Vi vill bli fler öbor

Transkript

1 Kortfattade minnesanteckningar förda vid SIKOs seminarium på Seglarhotellet i Sandhamn Närvarande 49 personer enligt bilagd förteckning Sune Fogelström hälsar välkommen till dagens möte. Roligt att så många kunde komma hit till Sandhamn. Rubriken på dagens seminarium är Vi vill bli fler öbor Skärgården behöver en Ung Våg Befolkningsutvecklingen på våra öar, redovisning av SIKOs undersökning av läget på våra öar Jan Olsén har tillsammans med Agneta Österman tagit fram en rapport om hur verkligheten ser ut därför att den talar inte samma språk som statistiken. Vi måste också titta framåt, vi behöver en ung våg i skärgården. Generellt kan man säga att antalet bofasta minskar främst när det gäller yngre barnfamiljer, andelen äldre personer blir större. Fastighetspriserna är höga, det är ont om sjönära fastigheter, bristen på billiga bostäder är stor. Servicenivån minskar och det är tunt med fritidsaktiviteter för ungdomar. Vad som blivit bättre är kommunikationerna - WÅAB skall ha en eloge - bredbandet byggs ut alltmer, skolorna är mycket bra, det finns gott om arbetstillfällen och vi bor i en underbar miljö. Möja och Ingmarsö är två öar som visar bäst resultat i rapporten. Det kan bero på att där finns många egna företagare främst inom hantverket så det finns nästan ingen pendling in till fastlandet. Kommentarer: Albert Mattson på Nämdö finns 16 barn i skolåldern men 14 av dem har valt andra skolor. Lotten Hjelm, bra kommunikationer och bredband bidrar säkert till helt andra val. Det finns gott om arbetstillfällen men kvinnorna har svårare att få arbete. Föreningslivet i skärgården är väl fungerande. Kjell Eriksson har kollat statistiken och funnit att på Runmarö är det visserligen en minskning men på de andra öarna har det varit en ökning sedan 2002 även om de yngre minskar.

2 Jan fortsätter redovisningen med att det finns en drivkraft i att bo härute. Vi behöver en ung våg för att få en stark positiv utveckling, en tydlig framåtanda, vi har bra skolor och vi bor bra. Vi måste starta idag och marknadsföra skärgården i positiv anda också genom massmedia. Gnissel och klagomål ger ingen bra effekt. För att få en ung våg krävs: Billigare bostäder måste sjösättas snarast, vi kan inte konkurrera med arkitekter och advokater när det gäller fastighetspriserna Bra skolor med hög kvalitet där varje barn blir sett Gott om försörjningsmöjligheter, det finns nästan inga arbetslösa Bra kommunikationer och bredband, det är viktigt för företagarna att ha tillgång till bra bredbandsuppkoppling t ex när det gäller för ett varv att installera en motor i en båt, då är bredband en förutsättning för att få enkel support Bra sjukvård, vi har det bättre än många fastlandsbor Lätt att genomföra bra idéer, vi kan snabbt dra igång olika aktiviteter för att vi känner varandra Umgänge över åldersgränserna, barn i olika åldrar leker med varandra och det finns heller inga generationsgränser Bra marknad, kunderna finns nära Rapporten bifogas Några nya öbor berättar Johan Nilheimer, 39 år, är en färsking på Runmarö. Jag flyttade dit med sin hustru Ulrika och mina två barn Lovis, nu 9 år, och Viggo, nu 7 år, för drygt ett år sedan. Vi bodde tidigare i ett hus i Herrviksnäs på Värmdö som vi renoverade från golv till tak, vilket tog all ledig tid. När det var klart bestämde vi oss för att flytta längre ut i skärgården för att leva litet enklare, närmare naturen och för att hitta en annan livsstil. Men också för att leva närmare som familj, hinna se varandra mer både tidsmässigt och mentalt. Jag hade tidigare läst till fartygsbefäl klass VIII och ville nu testa något nytt i livet. Att köra båt i skärgården lockade. Jag ville lämna jobbet i stan för att vara ute, jobba friare och närmare familjen och förverkliga en idé. Ulrika hittade en annons om att ett hus på Runmarö var till salu och plötsligt skrev vi under papperen i samma veva som jag lämnat in min avskedsansökan. Det var litet darrigt! En av de första kvällarna på Runmarö efter flytten - 15 grader kallt, mycket snö och is på fjärden - gick jag ner till bryggan och såg mot Stavsnäs och tog ett mentalt farväl av fastlandet. Så nära men ändå så långt borta. Jag kunde inte köpa en dosa snus, inte beställa en pizza, allt som var så lätt för en vecka sedan. Man kunde ju inte gå hem till någon, ville inte störa, kände ingen Nu var man på en ö, även om man såg lyset borta i korvkiosken så hade det ljuset lika gärna kunna vara på månen. Det var som en slags avvänjningsprocess som varade i c:a 1 timme. Skulle vi komma att trivas? Hur är det här? Vad jobbar alla med? Hur är skolan, affären, krogen? Kommer det att funka att köra båttaxi? Kommer jag att få någon kund alls? Hur kommer det att vara att köra båt som jobb? Men den stora frågan var att komma ny till ön och vara ny bland taxibåtarna. Kommer vi att klara ekonomin? Kommer barnen att trivas i skolan? Kommer vi vuxna att få några kompisar? Hur är det att komma till en skärgårdsö där alla har sina rötter tillbaka till Rysshärjningarnas tid. Till en ö där det finns stark sammanhållning och oskrivna regler, kanske en litet avig sida till nykomlingar. Nu ett år senare kan vi svara på det mesta. Vi trivs både i huset och på ön. Och med alla de öbor vi träffar och umgås med. Vi har mötts med värme och hjälpsamhet. Dottern som grät sig till sömns över att behöva lämna sina kompisar, affischer och möbler, kvittrar numer och berättar om alla nya

3 kompisar, om lammungarna utanför tomten, om att åka båt i höga vågor. Och affischerna och möblerna finns kvar. Hur tongångarna går när hon är 18 återstår att se. Kompisarna från Herrviksnäs finns kvar, fast litet längre bort Verksamheten har börjat hyggligt, jag har en växande kundkrets, jag saknar inte direkt mitt gamla jobb. Jag saknar inte att komma till ett urinstinkande och bullrigt Slussen varje morgon. Det är trevligare att köra båten kl 7 på en blank fjärd, eller icke så blank, och höra Radio Stockholms trafikredaktion basunera ut att nu är det stopp och panik på vägar och stationer. Jag känner mig välkommen på ön. Vissa tog det litet längre tid att komma i kontakt med, det kändes som de ville spana in på olika håll vilka de nya fastlänningarna var innan första hälsningen kom. Vi kanske bara var några sommargäster som hade dröjt kvar för länge på hösten. Med andra gick det fortare. Jag är oerhört tacksam för all hjälp och stöttning jag fått från olika personer. Bryggplats, verktyg, råd och dåd och historik så att man börjar förstå sammanhang och eventuella minfält. Tanken inför flytten var egentligen att vi ville flytta längre ut men att vi skulle göra det sen. När ungarna hade stuckit. Men vi konstaterade att varför göra det sen. Gör det och gör det NU! Många som vi pratade med om flytten sa att de själva skulle vilja göra det. De var trötta på stadslivet, stressen, pendlingen, köer, folksamlingar, köpcentra, för nära till grannen. De ville förändra. Göra något annat. Men för vissa var det för sent, andra vågade inte, men ville. Man visste inte riktigt vad det var man skulle komma till. Det låter krångligt att bo på en ö, sa de. Hur tar man sig dit? Har ni några grannar? Går det några båtar? Vad gör ni om det blir is? Okunskapen är stor om vad det innebär. Förvånande stor. Men många blir glatt överraskade när de väl kommer på besök. Det var inte så långt, det var inte så krångligt. Mysigt. Tyst och vackert. Det går att pendla. Ett litet frö kanske är sått men om det sen går vidare till handling är svårt att säga. Ni var nyfikna på varför jag och min familj flyttade ut mot strömmen, men jag ber er att ta med tanken till nästa gång och bjuda in någon som flyttade från ön för att berätta vad det var som gjorde att de valde det. Det är lika viktigt att förstå. Agneta Österman, som är involverad i Interregprojektet Barn och Ungdomars Skärgård, BUS presenterar Morgan Rosén och Isac Andersson, som bägge går i årskurs 7. De har deltagit i flera möten anordnade av BUS, såväl i svenska skärgården som i den åländska och åboländska. Morgan bor på Runmarö och tycker att det är en fin ö som inte ligger så långt från stan. Isac bor på Möja och det är en jättebra ö. Jag vill bo kvar när jag blir vuxen och skaffar familj för det är tryggt att bo på en ö. Det finns inte så mycket fritidsaktiviteter men ungdomsgården har öppet en gång per vecka. Sune det finns en hel del aktiviteter på öar som kanske inte är helt lagliga men som roar ungdomen. En fördel är att det alltid finns vuxna personer nära som har koll på vad som sker. Isac och Morgan går på Djurö skola på fredagarna tillsammans med hela högstadiet från öarna. Morgan är där också på torsdagarna för bland annat slöjdlektioner. Isac har gott om kompisar på ön, Morgan har något färre. Vi känner gemenskap med ungdomarna från Åland och Finland. De har asfaltvägar, det är bra men de har långa resvägar till skolan. Ett stort önskemål är tvärförbindelser, det skulle kunna ge fler kontakter.

4 På Möja är det många nyinflyttade i Isacs åldersgrupp, på Runmarö är det inte några. Sune har fått råd av Jonas Nilsson i Värmdö, om man skall anställa någon så gör det med någon som gått i en skärgårdsskola! Margareta Stenbeck - von Rosen bor på Ornö. När jag gick i skolan var vi 7 elever, idag går där elever. Jag och min man bygger om gamla torp till permanentbostäder, hittills är det nästan 20 st. Torpen är ganska stora så det blir höga kostnader. Det är inte lätt att få folk att flytta till ön, men vi gläds åt varje barn, åt varje människa som kommer till ön. Vi hyr bara ut till permanentboende, om någon bara skulle bo där på sommaren så frågar vi om de verkligen skall hyra huset vidare. Det är viktigt att en i familjen jobbar på ön. När jag sökte matroser till färjan annonserade jag främst efter kvinnliga sådana. Både färjan och Polisens anmälningscentral ger flera arbetstillfällen. Vad kan öborna göra och vad kan myndigheterna göra så att vi blir fler öbor? NU! Grupparbete med målsättningen att hitta konkreta åtgärder som får fler unga att flytta ut. En sammanställning av redovisningen från grupperna: Bostäder Hitta lösningar på hur man kan få fram bostäder. Kommunerna kan hyra ut mark och genomföra lättare bygglovshantering och styckning av mark Skärgårdsstiftelsen kan rusta upp byggnader likt det som sker på Ornö, kan också upplåta tomträtter Skapa billiga bostäder genom Leader för subvention Billigt boende är en bra språngbräda för att pröva på skärgårdslivet Lägenheter anpassade till yngre familjer Det går att köpa hus på öarna till hyfsat pris om det inte är sjönära Fokus på unga familjers utflyttning Skatter Skattefrälse på öarna? IT Bloggar ungdomen är mer IT-anpassad för information Genom IT på öarna kan det ge distansarbeten Arbete Jobba för utlokalisering av arbeten Mer information om distansarbeten Turismen kan bidra till utflyttning Besöksnäringen måste utökas till året runt Företagande Utveckla entreprenörer och lyssna på deras idéer Generationsskiften måste underlättas

5 Skola Gör skolan mer flexibel, t ex 3 dagar på fastlandet, 2 dagar på ön Distansundervisning Elever från fastlandet kan gå på öskolorna Kultur Sociala arrangemang och evenemang Kommunikation Tvärkommunikationer mellan öarna måste till Vi själva Attitydförändringar hos både myndigheter och öbor. Det är positivt att bo i skärgården Informera mer om de positiva sidorna Mer information, bättre marknadsföring Bjud ut folk till öarna Aktiviteter för ungdomar Inflyttning kan ske genom att olika intressen bli tillgodosedda Inflyttning pga intresse av sjön, tillgång till båt och båthus Mer socialt umgänge Kulturambassadörer Ge Torbjörn Wiléen i uppdrag att göra en reklamfilm om skärgården Göra en reklamfilm men visa verkligheten Nyttja varandras öar även om det är olika kommuner Ökat samarbete mellan öarna, gemensam arbetsförmedling, bostadsförmedling Interkommunala Skärgårdsrådet bör skapa gemensamma nämnder, t ex inom bygg - miljö och skola Större öar ger lättare kontakter Vår skärgård 2017 Så här tycker SIKO att det skall se ut: Bostäder Det finns ett varierat utbud av bostäder i olika upplåtelseformer ROT-bidrag har införts för ombyggnad/renovering av gamla hus Handikappanpassade bostäder finns Skärgårdsstiftelsens hus och markområden för tomträtt kan samtidigt utnyttja sina marker för rörliga friluftslivet och vi kan anpassa våra marker därefter. Skatter Skattelindringen för uthyrning till bofasta är betydligt högre än idag Fastighetsskatten har blivit en kommunal avgift som är lägre för permanentboende IT Bredbandet är värdelöst, det finns täta kommunikationer på annat sätt Bra sätt att visa skärgården Arbeten Det finns ett betydligt mer varierat arbetsliv Hemsjukvård ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) fungerar bra

6 Waxholmsbolaget och Skärgårdsstiftelsen har flyttat ut sina arbeten i skärgården liksom delar av länsstyrelsen och landstinget Hantverket är en viktig näring genom underhåll och ombyggnader av alla fina hus Turismen Mindre pendling, mer arbete hemma Företagande Företagarna Skärgården driver skola för utbildning till företagare. Vi jobbar åt varandra, fakturerar varandra Skola Det finns en virtuell skola en regional skola med tydliga profiler Fungerande samarbete med andra öar i Europa t ex när det gäller språkstudier och praktik Kultur Det går båtar in till storstadens kulturaktiviteter Kommunikationer Basturlista med samma turer året runt Många tvärförbindelser Det finns ingen is varmare klimat Område för hamnar har kommunerna lagt in i sina planer så att det är lätt att kunna få plats för sin båt Vi själva Vi välkomnar nyinflyttade och fritidsboende vilka bidrar till vår försörjning Vi driver skärgårdsturismen själva, fastlandsbolagen får inga jobb Myndigheterna stöttar oss genom smidig och snabb hantering av olika ärenden Marknadsföringen av skärgården har lyckats Skärgårdsföreningarna finns kvar SIKOs årsmöte äger rum på Ösel Avslutning Sune föreslår att vi kanske skall var med på Båtmässan nästa år för att jaga nya öbor, en konkret fundering som man kan tänka på Gustav Andersson meddelar att det kommer att ske en revidering av landstingets Skärgårdspolitiska program. Vi vill ha ett samarbete med SIKO och Företagarna Skärgården och andra skärgårdsföreningar genom att bilda en arbetsgrupp. Vi vill få ett samlat grepp genom att gå igenom befintliga strukturer. Dagens möte har givit goda idéer. Sune tackar för idag och förklarar seminariet avslutat. Efter mötet intogs en god middag vilken Värmdö kommun bjöd på. SIKO tackar för det! Höll i pennan gjorde Anne

7 Närvarande på SIKOs seminarium Förnamn Efternamn Organisation Britta Gunnarsson Blidö-Frötuna Urban Gunnarsson Blidö-Frötuna Magnus Hallstedt Blidö-Frötuna Helene Jansson Blidö-Frötuna Roger Karlsson Blidö-Frötuna Barbro Nordstedt Blidö-Frötuna Björn Sjöblom Blidö-Frötuna Isac Andersson BUS Morgan Rosén BUS Mia Alonzo Mellanskärgården Sune Fogelström Mellanskärgården Anna Lundin Mellanskärgården Bengt Ohlsson Mellanskärgården Agneta Österman Mellanskärgården Lotten Hjelm Nämdö Albert Mattson Nämdö Inga Winroth Nämdö Lars Olsson Ornö Lars Godberg Rindöborna Anne Forslund Runmarö Beje Forslund Runmarö Magnus Forslund Runmarö Johan Nilheimer Runmarö Jan Olsén Runmarö Ola Thuresson Runmarö Rose-Marie Lundin Sandhamn Berit Karlsson SSIF Jonas Linell Skärgårdsutvecklare Pia Södergren Skärgårdsutvecklare Arne Griphult Östra Lagnö Gäster: Gustav Andersson Landstinget Alireza Akhondi Landstinget Kjell Eriksson Länsstyrelsen Gunilla Björkman Länsstyrelsen Lars Bryntesson Värmdö kommun Anders Bergman Värmdö kommun Erik Josephson Haninge kommun Tommy Lundin Haninge kommun Anders Unosson Skärg stiftelsen Torbjörn Wiléen Vaxholm Karl-Ingvar Malmgren Ledningskonsult Carin Tellström "Skärgården" Ulrika By DN Erich Stering DN