Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Enningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge"

Hans Bergström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Enningdalsälven 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge Ragnar Lagergren: Länsstyrelsen Västra Götalands län Ann Kristin Schartau: NINA

2 Status i Enningdalsälven I Sverige: 14 sjöar, 20 vattendrag och 2 grundvattenförekomster I Norge: 5 sjöar, 7 vattendrag och 1 grundvattenförekomst

3 Vattenförekomst-indelning Norge Sjöar > 0,5 km2

4 Vattenförekomst-indelning Sverige Sjöar > 1 km2

5 Gemensam standard delprojekt inom Interreg Enningdalsälven med syfte att testa varandras bedömningsgrunder och komma fram till hur de bäst skall användas inom det gemensamma området

6 Trestikket 8 sjöar ingick i jämförelsen Haugenetjern Sevtjern Langtjern Lerbekketjern Södra Bullaresjön Alnässjön Aspen

7 Norsk typindelning Innsjø Region Klimasone Størrelse Dyp Kalsium Humus Aspen Øst Lavland Små Grunne Mod kalkrike Humøse Alnässjön Øst Lavland Sv små Grunne Mod kalkrike Humøse S. Bullaresjön Øst Lavland Store Grunne Kalkfattige Humøse Langtjern Øst Lavland Sv små Grunne Kalkfattige Humøse Sevtjern Øst Lavland Sv små Sv grunne Kalkfattige Sv Humøse Hauganetjern Øst Lavland Sv små Sv grunne Kalkfattige Humøse Lerbekktjern Øst Lavland Sv små Sv grunne Sv kalkfattige Humøse Svensk typindelning Sjö Limnisk Ekoregion Djup Storlek Humus (vattenfärg) Alkalinitet Aspen 6 Djup Liten Hög Låg Alnässjön 6 Djup Liten Hög Låg S. Bullaresjön 6 Djup Stor Hög Låg Langtjern 6 Djup Liten Hög Låg Sevtjern 6 Grund Liten Hög Låg Hauganetjern 6 Djup Liten Hög Låg Lerbekktjern 6 Grund Liten Hög Låg

8 Provtagningsprogram Växtplankton: 5 ggr 2009 Bottenfauna: vår + höst 2009 och Svensk och norsk (vilket inbegriper prov i utloppsälven) metod använd Fisk: Alla sjöar utom en har provfiskats, varierad ålder på provfiskena, intervjuundersökningar för norska metoden Småkreps: litorala och pelagiala småkräftdjur Vattenkemi 5 ggr/år 2009

9 Växtplankton/Planteplankton Sjö Eutr. Norsk Eutr. Försurning Svensk Sv Aspen M P H Alnessjön M M H Södra Bullaresjön G H H Langtjern H H H Sevtjern P G G Haugenetjern M H G Lerbekketjern P H M Trestikket G H M

10 Småkreps Innsjø NO Småkreps Forsuring NO Småkreps Eutrofiering Aspen H M Alnässjön H M S. Bullaresjön H M Langtjern H/G H Sevtjern H H Hauganetjern H/G H Lerbekktjern G/M H Trestikket P/B H

11 Bottenfauna Innsjø NO Bunndyr Forsuring SE Bunndyr Forsuring SE Bunndyr Eutrofiering Aspen H H H Alnässjön H H H S. Bullaresjön H H H Langtjern H H H Sevtjern H G H Hauganetjern G/M G H Lerbekktjern M G H Trestikket B M H

12 Bottenfauna, provtagningsmetodens betydelse Innsjø MultiClear NO Litoral MultiClear NO Kombinert MultiClear SE Litoral Aspen H H H Alnässjön H H H S. Bullaresjön H H H Langtjern H H H Sevtjern H H H Hauganetjern G G G Lerbekktjern M M G Trestikket B B M

13 Innsjø Bottenfauna, provtagningsmetodens betydelse MILA NO Litoral MILA NO Kombinert MILA SE Litoral Aspen H NA H Alnässjön H NA H S. Bullaresjön H NA H Langtjern H NA H Sevtjern G NA G Hauganetjern G NA G Lerbekktjern G NA G Trestikket G NA M

14 Fisk Innsjø NO Fisk Generelt SE Fisk Generelt Aspen H G Alnässjön G NA S. Bullaresjön G G Langtjern H M Sevtjern H P Hauganetjern P P Lerbekktjern P/B G Trestikket H B

16 Fys-kem, eutrofiering Sjö Syrgas Siktdjup Tot-P Tot-N Sammanvägd No Sv No Sv No Sv No No Sv Sv Exp Aspen P M* M G G M M M M M Alnessjön B M* M M G G M M M M Södra Bullaresjön M M* M G G H G G M G Langtjern P M* M G H H G G M G Sevtjern B M* P P M H M M P P Haugenetjern B M* P M G H G G M M Lerbekketjern B M* M G H H H H M G Trestikket B M* M H H H H H M H Skillnader: kväve sammanvägningen

17 Vattenkemi, försurning Sjö ph ANC Lal Sammanvägd No Sv No No No Sv Aspen G G Alnessjön G G Södra Bullaresjön H H H H H H Langtjern H H H H H H Sevtjern H G H G H G Haugenetjern P G G M M G Lerbekketjern M P G B M P Trestikket P P B P P P Skillnader: antalet parametrar min eller medel-ph episodförsurning

18 Sammanvägd ekologisk status Aspen Alnässjön Ekologisk status M M Norsk Svensk utslagsgivande parameter Ekologisk status utslagsgivande parameter VP, krepsdyr, fys-kem P växtplankton VP, krepsdyr, fys-kem M VP,VK S. Bullaresjön M krepsdyr M syrgas Langtjern G VP M syrgas Sevtjern P VP P fisk Haugenetjern P VP, fisk P fisk Lerbekketjer n B fisk M Trestikket B BF, krepsdyr B fisk försurning, syrgas

19 Viktiga skillnader mellan Norge och Sverige Typindelningen Typspecifika referensvärden bara i Norge Bottenfauna: I Norge ingår prov i utloppsälven i sjöprovtagningen Olika regler för sammanvägning av parametrar

20 Generella råd så här långt Bedømning av tilstand basert på den norske siktedyp-parameteren er dårlig tilpasset humøse innsjøer (naturlig lavt siktedyp). Det samme synes å være tilfelle for planteplanktonindeksen (humøse innsjøer med forekomster av flagellaten Gonyostomum semen). Slike humøse innsjøer, som dominerer i Enningdalsvassdragets nedbørsfelt, vil sannsynligvis gis en dårligere tilstand enn det som er tilfellet. De svenska fiskindexet EQR8 dåligt anpassat till naturligt artfattiga sjöar

21 Den svenske bunndyrindeksen for forsuring (MILA) fanger ikke opp alle forsuringstolerante taxa, og vil derfor kunne gi en bedre tilstand enn det som er tilfellet. De norske bunndyrindeksene er primært utviklet for klare innsjøer og tar i liten grad tar hensyn til endringer i diversitet og artssammensetning som skyldes naturlig forsuring (grunnet humuspåvirkning). For humøse innsjøer vil de i noen tilfeller gi en dårligere tilstand enn det som er tilfellet. Syrgas kan kräva en expertbedömning om den skall vara utslagsgivande för bedömningen eller ej i det svenska systemet Expertbedömning krävs!

Relevanta dokument

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,