DIGITALA SURFARE FARTEN SÄNKS. VÄGBELYSNING tänds. Dialog med bybor, sid 11. Lugnare tempo i tätort, sid 10

Transkript

1 NOLASKOGS NUMMER EN TIDNING FRÅN ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN TRE 2013 VÄGBELYSNING tänds Dialog med bybor, sid 11 FARTEN SÄNKS Lugnare tempo i tätort, sid 10 DIGITALA SURFARE Eleverna på Alneskolan diggar de digitala verktygen, sid 7

2 INLEDAREN Alla våra verksamheter från förskola till gymnasium och vuxenutbildning arbetar med att förbereda och utveckla våra barn och elever till att bli kritiskt tänkande och attraktiva på en framtida arbetsmarknad, samt ha de grundläggande kunskaperna för vidare studier. ELEVERNAS FRAMTID I FOKUS FÖR EN BÄTTRE VERKSAMHET VIKTIGT STÄRKA SAMBAND MELLAN SKOLAN OCH ARBETSLIVET. VI SKA ERBJUDA stimulerande lärmiljöer, elevhälsa och trygghet. Genom att använda framgångsrika lärprocesser och pedagogiska verktyg kombinerat med att eleverna får praktiska erfarenheter från arbetsmarknaden vill vi öka deras intresse för och medvetenhet om de yrken som finns på såväl den lokala som den nationella arbetsmarknaden. Alla har rätt att utvecklas och lära optimalt utifrån sina egna unika förutsättningar och mötas av kompetent och engagerad personal. Alla ska erbjudas likvärdiga förutsättningar att nå de nationella målen. Vi ska ha ett utvecklande samarbete och dialog med vårdnadshavare och andra föräldrar samt med andra aktörer i samhället för att ge barnen/eleverna nya perspektiv. Det är mycket spännande som händer inom bildningsförvaltningen. Några av de områden vi nu arbetar med är bl.a. att stärka verksamheternas vetenskapliga grund. Vi har doktorander som följer vårt arbete med syfte att söka ny kunskap och nya sätt att använda den kunskapen för utveckling. Vi vill öka medvetenheten och ge underlag till förbättringar. De områden som doktoranderna fördjupar sig i är hur vi kan utveckla barnens demokratiska kunskap och hur vi kan öka elevernas motivation för att lära matematik. FÖR ATT ÖKA elevers medvetenhet inför val till gymnasiet, alternativt vidare studier eller arbete, inför vi arbetsmarknadskunskap i skolan. Det är viktigt att lyfta fram vilka utbildningsvägar som leder till vilka yrken. En tydligare koppling mellan utbildning och arbete kan öka utbildnings nivån genom att förändra elevernas attityder till och upplevda värde av studierna. För att lyckas med det är det av vikt att stärka samverkan mellan skolan och arbetslivet. Vi ska ge våra barn och elever de bästa förutsättningar att lyckas och i det arbetet krävs det att vi ständigt utvecklar oss och är en del av omvärlden. ASTRID TÄFVANDER, FÖRVALTNINGSCHEF, BILDNINGSFÖRVALTNINGEN NOLASKOGS Nolaskogs är en informationstidning från Örnsköldsviks kommun. Tidningen delas ut till samtliga hushåll i kommunen fyra gånger per år. Nolaskogs finns även som taltidning och på kommunens webbplats: ANSVARIG UTGIVARE: Helén Sahlin REDAKTION: Elisabet Bårman, Maria Isaks son, Sven Alveryd och Ann- Sofie Mathiasson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Irene Sellin Näsholm (samhällsbyggnadsförvaltningen), Kristin Herold (bildningsförvaltningen), Gunnar Holmberg (samhällsbyggnadsförvaltningen), Gabriella Röschman (kommunledningsförvaltningen), Maria Nilsson (välfärdsförvaltningen), Arne Persson (samhällsbyggnadsförvaltningen) ADRESS: Nolaskogs, Örnsköldsviks kommun, Örnsköldsvik E-POST: kommunledning@ ornskoldsvik.se Telefon: OMSLAGSBILD: Alneskolan OMSLAGSFOTO: P-O Sedin LAYOUT: The Factory of Design TRYCK: Sörmlands grafiska PAPPER: Arctic Silk 100 g Nästa nummer av Nolaskogs kommer i december 2 NOLASKOGS

3 Familjerådgivarna Tony Jakobsson och Eva Sahlin, samt enhetschefen Mats Gidlund är ganska nya på sina jobb, men har mångårig erfarenhet av familjefrågor och familjerådgivningen är en kommunal service med gamla anor. Familjerådgivningen FIRAR 40 Familjerådgivningen, som funnits i Örnsköldsvik sedan 1973, har varit hjälp och stöd för ett stort antal familjer genom åren. Verksamheten har drivits utan avbrott och fortsätter att hjälpa par och enskilda. Att kommunens familjerådgivning fyller 40 år är väl värt att firas. Verksamheten har utökats efterhand och det har antingen funnits en familjerådgivare eller två. Just nu är det Eva Sahlin, som har arbetat på familjerådgivningen i ett år, och Tony Jakobsson som är ny. Båda är socionomer och har mångårig erfarenhet från psykiatrin. Det gäller för oss familjerådgivare att hänga med tendenserna i samhället. Redan på 80-talet märktes att benägenheten att satsa på relationer och söka hjälp ökade. Nu märker vi till exempel att många par upplever en stressad situation där det är svårt att hinna med, säger Eva. DE FLESTA SOM vänder sig till familjerådgivningen gör det för att få hjälp att reparera förhållandet, men cirka en tredjedel kommer för att få hjälp att separera eller efter att ha separerat. Vi blir som en samarbetspartner till paren eller de enskilda som kommer hit. Vi för olika typer av samtal. Det kan vara klargörande, bearbetande samtal eller krissamtal, säger Tony. FAMILJERÅDGIVNINGEN Telefon: eller Besöksadress: Vegagatan 22 A Avgift/samtal: 100 kronor I genomsnitt får familjerådgivningen 820 besök per år. Varje besök innebär ett samtal under en och en halv timme. Det vanligaste är att samma besökare kommer 2 4 gånger. Vårt jobb bygger på förtroende och ömsesidig respekt. Vi för inte journaler och har naturligtvis absolut sekretess. Det är ett intressant jobb där man möter ständigt nya utmaningar, säger Eva blev det lagstadgat att kommunerna ska driva familjerådgivning. Det blev ingen större omställning i Örnsköldsvik eftersom familjerådgivningen varit en kommunal verksamhet sedan starten. Under alla år har vi endast haft sju olika familjerådgivare. Familjerådgivningen ligger väl avskilt från övrig kommunal verksamhet i trivsamma lokaler Föräldramässa 19 oktober Föräldrar och andra intresserade välkomnas till föräldramässa 19 oktober kl 11:00 15:30 på Nolaskolan. Mässan är kostnadsfri och ger besökarna tips, goda råd och verktyg att använda i vardagen. Det blir en hel del intressanta föreläsningar. Bland annat Kan man vara en supermamma/superpappa och samtidigt vara supermedarbetare? med Jana Söderberg och Jag är inte pappa till en skitunge jag är pappa till stålmannen med Fredrik Westin. Olof Almqvist från Friends kommer att tala kring nätmobbing. Bland utställarna finns SAMMANFATTNING Par som har det svårt med sin relation kan kontakta familjerådgivningen. Där arbetar två rådgivare som man kan prata med. De hjälper dem som vill att relationen ska bli bättre eller dem som bestämt sig för att skiljas. Familjerådgivningen fyller 40 år i år. på Vegagatan. Det är en verksamhet som Örnsköldsviksborna kan känna sig trygga med, säger enhetschef Mats Gidlund. 40-års-jubiléet firas med öppet hus v.46. TEXT: MARIA ISAKSSON FOTO: P-O SEDIN orga nisationer med anknytning till barn och föräldraskap. Det blir också aktiviteter för barn. Föräldramässan arran geras i samverkan mellan kommunen, landstinget och Studieförbundet Bilda. Programmet hittar du på ornskoldsvik.se. 3 NOLASKOGS

4 Besök i Jonas Nätterlunds barndomshem. Inflyttarträff med kulturtema Närmare sextio personer deltog i årets inflyttardag. De nyinflyttade fick följa med på en guidad tur runt det område i Sidensjö och Nätra som i framtiden kommer att marknadsföras som High Coast Art Valley Konstdalen. UTVECKLING SKER DÄR KUNSKAP, KOMMUNIKA TIONER OCH BOSTÄDER FINNS. Dagen inleddes på Örnsköldsviks museum och konsthall med en allmän information om kommunen och arbetet i världsklass Kommunalrådet Elvy Söderström berättade engagerat om Botniabanan, arbetsmarknadsregionen och möjligheterna i samarbetet mellan Umeå och Örnsköldsvik. Utveckling sker där kunskap, kommunikationer och bostäder finns. Tillsammans med Umeå har vi allt. Industrin, forskningen, utbildningar, kulturen, idrotten, friluftslivet, världsarvet och inte minst Botniabanan, sa Elvy Söderström. EFTER MÖTET BAR det iväg mot Konstdalen med buss. Samtliga konstverk som betraktades, ingår i den konstsamling som Nätterlundsfonden köpt in. Det har skett i enlighet med hemmasonen Jonas Nätterlunds önskemål i sitt mångmiljontestamente till Sidensjö-Nätra kommun, som efter hans bortgång 1995, byggt upp ett imponerande konststråk i området. KONSTRESAN BJÖD PÅ ett fullspäckat schema, bland annat med stopp vid Jonas Nätterlunds barndomshem i Rössjö, Kottkorna vid Västanåskolan, Skidåkerskan och Två bryggor i Näs, samt en god lunch vid Brynge café och konsthall. Kanske blev det lite väl mycket bussåkande, men de flesta tyckte att det var en både intressant och givande upplevelse. En av de nyinflyttade gav en målande beskrivning av konstupplevelsen, som mycket handlar om att få betrakta konst i ett oerhört vackert naturlandskap: Det var mycket roligt att se hur orterna utanför Örnsköldsvik är levande och även landsbygden. Konst utplacerad lite här och där är ju betydligt roligare att se än en konstutställning på en och samma plats. TEXT OCH FOTO: SVEN ALVERYD 4 NOLASKOGS

5 Första stegen mot en NY TILLVARO De asylsökande påbörjar nu, med stöd av offentliga aktörer och lokalsamhälle, sin introduktion på de nya orterna. Mer än hälften av de 200 asylsökande som Örnsköldsvik ska ta emot har nu kommit och börjat installera sig. Under tiden som utredningar om uppehållstillstånd pågår handlar det för de nyanlända bland annat om att få ett grepp om hur saker fungerar i vårt samhälle. Till sin hjälp har de Migrationsverkets personal som i inledningsskedet ambulerar mellan de aktuella orterna. Kommunen stöttar med personal som talar några av de mest förekommande språken. De kommer att fungera som en resurs i skolan under delar av dagen men även finnas tillgängliga under fritiden. Lokala nätverk som bildats av ortsbor och föreningar bidrar till introduktionen genom att ordna aktiviteter tillsammans med de nyanlända. KOMMUNEN FÖRSTÄRKER ÄVEN befintliga mötesplatser eller avlastar med extra lokaler. Viss bemanning kommer att finnas samt datorer som underlättar för de asylsökande att hålla sig uppdaterade med händelser i hem landet och hålla kontakt.till dessa mötesplatser är även ortsborna välkomna. Det som arrangeras är tillgängligt för hela samhället. Det är tack vare ett lokalt ATT FYLLA VARDAGEN MED ANNAT ÄN VÄNTAN OCH OVISS HET ÄR ANGELÄGET. engage mang som förberedelserna gått så bra och det är också grunden till en lyckad integration på längre sikt, säger Gunnar Holmberg, kommunens samordnare mot civilsamhället. BARNEN HAR RÄTT att gå i skola oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte men är inte skolpliktiga innan det finns beslut att de får stanna. För att vuxna ska få delta i Svenska för invandrare krävs beslut om uppehållstillstånd. Men för att ge möjlighet att komma igång så snart som möjligt planerar kommunen att i samarbete med studieförbund erbjuda studiecirklar. Att fylla vardagen med annat än väntan och ovisshet är angeläget. Vi har att göra med kompetenta människor som vill jobba och göra något meningsfullt, säger Gunnar Holmberg. ETT GOTT BEVIS på det är Amr Aljamli, läkare från Syrien. Jag vill gärna stanna och arbeta som läkare i Sverige. Och inom ett år ska jag kunna prata svenska med dig säger han till sin bordsgranne vid en träff som gruppen Medmänniskor i Mellansel ordnat. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN Vi är så tacksamma för det varma mottagande vi fått av de boende i Mellansel, säger Dahdo Mohammed (t. h.) och Amr Aljamli som prövade på fika tillsammans med Berit och Enar Olofsson. Flexibel hemtjänst ger individen ökat inflytande Kommunen har beslutat om riktlinjer för en mer flexibel hemtjänst. Den som beviljats en insats inom hemtjänsten ska få större möjlighet att, inom den beviljade ramen, påverka insatsens innehåll. Med de nya riktlinjerna kan den som till exempel beviljats social aktivering välja att vid ett tillfälle ta en promenad och en annan gång kanske föredra högläsning eller att delta i en träffpunktsaktivitet. Detta möjliggörs genom att dagens tre separata riktlinjer (promenad, aktivering, social samvaro), som var och en kräver beslut om just den insatsen, slås ihop till en riktlinje (social aktivering). Även inom mathållning och städning/fönsterputs införs riktlinjer som ger större flexibilitet. Den som har hemtjänst och behöver hjälp med att bära ut sopor och ta in post kommer att kunna få det utan särskilt biståndsbeslut. Kommunen utökar också utbudet av enkla serviceinsatser så att den som behöver hjälp med inköp och ärenden ska kunna få det efter en så kallad anpassad utredning, som görs direkt av välfärdsförvaltningens mottagningsenhet. De nya riktlinjerna för flexibel hemtjänst träder i kraft 1 december Samtidigt som de nya riktlinjerna ger individen ett ökat inflytande väntas även positiva effekter administrativt. TEXT: ELISABET BÅRMAN 5 NOLASKOGS

6 VOLONTÄRVERKSAMHET Uppskattad volontärsträff vid kanotcentralen. Solveig Nordström och Britta Schönfeldt trivs tillsammans. VOLONTÄRERNAS UPPDRAG: Trivsel och personliga möten Det är en social gärning och jag känner mig särskilt nöjd de dagar jag varit ute på besök. Så summerar en volontär sina insatser. Solen glittrar på Moälven och från kanotcentralen hörs musik. Det är trivselträff för volontärerna och de personer de besöker. Runt borden sitter sommarklädda seniorer och varvar sång med fika och småprat, en tipsrunda har de också hunnit med. Vi har det så trevligt. När man börjar bli lite skör i benen, som jag, är det bra att få sällskap ut där man träffar nya och gamla bekanta, säger Solveig Nordström som får regelbundna besök av Britta Schönfeldt från Röda korset. Det är alltid roligt att besöka Solveig. Hon har så mycket att berätta, säger Britta och ser med värme på sin vän. Precis som Britta, menar övriga volontärer att det handlar om ett ömsesidigt utbyte. Det är en dubbelverkande gärning där båda parter mår gott. Jag började som volontär när jag blev änkeman och behövde komma bort från ensamheten. Det är det bästa jag har gjort, menar Sven Gustafsson som i princip dagligen besöker Sundhem för att bidra till de boendes trivsel och samvaro. VOLONTÄRERNA ÄR PERSONER som ideellt har tagit ett uppdrag att besöka företrädesvis äldre, men även andra, i behov av social stimulans. Besöken kan ske i en enskild persons hem eller riktas till flera t.ex. på ett boende för vård och omsorg. Volontärs-/besöksverksamhet finns i kommunens regi, liksom inom Svenska kyrkan och Röda korset. Organisationerna har en tät samverkan. Genom att vi hjälps åt får vi bättre förutsättningar att para ihop besökare och mottagare för bästa möjliga utbyte, säger Britt Lundholm, diakon i Svenska kyrkan. Volontärerna är värda all uppmuntran de kan få. Två gånger per termin ordnar vi något där de får träffas och utbyta erfarenheter. Det kan vara temadagar eller andra aktiviteter. Men den här gången ville vi att både de som tar emot besöken och volontärerna skulle få umgås tillsammans under trevliga former, säger kommunens äldrekonsulent Ingrid Åström. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN SAMMANFATTNING TA CHANSEN: BLI VOLONTÄR ELLER FÅ BESÖK AV EN VOLONTÄR! I dagsläget har kommunen ett tjugotal volontärer men välkomnar fler. Du engagerar volontär, kontakta kommunens äldre- och uppdrag, eller om du vill ha besök av en dig i den utsträckning du själv vill och kan, anhörigkonsultenter. Ring Ingrid Åström, men en viss regelbundenhet är önskvärd tfn eller Birgitta Hörnfeldt utifrån mottagarens perspektiv. Holm, tfn Är du intresserad av ett volontärs- Volontärer är män och kvinnor som frivilligt besöker gamla och ensamma människor. De pratar med de gamla och hittar på saker att göra tillsammans. Både volontärerna och de som får besök tycker att de här stunderna är trevliga. Kommunen tycker att det är bra att människor ställer upp för varandra. Därför ordnade kommunen en utflykt för volontärerna och de gamla. 6 NOLASKOGS

7 Det är roligt och underlättar både delaktighet och möjlighet att dela med sig Alneskolan diggar de digitala verktygen. ALNESKOLAN SURFAR PÅ DIGITALA VÅGEN Surfplattan är både rolig och nyttig. I Alneskolans årskurs 1 pågår ett spännande projekt för lärande. Sedan några år tillbaka använder pedagogerna Henrik Emanuelsson och Carina Wågström digitala verktyg i sin undervisning. När vi kommer in i klassrummet är det alldeles tyst. I skolbänkarna sitter eleverna med varsin mini-surfplatta, djupt koncentrerade på att lösa dagens uppgifter som finns i deras matematik- och svenska-appar. Vi ville finna ett sätt för lustfyllt lärande, som motiverade eleverna. Vi fick stöd både från vår skolledning och bildningsförvaltningens utvecklingsavdelning om att bli ett pilotprojekt, så nu använder sig våra elever i årskurs ett av digitala hjälpmedel. Vi har verkligen bara positivt att säga om vårt nya undervisningssätt, säger Henrik. ELEVERNAS ARBETEN BEDÖMS kontinuerligt med syfte att hela tiden visa eleven och föräldrarna vad nästa kunskapssteg är. Den positiva effekten är att barnen tycker att det är roligt och att de känner sig delaktiga i och har en möjlighet att påverka sitt lärande. Arbetet har byggts upp kring klassens hemsida under Google Apps. Där kan föräldrarna logga in och ta del av deras barns arbeten via Dagboken och följa utvecklingen via den digitala portfolion. De kan även läsa pedagogiska planeringar, beskrivning av arbetsuppgifter, mm. Även barnen kommer åt sina arbeten efter skoltid. Läraren finns alltid nära till hands. BÅDE HENRIK OCH Carina upplever att det är roligare och lättare att vara pedagog med det nya arbetssättet och de nya hjälpmedlen. Både arbete med planering och utvärdering har blivit lättare med de digitala hjälpmedlen. Bara en sådan sak som att kunna arbeta med delade dokument. Nu kan vi på ett enkelt sätt samarbeta kring samma text, utan att behöva spara den på ett USB-minne. Dokumentet sparas i stället i molnet, säger Carina. TEXT: SVEN ALVERYD FOTO: P-O SEDIN SAMMAN- FATTNING Alneskolan använder surfplattor i sin undervisning. Barnen tycker att det är roligt och de känner att de har en möjlighet att påverka sitt lärande. Föräldrarna kan logga in och ta del av sina barns arbeten via en särskild dagbok på Internet. Surfplattorna gör också att det blir lättare för lärarna att dela med sig av bra material. 7 NOLASKOGS

8 BYGD & STAD Bygdens dag-firande vid Myckelgensjös servicepunkt. Amatörteatergäng skojade till mackinvigning i Myckelgensjö. FULL AKTIVITET i bygderna Bygd och stad i balans går in på sista projektåret men någon tendens att tappa fart på slutvarvet märks inte. Service, samverkan, kommunikation, boende och integration är de områden som arbetet i Bygd och stad i balans kretsar kring. Bygderna har utifrån sina lokala förutsättningar fokuserat på olika frågor. Den variationen har också gjort att man inspirerat varandra att ta tag i sådant som ett annat område lyckats bra med, säger Ann-Catrin Zackrisson, projektledare för Bredbyn med omnejd. SERVICEPUNKTER Att skapa servicepunkter som ger bygden tillgång till livsmedel, internet, café och information har varit en betydande del i projektet. I höst får Sidensjö den nionde servicepunkten. Servicepunkten på Ulvön har varit uppskattad av turis terna. I Bjästa/Köpmanholmen har en grupp bildats för att ta tillvara de möjligheter som den utbyggda infrastrukturen i skärgården erbjuder. De vill utveckla och förpacka aktiviteter för besöksnäringen, rapporterar områdets projektledare Krister Jansson. I Myckelgensjö har ett målinriktat arbete bland företag och boende samt ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen resulterat i en ny mack. Förhoppningen är att macken ska bidra till ökad kommers vid servicepunkten. SAMMANFATTNING Projektet Bygd och stad i balans jobbar för utveckling på landsbygden. Arbetet har bidragit till att det nu finns Servicepunkter på landsbygden. På Servicepunkterna går det att handla mat, använda internet och köpa fika. De som bor på landsbygden ordnar träffar och samarbetar kring det som är viktigt för framtiden på deras ort. DET ENDA SÄTTET ATT FÅ LÅNGSIKTIG HET ÄR ATT BYBORNA ÄGER SIN EGEN UT VECKLING. SAMVERKAN FÖR UTVECKLING Lokala utvecklingsplaner är aktuellt på flera håll, bland annat står Myckelgensjö i startgroparna. Kubbe/Norrflärke har nyligen sammanställt sin vision över hur de vill att deras bygd ska se ut Bland det ortsborna prioriterat att börja jobba för finns en gångbro över ån, att marknadsföra bygden och bevara skolan. Som projektledare kan vi stötta det lokala arbetet men jobbet måste göras av ortsborna själva. Det enda sättet att få långsiktighet är att byborna äger sin egen utveckling. Förhoppningen är att man under projekttiden finner vägar att samverka, säger Ann-Catrin. I Husum/Gideå/Flärke har vi jobbat en hel del med att stärka samarbete mellan föreningar och inom näringsliv för att tillsammans synliggöra bygdens tillgångar och utbud, berättar områdets projektledare Åsa Ringlöv. BOENDE OCH INTEGRATION Bjästaområdet har arrangerat internationella middagar där nysvenskar och svenskfödda tillsammans har lagat och ätit mat från olika länder. Arrangemangen har samlat ett femtiotal personer varje gång och nya middagar utlovas under hösten. I Bjästa finns det också tankar på att använda fritidsgården Hålan som en mötesplats för daglediga. I Trehörningsjö vill ortsborna återupprätta medborgarhuset genom att förvandla det till ett livfullt kultur- och allaktivitetshus. Där ska lokala förmågor kunna ha framträdanden. I byggnaden finns också plats för en mötesplats för de asylsökande som väntas till bygden, säger Lena Strömberg, projektledare för Björna med omnejd. I Husum kan ortsborna glädja sig åt att ha skapat kommunens första utomhusgym. KOMMUNIKATION Bygd och stad samarbetar även med projekten för e-utveckling i landsbygd och Hållbart resande. Med stöd av e-lotsen har lokala fiberföreningar bildats och kunnat söka bidrag för fiberanslutning. Samarbetet med Hållbart resande har bland annat resulterat i samåkningsparkeringar. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN 8 NOLASKOGS

9 VÄRLDSKLASS 2015: Dags för incheckning Du kan checka in på Världsklass 2015, om du har en idé om ett projekt eller aktivitet och vill ha stöd för detta. Har du en idé om ett projekt eller aktivitet som du vill driva i samverkan med andra och som kan möta någon av de utmaningar som utvecklingsarbetet Världsklass 2015 har lyft fram? Då är du välkommen att checka in din idé så att den kommer med till höstens bedömning av vilka projekt som ska få stöd. Höstens incheckning är öppen oktober. Mer information om utmaningarna och hur incheckningen går till hittar du på EN AV DE incheckningar som beviljades stöd förra hösten var inlämnad av LRF och Afrikanska föreningen. Med projektet Afrosvenskt jordbruk ville de undersöka möjligheten att odla afrikanska grödor i Sverige. Ett nytänkande som bedömdes motsvara utmaningen förnyelse och innovation genom att två världar möttes och på sikt kunde ge möjlighet till arbete för personer med erfarenhet av jordbruk i sitt hemland. I Arnäsvall har medlemmar ur föreningen Kollektiva Armen odlat såväl potatis som mer exotiska grönsaker. Jordbruket är ännu inte i så stor skala, men vi har kunnat sälja lite av det vi har skördat. Nästa år hoppas vi ha utökat odlingarna, berättar Bassi Ahmed, vice ordförande i Kollek tiva Armen. Odlingarna bidrar också till gemenskap och integration. Mer än femtio personer av olika nationaliteter är engagerade, säger kultur ansvarige Adel Salma. Vi vill öppna dörrar för andra invandrare och svenskar. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN Adel Salma och Bassi Ahmed, från Kollektiva Armen, odlar såväl grödor som gemenskap. P-PLATSER FÖR PENDLARE UNDER DE SENASTE åren har ett antal pendlar parkeringar kommit till runt om i kommunen. Parkeringarna är tänkta att underlätta för dig som har möjlighet att samåka eller att åka kollektivt till arbete eller studier. De senaste, i Sidensjö, Skorped och Gideå, har delvis kommit till genom projektet Hållbart resande. De flesta parkeringarna har gratis motorvärmarplatser. Parkeringarna vid resecentrumen i Husum, Örnsköldsvik och Örnsköldsvik norra är dock avgiftsbelagda. Där kan rese närer som har reskort/periodkort på Botniabanan lösa rabatterat pendlarparkeringskort. I dagsläget finns pendlarparkeringar på elva platser i kommunen Simhallar i Husum och Bredbyn öppna efter renoveringar Simhallarna Husum och Bredbyn är öppna igen efter renovering. Förutom en rejäl uppfräschning och modern teknik för vattenrening, har förbättringar gjorts för tillgängligheten. Nu finns toaletter och duschar anpassade för rullstolsburna och även lyftanordningar för att ta sig i bassängen. 9 NOLASKOGS

10 TRAFIK RÄTT HASTIGHET för en ATTRAKTIV KOMMUN Nya hastighetsgränser kan bli aktuella i Örnsköldsvik Snart kan 50 km/tim vara ett minne blott i Örnsköldsviks centralort och tätorterna Bjästa, Åmynnet, Köpmanholmen, Sidensjö, Billsta, Husum, Gideå, Björna, Långviksmon, Trehörningsjö, Moliden, Mellansel, Bredbyn, Gottne och Skorped. Under hösten/vintern ska samhällsbyggnadsnämnden besluta om nya hastighetsgränser. Just nu arbetar trafikenheten med att färdigställa förslaget. Som Nya hastighetsgränser är att vänta på gatorna i kommunen. FÖRESLAGNA HASTIGHETSGRÄNSER I ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN underlag har de allmänhetens synpunkter som kommit in via en webbenkät, synpunkter från myndigheter och intresseorganisationer samt kartor som visar var flest olyckor sker. Den främsta anledningen till att nya hastighetsgränser införs är att rädda liv och att öka trafiksäkerheten. Arbetet görs för att anpassa hastighetsgränserna efter gatornas och vägarnas säkerhetsstandard och utifrån kunskapen om hur mycket våld människokroppen tål vid en krock utan att dödas eller skadas svårt vid olika hastigheter. Tolv kommuner i landet har redan sett över sina hastigheter och flera andra kommuner är i startgroparna. Tidplanen för Örnsköldsviks kommun är att omskyltningen påbörjas tidigast under km/tim föreslås på vägar med blandtrafik, vid skolor, bostadsområden och centrumområden där behovet av att korsa gatan är stort och bebyggelsen är tät. 40 km/tim föreslås på gator i huvudvägnätet med gångbanor samt gator med cyklister på körbanan och på sträckor med blandtrafik och övergångsställen, till exempel inom industriområden. 60 km/tim föreslås på trafikleder med i huvudsak separerad gångoch cykelväg längs vägen men inga övergångsställen och stora korsningsavstånd. TEXT: ANN-SOFIE MATHIASSON ILLUSTRATIONER: TRAFIKVERKET SAMMANFATTNING För att öka trafiksäkerheten i kommunen kan hastighetsgränserna komma att ändras. Trafikenheten jobbar nu med ett förslag som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till. Om hastighetsgränserna ändras kommer nya skyltar upp tidigast under NOLASKOGS

11 Nu blir det LJUSARE på LANDSBYGDEN 300 väglampor tänds i höst. Det är starten på kommunens satsning att öka vägbelysningen på landsbygden. För några år sedan släcktes varannan väglampa i flera områden på landsbygden. Anledningen var både en energibesparing för att klara kommunens budget och en miljöåtgärd. Förra hösten fattade dock kommunfullmäktige beslut om att tända de väglampor på landsbygden som tidigare släckts vid utglesning. Under våren har kommunen haft informationsmöten om vägbelysningen med 27 vägbelysningsföreningar och byalag i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att dialogen ska fortsätta under hösten 2013 med de föreningar och byalag som önskar och som kommunen ännu inte haft kontakt med. Förhoppningen är att i samförstånd med boende finna förslag som innebär att några lampor skulle kunna tas bort eller fortsätta att vara släckta. Övik Energi kommer att byta ut de armaturer som ska tändas upp till nya, mer effektiva. TIDPLANEN FÖR ATT tända vägbelysningen är att 300 lampor tänds med början denna höst, 900 lampor tänds 2014 och ytterligare 300 lampor tänds Arbetsschema för områdena och exakt tidpunkt för att utföra arbetet planeras av Övik Energi. När belysningen släcktes var det gamla armaturer med kvicksilverlampor. De förbjuds nu och därför behöver vi byta ut de armaturer som inte lyser i dag till nya. Det är ett ganska stort jobb att göra. Det är inte bara att trycka på en knapp. Vi planerar åtgärderna i samband med andra underhållsåtgärder. Det planeringsarbetet är nu i full gång, säger Peder Nordin, chef teknik och utveckling Övik Energi. TEXT: ANN-SOFIE MATHIASSON FOTO: PEDER NORDIN Fram med reflexerna! Kommunen har delat ut 600 reflexvästar till bland annat förskolebarn och reflexer till alla som åker skolskjuts. Utan reflexer är du svår att se, särskilt i höstmörkret. Reflexer minskar risken för olyckor eftersom bilförare får en Skaffa reflex chans att se dig mycket även till din tidigare än om du är hund eller utan. häst. TIPS: Reflexerna syns bäst när de sitter lågt och är i rörelse. Byt ut gamla reflexer. Godkända reflexer finns bl.a. på apotek. Ha extra reflexer och reflexväst i bilen om du skulle bli stående efter vägen.

12 SAMHÄLLE Samtalsbyrån för unga får mer resurser Nu satsar kommunen tillsammans med en rad olika aktörer på att ta ett mer samordnat helhetsgrepp inom området psykisk hälsa. Bland annat har nya samtalsbehandlare rekryterats vid samtalsbyrån. Samtalsbyrån för unga i Örnsköldsvik erbjuder stödjande och bearbetande samtal i belastande livssituationer och finns för dig som är i åldern år. Samtalsbyrån delar lokal med Ungdomsmottagningen. Cirka 100 nya ungdomar vänder sig till samtalsbyrån varje år. Känner du att du vill ha någon att tala med och anförtro dig åt, är du välkommen att kontakta samtalsbyrån, som nu har fått ännu bättre förutsättningar för att kunna hjälpa till. KONTAKTA SAMTALSBYRÅN Telefon: , må fr 07:00 09:30 Röstbrevlåda: E-post: samtalsbyra.ornskoldsvik@ lvn.se Besöksadress: Bergsgatan 9 Öppettider: må to 08:30 16:30, fr 08:30 15:00, lunchstängt 12:00 13:00 Miva på Facebook Nu kan du ta del av driftinformation från kommunens miljö- och vattenbolag, Miva, via Facebook. Blir det exempelvis en vattenläcka eller störningar i sophämtningen får du snabbt information om det. Via Facebooksidan kan du också hitta nyheter, information om öppettider eller ställa frågor till bolaget. Vill du ha personlig service i ett konkret ärende ska du även fortsättningsvis vända dig till Mivas kundservice. Välkommen till Miva på Facebook: Elever fördjupade sig i Östersjöns miljö Att börja med sig själv och det man enkelt kan göra i hemmet för att inte förstöra miljön ännu mer. Det var ett gott råd från elever som besökte utställningen Östersjön vem bryr sig. I september gästades Örnsköldsvik av briggen Tre Kronor af Stockholm. Med på fartyget fanns Initiativet Hållbara Havs utställning om miljögifter i Östersjön. Förutom att en konferens om havsmiljön hölls under briggens besök var även skolor inbjudna att besöka briggen och ta del av utställningen. Höglandsskolans NO-lärare nappade på erbjudandet och tog med sina niondeklasser. Tillfället hade inte kunnat komma mer lämpligt. Det blir en perfekt start på niornas arbete på temat miljö. Den första veckan kommer mycket att handla om att introducera ämnet och att ge inspiration. Senare får eleverna göra fördjupningar i något globalt miljöproblem som de själva väljer, berättar NO-läraren Maria Nordström. DET BLIR en helt annan koppling och mer engagerande när man kan binda samman teori med egna upplevelser och praktiska exempel, säger kollegan Anna Abrahamsson. Efter en guidning ombord på briggen och en inblick i livet till havs fick eleverna ta del av pedagogiska exempel och kalla fakta i en tankeväckande utställning om den hotade Östersjön. Att besöket gjort intryck märktes när Briggen Tre Kronor af Stockholm. eleverna ombads att ge exempel på viktiga miljöfrågor. Länder borde ta ett större grepp tillsammans men det finns också sådant man kan göra lokalt som att införa biogasbussar och att se till så att fabriker inte skitar ned vattnet, tyckte några elever. Många nämnde också det egna beteendet i vardagen som att åka kollektivt, handla ekologiskt, kompostera och återvinna. Alla har ett ansvar, menar ungdomarna. Skönt att höra det finns någon som bryr sig. TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN 12 NOLASKOGS

13 Bredbynskolan ska rustas upp. DET ÄR VERKLIGEN ETT GLÄDJANDE BESKED ATT DET ÄNTLIGEN ÄR DAGS FÖR MODERNISERING. Tyck till om tidningen Nolaskog! I dagarna får 450 personer en enkät där vi ställer frågor om Nolaskogs innehåll och utseende. Vi vill få en uppfattning om hur tidningen tas emot bland er läsare. Med svaren som grund kan vi jobba för att göra tidningen ännu mer läsvärd. Vi hoppas att ni som får enkäten vill hjälpa oss med detta och tackar på förhand för ert engagemang! REDAKTIONEN Dialog om Bredbynskolans utformning Experterna de som vistats i skolan ska få säga sitt inför en planerad upprustning. Länge har det talats om att Bredbynskolan borde renoveras och moderniseras. Under årens lopp har flera skolor i kommunen rustats upp. Förutom att lärarna på dessa skolor har fått bättre förutsättningar för att utöva en modern pedagogik, så har även elevernas skolmiljö förbättrats betydligt. Nu är det Bredbynskolans tur att få genomgå en förvandling. Skolan är gammal och delvis i dåligt skick, så det är verkligen ett glädjande besked att det äntligen är dags för modernisering av vår skola, säger Magnus Ahlberg, rektor på Bredbynskolan. Under projekteringen kommer det att föras en dialog med skolpersonal, elever, föräldrar och det övriga samhället i Bredbyn. Projektledningen vill ha in synpunkter och idéer om vad som förväntas av en bra skolmiljö. Något som de sedan kommer att ta med sig i den fortsatta projekteringen av framtidens skola i Bredbyn. JAG FÖRVÄNTAR mig ett positivt gensvar på inbjudan till dialog. Befolkningen i Anundsjö Rektor Magnus Ahlberg är glad över planerna att renovera skolan. och Bredbyn är oerhört engagerade på flera plan, så jag har svårt att se att de inte är med oss i vårt arbete, säger Magnus Ahlberg. Dialogen kommer att ske i flera steg. Först kommer det arrangeras informationsträffar med personal, elever, föräldrar och invånare i Bredbyn. Sedan kommer det i samråd med personalen, ungdomsgruppen och Anundsjö framtidsgrupp att tas fram ett underlag som slutligen ska påverka det övriga projekteringsarbetet som upphandling, arkitektur etc. Vi har lärt oss mycket från andra projekt, där vi arbetat med dialogen, så vi ser på detta med tillförsikt, säger Camilla Larsson, demokratisamordnare i Örnsköldsviks kommun och delaktig i projektet. Totalt beräknas projekteringen ta cirka tre år och de räknar med att den moderniserade skolan står klar under TEXT OCH FOTO: SVEN ALVERYD SAMMANFATTNING Bredbynskolan ska renoveras så att eleverna får en bättre skolmiljö. Innan bygget startar ska elever, föräldrar och skolpersonal få tycka till om planeringen. År 2017 ska Bredbyns moderna skola vara klar. Var med och tyck till! Hur ska kommunens nämnder och förvaltningar jobba med idrottsfrågor, vill du bidra med idéer och förslag på aktiviteter till Kulturhuvudstadsåret 2014 eller har du en fråga du vill ställa till en politiker? På Örnsköldsviks kommuns webbplats finns en samlingssida för vad som är aktuellt att tycka till om just nu. Klicka till höger på sidan Dialog och synpunkter så ser du vad som är på gång. Aktuellt just nu: Påverka framtidens idrott i Örnsköldsvik. Kommunen arbetar med att ta fram ett idrottspolitiskt program. Var med och tyck till vid ett möte onsdag 30 oktober kl. 18:30 i Skyttis cafeteria. Anmälan via sidan Dialog och synpunkter på Välkommen med dina förslag på aktiviteter till Kulturhuvudstadsåret Ta chansen och bidra med dina idéer och förslag på aktiviteter. Ställ frågor till politiker på webben. En ny version av Dialogen finns nu tillgänglig på vår webbsida. Där kan du ställa frågor till kommunens politiker. Morgonöppet på Arkenbiblioteket Nu har Arkenbiblioteket öppet för självservice på vardagar från klockan 08:00. Du kan låna och lämna tillbaka böcker och media, söka i bibliotekskatalogen och hämta reserverade böcker. Du kan också läsa tidningar och använda bibliotekets datorer. Vill du ha personlig service är du välkommen efter klockan 10:00 när biblioteket är bemannat som vanligt. 13 NOLASKOGS

14 FÖRETAGSAMHET Testresenärer önskas Projektet Hållbart resande i Örnsköldsvik söker testresenärer. Bor du längs stadsbussarnas linje 2: Själevad- centrum-bodum och vanligtvis tar bilen till jobbet? Då har du chans att under en månad gratis testa bussen som alternativt färdmedel. Ge bussen en chans och anmäl ditt intresse till hallbartresande@ ornskoldsvik.se. senast 31/10. Om just du blir antagen får du ett gratis månadskort på stadsbussarna och i gengäld får du berätta hur ditt nya sätt att resa fungerar. Bland förra vinterns testresenärer på linje 1 var det många som upptäckte fördelarna med att ta bussen till jobbet. Att slippa leta och betala parkering, inte behöva skrapa isiga rutor och att få en andningspaus på väg mellan jobb och bostad är några exempel. Mer information finns på www. hallbartresandeornskoldsvik.se. Aktiviteter för ännu bättre företagsklimat Inblick och återkoppling, erfarenhetsutbyten och kontakter så ska företagsklimatet stärkas. Evenemangsapp Nu finns en app (applikation för mobiltelefoner) där du kan se och själv lägga in publika evenemang och aktiviteter som äger rum i Örnsköldsviks kommun vid ett givet tillfälle. Loppmarknad, likväl som rockkonsert eller mopedrally alla aktiviteter som vänder sig till allmänheten platsar. Appen är utvecklad inom det nu avslutade projektet e-spinn som fokuserat på e-tjänsteutveckling för likvärdig service i bygd och stad. Appen, som heter BygdoStad, kan laddas hem via Google Play eller AppStore. Den finns både för apple och android. Webbsida för att lägga in egna evenemang: Melodifestival 2014 Örnsköldsvik står värd för Melodifestivalens deltävling 22 februari Arrangemanget kommer att direktsändas från Fjällräven Center. Vilka artister som kommer att uppträda är ännu inte klart. På tillväxtavdelningen är en hel del på gång. Här arbetas för högtryck för ett ännu bättre företagsklimat. Allt för att skapa bättre förutsättningar för företag i vår kommun att utvecklas och för att locka fler företag till Örnsköldsvik. Nyckeln till framgång är den återkoppling vi får från företagen om deras behov. En kontinuerlig dialog med företagen om hur vi kan underlätta deras företagande från kommunalt håll är därför mycket viktigt. Vi arbetar för att skapa ännu fler träffar med företag, Företagen bestämmer dagordningen, säger kommunens näringslivsutvecklare Daniel Nordström. såväl branschträffar som träffar inom olika geografiska områden. Vid dessa träffar är det företagen som ska bestämma dagordningen. De frågor som de anser är viktigast ska diskuteras, säger Daniel Nordström, näringsutvecklare på Örnsköldsviks kommun. NÅGRA AV DE aktiviteter som pågår eller är på gång: Frukostmöten med företagare under hösten. Arrangeras av Företagsam samarbetsprojektet mellan Företagarna och Örnsköldsviks kommun. En värdefull mötesplats för företag att skaffa kunskap och att knyta kontakter. Företagsam har lanserat facebooksidan Företagsamma Örnsköldsvik för att kommunicera företagsnyttiga frågor. Företagsbesök. Den 8 oktober fick ett antal företag efter önskemål besök av politiker och tjänstemän för att visa sin verksamhet och föra fram sina behov. Företagardagen 22 oktober. Den årligt återkommande företagsträffen, där företag kan visa upp sina verksamheter och knyta kontakter med varandra. Branschträff med båtcharterföretag om hur säsongen har varit och vad som behövs till nästa säsong. Företagsträffar på Terminalvägen och Gålnäsområdet. TEXT OCH FOTO: SVEN ALVERYD SAMMANFATTNING Kommunen arbetar för att göra det ännu bättre för företagen. Målet är att företagen ska utvecklas och att fler företag ska vilja komma till Örnsköldsvik. För att få veta vad företagen tycker är viktigt bjuder kommunen in företagen till möten. Kommunens politiker och tjänstemän gör också studiebesök hos företagen. 14 NOLASKOGS

15 Örnsköldsvik och Umeå kompletterar varandra och har tillsammans mycket att erbjuda ett gemensamt budskap till investeringssugna. På Business Arena för att LOCKA FLER INVESTERARE Den september slog Örnsköldsvik och Umeå ihop sina påsar och deltog i Business Arena, Nordens ledande mötesplats för fastighetsbranschen. Representanter från respektive kommun marknadsförde tillsammans regionen, med syfte att locka investerare som vill vara med och bygga och utveckla städerna. Genom att medverka vid Business Arena har Örnsköldsvik fått en möjlighet att knyta nya och spännande kontakter samtidigt som vi tagit plats på den nationella arenan. Vi hoppas att vi väckt intresse med det vi har att erbjuda, som färdiga ytor för exploatering, en fantastisk boendemiljö och inte minst goda kommunikationer, säger Peter Juneblad, näringslivschef på Örnsköldsviks kommun. DET ÄR viktigt att komma ihåg att detta var första gången vi deltog i Business Arena. Konkurrensen om investerarna är stor, eftersom de är relativt liten målgrupp och det är många som vill väcka deras intresse. För oss har det handlat mycket om att se och lära, att knyta kontakter, för att i ett nästa läge skapa relationer, fortsätter Peter Juneblad. Förutom förbokade och spontanta möten anordnade Umeå och Örnsköldsvik ett seminarium med temat Samarbete i norra Sveriges tillväxtregion. Vid seminariet deltog Elvy Söderström och Åsa Ögren, professor Lars Westin från Cerum vid Umeå universitet samt Kent Näringslivschef Peter Juneblad tycker att samarbetet med Umeå är värdefullt. Business Arena är Nordens ledande mötesplats för fastighetsbranschen. Forsberg, delägare i fastighetsbolaget Lerstenen, som investerar i både Umeå och Örnsköldsvik. Det har varit oerhört värdefullt att i processform få arbeta med Umeå, om hur vi ska framföra våra styrkor tillsammans. Dessutom har vi tagit del av varandras erfarenheter och etableringsytor. Nu är vi ännu mer medvetna om vad vi, var och en, har att erbjuda och hur vi kan komplettera varandra, säger Peter Juneblad. DEN GEMENSAMMA SATSNINGEN på Business Arena kan ses som en naturlig del i relationen Örnsköldsvik och Umeå. Sedan ett år tillbaka har de tillsammans arbetat med att skapa en gemensam funktionell arbetsmarknadsregion och vid årsskiftet blev dessutom Örnsköldsviks kommun medlem i det kommunala samarbetet Umeå regionen. Framtiden och möjligheterna finns tillsammans. Med Umeå blir vi både större och starkare. Genom de goda kommunikationerna kan vi tillsammans erbjuda en större arbetsmarknad där människor kan välja att arbeta i Umeå och bo i Örnsköldsvik och vice versa, säger Peter Juneblad. TEXT: SVEN ALVERYD FOTO: SVEN ALVERYD, PETER JUNEBLAD SAMMAN- FATTNING Örnsköldsvik och Umeå vill visa att de båda kommunerna tillsammans är ett intressant område. Därför deltog kommunerna gemensamt på en fastighetsmässa. På mässan fanns företag som bygger bostadshus och lokaler för kontor och företag. Nu hoppas Umeå och Örnsköldsvik att några av företagen som besökte mässsan ska vilja satsa på byggprojekt i vår region. 15 NOLASKOGS

16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN SAMMAN- FATTNING Vid utfart bör du se till att dina växter inte är högre än 80 cm från gatan inom markerad sikttriangel. Sikten ska vara fri minst 2,5 meter från gatan eller gång banan. Om din tomt ligger intill en gång- och cykelväg eller gata bör du se till att dina växter inte är högre än 80 cm i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 meter åt vardera hållet. Om man har en tomt ut mot en gata är det viktigt att klippa häckar och buskar. De ska inte sticka ut över gångbana eller väg. Klipp växterna så att de inte är högre än 80 centimeter. Sikten ska vara ordentligt fri vid utfarten. Postlådor ska placeras så att plogbilen kan snöröja utan att skada postlådan. TRÄDGÅRDSRÖJ FÖR TRAFIKSÄKERHET En insats med röjsåg och sekatör längs tomtgränsen kan göra stor skillnad för trafikanterna längs din gata. Det är hög tid att se över växtlig heten. Om du äger en tomt och har en häck, växter eller träd ut mot gatan är det viktigt att du klipper dem så att de inte skymmer sikten för trafikanter eller hindrar gående och cyklister att ta sig fram på gångbanor. Under våren och sommaren skymmer oklippta eller felaktigt placerade växter och träd sikten genom sin grönska. På vintern kan sikten skymmas när snö lägger sig på grenarna. En hälsning från gatuenheten så här inför höst och vinter är därför att det är bra om alla fastighetsägare ser över om de har grenar som går över tomtgränsen ut mot gatan. Om man har det är det viktigt att ta bort grenarna. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det här särskilt viktigt vid utfarter och i korsningar. När vinterhalvåret närmar sig kan det även vara bra att tänka på att grenar som hänger ut i gatan eller över en gångbana kan bli skadade av snöröjningsfordon om buskarna inte är klippta. TEXT: ANN-SOFIE MATHIASSON ILLUSTRATIONER: SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SKL Postlådan är också viktig Det är också viktigt att postlådan placeras så att exempelvis plogbilar kan ta sig fram och snöröja ordentligt utan att skada postlådan. Enklast är att flytta postlådan innan tjälen satt sig. Följande gäller för placeringen: På gata med gångbana ska postlådan placeras i bakkant av gångbanan. På gata utan gångbana ska lådan placeras 1,5 meter från körbanans asfaltkant. Om postlådan skadas av kommunens snöröjningsfordon eller vid annat underhållsarbete, kan du bara ställa eventuella skadeståndsanspråk om postlådan är placerad enligt punkterna ovan.