågor som löpande identifierar. har också skapat en användarpanel med representanter från målgrupperna, som har haft möjlighet att lämna synpunkter under arbetets gång.

20 18 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Reslutat från workshops i samband med Uppdrag att förbereda kompetenssatsning i plan-och bygglagen (rapport 2014:3). Där målgruppen fick peka ut vad de ansåg att en grundläggande utbildning borde handla om. Illustration: Karin Grönberg. Utbildningarna ska upplevas som intressanta och lärorika oavsett om de genomförs enskilt eller gemensamt med kolleger i grupp. Som komplement finns också ett material med powerpointbilder i pdf-format för att underlätta för diskussioner och situationsanpassning. Pdf-formatet kan också användas som underlag för uppläsning med hjälpverktyg för personer med till exempel synnedsättning. PBL-utbildning för anställda på kommuner och länsstyrelser Inom ramen för uppdraget har tagit fram webbutbildningar om PBL riktade till tjänstemän på kommuner och länsstyrelser som arbetar med plan- och bygglagen. De är även relevanta för andra målgrupper och konsulter inom plan- och byggsektorn. De första webbutbildningarna lanserades i december 2015, därefter har fler webbutbildningar tillkommit och kompletterats. Det samlade utbildningspaketet kommer att marknadsföras i början av kommer också att se över möjligheterna att förenkla inloggningsprocessen och tillgängligheten till utbildningarna. I slutet av 2015 genomfördes en uppföljning av webbutbildningarna. En extern konsult har via en webbenkät samlat in omdömen om innehåll, relevans och utformning. Många anger att innehållet är relevant, men fler pedagogiska övningar och filmer efterfrågas. Kunskapsnivån och detaljeringsnivån uppfattas ibland som för övergripande. har därför i sitt fortsatta arbete under 2016 dels utvecklat fler konkreta utbildningar till olika yrkesgrupper och dels vidareutvecklat de pedagogiska formerna att omfatta fler intresseväckande filmer och övningar. En uppföljning under 2016 bekräftade att målgrupperna enhälligt uppskattar format såväl som innehåll.

21 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 19 Att arbeta med PBL Att arbeta med PBL utgör den största delen av den samlade översikten över plan- och bygglagen och dess tillämpning och kan användas som introduktionsutbildning. Syftet med webbutbildningen är att alla som arbetar med plan- och bygglagen ska få en bättre förståelse för hela PBLsystemet och dess övergripande funktion för samhällsplanering och byggande. Utbildningen ger också en förståelse för de olika rollerna inom PBL-processen. Illustration från webbutbildningen Att arbeta med PBL. Illustration:. Att arbeta med PBL består av fyra delar: Lagen PBL Lagen PBL handlar om lagens innehåll, kopplingen till andra lagar samt det svenska regelsystemet och de juridiska aspekterna av PBL. PBL-systemet PBL-systemet fokuserar på de processer som finns runt PBL planering, genomförande och förvaltning. Den här delen innehåller exempel som illustrerar hur de olika delarna påverkar varandra samt en kort introduktion till översiktsplan, detaljplanering, lov, byggprocessen och tillsyn. Roller och ansvar I roller och ansvar beskrivs de olika aktörerna som arbetar med och deltar i de olika processerna runt PBL. Den innehåller även

22 20 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) en del som tydliggör skillnaden mellan politik och myndighetsutövning. Intressen och krav Intressen och krav handlar om PBL-systemets prövningar av mark- och vattenanvändning och krav på det som byggs. Här beskrivs hela kedjan från avvägningar mellan olika intressen fram till krav som ställs på den färdiga byggnaden. Inspelning av intervju med länsstyrelsen, en film som tillsammans med mycket annat finns i webbutbildningen Att arbeta med PBL. Fotograf: Fördjupningar i ämne och process I det samlade utbildningspaketet ingår också ett antal fördjupningar. Detta eftersom målgruppen har efterfrågat djupare detaljeringsgrad och fokus på vissa ämnen. Buller i PBL fördjupning i process Buller i PBL innehåller separata avsnitt som berör hur, på vilket sätt och när bullerfrågor hanteras i de olika delprocesserna i PBL. Ett av avsnitten riktar sig till alla yrkeskategorier och tar fasta på att visa på sambanden och tydliggöra hur processerna hänger ihop. Övriga avsnitt tar utgångspunkt i en av de fem delprocesserna och riktar sig i första hand till handläggare och tjänstemän som har en roll i respektive skede av PBLprocessen. Syftet är en god tillämpning av bullerfrågor i olika delprocesser utifrån en övergripande förståelse för vilka intressen och krav som rör

23 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 21 buller i PBL och hur materiella och formella regler samverkar. Buller är ett av de ämnen där efterfrågan på utbildning är stort. Buller i PBL består av sex delar: Buller i PBL - från översiktplan till tillsyn Buller i översiktsplanering Buller i detaljplanering Buller i bygglov Buller i byggprocessen Buller i PBL tillsyn i förvaltningsskedet. har tidigare (2015) utformat en utbildning om buller, Buller en översikt, som ger grundläggande kunskap om ljud och buller samt effekterna på vår hälsa och vårt välbefinnande. Ämnesfördjupningar EKS s konstruktionsregler som är en introduktion av de så kallade eurokoderna som är föreskrifter och allmänna råd för dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige. Huvudmannaskap och planbestämmelser fastighetsrättsliga frågor vid genomförande av detaljplan som ger förståelse för hur en detaljplan kan komma att förverkligas i praktiken. Planera för handel som ger kunskap om hur kommunerna med stöd av plan- och bygglagen kan planera för en långsiktigt hållbar handel. Utformningskrav och tekniska egenskapskrav lämplighet för sitt ändamål och tillgänglighet som förklarar vilka regler om lämplighet för sitt ändamål och om tillgänglighet som är utformningskrav respektive tekniska egenskapskrav. Ändring och ombyggnad som ger en vägledning kring de olika ändringssituationerna utifrån plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och s byggregler. Brandskydd i PBL ger grundläggande kunskaper om brandskydd enligt plan- och bygglagen med tillhörande tillämpningsregler från.

24 22 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Klimatanpassning i planeringen ger kunskaper om vad klimatanpassning innebär, exempel på metoder och underlag på hur kommuner med olika förutsättningar arbetar med frågan. Användaren kan själv välja att logga in på utbildningsportalen eller att gå direkt till webbutbildningarna. Hittills ( ) har 723 personer valt att skapa ett konto i portalen och genomfört en eller flera utbildningar och de har angett att de arbetar inom följande arbetsområden: Annat (37 procent) Byggprocess (19 procent) Byggprojektering (7 procent) Detaljplanering (19 procent) Fastighetsförvaltning (2 procent) Politiker (1 procent) Tillsyn (5 procent) Översiktsplanering (10 procent) Antalet användare som har valt att gå webbutbildningarna direkt utan att logga in är stycken. Introduktion i plan- och bygglagen för kommunala politiker Introduktionen består av fem utbildningsmoduler, där varje modul tar cirka 20 minuter att genomföra och är utformad för att kunna genomföras i grupp under ett nämndsammanträde. Den kan även genomföras individuellt. Som komplement finns ett powerpointmaterial med introduktionens innehåll. Introduktionen består av följande moduler: vad är PBL? översiktsplan detaljplan lov- och byggprocess byggnadsnämndens tillsyn. Introduktionen lanserades under våren 2015 och utvärderades senare under året med hjälp av en extern konsult. Resultatet visade att många har

25 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 23 svårt att hinna genomföra utbildningen i grupp, även om det är det mest eftersträvansvärda. De är överlag nöjda med distributionsform, innehållets relevans, avsnittsindelning och längd. Det är framför allt politiker i mindre kommuner som tagit del av introduktionen. 37 procent anger att de arbetar i en kommun med mindre än invånare, 49 procent anger att de arbetar i en kommun med mellan och invånare och 13 procent anger att de arbetar i en kommun med mer än invånare. Antalet inloggningar i portalen är stycken ( ). Under hösten 2016 har översatt introduktionen till engelska för att öka dess tillgänglighet. Startsidan för Introduktion i plan- och bygglagen för politiker.

26 24 Del 3 PBL-nätverk Uppdraget I regeringsuppdraget ingår att vidareutveckla det PBL-nätverk som bildades under Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87) samt anordna en så kallad nätverksträff per år för uppdragets målgrupp. Genomförande Stora delar av det nätverk som togs fram under Ny PBL på rätt sätt visade sig vara inaktuellt på grund av att personerna antingen bytt arbete eller har gått i pension. Enligt önskemål från länsstyrelsen, Lantmäteriet och SKL valde att inte starta något nytt nätverk, utan i stället utnyttja befintliga nätverk som fanns inom dessa myndigheter/organisationer. Regeringsuppdraget har därför fokuserat på att delta på länsstyrelsernas regionala träffar med sina kommuner. Totalt har inom regeringsuppdraget medverkat vid 18 tillfällen för regionala nätverksträffar under åren I en förlängning ser behov av en mer strukturerad samverkan med länsstyrelsen för nätverks- och vägledningsmöten i PBL. Detta för att tillgodose behov och önskemål på denna typ av kompetensutveckling i kommuner över hela landet på ett likvärdigt sätt.

27 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 25 s deltagande på länsstyrelsens träffar under regeringsuppdraget Illustration: Medverkan på regionala nätverksträffar 2016 Delregionala träffar för planerare, 10 november Munkedal, 11 november Mark, 17 november Karlsborg och 24 november Härryda Arrangör: Länsstyrelsen Västra Götaland Deltagare: Kommunala handläggare inom planfrågor samt nämndpolitiker i Västra Götalands län Medverkande: medverkade med sakkunniga inom plan- och genomförandefrågor samt med information om regeringsuppdraget.

28 26 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Forum för hållbar samhällsbyggnad, 24 november, Östersund Arrangör: Länsstyrelsen Jämtland Deltagare: Kommunala handläggare samt övriga aktörer inom planering i Jämtland Medverkande: medverkade med sakkunniga inom bostadsförsörjning samt information om regeringsuppdraget. Årlig nätverksträff Bordsdiskussioner på PBL-dagen den 27 september Fotograf: Hans Ekestang. PBL-dagen 27 september, Stockholm Konferensen, där 270 personer deltog, riktade sig till de som praktiskt arbetar med tillämpningen plan- och bygglagen på kommun eller länsstyrelse. Dagen innehöll kortare föreläsningar kopplade till vissa diskussionsfrågor. Det fanns under dagen även möjlighet till att nätverka med andra kollegor från kommuner runt om i Sverige, de nationella utvecklingsprojekten samt ett 20-tal sakexperter från. Förmiddagen webbsändes via s webbplats och kan därmed ses i efterhand. I utvärderingen av PBL-dagen visade det sig att målgruppen saknar denna typ av konferens, då 88 procent svarade att de vill ha årlig återkommande konferens.

29 Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) 27 Bordsdiskussioner sammanfattas vid varje bord på PBL-dagen 27 september Fotograf: Hans Ekestang års årliga nätverksträff anordnades tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten och 2015 års nätverksträff anordnades i samband med Plattformsdagarna. Medverkan på övriga konferenser 2016 PBL och gestaltning 27 oktober, Uppsala Arrangör:, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet och Ark- Des. Deltagare: Politiker, tjänstepersoner eller konsulter som arbetar med getaltning och plan- och byggfrågor. Medverkande: medverkade under dagen med information om regeringsuppdraget samt demonstrerade de webbutbildningar som har producerats inom regeringsuppdraget. Plattformsdagarna 7-8 december 2016, Malmö Arrangör:, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket Deltagare: Politiker, tjänstepersoner eller konsulter som arbetar med frågor som rör hållbar stadsutveckling. Medverkande: Två av regeringsuppdragets nationella utvecklingsprojekt, BEST och 5-Yeskommunerna medverkade under dagarna i sessioner/speeddates. medverkade även med information om regeringsuppdraget samt demonstrerade de webbutbildningar som har producerats inom regeringsuppdraget.

30

31 Regeringsbeslut IV: S2014/2439/PBB Socialdepartementet Box Karlskrona Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen (2010:900) Regeringens beslut ska genomföra kompetensinsatser för att nya plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL, ska få genomslag och för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av lagen. Kompetensinsatserna ska pågå och är en fortsättning av det arbete som har bedrivits av utredningen Ny PBL på rätt sätt (dir. 2010:55). Uppdraget består av följande delar: utveckling av tillämpningen av PBL, PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser samt vidareutveckling av nätverk av PBL-experter. Uppdragets olika delar beskrivs närmare under rubriken Närmare om uppdraget. Uppdraget ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Lantmäteriet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). får för uppdragets genomförande använda kronor under Av dessa ska kronor belasta utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, anslaget 1:5, anslagsposten 10 PBL kompetensinsatser kronor ska belasta utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik, anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling, anslagsposten 1 Bostadspol. utv. del till Kammarkollegiet. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet. Rekvisitionen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har och ska ske senast den 1 december Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 27 mars Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning över använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. ska inrätta ett kansli för genomförandet av kompetensinsatserna. Postadress Telefonväxel E-post: s.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

32 2 ska senast den 31 maj 2014 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa ett förslag till kansliets organisation och program för kompetensinsatserna, en plan för kompetensinsatsernas genomförande samt ett förslag till budget. I det fall att bedömer att den del av uppdraget som handlar om att fördela bidrag till kommuner för att skapa nationella utvecklingsprojekt behöver regleras i en förordning, så ska senast den 30 april 2014 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa ett förslag till förordning. ska senast den 31 januari 2015 respektive den 31 januari 2016 lämna delrapporter till Regeringskansliet (Socialdepartementet) om hur uppdraget fortskrider, vilka resultat som uppnåtts och eventuella förslag till förändringar i tidigare utarbetad plan och program. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 14 december Redovisningarna ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Bakgrund Nya PBL trädde i kraft den 2 maj För att underlätta införandet av lagen utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att organisera och genomföra utbildnings- och informationsinsatser (dir. 2010:55). Utredningen, som antog namnet Ny PBL på rätt sätt, påbörjade sitt arbete i maj 2010 och uppdraget slutredovisades i december 2012 i betänkandet Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87). Utredningens insatser riktade sig främst till kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, men även till företag och allmänhet. Utredningens grundläggande syfte var att bidra till en snabb, effektiv och rättssäker tillämpning av den nya lagen. Regeringen bedömer att syftet med utredningen och det mål som utredningen satte upp för sin verksamhet har uppnåtts genom de kompetenssatsningar som utredningen har genomfört. Utredningen har uppnått goda resultat med de metoder som använts, men tiden har varit alltför kort sedan lagen trädde i kraft för att se effekten av den nya lagen och insatserna. Det är därför viktigt att det görs fortsatta insatser för att upprätthålla och stärka kompetensen med syftet att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av den nya PBL och därmed bl.a. bidra till ett ökat bostadsbyggande. De kompetensinsatser som ges i uppdrag att genomföra ska även omfatta nya förändringar i PBL som träder i kraft under perioden

33 3 Närmare om uppdraget Uppdraget består av följande delar. Utveckling av tillämpningen av PBL nationella utvecklingsprojekt En förutsättning för förenklingar och en enhetlig tillämpning är att det utvecklas metoder och arbetssätt som baseras på den praktiska tillämpningen i kommuner och på länsstyrelser. får i uppdrag att fördela bidrag till kommuner för att skapa nationella utvecklingsprojekt som syftar till att dela erfarenheter av praktisk tillämpning från olika delar av landet. I s uppdrag ingår att ta emot förslag till projekt, utvärdera och fördela bidrag till kommuner. Länsstyrelsens kompetens bör tas tillvara i projekten och andra aktörer bör bjudas in till medverkan. ska inom ramen för uppdraget även analysera resultatet, sammanställa förbättringsförslag och idéer till effektiviseringar, dra slutsatser av projekten samt sprida erfarenheter och resultat genom vägledning och informationsinsatser. PBL-utbildning för anställda i kommuner och på länsstyrelser Att handlägga plan- och byggärenden kräver, förutom grundläggande sakkunskaper och färdigheter, insikt och förståelse för roller och ansvarsfördelning inom PBL-systemet. får i uppdrag att tillhandahålla en samordnad och systematisk introduktionsutbildning för nyanställd personal inom kommuner och länsstyrelser med ansvar för handläggning inom PBL-området. Utbildningsmaterial för kommunala politiker om PBL och PBL:s möjligheter för den kommunala planeringen ska tas fram i samråd med SKL. PBL-nätverk Ett nationellt nätverk av PBL-experter skapades av utredningen Ny PBL på rätt sätt, som stöd i deras arbete med att föra ut den nya lagen. Regeringen anser att nätverket är en viktig resurs för fortsatt kvalitetssäkring av olika insatser för att främja en god tillämpning av PBL, för erfarenhetsutbyte samt för att på ett enhetligt sätt föra ut utbildnings- och informationsinsatser i kommuner. får i uppdrag att upprätthålla och vidareutveckla nätverket och samt att arrangera en årlig sammankomst med nätverket Forum PBL. Skälen för regeringens beslut Flera utredningar har genom åren pekat på att det huvudsakliga problemet med utdragna plan- och byggprocesser inte är bestämmelserna i PBL i sig utan tillämpningen av dessa bestämmelser. I betänkandet Ny PBL på rätt sätt (SOU 2012:87) framhåller utredningen Ny PBL på rätt sätt att uppdragets syfte och mål har uppnåtts genom de kompetensinsatser som utredningen har genomfört,

34 4 men att det behövs fortsatta kompetensinsatser för att främja en mer enhetlig och effektiv tillämpning av den nya PBL. Regeringen instämmer i utredningens slutsatser och ger i uppdrag att fortsätta den utbildningsinsats som utredningen genomfört. Övrigt Regeringen avser att avsätta kronor per år 2015 och 2016 för det fortsatta genomförandet av uppdraget. Medlen betalas ut under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. På regeringens vägnar Stefan Attefall Sara Benjamin Kopia till Kammarkollegiet Lantmäteriet Länsstyrelserna Sveriges Kommuner och Landsting

35 Bilaga 2 Nationella utvecklingsprojekt Nedan följer en kort beskrivning av de 18 projekt som beviljats stöd inom ramen för regeringsuppdraget. Mer detaljerad information, ansökningshandlingar samt slutrapporter finns publicerade på webbplats, 1. Identifiering och analys av de mest kritiska momenten i plan- och expolateringsprocessen Medverkande: Jönköpings kommun, Habo kommun och Nässjö kommun Beviljat belopp: kronor Vilka är de mest kritiska delarna som tar onödigt mycket tid och kan riskera att kunder hanteras olika i plan- och exploateringsprocessen? Projektet har identifierat och listat kritiska moment i plan- och exploateringsprocessen. Det handlar bland annat om övergången mellan olika skeden i planprocessen, att handläggare arbetar på olika sätt, vilka moment som tar lång tid samt erfarenhetsåterföring. 2. God arkitektur inom ramen för PBL Medverkande: Nacka kommun och Gävle kommun Beviljat belopp: kronor Hur arbetar kommunerna med gestaltningsfrågor och god arkitektur inom ramen för plan- och bygglagen? Projektet undersöker hur kommuner kan jobba med arkitektur och gestaltningsfrågor kopplade till bygglovsprövningen. Arbetet visar på vikten av att lyfta gestaltningsfrågorna till en högre nivå men att det bland bygglovhandläggarna råder en osäkerhet kring vilka krav som får ställas och hur det ska göras på bästa sätt, också utifrån ett serviceperspektiv. Enligt projektet är stödet i PBL för svagt och för vagt formulerat. Begreppen god form-, färg- och materialverkan, varsamhet, förvanskning och god helhetsverkan är abstrakta och lämnar för stort utrymme för tolkning. Slutsatserna i projektet innebär att kommunerna måste utveckla smartare stöddokument(arkitekturpolicys, översiktsplaner mm.) och detaljplaner för att främja god arkitektur. Även tillgången till arkitekturkompetens och tilltron till denna hos tjänstemän, politiker och byggherrar framhålls som en framgångsfaktor. 3. Gemensam tillsynsorganisation och samordning av tillsynsplaner inom PBL Medverkande: Trollhättans kommun, Uddevalla kommun, Vänersborgs kommuner med stöd av Länsstyrelsen Västra Götaland Beviljat belopp: kronor Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för att arbeta med tillsynsärenden i kommunerna? Projektet handlar om att samordna arbetet med tillsynsplanerna i de tre kommunerna samt att utreda hur en gemensam tillsynsorganisation kan organiseras. Projektet redogör för definitionen av begreppet tillsyn och beskriver hur framtagandet av en tillsynsplan kan gå till, övergripande men också kopplat

36 till särskilda tillsynsområden. För respektive område redogörs för innebörden, hänvisning till lagparagraf, omfattning, metod, krav etc. Projektets slutsatser innebär att ett likformigt arbetssätt med enhetlig tolkning av lagar och riktlinjer men med lokala skillnader skapar en högre trovärdighet gentemot exploatörer, företag och invånare. Detta tillsammans med en gemensam tillsynsorganisation kan minska närliggande kommuners dubbelarbete samt till viss del avhjälpa resurs- och kompetensbrist. 4. Tillämpning av 9:4d PBL samt tillgänglighetsfrågor i sammanhanget Medverkande: Danderyds kommun, Upplands Väsby kommun, Sigtuna kommun, Vaxholms stad och Lidingö stad Beviljat belopp: kronor Hur påverkar bygglovsbefriade åtgärder kulturmiljöer som kan anses särskilt skyddsvärda? Projektet diskuterar och jämför tolkning och tillämpning av 9 kap 4d PBL. Man anser att det behövs en uppdatering och aktualisering av de dokument som berör särskilt värdefulla objekt och miljöer för att förbättra tillämpningen av PBL i den aktuella frågan. För att hantera byggnader och bebyggelseområden som sannolikt är särskilt värdefulla men saknar skyddsbestämmelser i 8 kap 13 PBL i en detaljplan eller inte är utpekade i andra styrdokument ligger ansvaret hos kommunen att hitta en strategi för att trygga kulturmiljön i en hållbar panering. För att ta fram en sådan strategi, anpassad för en enskild kommun, krävs hög kompetens inom flera områden juridik, värdering av bebyggelse samt stor lokalkännedom om kommunens bebyggelse och landskapskaraktär. Projektet lyfter även problematiken i att skydda även mindre populär bebyggelse (exempelvis efterkrigstiden) men som ändå är värdefull ur ett kulturmiljöperspektiv. Detta undersöks med inriktning på undantag från bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kap 4 PBL. 5. Processkartläggning inom PBL-området Medverkande: Höganäs kommun, Ängelholms kommun och Bjuvs kommun Beviljat belopp: kronor Vad orsakar stress hos handläggare och problematik kring ärendehandering inom bygglov- och tillsynsområdet? Projektet tydliggör och kartlägger rutiner och processer inom bygglov- och tillsynsområdet. Med en tydligare beskrivning av delprocesser samt rutinbeskrivningar och lathundar kan alla aktörer utläsa sin roll samt bättre förstå varandras, vilket leder till en effektivare hantering av ärenden och bättre resursfördelning. Projektet analysera också vilka delar som behöver stärkas upp för att lyckas med en effektiv och rättssäker hantering av bygglovs- och tillsynsärenden. Samt se vilka övriga faktorer som skapar, driver fram och gör viktiga samband i verksamheten synliga, och skapar delaktighet i arbetet med ständiga förbättringar i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen. 6. Utveckling av behovsbedömning utifrån nya PBL Medverkande: Ekerö kommun, Upplands-Bro kommun och Järfälla kommun Beviljat belopp: kronor

37 När ska en miljöbedömning av ett planförslag göras och hur kan den bli en naturlig del i planprocessen? Projektet baseras på Naturvårdsverkets underlagsrapport, Miljöhänsyn i detaljplanering, till den fördjupande utvärdering av miljömålen från 2015 där Naturvårdsverket identifierade behovet av ett standariserat verktyg för behovsbedömning. Projektet tog avstamp i detta och en checklista som bygger på den senaste lagstiftningen har tagits och syftar till att underlätta arbetet med behovsbedömning av detaljplaner. Som komplement har även ett Excel verktyg tagits fram för att underlätta bedömningen. Verktyget är anpassat för kunna användas av fler kommuner och är fritt att använda och förändra. En av projektets viktigaste slutsatser är att alla miljöaspekter inte är lämpliga att hantera i en behovsbedömning eftersom denna i huvudsak ska användas för att avgöra om en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan YESkommunernas riktlinjer för bygglovbefriade åtgärder Medverkande: Lomma kommun, Burlövs kommun, Staffanstorps kommun, Svedala kommun och Kävlinge kommun samt länsstyrelsen Skåne Beviljat belopp: kronor Vad kan vara problematiskt med de bygglovsbefriade åtgärderna som införts i planoch bygglagens 9 kap 4 a e? En av anledningarna till projektets uppkomst var att problem kunde förutspås till följd av införandet av de bygglovsbefriade åtgärderna i plan- och bygglagen, inte minst då det saknas rättspraxis på området. Projektets inriktning och mål har varit att ta fram information och gemensamma riktlinjer för de bygglovsbefriade åtgärder som införts i plan- och bygglagens 9 kap 4 a e. Till följd av regionens förutsättningar samt kommunernas demografi och bebyggelsestruktur har införandet av nya bygglovsbefriade åtgärder bedömts få stort genomslag. I projektet lyfts vikten av att kommunerna samverkar kring tillämpningen av bygglagstiftningen. Projektet har resulterat i ett femtiotal problemformuleringar och utbredningsområden. Dessa har sammanställts och beskrivits i externt riktad information och riktlinjer samt i handläggarstöd. Handläggarstödet omfattar en utförlig diskussion kring konkreta frågeställningar, lagstöd, konsekvenser och problemområden. 8. Effektivare och tydligare förmedling av planbestämmelser Medverkande: Höörs kommun och Hörby kommun Beviljat belopp: kronor Vad innebär egentligen planbestämmelser som sätts i detaljplanen och vad får de för konsekvenser i bygglovet? Syftet har varit att undersöka möjligheterna för hur detaljplanebestämmelser kan förmedlas på ett tydligare sätt genom att öka samarbetet och samsynen mellan kommunernas planenheter och bygglovsenheter. Målet har varit att ta fram metoder och arbetssätt som ska minska tolkningsutrymmet i detaljplaner och därmed ge större möjlighet för att planerna genomförs enligt intentionerna. Detaljplaners syften och planbestämmelser ska tolkas likartat av de som handlägger detaljplaner, de som tolkar dem i bygglovs- och anmälningsärenden samt av de politiker som lämnar bygglovsbeslut. Projektet har sedan utmynnat i tre konkreta förslag på hur en tydligare och effektivare förmedling av planbestämmelser kan uppnås. Dessa tre förslag handlar om en matris som kan redogöra vilka effekter en kombination av planbestämmelser ger, syftets innebörd och hur det ska lyftas fram samt vikten av att motivera planbestämmelserna.