V8 - Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland
|
|
- Christian Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 V8 - Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland Slutrapport Dorotea Lycksele Malå Norsjö Sorsele Storuman Vilhelmina Åsele
2 innehåll Bakgrund 1 Syfte och mål 2 Organisation 3 Mötesformer 3 Arbetsgrupperna 4 - Registergruppen 4 - Kataloggruppen 4 - Regel- och informationsgruppen 4 - Mediegruppen 4 - Webbgruppen 5 Hela inlandets bibliotek 6 - En gemensam grafisk profil 6 - En gemensam bibliotekskatalog 6 - En gemensam webbplats 8 Effekter av projektet 10 Informationsspridning 11
3 Bakgrund Kommunbiblioteken har starka förutsättningar att ta en central och drivande roll i det lokala utvecklingsarbetet i kommunerna. I EU: s memorandum om det livslånga lärandet betonas betydelsen av att ha en utbildad befolkning. En nödvändig överlevnadsstrategi i ett framtida Europa är att höja utbildningsnivån och satsa på kompetenshöjande åtgärder. /---/ Vuxenstuderande som söker sig till det lokala folkbiblioteket ökar och allt fler har behov av kvalificerad informationssökning för att kunna fullfölja sina studier. Kraven på ett varierat mediebestånd, ett brett utbud av databaser och kunnig personal ökar. Förutsättningarna för biblioteken, i synnerhet i glesbygd, förändras. Så står att läsa i projektbeskrivningen för V8 bibliotekssamverkan i Västerbottens inland som skrevs Biblioteken i de deltagande kommunerna försökte i den mån det gick anpassa sig till de nya kraven och såg den nya tekniken som den stora möjligheten att bredda och utveckla servicen och tillgängligheten till invånarna. Västerbotten är ett till ytan stort län med till ytan stora kommuner. I glesbygd där avstånden är stora är teknik som medel att nå information den ojämförligt mest effektiva. Men inget av biblioteken hade haft särskilt stora möjligheter att hänga med i den tekniska utvecklingen och satsa på elektroniska resurser. Förutsättningarna för biblioteken såg väldigt olika ut vid den här tiden. Gemensamt var att man upplevde allt hårdare sparkrav och resurserna var knappa både vad gäller ekonomi och personal. Personalstyrkan i inlandet är liten, känslan av att vara underbemannade var stark på flera ställen. I stället för att växa och utvecklas i takt med samhället och tillgodose såväl nya som gamla kundgruppers behov var den största frågan för många att se till att kunna ha ett acceptabelt öppethållande. På ett bibliotek med två eller tre anställda kändes det omöjligt att bedriva verksamheten på ett bra sätt, utveckla den i takt med resten av samhället, och också täcka in alla olika kompetenser som behövs. De vuxenstuderande som studerar på distans vid någon högskola eller universitet hade börjat söka sig till sitt lokala bibliotek för sina studier. Den här gruppen ställde nya krav på personalens kompetens samt den litteratur och de resurser som fanns att tillgå hos biblioteken, något man oftast inte fick extra medel för att inskaffa. Men det fanns en stark vilja till förändring. V8-samarbetet kom till på bibliotekens egna initiativ det var en möjlighet att hinna ikapp och stärka sin ställning som en informationsresurs att räkna med för befolkningen i Västerbottens inland. Vid ett möte i januari 2004 med ansvariga vid inlandsbiblioteken och representanter från Länsbiblioteket i Västerbotten diskuterades frågor kring ett eventuellt samarbete mellan biblioteken i de åtta inlandskommunerna. Vid den tiden fanns redan samarbeten kring servrar mellan några av biblioteken, biblioteken i Dorotea, Åsele och Vilhelmina hade dessutom en delad bibliotekskatalog. Mötet var startskottet för den förstudie som resulterade i projektet V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland
4 Syfte och mål V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland är ett samarbetsprojekt som vill bidra till att öka medborgarnas möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter. Genom att samarbeta kan biblioteken tillhandahålla likvärdig service och tillgänglighet till information till alla, oavsett storlek eller läge på den egna kommunen. mellan biblioteken i Västerbottens åtta inlandskommuner. Strukturer och rutiner byggs upp och testas under projekttiden och hjälper till att forma det fortsatta samarbetet. Projektet syftar till att genom samverkan förbättra service, kvalitet och kompetens för bibliotekens användare och personal i Västerbotten inland. Projektet innebär att biblioteken i V8- kommunerna samarbetar i större utsträckning genom gemensam fortbildning, mediearbete, transporter osv. Man ställer dessutom sina bestånd till ömsesidigt förfogande, tillgängligt för alla invånare i Västerbottens inland. Det går att söka, reservera, låna och lämna tillbaka böcker och annat material från vilket kommunbibliotek som helst, och det går bra att låna i en kommun och lämna tillbaka i en annan. De kommuner som deltagit i projektet är Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Genom samordning av arbetssätt och resurser kan biblioteken också frigöra personal från vissa uppgifter som kan skötas mer centralt i samarbetet, ex. katalogisering, och istället ägna tid åt att utveckla verksamheten. Varför ska åtta personer på åtta olika bibliotek sitta och katalogisera samma böcker när tjänsten kan köpas in gemensamt eller skötas av färre personer tillsammans? Det handlar också om samordning av exempelvis elektroniska resurser, webbplatser och inköp. Dessutom skapar projektet förutsättningar för ett fortsatt samarbete - 2 -
5 Organisation Länsbiblioteket i Västerbotten har som projektägare haft det administrativa ansvaret för projektet. En projektledare har varit anställd 50% för att samordna arbetet. Projektet har under projekttiden fått ekonomiskt stöd från EU:s strukturfonder Mål1 Norra Norrland. De deltagande kommunerna har förutom egen ekonomisk insats bidragit med personella resurser. En styrgrupp fattar beslut rörande avgifter och budget inom biblioteksverksamheten i de i samarbetet ingående kommunerna. Gruppen består av de verksamhetsansvariga på kommunbiblioteken samt förvaltningschef eller motsvarande i varje deltagande kommun. Det finns också en operativ styrgrupp tillsatt av samtliga bibliotekschefer i de deltagande kommunerna. Den här gruppen fattar beslut rörande den gemensamma biblioteksverksamheten i de i samarbetet ingående kommunerna. För att genomföra det praktiska arbetet har arbetsgrupper bildats för särskilda ändamål, se separat avsnitt om deras arbete nedan. minska på restiden. Dessa former har fungerat bra, men skulle inte helt kunna ersätta att träffas fysiskt. Många idéer har kommit upp när man träffats ansikte mot ansikte och fått möjlighet att samtala fritt. Ett telefonmöte eller en videokonferens blir mer uppstyrt och strukturerat och visserligen ibland också mer effektivt och fokuserat men det ges inte samma utrymme till sidospår som kan ge mycket ibland. Dessutom har det naturligtvis varit viktigt för personalen att få träffa sina nya kollegor. Deltagarna i grupperna har också haft en väldigt tät telefon- och mailkontakt. Styrgruppen träffades i projektets inledning samt innan det avslutades. Den här gruppen kommer fortsättningsvis att ses vid behov, omkring 1 gång / år. Den operativa styrgruppen har haft möten omkring var 6 vecka. Det är möjligt att man inte kommer att ses lika ofta när projektperioden är slut och allt är mer självgående. Arbetsgrupperna har haft olika intensiva perioder och träffats vid behov, omkring 2-3 gånger per termin. Mötesformer Avstånden i inlandet gör att det går en hel dag för personalen för ett möte. Men förstås har det varit nödvändigt att ändå ses regelbundet, grupperna brukar träffas i Lycksele eftersom det ligger mest centrerat i inlandet så alla har fått resa ungefär lika långt. Man har också provat telefonmöten och videokonferens, för att Kråkans bo på Åsele bibliotek. Foto: Åsele bibliotek - 3 -
6 Arbetsgrupperna Allt eftersom projektet löpt har det bildats arbetsgrupper för särskilda ändamål. Fokus har legat på olika saker under olika perioder vilket medfört att grupperna arbetat olika intensivt och ibland ersatts av varandra. Det är den operativa styrgruppen som ansvarat för att tillsätta nya arbetsgrupper vid behov. I varje arbetsgrupp sitter representanter från mellan fyra och sex bibliotek. Eftersom personalstyrkan är liten på inlandsbiblioteken innebär det att samma personer ofta suttit med i flera olika grupper. Detta har ibland varit problematiskt ur tidssynpunkt, tidvis har det varit väldigt intensivt för personalen, men samtidigt positivt eftersom det inneburit att många har varit väldigt väl insatta i samarbetets olika delar. Registergruppen Registergruppen bildades i projektets början för att sätta upp strukturen för hur registren i det gemensamma biblioteksdatasystemet skulle se ut. Alla lokala inställningar behövde vara identiska för att systemet skulle fungera. Idag är gruppen vilande och uppstår vid behov. Kataloggruppen Att de deltagande biblioteken skulle slå ihop sina elektroniska kataloger var en av utgångspunkterna för hela projektet. Före sammanslagningen fanns en hel del beslut att ta ställning till kring katalogen hur vi ska hantera ämnesord, vad vi ska göra med tomma katalogposter och så vidare. För att diskutera sådana frågor tillsattes en kataloggrupp. Gruppen har också tagit fram gemensamma rutiner för hur den nya katalogen ska skötas för att förbli enhetlig. Regel- och informationsgruppen Inför sammanslagningen av katalogerna till ett gemensamt system så enades alla biblioteken om att ha gemensamma låneregler, det är viktigt att samma förutsättningar gäller för invånarna i alla deltagande kommuner. Då tillsattes en regelgrupp för att ta fram ett förslag till gemensamma låneregler och lånerutiner. Deras arbete började med en inventering av alla skillnader som fanns mellan biblioteken. Olika medietyper hade olika låneperioder, några bibliotek tog ut förseningsavgifter och så vidare. Alla sådana skillnader behövde man enas om för att inte bibliotekskunderna skulle möta olika förhållanden mellan V8- biblioteken. Foto: Vilhelmina folkbibliotek Informationsfoldrar med gemensamma låneregler. Idag fungerar arbetsgruppen också som en informationsgrupp man har ansvar för att gemensam information sprids till alla deltagande bibliotek och att uppdaterade regler finns tillgängliga överallt. Mediegruppen En gemensam bibliotekskatalog innebär ett större mediebestånd för alla bibliotek i V8-samarbetet och det kan finnas mycket att spara genom att samarbeta kring detta bestånd
7 Därför bildades mediegruppen, en grupp som har tagit fram en gemensam mediestrategi för V8-biblioteken. En gemensam mediestrategi för bibliotekssamarbetet syftar till att säkerställa en likvärdig tillgång till fysiskt och elektroniskt lagrad information, samt underlätta för respektive bibliotek i sitt arbete med det lokala beståndet. Man har genomfört en inventering av bibliotekens samlade resurser, såväl fysiska som elektroniska, och mediestrategin innehåller rekommendationer för hur dessa bör hanteras och visas för biblitekskunderna. man såg behov av en gemensam webbplats att hänvisa till. Man satte då upp en sida med information om samarbetet och vad som väntade de nya kunderna. Det tillsattes också en webbgrupp som ansvarar för webbplatsen och för utvecklingen av den. Arbetsgruppen diskuterar också frågor som rör en fortsatt utveckling av samarbete kring det gemensamma mediebeståndet; ett gemensamt basutbud av elektroniska tjänster, olika ansvarsområden, rutiner kring tidsskrifter och särskilt material såsom lokalsamlingar och så vidare. Foto: Länsbiblioteket i Västerbotten Kerstin Oskarsson framför Helmer Grundströmsamlingen i Dorotea. Webbgruppen När den nya gemensamma katalogen öppnades var det den första påtagliga förändringen för bibliotekens kunder. I samband med detta började samarbetet också marknadsföras i kommunerna, och - 5 -
8 Hela inlandets bibliotek Inlandsborna har fått ett större och bättre bibliotek. Större eftersom man nu har tillgång till åtta biblioteks innehåll, bättre eftersom servicenivån har höjts. Projektet har möjliggjort nya tjänster för varje bibliotek som annars inte hade kunnat erbjudas. En gemensam grafisk profil Redan i projektets inledande skede började man prata om en gemensam grafisk profil. Vid marknadsföring, i informationsmaterial och så vidare behövdes något som förenade biblioteken och illustrerade samarbetet för kunderna. Man beslöt sig för att ta fram en gemensam logga för V8- biblioteken. För att få hjälp med utformningen utlystes en tävling bland studenterna vid Designhögskolan i Umeå. Projektledaren bjöds in för att berätta om projektet, vad samarbetet mellan biblioteken innebar och hur en gemensam grafisk profil skulle användas. Intresset bland studenterna var stort, totalt kom 46 tävlingsbidrag från 17 studenter in. Slutligen kunde bibliotekspersonalen enas om en vinnare, V8-bibliotekens gemensamma grafiska profil är designad av Lisa Hultgren. V8-loggan är en mycket viktig symbol för samarbetet eftersom den visar att det finns en gemensam vision för biblioteken i de medverkande kommunerna. Den är en påminnelse om gemenskap för bibliotekens personal samtidigt som den signalerar något nytt för kunderna. Loggan har använts för marknadsföring i annonser, informationsmaterial, och på trycksaker såsom transportväskor, tygkassar, plastpåsar och affischer. V8-loggan finns i flera färger. Designad av Lisa Hultgren. Ett ytterligare steg mot en gemensam grafisk profil togs när biblioteken beslöt att ta fram ett gemensamt lånekort. Sedan bibliotekens kataloger slogs samman har bibliotekens befintliga lånekort fungerat i alla åtta kommuner, men ett gemensamt utseende på kortet gör det än tydligare för kunderna att biblioteken i inlandet samarbetar. V8-bibliotekens gemensamma lånekort. En gemensam bibliotekskatalog Bibliotekens elektroniska katalog är viktig för hur biblioteket uppfattas av användaren. Det är många gånger den vanligaste och mest frekventa kontakt biblioteksanvändaren har med biblioteket, via webben kan man själv få tillgång till katalogen för att söka och reservera material. Det är alltså viktigt att - 6 -
9 katalogen är lättillgänglig, användarvänlig och korrekt. Ett av målen med projektet V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland är att göra bibliotekens gemensamma elektroniska katalog till ett naturligt och effektivt verktyg för biblioteksanvändarnas kontakt med biblioteket och dess mediabestånd. Att skapa en elektronisk bibliotekskatalog som är enhetligt uppbyggd, användarvänlig och tillgänglig. Kommunbiblioteken i Västerbottens inland har sedan i december 2006 en gemensam elektronisk bibliotekskatalog som innehåller det totala mediabeståndet på biblioteken i hela Västerbottens inland. Knappt ett halvår senare genomfördes steg två. Då slogs de sex elektroniska bibliotekskatalogerna samman till en gemensam som innehåller det samlade mediabeståndet för alla bibliotek i Västerbottens inland. Kunden kan beställa böcker från en kommun och hämta och återlämna den i en annan. Det lånekort man hade fungerade nu i alla inlandskommuner. Den gemensamma katalogen ligger på en server som driftas och underhålls i Vilhelmina. Efter sammanslagningen har arbetet i katalogen fortsatt för att göra den så enhetlig som möjligt. Det fanns stora skillnader i de sex bibliotekskatalogerna och alla skillnader försvann inte i sammanslagningen utan resulterade i en hel del dubblettposter. En del tjänster har köpts för att på maskinell väg städa i den elektroniska katalogen. Det har också pågått också en manuell städning av anställda vid biblioteken. Extra resurser tillsattes för detta. I den gemensamma katalogen kan kunden själv reservera material från de olika biblioteken i samarbetet. Sammanslagningen genomfördes i flera steg. Dorotea, Vilhelmina och Åsele delade redan bibliotekskatalog så det var sex olika kataloger som skulle slås samman. Detta föregicks av att Sorsele bibliotek bytte biblioteksdatasystem från BookIT till Libra III, som skulle användas i den gemensamma katalogen. Konverteringen startade och det nya systemet i Sorsele öppnade Foto: Storumans kommunbibliotek Interiör från Storumans kommunbibliotek. För att bibehålla en enhetlig, användarvänlig och lättillgänglig bibliotekskatalog har en rad insatser genomförts i projektet. Katalogansvariga - 7 -
10 vid biblioteken har vid flera tillfällen träffats för att diskutera hur den gemensamma katalogen bör skötas. Man har dels träffats inom gruppen och dels tillsammans med kunniga inom området, exempelvis en representant från Umeåregionens bibliotekssamarbete samt leverantörer av tjänster för katalogarbete. V8-biblioteken har köpt tjänsten Bibliografisk service för att bibehålla katalogen uppdaterad och enhetlig, samt konverterat hela katalogens poster till Burk-poster som har en enhetlig standard. Med en gemensam bibliotekskatalog för hela inlandets befolkning kommer också ett större låntagarregister. För att hantera detta register har biblioteken köpt tjänsten Statens personadressregister (SPAR) som uppdaterar och hanterar person- och adressuppgifter. För väldigt många människor är det inte konstigt alls att i första hand använda sig av Internet när man söker information. Datorn och Internet är en del av vår vardag. Att möta den här stora användargruppen via deras eget medium, Internet, är självklart. Visst finns biblioteket som fysisk mötesplats och serviceinrättning kvar, men vi måste vidga våra yttre gränser avsevärt. Via den moderna tekniken kan vi nå grupper som av olika skäl normalt kanske aldrig skulle besöka biblioteket. Biblioteket på webben borde idag vara lika självklart som det fysiska biblioteket, inte minst i glesbygd där avstånden är långa och många har flera mil till sitt bibliotek. En skolklass besöker Sorsele bibliotek. Foto: Sorsele bibliotek Foto: Vilhelmina folkbibliotek Pärmar med underskrivna lånekortsförbindelser i Vilhelmina. En gemensam webbplats Ett annat mål med projektet V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland var en gemensam webbplats för att samla gemensamma elektroniska tjänster. När projektet startade var situationen på V8-bibliotekens webbar problematisk. Webbsidorna har underkastats en kommunprofil där man sällan syns på startsidan eller i huvudmenyn. Som besökare får man gissa sig till om biblioteket återfinns under rubriken Fritid, Kultur, Utbildning eller Leva och Bo. Inte alltid hade bibliotekets personal heller egen behörighet att gå in och ändra information på webbsidan. Istället tvingades man vända sig till någon överordnad eller IT-ansvarig som gjorde ändringarna för bibliotekets räkning. Aktuell information riskerade att bli inaktuell innan den nådde mottagaren, - 8 -
11 och webbsidans innehåll blev statiskt och föga lockande för besökare. På de håll där det fanns en webbsida där bibliotekets personal själva kunde ändra innehållet var personal- och tidsresurser inte tillräckliga för att man skulle kunna hålla sidan levande i den utsträckning man önskade. Det är ett omfattande arbete att hålla igång en levande webbplats på egen hand. Men med en gemensam webb kan biblioteken dela på ansvar och arbete. Sedan sammanslagningen av bibliotekens kataloger finns en gemensam ingång till alla åtta bibliotek som deltar i samarbetet på webbadressen: Webbplatsen innehåller bland annat kontaktinformation och öppettider, låneregler, information om gemensamma elektroniska resurser på biblioteken med mera. Den fungerar också som en samlad kanal in till bibliotekens egna lokala webbplatser. Arbetet med att utveckla V8-bibliotekens gemensamma webbplats pågår fortfarande, och en ny version kommer att släppas under våren Gemensam webb version
12 Effekter av projektet Syftet med projektet V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland var att genom samverkan förbättra service, kvalitet och kompetens för bibliotekens användare och personal, samt ge likvärdig service och tillgänglighet till information till invånarna i Västerbottens inland. Syftet har uppnåtts under projekttiden. Ytterligare positiva effekter väntas bli synliga allt eftersom samarbetet fortskrider. Projektet har inneburit förbättringar för bibliotekens kunder. Man har ett större bestånd med fler antal titlar att välja mellan. Beståndet är också bredare, man har nu enklare tillgång till exempelvis kurslitteratur även om det lokala biblioteket inte har en egen fysisk samling. Servicenivån har höjts på biblioteken i och med samarbetet, och framförallt så har den blivit mer likvärdig. Det är en grundläggande demokratiaspekt, mindre bibliotek kan nu på mer jämlika villkor erbjuda samma service som grannkommunerna eftersom man till stor del delar resurserna. Foto: Vilhelmina folkbibliotek En av de yngre kunderna på V8-biblioteken. Helt fantastiskt att vi kan reservera böcker via webben var vi än är säger kunderna som känner sig prioriterade och tycker det är ett klart lyft för sina lokala bibliotek. Det känns lite lyxigt med så många titlar som så enkelt går att få hem till sitt eget bibliotek. Ofta går det numera fortare att få det material man väntar på - boken syns bättre för kunden som kan reservera själv från andra bibliotek i samarbetet. Böckerna kan förstås vara utlånade så viss väntan kan visserligen fortfarande förekomma, men ofta finns ju nu fler exemplar att välja mellan. Personalen vid inlandsbiblioteken har blivit en stark grupp som jobbar tätt ihop och har mycket kontakt. En bibliotekarie i en av de deltagande kommunerna hade tidigare en kollega, idag har hon över femtio stycken. En större personalgrupp inger också en trygghet i arbetet. Man är en del i någonting större och man har stöd från fler håll. Som avslutning av projektet hölls ett seminarium för personalen vid biblioteken i de deltagande kommunerna. Vid seminariet gavs tillfälle till gruppdiskussioner för att tillsammans utvärdera projekttiden. Att träffas i hela personalgruppen är viktigt då det blir en arena för kompetensutveckling, förankring, problemlösning och trivsel. Möten över kommungränserna borgar för förbättrad service och hög kvalitet. Naturligtvis har biblioteken i och med projektet blivit starkare, såväl lokalt, regionalt som nationellt. V8-samarbetet är tidigt ute och en föregångare för flera andra bibliotekssamarbeten i Sverige och Norge
13 Informationsspridning Under projekttiden har information om samarbetet spridits regionalt, nationellt och också internationellt. Intresset har varit stort såväl från media som från bibliotekskollegor runt om i Sverige och i våra grannländer. Projektet presenterades vid en informationsdag om bibliotekssamarbeten i Östersund i oktober Projektet har presenterats vid följande möten, konferenser och mässor: Personalen vid biblioteket i Krokom besökte Vilhelmina folkbibliotek för information om projektet i juni Projektet har presenterats vid bibliotekschefsmöten i Norrbotten och i Västerbotten. Projektet presenterades vid möte med Informations- och lånecentralen i Umeå. Själv är bäste dräng? Konferens om delregional samverkan i Stockholm i april Konferensen anordnades av Länsbiblioteket i Västerbotten, Regionbibliotek Skåne, Regionbibliotek Västra Götaland samt Regionbibliotek Värmland, i samarbete med Svensk Biblioteksförening. Barents library conference Konferens på temat Bibliotek, framtid och möjligheter i norr i Kirkenäs/Vadsö, Norge i september Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september Projektet presenterades dels i Norr- och Västerbottens monter på mässan, samt på Svensk Biblioteksförenings scen. Projektet presenterades vid ett bibliotekschefsmöte i Bodö, Norge i oktober Lånedisken i Malå. Foto: Malå bibliotek
14 V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland har bedrivits mellan 2006 och Projektet är ett samarbete mellan biblioteken i Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Länsbiblioteket i Västerbotten har varit projektägare. Den här skriften innehåller resultat och erfarenheter från projektet. Slutrapporten är upprättad av projektledare Pia Brinkfeldt, Umeå, mars 2008 Projektet V8 Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland har fått stöd från EU:s strukturfonder Mål1 Norra Norrland.
Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"
Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum" (En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 2001/2002:4) Alla offentliga bibliotek i Värmland kan samverka Länsbiblioteket
Läs merSamgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek
Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)
Läs merGötabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06
Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,
Läs mer1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Läs merGemensam bibliotekswebb 2.0
2010-10-04 Sammanfattning SELMA-biblioteken går vidare i arbetet med att underlätta för länets invånare att se och utnyttja det samlade mediebeståndet. Fler och fler använder våra webbtjänster och nu satsar
Läs merBiblioteksplan Malå kommun
0 Biblioteksplan 2017-2019 Malå kommun Foto: Ricke.se 1 Inledning Kommuner och landsting ska enligt Bibliotekslagen (2013:801) anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen
Läs merSLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE. Inköp med Librisposter. Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:
SLUTRAPPORT - FÖRSTUDIE Inköp med Librisposter Postadress: Besöksadress: Tel: Fax: Epost: Org.nr: PlusGiro: Bankgiro: 2 (11) Lägesrapport Bakgrund Utgångspunkten i projektet var att förenkla och effektivisera
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merDigitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys
Digitala biblioteksplattformar och arbete med bibliotekswebben - en nulägesanalys Möjligheter, erfarenheter och strategier för utökat digitalt samarbete mellan biblioteken i Kalmar län Sammanställt av:
Läs merRapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008
Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merNationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek?
Nationell katalog Vad innebär ett Librissamarbete för Olofströms bibliotek? Kultur- och fritidsförvaltningen Ann-Charlotte Fandén Datum: 2014-07-16 2 (10) Innehållsförteckning Bakgrund s. 3 Folkbibliotekens
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
Läs merBiblioteksplan för Nordmalings kommun
Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2018 2020 Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Kulturchef Dokumentet gäller till och med 2018-2020 Diarienummer 2017-475-012 Uppföljning och tidplan Fastställt
Läs merLÄGESRAPPORT JUNI 2004
LÄGESRAPPORT JUNI 2004 Projektets syfte Citat ur projektansökan till Finansdepartementet: "Det är ett projekt där biblioteken genom ökad samverkan ska kunna tillhandahålla ett större utbud av boktitlar,
Läs merBiblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017
Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017 Inledning Enligt Bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun upprätta och anta en biblioteksplan för sin verksamhet på biblioteksområdet. Biblioteksplanen ska fastställas
Läs merBiblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:
Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning
Läs merBiblioteksplan 2014--2018
Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra
Läs merBiblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009
Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken
Läs merLibris för folkbiblioteken!
Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling
Läs merMedieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merSammanställning av enkäten
Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,
Läs merSvar på motion om gemensamt bibliotek
Avdelningen för främjande länskulturfunktioner TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: Handläggare: Torbjörn Neiman Svar på motion om gemensamt bibliotek Ärendebeskrivning Förvaltningens förslag till svar på motion
Läs merBiblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum
Sida 1 av 5 för Töreboda kommunbibliotek 2018 2020 Bakgrund Av Bibliotekslagen (2013:801) framgår att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet särskilt ska verka för det demokratiska samhällets utveckling
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merStäll ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24
2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat
Läs merAXIELL ARENA Det digitala biblioteket
AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans
Läs merDatum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige
Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...
Läs merDatum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016
Kulturnämnden Annelien van der Tang Eliasson Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 40 Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-14 Dnr 1502892 1 (5) Kulturnämnden Regionalt
Läs merFråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland Sesim - gemensam sökportal för biblioteken i södra Sverige Sesim en del av SIM-projektet SIM står för
Läs mer14=1 I NORRBOTTEN FÖR 14 KOMMUNER MED 1/4 MILJON MÄNNISKOR PÅ 1/4 AV SVERIGES YTA MED 4 SPRÅK
14=1 FÖR 14 KOMMUNER MED 1/4 MILJON MÄNNISKOR PÅ 1/4 AV SVERIGES YTA MED 4 SPRÅK I NORRBOTTEN En förstudie om utvidgat bibliotekssamarbete i Norrbotten Ulla Adolfsson och Helena Carlström på uppdrag av
Läs merBiblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade
Läs merProjektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland
Projektplan med kommunikationsplan för Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland Projektägare Genomförs i Projektets syfte Region Värmland/Kulturcentrum, Biblioteksutveckling i
Läs merBIBLIOTEKSPLAN. Åsele kommun
BIBLIOTEKSPLAN 2018-2021 Åsele kommun Alla kommuner ska enligt lag ha en. I den sammanfattas visioner, mål och strategier med kommunens biblioteksverksamheter. I Åsele kommun gäller en för de båda integrerade
Läs merSydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv
Innehåll Inledning... 2 Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv... 3 Biblioteken Skåne Sydost... 4 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 5 Mediesamverkan på Bibliotek Skåne Sydost... 5 Skönlitteratur
Läs merLansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg
Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merMedieplan för biblioteken i Uddevalla
Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Internationella biblioteket 2015 Denna VP gäller Internationella biblioteket i rollen som lånecentral och nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när
Läs merBiblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016
MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS
Läs merBIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merMedlemskap i Libris beslutsunderlag
Medlemskap i Libris beslutsunderlag Att bli medlem i Libris är ett förändringsarbete som kräver förberedelse några månader före övergång. Den görs delvis i samarbete med Libris. Alla götabiblioteken måste
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA
1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett
Läs merAnsökan om projektstöd
Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation
Läs merRegional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län
Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt
Läs merTill BIBSAM. Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport
A B C D E Länsbibliotek Lånecentral Stockholms stadsbibliotek Kulturförvaltningen Sid 1 (5) 2003-06-02 Till BIBSAM Indexering av skönlitteratur och barn- och ung- domslitteratur projektrapport BIBSAM beviljade
Läs merV8 - Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland
V8 - Bibliotekssamverkan i Västerbottens inland - bibliotekariernas upplevelser efter projektavslutet Åsa Hildingsson Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap,
Läs merregional biblioteksplan förkortad version
regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204
Läs merReserapport från New York, oktober 2015
Reserapport från New York, oktober 2015 Bakgrund Malmö Stadsbibliotek ingår i ett nationellt samarbete som arbetar med att skapa redaktionellt innehåll för barn i bibliotekens digitala kanaler. Till årsskiftet
Läs merEuropean Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org
IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling
Läs merBorås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan
Läs merSammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 27 april
1 (7) Sammanfattning av uppföljningsrapporter från delprojekten 27 april 1. Statusläge 1. Upphandling/Implementeringsgruppen -Ett inledande möte hölls med Bibliotekscentrum 28 mars. Tidplan för testuttag,
Läs merBiblioteksplan 2015-2016
Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser
Läs merSlutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur
Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med
Läs merBiblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010
1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka
Läs merPROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka
PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i
Läs merBiblioteksplan för Söderhamns kommun
Biblioteksplan för Söderhamns kommun 2019-2022 Kultur- och samhällsserviceförvaltningen 2(5) Söderhamns folkbibliotek består av huvudbiblioteket i Söderhamn samt biblioteksfilialerna i Bergvik, Ljusne
Läs merBilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13
Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund
Läs merBiblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun
Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten
Läs merTj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Läs merfolk- och skolbibliotek
folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön
Läs merGemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken
Gemensamt biblioteksdatasystem i Värmland? Bibliotek Värmland i praktiken - en förstudie 2006-03-30 Britt-Inger Fisk, Länsbiblioteket i Värmland Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2. Bakgrund och syfte
Läs merAnteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014
Anteckningar från möte med arbetsgruppen folkbibliotekens samarbete i Libris, Umeå 14 oktober 2014 Närvarande: Hilda Androls, Kungl. biblioteket Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral,
Läs merUtvärdering av samarbetet mellan biblioteken i Skåne Nordväst efter ett år av gemensam katalog
Utvärdering av samarbetet mellan biblioteken i Skåne Nordväst efter ett år av gemensam katalog Den 1 mars 2012 var startdatum för det senaste steget i samarbetet mellan elva kommunbibliotek i nordvästra
Läs merEnhetliga kommunwebbplatser
Enhetliga kommunwebbplatser en möjlighet? Inledningsvis Frågeställningar Kan enhetliga kommunwebbplatser utgöra en del i kommunwebbplatsernas utveckling? Är det dags att fokusera på användbarhet genom
Läs merProtokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Läs merBiblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017
för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet
Läs merMedlemsmöte 9 november
Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag
Läs merMediepolicy 2013-2014
Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker
Läs merSlutrapport Projekt INLAND
Slutrapport Projekt INLAND Norsjö, Malå, Lycksele och Vilhelmina är alla fyra mindre kommuner i Västerbottens inland. Samtliga kommuner har en överenskommelse om mottagande av flyktingar och på grund av
Läs mer2011-03-30. Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast
2011-03-30 Kulturrådsansökan 2011 - för dyslexiprojektet Allt genast Projektets syfte Syftet med projektet är att främja läsning med fokus på barn och ungdomar med dyslexi. Vi vill intensifiera informera,
Läs merTIDAHOLMS KOMMUN Kultur- och fritidsförvaltningen Tidaholms Bibliotek
Slutrapport från projektet Studiemäklaren KUN 65-2004 Bakgrund Projektet Studiemäklaren har bedrivits vid Tidaholms Stadsbibliotek i samverkan med folkbildningen och Kompetenscentrum i Tidaholm under perioden
Läs merBiblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall
Läs merBiblioteksplan. inklusive handlingsplan för skolbiblioteket. Övertorneå Kommun Barn- och utbildningsnämnden
Biblioteksplan inklusive handlingsplan för skolbiblioteket Övertorneå Kommun 2019-2021 Barn- och utbildningsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2019- 1 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2 2. Övertorneå kommuns
Läs merBIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek
BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek 2019-2021 LAGAR OCH RIKTLINJER Bibliotekslagen: 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning,
Läs merFördjupat samarbete. Rapport februari 2006. Ingalill Walander Olsson
Fördjupat samarbete Rapport februari 2006 Ingalill Walander Olsson 1 Bakgrund och syfte Länsbiblioteket i Värmland har under två och ett halvt år drivit projektet Bibliotek Värmland- med brukaren i centrum,
Läs merMedieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella
Läs merBiblioteksplan för Bengtsfors kommun
Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik
Läs merBiblioteksplan
2017-02-172017-02-17 Biblioteksplan 2015-2020 Antagen av Humanistiska nämnden 2015-04-29 Postadress Besöksadress Internet Telefon Telefax Bankgiro Org.nr 841 81 Ånge Torggatan 10 www.ange.se 0690-250 100
Läs merLÅNTAGARAVTAL under 18 år
LÅNTAGARAVTAL 1 (2) Biblioteket i Skara LÅNTAGARAVTAL under 18 år är ett samarbete med gemensamt biblioteksdatasystem och gemensamma låneregler för kommunerna Essunga, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara
Läs merBiblioteksplan Alingsås kommun
Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,
Läs merMall för slutrapport förprojektering
1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för
Läs merSkriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.
PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt
Läs merBiblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35
Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun
Läs merBiblioteksplan. Ydre kommun. Skolbiblioteksplan med handlingsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263
Biblioteksplan Ydre kommun 2015 2018 Skolbiblioteksplan med handlingsplan Antagen av Kommunfullmäktige 2015 02 23, Kf 2 Diarienummer 2014/00263 Biblioteksplan, Ydre kommunbibliotek 2015 2018 Bakgrund:
Läs merBiblioteksstrategi. Program Strategi Policy Riktlinje
Biblioteksstrategi Program Strategi Policy Riktlinje S i d a 2 Dokumentnamn: Biblioteksstrategi Berörd verksamhet: Kultur- och fritidsnämnden Fastställd av: Kultur- och fritidsnämnden 2018-12-05,, dnr
Läs merFinskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad
Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött
Läs merLidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och
Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden För att en kommun och dess invånare ska få möjligheten till en bra biblioteksverksamhet krävs det
Läs merLärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.
Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.
Läs merKulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.
Innehållsförteckning Trollhättans stads vision och grundläggande värderingar 3 Uppdrag 3 Styrdokument 3 Biblioteksverksamhetens vision och inriktningsområden 4-5 Stadsbibliotekets framtida utveckling 6
Läs merFuturum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation
Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt
Läs mer2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker
UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders
Läs merUppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid
Aseel Abbas informatör på SHK visar biblioteket för nyanlända. Foto: Nils Bergendahl Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid på ett meröppet bibliotek
Läs merBiblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig
Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058
Läs mer