Lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU
|
|
- Charlotta Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Barnskyddskommitténs förslag: Lag om stöd och skydd för barn och unga, LBU ( denna text skrevs våren 2010) Vad händer med utredningsförslagen nu? På departementet pågår, när detta skrivs i februari, en sammanställning av inkomna remisssvar. Någon proposition från regeringen förväntas inte under 2010, inga medel finns reserverade för detta. Det innebär att den regering som får väljarnas förtroende i höstens val då får ta ställning till en eventuell samlad proposition i barnskyddsfrågorna. Ett av utredningsförslagen kommer dock sannolikt att bli lag redan i höst. Frågan om huruvida barn i vissa sammanhang ska kunna höras utan vårdnadshavarnas samtycke eller närvaro har belysts i en tidigare utredning. Den gällde bland annat vilka nackdelar som kan uppkomma för ett barn vid gemensam vårdnad när vårdnadshavarna inte kan komma överens i frågor som rör barnet. I en lagrådsremiss Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn föreslås att det i socialtjänstens barnavårdsutredningar ska vara möjligt för utredaren att tala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma ska gälla i utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorgen om barnet, eller då ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti i år. text: Staffan Olsson
2 2 Under det senaste decenniet har en omfattande översyn skett av den lagstiftning som gäller skydd och stöd för barn och unga. Många tendenser i tiden har bidragit, inte minst frågan om familjehemsplacerade barns situation samt anmälningsplikten och socialtjänstens brister i de utredningar som gäller barn. Dessutom har barns svåra situation uppmärksammats åtskilliga gånger, till exempel ifråga om barnen Louise i Vetlanda och Bobby i Nässjö. I dessa fall ifrågasattes bland annat socialnämnders bristande utredningsrutiner och anmälningsplikt till varandra. Länsstyrelserna i landet granskade 2006/07 den sociala barn- och ungdomsvården och riktade stark kritik mot bland annat utredningsfrekvens och kvalitet. I Socionomen 2/2009 belyste jag detta i debattinlägget Barns villkor skiljer sig åt i olika kommuner och stadsdelar redovisade Barnmisshandelskommittén sitt betänkande Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda (SOU 2001:72). Utredningen ledde fram till viss ny lagstiftning, bland annat om krav på ökad samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, vissa ändringar i anmälningsplikten, strängare straff då ett brott inneburit att ett barn kränkts av en närstående eller tidigare närstående person samt ökade möjligheter för socialnämndens personal att anmäla vissa brott. Men frågor om barns skydd har många dimensioner. Det är viktigt att ta ett samlat grepp om dessa frågor emellanåt, såsom regeringen nu har gjort. Det var i december 2007 som regeringen beslutade att se över bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga i SoL och LVU. I den här artikeln redovisar jag utredningsdirektiven, huvudparten av de förslag som lagts samt några av de synpunkter remissinstanserna har lämnat. Direktiven Regeringens direktiv (2007:168) täckte ett mycket brett område. Utredningen skulle ta ställning till: Hur den sociala barn- och ungdomsvårdens övergripande mål och ansvar för barn och unga ska formuleras, Om reglerna om anmälningsplikt behöver förtydligas, Om socialnämndens möjlighet att anmäla brott mot barn ska ändras till en skyldighet, Om reglerna om utredning av barns förhållanden behöver kompletteras, Om reglerna om insatser enligt SoL och LVU behöver ändras, Om villkoren för familjehem kan förbättras, Om reglerna om uppföljning av insatser behöver förbättras, Vilken kompetens som behövs för att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvården. I utredningsuppdraget ingick också att bedöma om bestämmelserna till skydd och stöd för barn och unga ska sammanföras i en särskild lag. Och i så fall även ta ställning till om de bestämmelser i SoL som reglerar socialtjänstens familjerättsliga arbete ska föras över till den lagen. Regeringen utsåg generaldirektör Kerstin Wigzell till särskild utredare.
3 3 Slutbetänkandet Barnskyddskommittén presenterade i juli 2009 sitt slutbetänkande, SOU 2009:68, Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Kommittén landade i ett förslag om en särskild lag för just barn och unga, det vill säga personer upp till 21 års ålder. Betänkandet omfattar drygt 700 sidor och är föredömligt strukturerat och väl skrivet, kompletterat med en bilagedel som innehåller mycket läsvärda och passande artiklar. Författare till dessa är Bodil Rasmusson: 20 år med barnkonventionen, Ingrid Höjer och Yvonne Sjöblom: Ungdomar i utsatta livssituationer och deras väg till självständighet, Dagmar Lagerberg: Skydd och stöd i social barnavård, Gunvor Andersson: Adoption som barnavårdsinsats, samt Bengt Börjeson: Det är ju ett svårt och oerhört kvalificerat jobb om förutsättningarna för att utveckla det sociala arbetet med barn och ungdomar. Några av kommitténs förslag Kommitténs förslag finns redovisade och diskuterade/motiverade i respektive utredningskapitel. Nedan redovisar jag ett flertal av dessa förslag och bedömningar, som är av stor betydelse för socialtjänstens personal och dess samarbetspartners. Beräknade nya kostnader för kommunerna på grund av utredningens förslag sägs vara 212 miljoner kr. Kap 5. En särskild lag om skydd och stöd för barn och unga (LBU). Lagen ska vara användarvänlig, ha ett tydligt barnperspektiv, skapa förutsättningar för rättssäker hantering av ärenden. SoL, LVU och internationella adoptioner ska ingå. Den är en speciallag i förhållande till SoL. Bestämmelserna ligger i kronologisk ordning utifrån ärendehandläggningen. Frivillighet och tvång finns i samma lag inget hindrar detta, enligt utredningen. När en fråga inte regleras i LBU gäller SoL, LSS och Föräldrabalk. Och LVU upphör. Kap 6. Barnets bästa och barnets röst Barn ska ges möjlighet att yttra sig i en utredning om det inte är olämpligt. Detta är en utvidgning jämfört med idag, då barn bör höras om det är till nytta för utredningen och det kan antas att barnet inte tar skada av att höras. Kap 7. Övergripande mål för lagen och kommunens ansvar Socialnämndens SN:s generella ansvar för att ge stöd och hjälp till unga brottsoffer ska tydliggöras och stärkas. I fråga om barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående ska SN omfattas av samma ansvar. Det ska inte begränsas till att våldet utövats av eller mot någon närstående vuxen utan gälla närstående (inkl. syskon). Kap 8. Uppmärksamma barns och ungas behov av stöd och skydd om anmälningsskyldigheten m.m. Allmänheten bör anmäla till SN om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Anmälningsskyldiga ska genast anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Idag gäller anmälningsplikt då man får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, det vill säga plikten att anmäla är kopplad till vad SN kan tänkas göra. Syftet med förslaget sägs i utredningen inte vara att utöka eller avgränsa den grupp av barn och ungdomar som idag förväntas anmälas till socialtjänsten. En anmälningspliktig anmälare ska kunna påkalla ett möte med socialtjänsten. Socialtjänsten ska se till att mötet kommer till stånd och kalla barn, vårdnadshavare och de som gjort anmälan, om det inte är olämpligt för barnets bästa. Socialtjänsten tar självständigt ställning till om utredning behöver inledas eller inte.
4 4 Genom en uppgiftsskyldighet ska socialtjänsten kunna informera den som är anmälningsskyldig om ställningstagandet att inleda eller inte inleda utredning, med anledning av anmälan. För att möjliggöra återkoppling även till anmälare i enskild verksamhet föreslås en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Familjerådgivningens anmälningsskyldighet ska även omfatta kännedom om att ett barn bevittnar våld. Bestämmelsen i LBU ändras också så att de angivna anmälningsgrunderna inte är hänförliga till hemmet utan till att de begås av en närstående. Inget talar enligt utredningen för att utökade sanktioner är ändamålsenliga för att öka anmälningsbenägenheten vid allvarliga fall av våld, övergrepp eller försummelse. De nationella myndigheterna bör öka sina insatser för att nödvändig kunskap, handlingsplaner och rutiner kring anmälningsplikten ska finnas hos aktuella myndigheter. Tillsynsmyndigheterna bör också på ett bättre sätt än idag kontrollera efterlevnaden och vilka rutiner som finns. Socialtjänsten bör erbjuda möjlighet till konsultation före anmälan. Och inom ramen för lokal samverkan bör en kontinuerlig dialog föras om frågor kring anmälningsskyldigheten. Då en familj flyttar och barnet misstänks fara illa ska SN anmäla till socialtjänsten i den nya kommunen. Detta framgår redan av gällande bestämmelser inget förtydligande behövs. Kap 9. Polisanmälan vid misstanke om brott Det finns inte tillräckliga skäl att i LBU införa en skyldighet för SN att polisanmäla varje misstanke om brott mot barn. Men det är angeläget att få till stånd en mer likvärdig och medveten bedömning inom socialtjänsten av om en polisanmälan ska göras. Att avstå måste ha föregåtts av ett noggrant övervägande från nämndens sida. Kap 10. Utredning av barns och ungas behov I LBU införs en bestämmelse om att en omedelbar bedömning av skyddsbehovet ska göras så snart en anmälan inkommer till SN. Bedömningen ska dokumenteras. En utredning ska inledas inom 14 dagar från mottagandet av en anmälan, om inte synnerliga skäl finns. Utredningstiden ändras inte- högst 4 månader, om inte särskilda skäl finns. En förkortning sägs kunna äventyra utredningarnas kvalitet. Men tidsbegränsningen för en förhandsbedömning innebär att sammanlagd tid från anmälan till beslut kan förkortas. SoS bör utarbeta vägledning för att uppnå en mer likvärdig bedömning av vilka typer av anmälningar som i normalfallet bör leda till utredning. En bestämmelse ska införas i LBU att den som berörs av en utredning ska underrättas genast, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid en utredning som rör barn ska samtal med barn kunna genomföras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Motsvarande möjlighet ska finnas vid sådan uppföljning eller avslutad utredning respektive placering, som föreslås föras in i LBU. När en slutförd utredning visar att barnet är i särskilt behov av stöd eller skydd, men samtycke saknas till insatser, ska nämnden kunna besluta om uppföljning i högst två månader efter avslutad utredning. Det ska även gälla barn över 15 år på grund av eget beteende. Under den tiden ska nämnden ha befogenhet att ta de kontakter som behövs och samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke eller närvaro. Socialtjänsten ska underrätta berörda om beslutet att inleda respektive avsluta uppföljningen. Kap 11. Barns och ungas rätt till bistånd SN ska enligt LBU ha möjlighet att besluta om öppna insatser till barn som har fyllt 15 år, även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.
5 5 Kap 12. Öppna insatser SN:s ansvar att bedriva förebyggande arbete, tillsammans med andra, tydliggörs i LBU. Detta arbete ska inriktas på att uppmärksamma och motverka skadliga miljöer för barn och unga samt att genom uppsökande och annat förebyggande arbete förhindra att barn och unga far illa. Bestämmelsen kompletterar den nuvarande bestämmelsen om alkohol- och drogförebyggande arbete. En ny generell bestämmelse förs in i LBU om SN:s ansvar att ha tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och deras föräldrars behov. Skäl finns inte att införa möjlighet till öppna insatser utan samtycke vid misstänkta missförhållanden i hemmet. Andra föreslagna förändringar, bland annat uppföljning oberoende av samtycke efter avslutad utredning och placering, ändrade regler för anmälningsförfarandet samt ökade möjligheter för barn att få insatser utan vårdnadshavarens samtycke, fyller det behov som finns av regler till stärkt skydd för denna grupp av barn. Kap 13. Familjehemsverksamheten Definitionerna av familjehem och HVB förs över från SoF till SoL. Den kommun där ett tilltänkt familjehem är beläget ska utan sekretesshinder vara skyldig att till placeringskommunen lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av familjehemmet. Det ska även vara en skyldighet för placeringskommunen att informera och samråda med andra kommuner som har placerade barn, ungdomar eller vuxna i samma familjehem. Bestämmelser om detta införs i LBU. Av LBU ska framgå att SN är skyldig tillhandahålla utbildning till familjehems- och jourhemsföräldrar. SN bör även ställa krav på att familjehems- och jourhemsföräldrar genomgår utbildning innan ett barn placeras, eller i nära anslutning till placeringen. SoS bör ta fram lämpligt material. SN:s ansvar för stödet till familjehem och jourhem behöver markeras tydligare med en självständig bestämmelse om SN:s skyldighet att lämna råd, stöd och annan hjälp till familjehems- och jourhemsföräldrar. SN ska vara skyldig att upprätta ett skriftligt avtal med familjehemmet, för att tydliggöra vad som är familjehemmets respektive SN:s ansvar och åtaganden när det gäller insatser och stöd till barnet. En bestämmelse om detta införs i LBU. Vid en placering som sker på privat initiativ ska SN fortsatt vara skyldig att undersöka om förhållandena i hemmet är tillfredsställande samt besluta om medgivande. Detta ska framgå av LBU. SN:s skyldighet att lämna råd, stöd och annan hjälp som hemmet behöver samt att överväga vården ska inte längre gälla vid privatplaceringar. Placering i ett privat enskilt hem ska inte heller omfattas av möjligheten till flyttningsförbud. SoS bör ta ett kontinuerligt och långsiktigt ansvar för familjehemsvården vad gäller normering, förmedling av ny kunskap samt tillsyn. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt risker och missförhållanden i vården. Privata konsulentstödda verksamheter ska vara tillståndspliktiga i den del de erbjuder psykosocialt stöd eller behandling till barn och unga som är placerade i familjehem. En bestämmelse om detta införs i SoL. Till den del som verksamheterna inte omfattas av tillståndsplikt står de likväl under tillsyn enligt SoL. Med tillsynen följer dokumentationsplikt. Kap 14. Barn och unga i samhällsvård SN:s ansvar i SoF att noga följa vården förs över till LBU.
6 6 Nuvarande bestämmelse i lag om att SN ska verka för att barn och unga i jourhem, familjehem eller HVB får lämplig utbildning ska kompletteras med att nämnden också ska verka för att barn och unga får den hälso- och sjukvård de behöver. Bestämmelsen förs in i LBU. SoS och Skolverket bör utarbeta vägledning till huvudmännen när det gäller samhällsvårdade barns behov av hälso- och sjukvård och pedagogiskt stöd. SN ska i samband med en placering vara skyldig att utse en socialsekreterare, som har ett särskilt ansvar för att följa vården och att ha kontinuerlig kontakt med barnet under placeringen. Socialsekreteraren bör ha en självständig ställning gentemot den eller dem som vårdar barnet. Besök ska ske minst 4 ggr/år och anpassas efter barnets/den unges behov. Socialsekreteraren bör vara noga med att föra enskilda samtal med barnet. En bestämmelse om detta förs in i LBU. Barn/Unga som är placerade i familjehem/hvb kan ha behov av kompletterande stöd. Det är angeläget att SN är lyhörd för barnets behov av eller önskemål om en kontaktperson eller ett professionellt stöd i någon form. SN:s ansvar att ge föräldrarna stöd under barnets placering ska enligt LBU gälla både vid placering i familjehem och i HVB. Stöd som reglerar föräldrarnas egen rehabilitering återfinns även i fortsättningen i SoL. SN ska, även utan samtycke från vårdnadshavare eller barn, om barnet fyllt 15 år, kunna besluta om uppföljning efter avslutad placering i familjehem eller HVB om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd. Det ska kunna pågå i högst två månader. SN ska då ha befogenhet att ta de kontakter som behövs och kunna samtala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke eller närvaro. SN ska underrätta den som berörs av uppföljningen av beslutet om att inleda eller avsluta denna. En bestämmelse om detta förs in i LBU. Utredningen bedömer att SN bör ge ungdomar som varit i samhällsvård och som är på väg ut i vuxenlivet samma stöd som ungdomar får av sina föräldrar. En generell bestämmelse om eftervård fördes nyligen in i SoL. Uppföljning av tillämpningen och utfallet bör avvaktas innan ytterligare precisering av lagstiftningen sker. En sådan möjlig precisering är lagstadgad eftervård till 23 års ålder. De två nuvarande bestämmelserna om övervägande i SoL respektive LVU förs samman till en bestämmelse i LBU och kompletteras till sitt innehåll. Övervägandet ska gälla inte bara om vården behövs utan även hur den bör inriktas och utformas på lång sikt. Det bör grunda sig på en allsidig uppfattning om barnets situation och ha föregåtts av en dialog med alla berörda inklusive barnet, i mån av ålder och mognad. Efter en vårdnadsöverflyttning ska placeringskommunen, om familjehemsföräldrarna så önskar, vara skyldig att ge fortsatt råd och stöd. Kap 15. Kvalitet och kompetens SN:s ansvar för uppföljning och kontroll av verksamhetens kvalitet behöver förtydligas. En sådan uppföljning och kontroll förutsätter ledningssystem som bygger på indikatorer och resultatmått för hela verksamheten. SN:s ansvar för uppföljningen och verksamhetens kvalitet förtydligas i LBU. SN ska vara skyldig att inom ramen för kvalitetsarbetet särskilt uppmärksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom den sociala barn- och ungdomsvården. En bestämmelse om detta införs i LBU. Socionomexamen ska krävas för följande arbetsuppgifter: - Bedömning av om utredning ska inledas - Utredning och bedömning av insatser eller av andra åtgärder, eller - Uppföljning av beslutade insatser För socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet av dessa arbetsuppgifter ska socialnämnden erbjuda lämplig introduktion och stöd i yrket. Bestämmelser om detta förs in i LBU.
7 7 En bestämmelse införs i LBU om att SN får använda socialsekreterare med utländsk examen för att fullgöra de uppgifter som det enligt huvudregeln krävs svensk socionomexamen för, om den utländska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar en svensk socionomexamen. En specialistutbildning om minst ett år bör införas på den avancerade nivån. På sikt bör det bli en lagstadgad skyldighet för SN att sörja för att nämnden har tillgång till specialistkompetens i arbetet med ovan nämnda arbetsuppgifter, det vill säga att bedöma om en utredning ska inledas, utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder samt uppföljning av beslutade insatser. Ambitionen bör vara att en sådan lagstadgad skyldighet införs inom åtta år. Några remissynpunkter 88 remissvar har inkommit, varav ett från undertecknad. Ett huvudintryck är att de flesta svar i grunden är positiva till kommitténs förslag, även till en ny lag, LBU. Men många instanser, till exempel Svea Hovrätt, kritiserar en alltför hög grad av detaljreglering, till exempel ifråga om antal familjehemsbesök per år eller tidsfristen 14 dagar för att inleda utredning efter inkommen anmälan. Dessutom riktas tydlig och stark kritik mot att asylsökande och ensamkommande barns situation inte behandlats tillfredsställande av kommittén. Och Kriminalvårdsstyrelsen och Sveriges Tandläkarförbund vill bli tagna på större allvar som samverkanspartners. Tandläkarförbundet beklagar att den nu aktuella Barnskyddsutredningen överhuvudtaget inte nämner tandvården i sin utredning. Jag väljer att i den här artikeln lyfta några viktiga kommittéförslag samt de bemötanden förslagen fått i remissrundan. Om LBU Socialstyrelsen tillstyrker utredningens förslag till LBU, eftersom det stärker barnperspektivet och sätter barn och ungas behov i centrum. Men man anser att konsekvenserna av att bryta ut delar av bestämmelserna i socialtjänstlagen inte har analyserats i tillräcklig omfattning. Även andra tunga instanser är kritiska. JO är tveksam till LBU i föreslagen form, med frivillighet och tvång blandat. Och Föreningen Sveriges Socialchefer anser att det saknas tillräckligt starka argument för en uppsplittring av SoL. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att frågan om att bryta ut bestämmelser om barn och unga ur socialtjänstlagen behöver utredas och analyseras ytterligare. Svea Hovrätt anser inte att LBU är nödvändig. Fyra tunga kommuner Malmö, Botkyrka, Helsingborg och Eskilstuna är också starkt kritiska till LBU. Malmö säger i sitt svar att man vill att betydelsen närmare ska analyseras av att från SoL lyfta ut bestämmelserna som avser barn och unga för att föra in dessa i en särskild lag. Det finns behov av att göra förändringar i lagstiftningen, men frågan är vilka konsekvenser en särskild lagstiftning för barn och unga får på sikt, då helhetssynen inom socialtjänstens verksamhetsgrenar riskerar att gå förlorad. Uppsala Universitets juridiska fakultet säger slutligen om LBU att en sådan åtgärd innebär emellertid delvis en återgång till en tidigare rådande ordning då lagregleringen rörande samhällets barnavård återfanns i en lag. Min bedömning är att regeringen noga bör begrunda om en ny LBU ska införas, med tanke på flera tunga remissinstansers stora tvekan.
8 8 Om förändrade bestämmelser i anmälningsplikten I utredningens kap. 8 behandlas frågor om barns skydd, bland annat om anmälningsplikten. De flesta remissinstanser ställer sig positiva till en förändrad och rakare anmälningsplikt, som inte längre i sin formulering ska vara kopplad till om socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns behov av skydd. Kommittén påpekar att förändringen inte är tänkt att leda till fler anmälningar. BRIS säger dock att vår bedömning är att lydelsen i den nuvarande lagstiftningen är en av förklaringarna till att många inte gör en anmälan även om behov finns. Några remissvar är tydligt kritiska, bland annat undertecknad själv, eftersom en anmälningsplikt, när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, blir godtycklig och oklar. En misstanke måste enligt min uppfattning vara grundad. JO påpekar att enligt min mening kan den föreslagna bestämmelsen enligt sin ordalydelse komma att tolkas så att det föreligger en skyldighet att göra en anmälan i fler situationer än vad utredningen har avsett. Under alla förhållanden finns det en risk för att förslaget kan leda till en ökad osäkerhet om i vilka fall som en anmälan ska göras. Eftersom det är fråga om en skyldighet att göra anmälan bör bestämmelsen utformas på ett tydligare sätt. Även Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet är kritisk och avstyrker såväl förändrad anmälningsplikt som återkoppling vid beslut om att inleda/inte inleda utredning. De flesta remissvar är även positiva till att en anmälare ska kunna påkalla (kräva) ett möte med socialnämnden om det inte är olämpligt med hänsyn till barnets bästa samt att uppgifter om huruvida en anmälan leder till utredning ska återföras/återkopplas till en anmälningspliktig, om denne så begär. Stiftelsen Allmänna Barnhuset säger att en obligatorisk återkoppling från socialtjänsten till anmälaren skulle få stor betydelse i arbetet. Men alla är inte positiva. JO uttrycker tvivel i båda dessa frågor: Förslaget i denna del (om att anmälaren ska kunna påkalla ett möte) är inte så underbyggt att det bör leda till lagstiftning och under det fortsatta lagstiftningsarbetet bör enligt min mening därför övervägas om det inte i stället borde införas en möjlighet, men inte en skyldighet, för nämnden att röja den aktuella uppgiften (d.v.s. återkoppla uppgifter om huruvida utredning är inledd eller inte, min anm.). Åklagarmyndigheten anser att det är nödvändigt att tillskapa tydliga riktlinjer för de situationer då ett möte bör undvikas vid brottsmisstanke mot barnets närstående till exempel. Förslaget att familjerådgivningens anmälningsplikt vidgas till att även omfatta situationer då barn bevittnar våld mot någon närstående, liksom att familjerådgivningens anmälningsplikt kopplas till vad närstående gör, inte som idag till förhållanden enbart i hemmet, tas emot positivt av bland annat Botkyrka kommun och KFR, Sveriges Kommunala Familjerådgivare. KFR säger: Vi stödjer utredningens förslag och anser att det innebär att lagen uppdateras i enlighet med senaste forskningsrön. Vi anser att denna anmälningsskyldighet går väl att förena med familjerådgivningens särställning inom socialtjänsten, då den så tydligt bygger på tanken om barns skydd och t.ex. barnkonventionen. JO är dock kritisk till att utvidga familjerådgivningens anmälningsplikt på grund av särskilt sträng sekretess där. Att polisanmäla brott mot barn Kommittén föreslår ingen tvingande skyldighet för socialnämnden att polisanmäla brott mot barn. Denna uppfattning vinner i stort remissinstansernas gillande. Åklagarmyndigheten har en annan uppfattning och är kritisk till flera i utredningen angivna skäl till att inte polisanmäla: Huvudprincipen är att misstanke om brott mot barn bör polisanmälas, om det är till barnets bästa... Det bör finnas ett mycket litet utrymme för undantag från huvudprincipen.
9 9 Ännu tydligare är BRIS: Vi anser därför att, till skillnad från utredningens förslag, att socialnämnden alltid ska ha en skyldighet att polisanmäla varje misstanke om brott. Utredning om barns och ungas behov Kommittén föreslog bland annat: att socialnämnden ska göra en omedelbar bedömning av skyddsbehovet då en anmälan görs, att utredningstiden såsom idag ska vara längst 4 månader som huvudregel, att en omedelbar bedömning av barnets skyddsbehov ska göras och dokumenteras, att en utredning ska inledas inom 14 dagar från mottagandet av en anmälan, om inte synnerliga skäl finns, att den som berörs av en utredning ska underrättas genast, om inte särskilda skäl talar mot det, att vid en utredning som rör barn ska samtal med barn kunna genomföras utan vårdnadshavarens samtycke och utan vårdnadshavarens samtycke eller närvaro och att nämnden ska kunna besluta om uppföljning i högst två månader efter avslutad utredning i vissa fall. Det ska även gälla barn över 15 år på grund av eget beteende och kunna ske utan vårdnadshavares samtycke eller närvaro. De flesta remissinstanser ger kommittén stöd i dessa förslag. Helsingborg är dock kritisk till att utredning ska inledas senast inom 14 dagar, även till att uppföljningstiden efter utredning är så kort som 2 månader. Malmö och Stockholm kritiserar ett alltför detaljerat beslut om 14 dagars frist för att inleda utredning. BRIS önskar att tiden för uppföljning ska vara sex månader i stället för de två månader som föreslås. På grund av rättssäkerhetsskäl önskar också Härnösand en längre uppföljningstid liksom Länsstyrelsen i Östergötland. BO är mycket positiv till att barn ska kunna höras av socialnämnden utan vårdnadshavares samtycke eller medverkan men höjer ändå ett varnande finger: Vi anser att det är mycket viktigt att socialtjänsten ges tillfälle att få tala i enrum med barnet eller den unge. Detta följer av barnet och den unges rätt att få komma till tals, en rätt som är absolut. Samtidigt ska det vara tydligt att barnet inte får tvingas att prata med socialtjänsten under utredningen. Rätten att komma till tals innebär givetvis också en rätt att inte behöva uttrycka sina åsikter. Dessutom måste den som genomför utredningen vara uppmärksam på att barnet eller den unge kan hamna i en påfrestande lojalitetskonflikt eller i värsta fall utsättas för repressalier av en förälder. Även FSS, Föreningen Sveriges Socialchefer betonar den risken: Vi vill understryka vikten av att handskas varligt med möjligheten till samtal utan vårdnadshavarens samtycke/närvaro, så att inte barnet hamnar i kläm. Familjehemsverksamhet och barn och unga i samhällsvård Många av kommitténs förslag gäller familjehemsverksamheten, till exempel vissa lättnader i sekretess berörda kommuner emellan, att SN är skyldig tillhandahålla utbildning till familjehems- och jourhemsföräldrar, att SN är skyldig att lämna råd, stöd och annan hjälp som hemmet behöver samt att övervägande om vården inte längre ska omfatta privatplaceringar. Vid placering i ett privat enskilt hem ska inte heller finnas möjlighet till flyttningsförbud. Och privata konsulentstödda verksamheter föreslås vara tillståndspliktiga i den del de erbjuder psykosocialt stöd eller behandling till barn och unga som är placerade i familjehem. Dessa förslag vinner i huvudsak gott stöd i remissinlagorna. Men många remissvar är kritiska till att socialnämndens ansvar vid så kallade privatplaceringar ska minska/upphöra. JO säger: I betänkandet anförs att antalet privatplaceringar är
10 10 försvinnande få. Även om det inte är många fall är jag inte helt övertygad om att man helt kan bortse från att socialnämnden kan ha en viktig uppgift även när det gäller de barn som har placerats utanför det egna hemmet enligt en privat överenskommelse. Även Länsstyrelsen Västernorrland framför stark kritik i frågan och motsätter sig med bestämdhet utredningens förslag att socialnämndens skyldighet att överväga vården inte ska omfatta så kallade privatplaceringar och att dessa inte heller ska omfattas av möjligheten till flyttningsförbud. Länsstyrelsen anser att konsekvenserna av detta förslag är bristfälligt analyserade, framförallt ur ett barnperspektiv. Forum för Familjevård (FfF) menar att gränsdragningen mellan privatplaceringar, inneboende hos en annan familj än den egna, och familjehemsplaceringar är svår att dra. FfF är orolig för att barn som placeras privat och dessa privata familjehem hamnar i en gråzon. Det kan finnas risk för att barn placeras privat, som egentligen skulle behöva stöd av samhället. Förslaget i utredningen är att stödet från samhället vid privata placeringar liksom samhällets möjlighet till insyn försvinner. FfF undrar är det rimligt? Blir privatplaceringar en möjlighet till ekonomisk besparing från kommunen? Ett annat av kommittéförslagen är att SN i samband med en placering ska vara skyldig att utse en socialsekreterare med särskilt ansvar för att följa vården och att ha kontinuerlig kontakt med barnet under placeringen och dessutom ha en självständig ställning gentemot den eller dem som vårdar barnet. Besök ska ske minst 4 ggr/år och anpassas efter barnets/den unges behov. Många remissvar är positiva till förslaget om en särskild socialsekreterare som ska tillvarata det placerade barnet intressen, till exempel Akademikerförbundet SSR och BRIS. Men BRIS påpekar att förslaget brister, eftersom det inte tillgodoser Sveriges internationella åtaganden i fråga om att vidta nödvändiga åtgärder för att tillhandahålla effektiva, väl förankrade, oberoende och opartiska kanaler för klagomål från barn som saknar föräldraomsorg. Socialstyrelsen påpekar att den särskilde socialsekreterarens roll i förhållande till vårdnadshavarna och övriga handläggare inom socialtjänsten behöver förtydligas i den fortsatta beredningen. I annat fall kan det finnas en risk för oklarheter och att barnet inte förstår de involverade tjänstemännens roller. Länsstyrelsen Västmanland påpekar att förslaget kommer att medföra vissa svårigheter särskilt för små kommuner, där hela myndighetsutövningen med familjerätt, familjehem, utredning och uppföljning gällande barn och unga sköts av två socialsekreterare. Härnösand har en liknande invändning. SN ska, enligt utredningsförslaget, även utan samtycke från vårdnadshavare eller ett barn som fyllt 15 år, kunna besluta om uppföljning efter avslutad placering i familjehem eller HVB om barnet bedöms vara i särskilt behov av nämndens stöd eller skydd. Det ska kunna pågå i högst två månader. De remissinstanser som uttalar sig uttrycker sitt stöd, men några anser att tvåmånadersgränsen är för kort, bland annat Härnösand: Även om rättsäkerhetsaspekter måste vägas in är två månaders uppföljning ett alltför kort tidsperspektiv i samband med avslutad placering. Kvalitet och kompetens Som en väg att öka kvalitet och kompetens på barnskyddsområdet föreslår kommittén bland annat att socionomexamen ska krävas för att bedöma om en utredning ska inledas, för utredning och bedömning av insatser eller av andra åtgärder och för uppföljning av beslutade insat-
11 11 ser. Och för socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet av dessa arbetsuppgifter ska socialnämnden erbjuda lämplig introduktion och stöd. Förslagen bemöts i stort sett positivt. Föreningen Sveriges Socionomer inom Familjehemsvården skriver: FSF är mycket tacksamma för detta förslag. Dagens villkor för socialtjänstens myndighetshandläggare är helt orimliga utifrån både medborgar- och personalperspektiv. Akademikerförbundet SSR säger sig vara mycket nöjd med att utredningen föreslår behörighetskrav i form av socionomexamen, trots att vi anser att de kvalificerade arbetsuppgifter som utredningen beskriver, också borde kräva legitimation. Däremot är förbundet kritiskt till förslaget om introduktion och stöd till nyanställda socialsekreterare och anser inte att lämplig introduktion och stöd i yrket är tillräckligt. I likhet med Socialstyrelsens allmänna råd om kompetens, anser vi att det borde krävas minst ett års erfarenhet av socialt arbete innan man självständigt kan handlägga barnavårdsärenden. Men det finns tunga kritiska röster även i denna fråga. JO menar att det ligger i sakens natur att den som handlägger ett ärende ska ha den kompetens som behövs för att utföra arbetsuppgiften. Jag är emellertid inte övertygad om att det är lämpligt att i lagstiftningen uppställa ett krav på formell utbildning när det gäller utförandet av vissa särskilt angivna arbetsuppgifter. Högskoleverket har omfattande synpunkter i frågan om yrkestitel och behörighet: Det föreslagna behörighetskravet innebär endast en partiell reglering. Det är inte någon tydlig yrkestitel som man vill reglera eller skydda, utan det handlar om att reglera vissa uppgifter inom ett ansvarsområde. Detta kan leda till otydlighet i kommunikationen med omvärlden inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer. En fråga som också uppkommer är hur denna yrkestitel i så fall skulle benämnas. Verket fortsätter: Barnskyddsutredningens förslag utgör ett första steg till införande av en legitimation för socionomer. Nyligen har det tillsatts en statlig utredning som bland annat fått i uppdrag att ta ställning till behörighetsfrågan för personer som arbetar inom socialtjänsten. Utredaren ska ta ställning till förutsättningarna för, och lämpligheten i, behörighetsreglering när det gäller att få utföra arbetsuppgifter som består av handläggning, inklusive utredning, av ärenden samt att fatta beslut för socialnämnds räkning. Av direktiven framgår att det utifrån ett klient- och brukarperspektiv är angeläget att ytterligare utreda förutsättningarna för en behörighetsreglering av vissa arbetsuppgifter. Dels för att klargöra om rättssäkerheten och kvaliteten skulle höjas med en sådan ordning, dels för att utröna om det är möjligt att genomföra en sådan reglering inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning och beslutsordning inom kommunerna. Uppdraget ska redovisas den 1 oktober Avslutningsvis vill jag instämma i vad Föreningen Sveriges Socionomer inom Familjehemsvården säger i sitt remissvar: FSF vill framföra att vi tycker att det är en bra utredning som också fungerar som en bra kunskapsöversikt. Vi är glada och imponerade över utredningen som är välformulerad och lättillgängligt skriven. Staffan Olsson staffanolsson@hem.utfors.se
Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merYttrande över Barnskyddsutredningens betänkande SoU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
2009-10-19 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Barnskyddsutredningens betänkande SoU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS) har tagit
Läs merRutin för handläggning vid misstänkta eller konstaterade missförhållanden i familjehem, jourhem eller HVB
Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 RUTIN FÖR HANDLÄGGNING VID MISSTÄNKTA ELLER KONSTATERADE MISSFÖRHÅLLANDEN I FAMILJEHEM, JOURHEM ELLER HVB Gäller fr o m t o m: 2015-10-09 2017-10-09 Fastställare:
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merFörstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds
Läs mer/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merRiksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).
Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att
Läs merSOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merLokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet
Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merBarns rättsliga ställning inom socialtjänsten
Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merRemissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.
Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merRemissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)
2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning
Läs merYTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström
Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2017-05-23 Dnr R 10-2017 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande
Läs merRegeringens proposition 2012/13:10
Regeringens proposition 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga Prop. 2012/13:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 september 2012 Fredrik Reinfeldt Maria
Läs merGuide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården
november 2018 Guide till handböcker och annat stöd för den sociala barn- och ungdomsvården Här hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer på området. Guiden ska underlätta för dig när du söker
Läs merLars Hedengran (Socialdepartementet)
Lagrådsremiss Stärkt stöd och skydd för barn och unga Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 juni 2012 Maria Larsson Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merStockholm den 29 maj 2017
R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!
Läs merGuide för den sociala barn- och ungdomsvården
mars 2019 Guide för den sociala barn- och ungdomsvården I den här guiden hittar du Socialstyrelsens mest centrala publikationer för den sociala barn- och ungdomsvården. Guiden uppdateras löpande. Guiden
Läs merUtredningen om tvångsvård för barn och unga
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Särskild utredare Håkan Ceder Sekreterare Berith Josefsson, Pernilla Krusberg Delbetänkande 11 februari 2014 Slutredovisning 15 oktober 2014 Direktiv Övergripande
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merBARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER
BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS RÄTTIGHETER Barns bästa ska vara avgörande Barnkonventionen artikel 3 och 1 kap 2 SoL Barns rätt att göra sin röst hörd/ till information Barnkonventionen artikel
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familjehemsvård av barn och ungdomar
3 : 1-0 0 4 6 / 2 0 1 1 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-82/2013 SID 1 (9) 2011-02-08 Handläggare: Ann Gardeström Telefon: 08-508 25 411 Till
Läs merYttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)
YTTRANDE Justitieombudsmannen Thomas Norling Datum 2018-05-15 Regeringskansliet, Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 18-2018 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt
Läs merSocialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning
Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Ensamkommande barn och ungdomar olika aktörers ansvar och uppdrag Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen
Läs merBeträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller
R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets
Läs merUppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga
Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen
Läs merNedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.
September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)
Läs merTillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare
Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merBarnombudsmannens anmälningsskyldighet
Socialutskottets betänkande Barnombudsmannens anmälningsskyldighet Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om utökad anmälningsskyldighet för Barnombudsmannen. Förslaget
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merKONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29. Stärkt stöd och skydd för barn och unga
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-08-29 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Stärkt stöd och skydd för barn och
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merförmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merGrundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic
Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Internet/e-post Bankgiro Postgiro
YTTRANDE 2008-02-21 1(5) Dnr KS 2007/0495-80 Er beteckn. S2007/9510/ST Kommunstyrelsen Bilaga 35 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Gotlands
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merSocial- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.
2014-02-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/310-003 SÄN 2013/312-003 Social- och äldrenämnden Synpunkter på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten
Läs merRemissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet
Läs merPromemoria S2018/05720/FST. Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster
Promemoria 2018-11-27 S2018/05720/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Behörighet för anställda före den 1 juli 2014 att utföra vissa uppgifter inom socialtjänstens barn- och
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs mer5. Individ och familjeomsorg för barn och unga enskilda ärenden SoL
5. Individ och familjeomsorg för barn och unga enskilda ärenden För de fall beslutsnivån ligger på socialsekreterare, bidragshandläggare, familjerättssekreterare, familjevårdsinspektör eller kontaktsekreterare
Läs merTrygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet
Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU11 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om hälsoundersökning
Läs merKonsekvensutredning gällande förslag till nya föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård
2014-03-10 Dnr 1301/2014 1(6) Avdelning för regler och behörighet Monica Jacobson Monica.jacobson@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning gällande förslag till nya föreskrifter om behörighet att utföra
Läs merUmgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn
Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion
Läs merBoende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3)
YTTRANDE 2014-06-13 Avdelningen för vård och omsorg Sara Roxell Socialdepartementet 103 33 Stockholm Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3) Sammanfattning SKL anser
Läs merAnna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås
Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn
Läs merDe föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för
2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merRapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling
PM Tyresö kommun 2015-02-09 Socialförvaltningen 1 (7) Sara Strandberg Bengt Isaksson Diarienummer 2015/SN 0030-010 Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merBarn som misstänks för brott Svar på remiss av SOU 2008:111
-- SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN AVD FÖR STADSÖVERGRI PANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (6) 2009-02-18 Handläggare: Pia Modin Telefon: 08-508 25618 Till Socialtjänst-
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merJag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?
Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar
Läs merDnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2010-08-23 Socialnämnden Dnr Son 2010/59 Åtgärder för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Förslaget till Tillämpningsregler
Läs merBetänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks
Läs merRiktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun
7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:
Läs merMöjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2008-09-25 S2008/7126/ST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merAKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010
AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs meroch och socialtjänstens skyldigheter
GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRIKTLINJE. Lex Sarah. Vård- och omsorgsnämnden. Antaget Tills vidare, dock längst fyra år
RIKTLINJE Lex Sarah Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tills vidare, dock längst fyra år Förvaltningschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merYttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Handläggare: Annette Book Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82) Ärendet Socialdepartementet har
Läs merKommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006
Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma
Läs merYTTRANDE (5) JO Justitieombudsmannen Kerstin André. Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE Datum Dnr Sid JO Justitieombudsmannen Kerstin André 2009-02-05 5159-2008 1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra Ny
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merLokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014
Lokala rutiner för Lex Sarah Mars 2014 Beslutade av Älvsjö stadsdelsnämnd xxxxx stockholm.se 2 (11) Innehåll Lokala rutiner för Lex Sarah 3 Inledning 3 Vem är rapporteringsskyldig? 3 Vad ska rapporteras?
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merRevidering av riktlinjer för handläggning och dokumentation av barn- och ungdomsärenden Remissvar
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID, FAMILJ OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2009-05-28 SDN 2009-06-16 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Revidering av riktlinjer
Läs merSekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens
Läs merLokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning
1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3
Läs mer