Transnationella band SLUTRAPPORT I PROJEKTET TRANSNATIONELLA BAND OCH ASYLSÖKANDES FÖRSTA TID I SVERIGE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transnationella band SLUTRAPPORT I PROJEKTET TRANSNATIONELLA BAND OCH ASYLSÖKANDES FÖRSTA TID I SVERIGE"

Transkript

1 Transnationella band SLUTRAPPORT I PROJEKTET TRANSNATIONELLA BAND OCH ASYLSÖKANDES FÖRSTA TID I SVERIGE

2 OM GLOBAL UTMANING ETT FÖRORD AV KRISTINA PERSSON Global Utmaning är en oberoende tankesmedja och en ideell förening som samlar ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning för att arbeta med lösningar på de globala utmaningar som rör klimat, ekonomi och migration. Vi vill öka kunskapen kring vad som krävs för att Sverige i framtiden ska kunna dra nytta av den internationella migrationens många möjligheter. Sverige kommer som invandringsland även i framtiden att möta stora utmaningar, men dessa är ingenting jämfört med de utmaningar vi skulle stå inför utan invandringen. Genom att placera den svenska migrationsdebatten i ett globalt sammanhang och knyta den till internationell forskning hoppas vi bidra till innovativa lösningar på viktiga frågeställningar som vägrar låta sig definieras av nationsgränser. Global Utmanings arbete med att ta fram kunskap om migranters transnationella band sträcker sig flera år tillbaka och är ett område där vi som tankesmedja fått stort genomslag. Vi har tidigare publicerat tre uppmärksammade rapporter om ekonomiska remitteringar, de pengar som migranter skickar hem till sina hemländer. Vi har även i flera år efterfrågat att regeringen ska hålla en hearing med relevanta aktörer om hur man gemensamt får ner de höga transaktionskostnaderna för att remittera och krävt att den svenska remitteringsstatistiken uppdateras och görs tillförlitlig. Saker har långsamt gått i rätt riktning, med bland annat nya metoder för att föra statistik och ett efterlängtat seminarium om remitteringar på Rosenbad i augusti Under det svenska ordförandeskapet i det Globala Forumet för Migration och Utveckling (GFMD) är remitteringar ett av fokusområdena. Global Utmanings initiativ för att förbättra kunskapen om remitteringar från Sverige uppmärksammades i programbladet för GFMD:s öppningskonferens i Stockholm i januari De kunskaper och erfarenheter som Global Utmaning gjort med att samla in och sammanställa kunskap om remitteringar från Sverige ligger till grund för utformningen av det här projektet. Global Utmaning har i tidigare studier konstaterat att det saknas uppdaterad statistik om remitteringar från Sverige samt att det finns mycket lite svensk forskning om andra aspekter av migranters transnationella band. En central frågeställning som hittills gått obehandlad är hur livet i Sverige påverkas av pressen att skicka hem pengar. I projektet Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige bryter vi ny mark och knyter samman frågorna om integration lokalt och utveckling globalt. Om vi inte får migrationen att fungera på det lokala planet kommer den inte heller kunna göra det på det regionala eller globala. Människors migration kommer alltid att forma våra samhällen. En framgångsrik politik för att dra nytta av migrationen kräver ledarskap, långtgående samarbete och en stor dos solidaritet. Men för att fatta kloka beslut krävs också kunskap. Med det här projektet fortsätter Global Utmaning att vara en ledande kraft i att bredda kunskapsläget om migranters transnationella band och remitteringar. Stockholm, augusti 2013 Kristina Persson Ordförande, Global Utmaning 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför ett projekt om nyanländas transnationella band? 3 Projektaktiviteter en kronologi 4 Remitteringar, Utveckling och integration: att hantera globala ojämlikheter i vardagen 10 Varför är det så svårt att föra statistik? Intervju med Henrik Petterson 12 Irak ett av våra närmaste grannländer 16 Så har vi bestämt att alla ska hjälpas åt så att alla har det lika bra : nyanländas berättelser om transnationella band 21 3 frågor till Lena Blom 22 Om vi verkligen vill någonting löser vi oftast problemen om att övervinna inlåsningseffekterna i kommunernas flyktingmottagande 24 Röster om projektet 26 Rekommendationer 2

4 VARFÖR ETT PROJEKT OM TRANSNATIONELLA BAND? Det tog lång tid för migrationsforskningen att konstatera att migration sällan är en enkel och slutgiltig resa mellan A och B, eller ett kalkylerat beslut som tas av en enskild nyttomaximerande individ, och att människor ofta behåller kontakten med sitt ursprungsland hela livet. Att människor som migrerar upprätthåller starka band med anhöriga över långa avstånd betraktades länge som ointressant ur ett forskningsperspektiv. Det dröjde innan migrationsforskningen fick upp ögonen för utvecklingspotentialen i de betydande summor pengar som migranter varje år skickar tillbaka till sina hemländer i form av remitteringar. Idag är studier av migranters transnationella band en etablerad del av migrationsforskningen. Vi vet att människors migration präglar handels- och investeringsmönster och internationella relationer. Vi vet att inte bara ekonomiska migranter, utan även flyktingar i stor utsträckning flyttar till länder där de redan har ett socialt nätverk och att tidigare upptrampade stigar formar dagens såväl som framtidens migrationsmönster. Vi vet att många migranter lever sina liv i och identifierar sig med två eller flera länder och samhällen samtidigt, och att det inte bara är migranterna själva som påverkas av migrationen, utan i stor utsträckning också de anhöriga som blir kvar. Ändå har det transnationella perspektivet inte fått genomslag överallt, och det har uppmärksammats påfallande lite utanför den akademiska världen. Global Utmaning har ofta påtalat den bristfälliga statistik som förs över de pengar som migranter remitterar från Sverige: delvis ett resultat av att frågan länge inte betraktades som politiskt relevant. Ändå har migranters ekonomiska, politiska, sociala och kulturella kontakter med ursprungslandet och de sociala nätverken i mottagarlandet stor betydelse för integrationen i det nya landet. Asylsökande har många gånger ett ansvar för att bidra till försörjningen av familj och släktingar som finns kvar i ursprungslandet. Dessutom är det vanligt att människor tvingats skuldsätta sig för att finansiera resan till Sverige, och sedan för att hjälpa familjemedlemmar att ta sig till Sverige. På plats i Sverige spelar relationen till andra människor inom det transnationella nätverket en viktig roll i valet av bosättningsort och för att hitta arbete. Utgångspunkten för projektet Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige var att det saknades kunskap om hur asylsökandes transnationella band påverkar den första tiden i Sverige. Det detta projekt har sökt svar på är vad de transnationella resurserna, men även pressen att skicka pengar till familj och anhöriga samt att betala tillbaka skulder, innebär för de asylsökandes livssituation och olika val under den första tiden i Sverige. Hur påverkas boendestandarden? Hur påverkas valet av bosättningsort? Hur påverkas relationen till den svenska arbetsmarknaden? Sverige vill att mottagandet av asylsökande ska vara humant, värdigt och arbetsmarknadsinriktat redan under asyltiden. Ett sådant mottagande gör det lättare för dem som får 1

5 uppehållstillstånd att integrera sig i Sverige, samtidigt som det underlättar återvändandet för dem som av- eller utvisas. Ett nytt perspektiv på asylsökandes resurser och villkor kan bidra till att underlätta integrationen för väldigt många. Ökad kunskap om hur pressen att skicka hem pengar påverkar livsvillkoren för asylsökande och deras anhöriga kan bidra till en förbättrad utformning av samhällsinformation till asylsökande och personer som nyligen beviljats uppehållstillstånd. Det kan även leda till bättre metoder för att stödja ett tidigt arbetsmarknadsinträde. Det här projektet har drivits av Global Utmaning med medfinansiering från Europeiska flyktingfonden. Projektets mål har varit att presentera ny kunskap om hur transnationella band påverkar asylsökandes levnadsstandard, val av bosättningsort samt relation till arbetsmarknaden under den första tiden i Sverige. Vi har också velat nyansera bilden av asylsökandes familje- och släktband. I ett samhälle där det länge funnits en politisk strävan mot att individen ska slippa stå i beroendeställning till andra människor (vi ska inte behöva bekosta mormors mediciner eller spara för våra barns skolgång) blir starka familjeband lätt betraktade som en börda som begränsar individens frihet, och vi glömmer vilka enorma resurser som människors sociala kapital kan utgöra. Samtidigt har på andra håll tongångarna varit nästan för optimistiska: utvecklingspotentialen i de pengaöverföringar som migranter gör till familjemedlemmar i ursprungslandet lyfts ofta fram utan att problematiseras. Den press och det ansvar det lägger på migranters axlar när de försöker bygga sig en ny tillvaro i ett nytt land tas sällan i beräkning. Inom ramen för detta projekt har vi intervjuat 30 asylsökande och tidigare asylsökande från Irak, Afghanistan och Syrien om deras liv och livsvillkor, om de val de gör och tvingas göra. I en unik ansats att skapa en övergripande bild över vad nyanländas transnationella band innebär för livet och integrationen i Sverige belyser vi både de ovärderliga resurser och de stundtals orimliga förväntningar och krav som förmedlas inom migranters transnationella nätverk. Vi har träffat kvinnor som gått ihop och bildat gemensamma sparkassor för att kunna lägga undan pengar och unga män som lägger drömjobbet och studierna på is för att omedelbart kunna börja jobba och hjälpa släkten i ursprungslandet. Men vi visar också på den källa till trygghet och tillhörighet och det rent praktiska stöd i vardagen som människors transnationella band ofta utgör under den första tiden i Sverige. Vi har under våren rest runt för att föreläsa och hålla i utbildningar på ett flertal orter i Sverige. I utbyte har vi fått ett ovärderligt bidrag till projektet i form av den enorma kunskap och de personliga erfarenheter som människor som jobbar med flyktingmottagande och etablering eller på andra sätt möter asylsökande i sin vardag besitter. Den här rapporten sammanfattar resultaten i projektet, presenterar några av de mest intressanta insikterna vi fått under projektets gång och ger förslag till åtgärder och uppföljning. På detta sätt hoppas vi ge myndigheter och organisationer en vidgad kunskapsplattform för utökade möjligheter att möta asylsökandes behov på ett bra sätt. Text: Anna Horgby och Veronica Nordlund Projektet Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige har genomförts av tankesmedjan Global Utmaning med medfinansiering från Europeiska flyktingfonden. Projektet bygger på intervjuer med nyanlända asylsökande från Afghanistan, Irak och Syrien, samt en bearbetning av data från Levnadsnivåundersökningen bland utrikes födda och deras barn (LNU- UFB). Målet med projektet har varit att presentera ny kunskap om hur transnationella band påverkar nyanlända asylsökandes levandsstandard, val av bosättningsort samt relation till arbetsmarknaden under den första 2 tiden i Sverige.

6 PROJEKTAKTIVITETER EN KRONOLOGI SEPTEMBER 2012 Projektet Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige inleds. DECEMBER 2012 FEBRUARI 2013 Lena Blom intervjuar 30 migranter i tre svenska städer. Data från Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda (LNU-UFB) bearbetas. JUNI 2013 Intervjustudie om asylsökandes transnationella band och perspektiv på den första tiden i Sverige publiceras. Flyktingbloggen publicerar artiklar av Lisa Pelling och Jytte Guteland med reflektioner kring studiens resultat. Global Utmaning publicerar debattartikeln Därför måste asylsökande få välja bostadsort själva i Göteborgsposten med studien som grund. APRIL 2013 Kunskapsöversikt om asylsökandes transnationella band publiceras. Kunskapsöversikten och de preliminära resultaten från intervjustudien presenteras vid ett delseminarium i Uppsala. MAJ 2013 Utbildningar hålls i Tylösand, Sundbyberg och Vingåker med personal från bland annat Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommuner och länsstyrelser. JULI 2013 Studien presenteras under seminariet Uppskjuten framtid - hur kan nyanlända beredas plats i Sverige? arrangerat av Global Utmaning och Svenska kyrkan under Almedalsveckan AUGUSTI 2013 Slutseminarium på FuturePerfect Festival 2013 på Grinda. Global Utmaning deltar med resultat från projektet vid ett seminarium om remitteringar på Rosenbad, med medverkan av bland andra migrationsminister Tobias Billström och Biståndsminister Gunilla Carlsson. 3

7 Foto: Phcm Terry C. Mitchell REMITTERINGAR, UTVECKLING OCH INTEGRATION ATT HANTERA GLOBALA OJÄMLIKHETER I VARDAGEN När människor rör sig över gränser skapas möjligheter till utveckling. Remitteringar, de pengar som migranter skickar till anhöriga, släktingar och olika gemenskaper i ursprungslandet, är inte bara den kanske mest handgripliga länken mellan migration och utveckling, utan påverkar även livsvillkoren för den migrerade som remitterar. I det här kapitlet diskuterar vi kopplingen mellan remitteringar, utveckling och integration. År 2012 skickades enligt Världsbanken 401 miljarder dollar i remitteringar till utvecklingsländerna. År 2012 var summan av remitteringar mer än tre gånger större än summan av världens samlade officiella bistånd (Ratha med flera 2013; OECD DAC 2012). De största mottagarna av remitteringar är folkrika länder som Kina och Indien. Länderna i världens fattigaste region, Afrika söder om Sahara, tar emot minst remitteringar per invånare, men ändå svarade remitteringarna mot en lika stor andel av BNP som biståndet år 2007 (Singh 2010). I flera små länder utgör remitteringar en stor andel av landets inkomster. Remitteringar från migrantarbetare i framförallt Ryssland motsvarade till exempel 47 procent av Tadjikistans BNP år 2011, och samma år motsvarade migranters remitteringar 23 procent av Moldaviens BNP (Ratha med flera 2013). 1 Sändandet av remitteringar är dock inte begränsat till migrantarbetare. Det finns studier som tyder på att flyktingar remitterar lika mycket eller mer än arbetskraftsinvandrare (se Pelling 2009, Akuei 2005). Figur 1. Remitteringar som en del av BNP, 2011 Källa: Ratha med flera 2013 Remitteringar ger ett viktigt bidrag till utveckling. Hushåll som tar emot remitteringar investerar mer pengar i hälsa och i barnens skolgång än andra hushåll (se bland annat Fajnzylber och López 2008). I länder där det är svårt att få lån 1 Se Mansoor och Quillin (2006) för en översikt av remitteringarna till länder i Östeuropa och länder i före detta Sovjetunionen. 4

8 kan remitteringar göra det möjligt att finansiera nya företag (Amuedo-Dorantes och Pozo 2006). Remitteringar har kopplats till förbättrad tillgång till de formella finansiella systemen, bland annat har man i Latinamerika kunnat konstatera att hushåll som tar emot remitteringar har bankkonton i högre utsträckning än andra hushåll (Orozco 2004). Ökad användning av formella banktjänster är i sin tur kopplat till betydande utvecklingsvinster, särskilt om mottagare av remitteringar får möjlighet att skaffa sig finansiell kompetens eller financial literacy (Castillo, Romei och Orozco 2010). Remitteringar kan också spela en viktig roll för människors försörjning i konfliktdrabbade länder (Fagen och Bump 2006). En genomgång av data kring migration, remitteringar, ojämlikhet och fattigdom från 71 utvecklingsländer har visat att om inkomsterna från remitteringar i ett givet land ökade med 10 procent per capita skulle andelen människor som lever i fattigdom minska med 3,5 procent (Adams och Page 2005). Migration och utveckling: från beroendeskolan till remitteringar som ett nytt "utvecklingsmantra" Länge ansågs migration vara negativt för ett lands utveckling. Inom forskningen dominerade åsikten att utvandring riskerade att dränera utvecklingsländerna på deras viktigaste resurser: sina mest företagsamma, initiativrika och ofta bäst utbildade invånare. Benämningen brain drain användes för att beskriva den förlust av mänskliga resurser som man menade att internationell migration kunde leda till. 2 Dessutom ansåg man att migration kunde skapa ett osunt beroende av de pengar som emigranterna skickade hem. Dessa remitteringar investerades inte i utveckling, argumenterade man, utan slösades bort på kortsiktig, inflationsdrivande konsumtion: på importerade TV-apparater och andra statusprylar. Den negativa syn som länge präglade forskningen om remitteringar gav vika på allvar på 1990-talet. 3 Dels berodde det på att man började uppmärksamma remitteringsflödenas storlek, 2 3 För ett antal tidiga artiklar om brain drain, se Bhagwati (red) (1976). För en genomgång av hur synen på migration och utveckling förändrats över tiden se till exempel De Haas (2010) dels på att ett antal empiriska undersökningar publicerades som kunde visa att remitteringar bidrar till utveckling och fattigdomsminskning. Från att avfärdas som i bästa fall irrelevanta och värsta fall till och med skadliga för utveckling blev remitteringar något av ett nytt "utvecklingsmantra" under 1990-talet (Kapur 2004). Tabell 1 sammanfattar olika faser i synen på migration och utveckling under de senaste årtiondena. Tabell 1: Förändring av synen på migration och utveckling över tiden Tidsperiod Forskarsamhället Politiker fram till 1973 Utvecklings- och migrationsoptimism Utvecklings- och migrationspessimism Empirisk forskning om försörjningsstrategier och transnationalism ger mer nyanserad bild >2001 Forskningsboom (bl a om remitteringar). Migrationens möjlighet att bidra till utveckling inte längre kopplad till återvändande. Återvändares kapital och kunskaper kan bidra till en 'take-off' för utvecklingsländer; oro över brain drain Oro över brain drain, skärpt invandringspolitik i höginkomstländerna Kopplingen mellan migration och utveckling uppmärksammas nästan inte alls, fortsatt skärpning av invandringspolitiken i höginkomstländerna Återuppväckt optimism, fokus på remitteringar, 'brain gain', diasporans engagemang, återvändande och cirkulär migration. Källa: Författarnas bearbetning av de Haas 2010, 230. En rimlig slutsats av de senaste årens forskning är att remitteringar har en potential att bidra till utveckling. Remitteringar löser inte alla problem utan kan också skapa problem. Det finns evidens som tyder på att remitteringar kan driva på inflation och korruption (Abdih med flera 2008). På mikronivå finns belägg för att arbetsutbudet i hushåll som tar emot remitteringar minskar (Funkhouser 1995). Osunt beroende av inkomster från migration och remitteringar kan också uppstå (Hunte 2004). Ytterligare en viktig kritik är att de högt ställda förväntningarna på utvecklingspotentialen i remitteringarna placerar ett orimligt tungt ansvar för ett lands utveckling på migranters axlar ett ansvar som egentligen 5

9 borde vara statens (se till exempel Zapata 2012; Levitt och Nyberg-Sorensen 2004). Remitteringar: en nyckel till att förstå migrationsrörelser Vad är det som får människor att migrera? Den nationalekonomiska standardteorin behandlar migrationsbeslutet som ett rationellt beslut för att maximera nytta; ett beslut taget efter noggrann jämförelse av vad man får om man flyttar respektive stannar, med själva flyttkostnaderna inkluderade i beräkningen. I en sådan modell kan både monetära och ickemonetära kostnader och intäkter inkluderas (Sjaastad 1962). Enligt neoklassisk ekonomisk teori är beslutet att migrera ett resultat av en individs beräkningar av kostnader och möjliga vinster (Massey med flera 1993). Under 1980-talet bidrog studier om de band som migranter upprätthöll med sina familjer och anhöriga, inte minst remitteringar, till att ifrågasätta denna fokusering på enskilda individer. Det visade sig att beslutet att migrera ofta är ett kollektivt beslut, och en del av ett helt hushålls försörjningsstrategi (se bland annat Taylor 1986 och Stark 1991). Människor ses fortfarande som rationella aktörer som nyttomaximerar, men nu är det den förväntade gemensamma nyttan inom ett hushåll som värderas i migrationsbeslutet. I en ofta citerad studie beskriver Lucas och Stark (1985) migrationen från landsbygden i Botswana, och de remitteringar som skickades mellan migranten och hans eller hennes ursprungliga hushåll i hembyn. Lucas och Stark beskriver hur en familjemedlems migration kan ingå i en ömsesidig försäkring: om skörden slår fel i hembyn kan den familjemedlem som migrerat till storstan skicka hem pengar, och om det blir arbetslöshet i staden kan familjen i byn rycka in och hjälpa till (Lucas och Stark 1985). Att stärka remitteringarnas utvecklingseffekt Remitteringar är privata pengar som skickas från hushåll till hushåll, men statliga och internationella aktörer kan stärka remitteringars utvecklingseffekt. Det är till exempel ofta dyrt att skicka remitteringar. Enligt Världsbanken är den genomsnittliga överföringskostnaden 9 procent, men den kan vara över 15 procent till vissa länder (Ratha, Ayana Aga och Silwal 2012). I flera länder, däribland Norge, Storbritannien och Australien, har regeringarna försökt minska överföringskostnaderna genom att skapa officiella hemsidor, där migranter kan jämföra priserna mellan olika banker och transfereringsföretag (se till exempel Andra länder har genom biståndsprojekt försökt bidra till att stärka förutsättningarna för mottagare av remitteringar att investera sina pengar i småföretag eller till exempel hälsa och utbildning (Carling 2004). Remitteringar: en säker inkomst? Många utvecklingsländer har börjat räkna med remitteringar som en inkomstkälla bland andra. Det gör det relevant att fråga hur stabila flödena av remitteringar är. Remitteringarna har visat sig vara motståndskraftigare mot ekonomisk nedgång än såväl bistånd som utländska direktinvesteringar. Det gäller såväl över längre tid (Buch och Kuckulenz 2010) som under den senaste ekonomiska krisen (Mohapatra, Ratha och Silwal 2011). I samband med den senaste globala ekonomiska krisen 2008/2009 sjönk såväl utvecklingsbiståndet som de utländska direktinvesteringarna till utvecklingsländer mer än remitteringarna (Ratha, Ayana Aga och Silwal 2012, se figur 2). Trots att migranter ofta tillhör de första som drabbas av arbetslöshet och har lägre inkomster vid ekonomiska kriser fortsatte världens migranter att skicka hem pengar till sina familjer och släktingar. Även om deras inkomster till följd av krisen blir lägre har de högre inkomster än sina släktingar i hemlandet. Remitteringar som socialförsäkringar I många länder i världen ersätter pengaöverföringar inom familjen olika typer av socialförsäkringar. De som jobbar försörjer de som går i skolan eller på universitetet, och de kan förvänta sig att bli försörjda av de yngre generationerna när de inte längre kan arbeta. Dessa överföringar mellan generationer, mellan friska och sjuka, mellan arbetsföra och barn och åldringar omvandlas till remitteringar när en familjemedlem befinner sig utomlands. Charlotte Melander belyser remitteringarnas betydelse i sin avhandling om somaliska flyktingar i Göteborg. 6

10 Figur 2. Remitteringarnas volym i förhållande till bistånd och utländska direktinvesteringar efter krisen 2008/2009 Källa: Ratha med flera Hon konstaterar att "det informella sociala försäkringssystem som fanns mellan släktingar i Somalia fortsätter att existera efter migrationen" (Melander 2009, 256). Melander menar att hennes intervjupersoners moraliska dilemman inte borde ses "som deras individuella moraliska dilemma, utan som en del av ett globalt moraliskt dilemma". Många migranter ingår i transnationella sociala världar, och "förväntas delta i att utjämna globala orättvisor genom transfereringar till släktingar i mindre privilegierade delar av världen." (Melander 2009, 259). I grunden handlar det om mänskliga relationer, och om människors ansvar för varandra. Som den norske antropologen och remitteringsexperten Jörgen Carling har sammanfattat: "Det är denna sociala förpliktelse som är hjärtat i remitteringsmönster och utgiftsbeslut" (Carling 2008b, 55). För en översikt kring studier om remitteringsmotiv, se till exempel Carling (2008a) och Hagen-Zanken och Ziegel (2007). Att skicka remitteringar: ett integrationshinder? Har migranter med starka band till sitt hemland svårare att integrera sig i landet där de bor? Detta motsägs av några studier som genomförts under de senaste åren. I en studie avseende Nederländerna fann Snel, Engbersen och Leerkes (2006) att transnationellt engagemang inte var ett hinder för integration: de som invandrat och som var dåligt integrerade i Nederländerna (till exempel genom att de stod utanför arbetsmarknaden och hade dåliga kunskaper i nederländska) var inte mer engagerade i transnationella aktiviteter än andra grupper av utrikes födda. Ofta är det de som har arbete och bra inkomster (och som alltså är bäst integrerade i termer av inkomstnivå och sysselsättning) som har störst möjligheter att hålla kontakt med ursprungslandet genom att till exempel remittera pengar, resa dit eller göra investeringar där (de Haas 2006; Guarnizo, Portes och Haller 2003). 7

11 Levitt (2003) och andra har uppmärksammat att det ser olika ut i olika inkomstgrupper. Det kostar pengar att engagera sig transnationellt (till exempel att resa fram och tillbaka mellan ursprungslandet och det land där man är bosatt), vilket gör att människors möjligheter att engagera sig i kontakter med ursprungslandet är beroende av deras ekonomiska resurser (Al-Ali, Black och Koser 2001). Invandrare med mindre socialt kapital i värdlandet kan å andra sidan vara beroende av sina transnationella nätverk för sin försörjning, vilket kan fungera som ett hinder för integration i värdlandet (Levitt 2003, se också Joppke och Morawska 2003). Transnationella aktiviteter kan alltså bero på två motstridiga faktorer: tillgång till resurser som gör att man kan engagera sig, eller brist på resurser vilket gör att man måste använda sig av sitt transnationella nätverk. Detta gör att transnationellt engagemang kan förekomma bland såväl välintegrerade migranter som bland migranter som befinner sig i utanförskap (Snel, Engbersen och Leerkes 2006, 300). Möjligheten att behålla kontakten med människor i sitt ursprungsland kan betraktas som ett socialt kapital. Även barn till dem som har migrerat (men inte själva gjort det) kan ha tillgång till den resurs det innebär att ha ett kontaktnät i andra länder. Olsson och Lundqvist (2012) har i en intervjustudie med ungdomar med bosnisk, turkisk (kurdisk) och chilensk bakgrund i Sverige visat att föräldrarnas ursprungsland eller andra länder dit släktingar eller bekanta har utvandrat kan utgöra en alternativ arbetsmarknad; om det inte går att få ett bra arbete i Sverige upplever dessa ungdomar att de har alternativ i andra länder. Transnationellt ansvar: inget nytt Det är viktigt att påpeka att transnationella aktiviteter inte är något nytt. Transnationella band mellan migranter och deras ursprungsländer har alltid funnits. Av de en miljon svenskar som utvandrade till Amerika i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet höll de flesta kontakt med sina familjer och släktingar. 8 Så många som en fjärdedel återutvandrade till Sverige. Amerikabreven innehöll inte sällan en liten slant, alltså remitteringar (eller "remittenser" som de kallades på den tiden). Många emigranter sparade och knogade i det nya landet för att kunna skicka en efterlängtad båtbiljett till familjemedlemmar där hemma. Den stora emigrantutredningen som pågick mellan 1907 och 1913 samlade in brev med berättelser från svenskar som emigrerat till USA. En av dem kom från en kvinna som utvandrat från Värmland till North Dakota. Hon hade varit tvungen att arbeta som piga, med arbetsdagar som började klockan fyra på morgonen. Maten bestod av "rutten sill och potatis [...] utdelade i små portioner, så att jag inte kunde få tillfälle att äta mig sjuk". Framtidsutsikterna var mörka, hon såg "intet hopp att kunna spara något för sjukdom eller ålderdom, utan fattighuset hägrade i fjärran för mig." När hennes bröder som redan utvandrat lyckats spara ihop för att kunna skicka henne en båtbiljett "slog befrielsens timme". 4 De amerikafarare som så småningom återvände till Sverige hjälpte till att föra över värderingar, idéer och kunskap. Överföringar från emigranter i USA till Sverige på den tiden kan jämföras med överföringar från Sverige idag. Det finns dock en avgörande gradskillnad: med dagens kommunikationsmedel och billiga resor kan migranter hålla mycket tätare kontakt med sina ursprungsländer. Referenser Text: Lisa Pelling Abdih, Y., Chami, R., Dagher, J., och Montiel, P Remittances and Institutions: Are Remittances a Curse? IMF Working Paper 08/29. Washington: IMF Institute. (Hämtad ). Adams, R. H. Jr., och Page, J Do international migration and remittances reduce poverty in developing countries? World Development 33 (10): Al-Ali, N., Black, R. och Koser, K The limits to transnationalism: Bosnian and Eritrean refugees in Europe as 4 Citat hämtat från Emigrationsutredningen 1908,

12 emerging transnational communities. Ethnic and Racial Studies, 24 (4): Akuei, S. R Remittances as unforeseen burdens: the livelihoods and social obligations of Sudanese refugees. Global Migration Perspectives No. 18. Amuedo-Dorantes, C. och Pozo, S Remittance Receipt and Business Ownership in the Dominican Republic. World Economy 29 (7): Bhagwati, J N. (red.) The Brain Drain and Taxation, Vol. 2: Theory and Empirical Analysis. Amsterdam: North-Holland. Buch, C. och Kuckulenz, A Worker Remittances and Capital Flows to Developing Countries. International Migration 48(5): Carling, J Policy options for increasing the benefits of remittances, Working Paper No. 8, Compas: University of Oxford. Carling, J. 2008a. Determinants of migration remittances. Oxford Review of Economic Policy 24(3): Carling, J. 2008b. Interrogating Remittances: Core Question for Deeper Insight and Better Policies. I Migration and Development: Perspectives from the South, Castles, S. och Delgado Wise, R. (red.), IOM.http://www.iom.int/jahia/webdav/site/myjahiasite/shar ed/shared/mainsite/published_docs/books/md%20perspecti ves%20from%20the%20south.pdf (Hämtad ). Castillo, N., Romei, L., och Orozco, M Toward financial independence: Financial literacy for remittance senders and recipients. Washington, D. C.: Inter-American Dialogue. De Haas, H Engaging Diasporas: How Governments and Development Agencies can Support Diaspora Involvement in the Development of Origin Countries. Oxford: Oxfam Novib. De Haas, H Migration and Development: A Theoretical Perspective. IMR 44 (1): doi: /j x. Emigrationsutredningen Bilaga 7 "Utvandrarnes egna uppgifter : upplysningar inhemtade genom Emigrationsutredningens agenter äfven som bref från svenskar i Amerika". Stockholm : Nordiska bokhandeln. Fagen, P. W., och Bump, M. N Remittances in Conflict and Crises: How Remittances Sustain Livelihoods in War, Crises, and Transitions To Peace. New York: International Peace Academy, International Peace Institute. Fajnzylber, P. och López, J. H Remittances and Development : Lessons from Latin America. Washington, DC: World Bank. https://openknowledge.worldbank.org/handle/10986/6911. Funkhouser, E Remittances from International Migration: A Comparison of El Salvador and Nicaragua. The Review of Economics and Statistics 77 (1): Guarnizo, L-E., Portes, A. och Haller, W Assimilation and Transnationalism: Determinants of Transnational Political Action among Contemporary Migrants. American Journal of Sociology 108(6): Hagen-Zanker, J. och Siegel, M The Determinants of Remittances : A Review of the Literature. Working Paper 003, Maastricht Graduate School of Governance. Hunte, C. K Worker s Remittances, Remittance Decay and Financial Deepening in Developing Countries. American Economist 48(2): 82. Joppke, C. och Morawska, E Toward assimilation and citizenship: immigrants in liberal nation-states. Basingstoke/New York: Palgrave Macmillan. Kapur, D Remittances: The new development mantra? G- 24 Discussion, Paper No.29. Geneva: UN Conference on Trade and Development. Levitt, P Keeping feet in both worlds: transnational practices and immigrant incorporation in the United States. I Joppke, C. och Morawska, E. (red.) Toward assimilation and citizenship: immigrants in liberal nation-states, Basingstoke/New York: Palgrave Macmillan. Levitt, P. och Nyberg Sorenson, N Global migration perspectives: The transnational turn in migration studies. Global Migration Perspectives, Global Commission on International Migration 6. Lucas, R. och Stark, O Motivations to Remit: Evidence from Botswana. Journal of Political Economy 93: Lundqvist, C. och Olsson. E Beyond a Swedish Horizon: Young Migrants in Sweden and their Transnational Prospects. Nordic Journal of Migration Research, 2 (2): Mansoor, A. och Quillin, B Migration and remittances : Eastern Europe and the former Soviet Union. Europe and Central Asia Region Washington, DC: The World Bank. Massey, D. S. m fl Theories of international migration: a review and appraisal. Population and Development Review 19: Melander, C Inom transnationella och lokala sociala världar - Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. Diss., Göteborgs universitet. Mohapatra, S. Ratha, D. och Silwal, A Outlook for Remittance Flows , Remittance flows to developing countries exceed $350 billion in I Migration and Development Brief 17. Migration and Remittances Team, Development Prospects Group, World Bank. OECD DAC DAC Members' Net Official Development Assistance in owstodevelopingcountries.htm (Hämtad ). Orozco, M Remittances to Latin America and the Caribbean: Issues and Perspectives on Development. Washington, D.C.: Organization of American States. Pelling, L Remitteringar från Sverige. Stockholm: Global Utmaning. Ratha, D., Aga, G. A. och Silwal, A Remittances to developing countries will surpass $400 billion in I Migration and Development Brief 19. Migration and Remittances Unit, Development Prospects Group, The World Bank. Ratha, D., Ayana Aga, G., Eigen-Zucchi, C., Plaza, S. och Silwal, A. R Developing countries received about $401 billion in remittances during Migration and Development Brief 20. Migration and Remittances Unit, Development Prospects Group, The World Bank. Singh, R. J From Shock Absorber to Shock Transmitter: Determinants of Remittances in Sub-Saharan Africa. Migration Letters 7(2): Sjastaad, L.A The costs and returns of human migration. The journal of political economy 70(5): Snel, E., Engbersen, G. och Leerkes, A Transnational Involvement and Social Integration. Global Networks 6 (3): Stark, O The migration of labor. Cambridge: Basil Blackwell. Taylor, J. E Differential migration, networks, information and risk. I Stark, O. (red.) Migration, Human Capital and Development. Greenwich Conn: JAI Press. Zapata, G. P The migration development nexus: Rendering migrants as transnational financial subjects through housing. Geoforum 47: Doi: 9

13 VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT MÄTA REMITTERINGAR? Remitteringar de pengar som människor skickar över landsgränser spelar en betydande roll i många länders ekonomier. Detta faktum borde innebära att kartläggning av remitteringar görs regelbundet. Så är dock inte fallet i Sverige, där statistiken över remitteringar från Sverige är mycket bristfällig. Global Utmaning har pratat med Henrik Petterson, som bland arbetar med statistik som rör utrikeshandel och industriindikatorer på SCB:s avdelning för ekonomisk statistik. Varför är det så svårt att föra statistik över remitteringar? Henrik Petterson (HP): Remitteringar består av en mängd olika typer av överföringar. Människor som skickar remitteringar från Sverige gör det vanligtvis via penningsöverföringsföretag (så kallade MTO Money Transfer Operators), men också via sin bank. I den muslimska världen är den räntefria överföringsformen Hawala vanlig. SCB håller just nu på att undersöka olika metoder för att mäta personliga transfereringar där remitteringar från hushåll ingår. Ett sätt att få information om remitteringar är att sammanställa data från Skatteverkets kontrolluppgifter. Privatpersoner måste uppge i sin deklaration om de har gjort större utlandsbetalningar. Från deklarationerna går det att utläsa vilka länder betalningarna har gått till, vad betalningarna avser samt betalningsdatum. Tyvärr gäller det bara delbetalningar på minst kronor, eller delbetalningar som uppgår till sammanlagt kronor. SCB har också tittat på den årliga undersökningen av Hushållens utgifter (HUT). Den går i dagsläget tyvärr inte att få uppdelad på utlandet. En översyn av undersökningen pågår just nu, och möjligen kan vi i framtiden använda uppgifter från HUT för att göra en grov uppskattning av remitteringarna. Världsbanken publicerar uppgifter om remitteringar från Sverige, bland annat i den ofta citerade World Migration and Remittances Handbook. Varifrån kommer de uppgifterna? HP: SCB producerar statistiken över utrikeshandeln med tjänster på uppdrag från Riksbanken från och med I samband med att produktionen flyttades till SCB bytte man insamlingsmetod för tjänstestatistiken. SCB har sedan dess dock inte haft möjlighet att ta fram ny data över remitteringar. De uppgifter om remitteringar som Världsbanken publicerar är alltså uppskattningar som bygger dels på de data som samlades in av Riksbanken innan 2003, dels på Världsbankens egna uppskattningar. Hur definieras remitteringar? HP: Enligt Internationella valutafonden IMF:s definition består remitteringar av hushållsinkomster som skickas från individer eller hushåll i ett land till individer eller hushåll i ett annat. En stor del av remitteringarna består av ekonomiskt stöd som migranter skickar till släktingar i sitt gamla hemland. I definitionen som finns i Valutafondens manual för betalningsbalansstatistik BPM6 talas om Personal Transfers som innefattar alla hushåll som skickar pengar till ett hushåll i ett annat land, inte bara migranter. Remitteringar enligt IMF:s manual omfattar också Compensation of Employees, det vill säga ersättning till säsongsarbetande och andra korttidsanställda i en annan ekonomi än där de är stadigvarande bosatta. Investeringar i ett annat land ska inte räknas med, utan ska räknas som just investeringar. Detta gäller även om privatpersoner investerar i till exempel boende i sitt gamla hemland. Dessa pengar kan dock gå genom samma kanaler som remitteringar vilket kan göra dem svåra att urskilja. Hur gör andra länder för att mäta remitteringar? HP: Det ser lite olika ut. I Nederländerna har man använt sig av en beräkningsmodell baserad på data från MTOs. I den Nederländska modellen ingår komponenter som den genomsnittliga summan som skickas, andel av summan som beräknas skickas 10

14 genom pengaöverföringsföretag och andel som till exempel överförs kontant, och andel av hushåll med rötter i mottagarlandet som skickar pengar. I Spanien har man en modell som liksom i Nederländerna även inkluderar mottagarlandets ekonomiska tillstånd (mätt som BNP per capita), men även hur lång tid migranter från ett visst land i genomsnitt har vistats i Spanien, och så vidare. Internationella valutafonden rekommenderar att man ska göra på det sättet: kombinera data som går att samla i enkätundersökningar, registerdata och andra källor samt uppskattningar som baseras på vad vi vet om remitteringsmönster bland olika grupper av möjliga remittörer. Just nu pågår ett arbete med att förbättra och uppdatera statistiken över remitteringar från Sverige. Vad tror du att nya data kommer att visa? Definition av remitteringar Fram till 2009 delades statistiken över remitteringar in i tre olika kategorier: workers remittances (alltså pengar som migrantarbetare skickar), compensation of employees (löner som betalas ut av arbetsgivare i Sverige till arbetare som befinner sig utomlands) och migrants transfers (vilket är pengar som migranter tar med sig tillbaka till sitt ursprungsland när de återvänder dit). Siffrorna för workers remittances är desamma varje år (varierar mellan kvartalen) och baseras på data som samlades in av Riksbanken när de producerade tjänstehandelsstatistiken (fram till 2002). Compensation of employees skattas utifrån de uppgifter om löner och andra ersättningar till egna anställda i utlandet som företag rapporterar till den kvartalsvisa urvalsundersökningen om utrikeshandel med tjänster, löner och transfereringar. Siffrorna för migrants' transfers från Sverige baseras på hushållsundersökningar som genomfördes före Siffrorna är desamma varje år. Enligt Internationella valutafondens nya manual för betalningsbalansstatistik som implementeras från och med 2014 (BPM6) ska länderna istället för workers remittances rapportera in värdet på personal transfers, där överföringar av arbetsinkomster ingår, som är överföringar mellan hushåll i olika länder, oavsett om de pengar som skickas kommer från arbetsinkomster eller andra typer av inkomster, vilken relation hushållen har till varandra eller varför överföringen görs. SCB arbetar just nu med att anpassa sin statistik till de nya reglerna. HP: Troligtvis har remitteringsgraden liksom antalet migranter ökat mycket under det senaste decenniet. Enligt IMF har remitteringsflödena i världen ökat drastiskt, eftersom arbetsmarknaden har globaliserats och antalet migranter har ökat, men också på grund av bättre datainsamlingsmetoder. Jag gissar att nya mätningar kommer att visa på högre summor än de som vi har publicerat tidigare. Slutligen, kommer vi någonsin att veta hur mycket remitteringar som skickas från Sverige? HP: Nej, någon exakt siffra kommer vi inte kunna räkna fram. En viktig anledning till det är att inkomster även förs över i form av kontanter: när migranter reser hem för att hälsa på släktingar och vänner tar de med sig pengar kontant, och de registreras inte. Världsbanken räknar med att så mycket som femtio procent av remitteringarna hamnar utanför det vi kan mäta.... Figur 1: Remitteringar från Sverige, Österrike, Danmark, Norge, Nederländerna, Spanien och Tyskland LNU-UFB Källa: Migration and Remittances Factbook Global Utmaning har tillsammans med forskare vid Stockholms universitet analyserat data på remitteringar från Levnadsnivåundersökningen bland utrikes födda och deras barn (LNU-UFB). LNU- UFB har utförts av SCB på uppdrag av SULCIS (Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier). En rapport som redovisar resultaten av analysen kommer att ges ut år

15 IRAK: ETT AV VÅRA NÄRMASTE GRANNLÄNDER I projektet "Transnationella band och asylsökandes första tid i Sverige" har vi intervjuat migranter från tre av de viktigaste ursprungsländerna för asylsökande till Sverige: Irak, Syrien och Afghanistan. Medan asylinvandringen från Afghanistan och Syrien är relativt ny så tog migrationen från Irak fart redan på 80-talet och personer födda i Irak utgör den näst största gruppen av utrikesfödda i Sverige idag, efter personer födda i Finland. En stor irakisk diaspora och en lång tradition av migration gör de transnationella banden mellan Irak och Sverige särskilt starka. I det här avsnittet beskriver projektledare Lisa Pelling de transnationella banden mellan Sverige och Irak. En händelse som är typisk för mina möten med Kurdistanregionen i Norra Irak: jag och tre representanter för Migrationsverket ska ta en taxi från flygplatsen i Erbil och upptäcker att taxichauffören inte verka kunna någon engelska. En vakt på flygplatsen hjälper till att översätta. Vi vill att chauffören ska hämta oss vid det svenska ambassadkontoret efter en timme, och sedan skjutsa oss till hotellet. I bilen diskuterar vi livligt om det kommer att fungera: har vakten översatt rätt? Kommer vi att bli hämtade? Kan vi kommunicera med taxichauffören på något sätt, så att han verkligen kommer tillbaka efter en timme? Om vi skriver klockslaget på en lapp? Vi kanske kan peka på en klocka? Så stiger vi ur bilen, och chauffören säger på omisskännlig göteborska: Sa ni att ni ville bli hämtade om en timme? Jag förstår svenska, förstår ni. Taxichauffören, som visade sig heta Alar och som bott många år i Göteborg är bara en av 12 alla de tusentals Sverige-kurder eller kurdsvenskar som återvänt från Sverige till Kurdistan. Jag har stött på dem överallt: i kön till bankomaten, på caféet, i hotellets reception. Enligt Botan Saleh som jobbar på den svenska ambassadens sektionskontor i Erbil räknar man med att så många som kurder återvänt från Sverige till den här delen av Kurdistan. Det stora antalet återvändare är en spegling av den mycket omfattande migration som har ägt rum mellan Kurdistanregionen och andra delar av Irak och Sverige, och en påminnelse om vilka starka band som binder ihop våra båda länder. Migration från Irak Migrationen från Irak till Sverige tog fart vid slutet av 80-talet när kurder på flykt undan Saddam Hussein-regimens förtryck i Irak beviljades asyl i Sverige. Åren 1992 och 1993 fick sammanlagt irakier asyl i Sverige. Antalet ökade sedan långsamt fram till 2003 års USA-ledda invasion av Irak. Under det inbördeskrig som följde på invasionen med mycket höga våldsnivåer ökade invandringen från Irak till Sverige mycket kraftigt (Pelling 2012). Figur 1 visar att invandringen var som

16 störst under Det sammanfaller med att Sverige hade en tillfällig lag i samband med att Utlänningsnämnden ersattes av migrationsdomstolar. Den nya lagen gjorde det lättare att få asyl. Men den stora invandringen från Irak sammanfaller också med en tid med extremt höga våldsnivåer i Irak (se figur 2). Figur 1. Invandring från Irak efter grund för bosättning band som skapats av tidigare migranter från Irak under och 90-talet. Den redan relativt stora gruppen irakier i Sverige gjorde att många genom kontakter och sociala nätverk sökte sig till landsmän i Sverige som kunde erbjuda information, kontakter och hjälp (Hedberg och Malmberg 2008; UNHCR 2009; Nordlund och Pelling 2012). Irakierna utgör nu, i början på 2010-talet, en sjunkande men fortfarande relativt stor andel av de asylsökande migranter som kommer till Sverige (se tabell 1). Källa: SCB 2012a, SCB Figur 2. Antal civila dödsoffer i Irak från maj 2003 till september 2010 Källa: Iraq Body Count 2010 De flesta som flydde från Irak under den här tiden tog sig över gränsen till Syrien, Jordanien eller Iran. Av de som lyckades ta sig till Europa, sökte en stor andel asyl i Sverige. Nästan varannan asylansökan som gjordes av irakier i Europa under 2007 lämnades in i Sverige (Migrationsverket 2010). En viktig anledning till att så många av de irakiska flyktingarna valde Sverige som destinationsland är den transnationella korridor och de transnationella 13 Samtidigt är antalet invånare i Sverige som invandrat från Irak större än någonsin: år 2012 bodde personer i Sverige som är födda i Irak. Det gör Irak till Sveriges närmsta utomnordiska grannland. Bara gruppen utrikesfödda finländare är större än gruppen utrikesfödda från Irak, se figur 3. Tabell 1. Asylsökande, de 15 största länderna Medborgarskap Ökning/ minskning Procent förändring Syrien % Somalia % Afghanistan % Serbien % Eritrea % Statslös % Bosnien och Hercegovina % Iran % Albanien % Irak % Kosovo % Ryssland % Georgien % Makedonien % Nigeria % Övriga % TOTALT % Källa: Migrationsverket 2013

17 Figur 3. De 20 största grupperna av utrikes födda i Sveriges befolkning 2012 Källa: SCB Figur 4. Sveriges transnationella band enligt Facebook Källa: Facebookstories.com 14

18 Det finns många sätt att mäta de starka banden mellan Sverige och vårt grannland Irak. Ett är att se var vi som bor i Sverige har våra vänner på Facebook. Figur 4 är hämtad från De flesta av vännerna finns föga förvånande i Sverige, därefter följer våra geografiska grannländer Norge, Danmark och Finland. Men på fjärde plats kommer Irak, där tiotusentals människor som bor i Sverige har Facebook-vänner. Remitteringar från Sverige till Irak Om man googlar på remitteringar och Irak hittar man inte artiklar och studier som handlar om remitteringar som skickas till Irak, utan om remitteringar som under 1970 och 80-talen liksom under delar av 90-talet skickades från Irak. Under denna tid var Irak en världsledande oljeexportör, och en viktig arbetsmarknad för arbetskraftsmigranter från andra delar av Mellanöstern (inte minst för palestinier) och för migranter från länder som Pakistan och Bangladesh. Remitteringarna till Irak var kanske som mest betydelsefulla under Saddam Husseinregimens förföljelse av kurderna som eskalerade under 1980-talet och kulminerade med folkmordet på kurderna under den så kallade Anfal-kampanjen. Under Anfalkampanjen dödades människor, och byar jämnades med marken. Med brutala metoder upprätthöll den irakiska armén och Saddam Husseins säkerhetsstyrkor ett förbud att vistas i stora delar av den kurdiska landsbygden. Istället trängdes befolkningen i Kurdistan ihop i städerna, där de var avskurna från all matproduktion. Emanuelsson och Salih beskriver i sin bok "Drömmen om Kurdistan" (2012) att de pengar som kurder i exil skickade hem för många familjer betydde skillnaden mellan ett drägligt liv och ett liv i misär. På den här tiden kunde hundra dollar försörja en hel familj under en hel månad. Under 2009 och 2010 genomförde Global Utmaning en fältstudie i Kurdistanregionen. Sammanlagt genomfördes ett femtiotal intervjuer med människor i norra Irak som har släktingar i Sverige. Intervjuerna visar vilka djupa band som finns mellan Sverige och irakiska Kurdistan. I Kurdistanregionen finns det riktiga svenskbygder: i en enkätundersökning bland deltagare på en konferens i staden Suleymani uppgav fyrtio procent av de tillfrågade att de hade minst en släkting i Sverige. Många av de intervjuade vittnade om hur de håller nästintill daglig kontakt med släktingar i Sverige: via chat, Facebook och telefon. I takt med att ekonomin och den politiska situationen förbättras kommer fler och fler kurder att flytta tillbaka från Sverige till irakiska Kurdistan. Samtidigt gör det faktum att det redan finns så många kurder i Sverige, att migrationen till Sverige från irakiska Kurdistan kommer att fortsätta. Våra länder är förbundna via en transnationell korridor, där människor, idéer, kunskap och handel kommer att röra sig under årtionden framöver. Mellan våra båda länder finns ett transnationellt rum, med människor som samtidigt hör hemma både i Sverige och i Kurdistan. Om läget försämras i Kurdistan eller Irak är det troligt att strömmen av remitteringar från Sverige kommer att öka igen. Om läget tvärtom fortsätter att förbättras är det inte otroligt att allt fler familjer i Sverige kommer att ta emot remitteringar från människor i Kurdistan och Irak i framtiden. Kanske från en kille som Alar. Text: Lisa Pelling Referenser Emanuelsson, A-C. och Salih, K Drömmen om Kurdistan. Stockholm: Emsal. Iraq Body Count Migrationsverket Årsredovisning Norrköping: Migrationsverket. Migrationsverket Asylsökande 2012 och Pelling, L Ny väg in. Forskningsstudie om migrationskanaler/global Utmaning. Stockholm: Global Utmaning. SCB Utrikes födda efter kön, tid och födelseland. SCB Invandrare(medborgare utom Norden) efter grund för bosättning, medborgarskapsland och tid. Grundforbosattning_Information. 15

19 SÅ VI HAR BESTÄMT ATT ALLA SKA HJÄLPAS ÅT SÅ ATT ALLA HAR DET LIKA BRA NYANLÄNDAS BERÄTTELSER OM TRANSNATIONELLA BAND Vi har intervjuat trettio migranter från Irak, Afghanistan och Syrien. Vi har bett dem berätta om sina transnationella band, och om hur de påverkar deras liv och val i Sverige. Hur påverkar banden med ursprungslandet hur och var de valt att bo? Påverkar de transnationella banden deras möjligheter att få ett jobb? Vilken betydelse har de förpliktelser och de resurser som de transnationella banden utgör under den första tiden i Sverige? 5 Vanligt med skulder Våra intervjupersoner vittnar genomgående om en svår ekonomisk situation. Efter ett eller ett par år i Sverige är det få som har hunnit hitta arbete som medför stadig försörjning. De cyklar i ur och skur för att spara in på kostnaden för ett busskort, handlar bara mat som är billig, går aldrig ut på restaurang och köper alla kläder second hand. De tvingas vara uppfinningsrika och hjälpa varandra för att kunna hantera en pressad ekonomisk situation. Ofta är utbyte av stöd, råd och tips i det sociala nätverket i Sverige avgörande för att de ska kunna leva drägligt. Två kvinnor bland våra intervjupersoner berättar om hur de lyckas lägga undan pengar till större utgifter genom att vara med i informella sparkassor med andra invandrarfamiljer där man lånar till varandra utan ränta. 5 Här redovisar vi utvalda delar av de resultat som presenterades i rapporten Transnationella band: perspektiv på den första tiden i Sverige i juni Rapporten finns tillgänglig på Global Utmanings hemsida. Om intervjuerna Studien omfattar elva kvinnor och nitton män, varav åtta är ensamkommande ungdomar. De intervjuade kommer från Irak (19), Afghanistan (6) och Syrien (5). Intervjuerna har genomförts på tre orter i Sverige: i Göteborg, Linköping och Upplands Väsby. Samtliga intervjupersoner har kommit till Sverige som asylsökande. De flesta av de intervjuade personerna har regelbunden kontakt med familj, släkt och vänner i ursprungslandet. En del har daglig kontakt via Facebook, Skype eller telefon medan andra har mer sporadisk kontakt. Deltagarna i intervjuerna var strategiskt utvalda med hänsyn till nationalitet, kön, ålder och utbildningsnivå för att få spridning i urvalet. Rekryteringen av intervjupersoner har skett via så kallade gatekeepers personer nära målgruppen som har förmedlat kontakten med deltagarna. För gruppintervjuerna användes även så kallat snöbollsurval där de valda deltagarna rekryterade ytterligare deltagare. Med tanke på att människors ekonomiska situation och skulder är känsliga frågor var det en förutsättning att intervjupersonerna kände sig trygga i gruppen. Den resulterande homogeniteten i vissa grupper kompenserades genom att flera fokusgruppsintervjuer genomfördes samt genom djupintervjuer. Intervjuguiden var utformad utifrån en induktiv ansats i syfte att upptäcka och förstå intervjupersonernas verkligheter och inte för att styrka eller förkasta hypoteser. 16

20 Vi är några som går samman och så lägger vi pengar varje månad under en period. Om vi är tio stycken så är det tio månader. Så får en av oss pengarna varje månad. När jag får mina pengar så kan vi köpa det vi hade tänkt. Många av våra intervjupersoner har tvingats skuldsätta sig för att kunna bekosta flykten till Sverige. Smugglare och mellanhänder tar betalt per person, vilket gör att barnfamiljer får betala mycket stora summor. Jag känner en familj som tog lån på dollar. [ ]De sparar och sparar genom att inte äta bra och ha perfekta kläder. Så på två år betalade de tillbaka dollar. Det är en familj på två barn och två vuxna som bor på 40 m2. De sover på golvet på madrasser. Ibland leder de stora kostnaderna till att familjer splittras på väg till Sverige. Inte sällan visar det sig vara svårare än man trott att betala tillbaka pengarna och det spelar stor roll vem man lånade av. En del är under press att betala tillbaka snabbt. Om man till exempel har lånat från mamma, eller en bror som inte kräver det på en gång så tänker man inte så mycket på det. Men om det är någon som ringer och pressar dig varje dag blir det jobbigt och man tänker jättemycket på den här personen och att man måste betala tillbaka snabbt. Flera av de kvinnliga intervjupersonerna vittnar om hur oron över hushållsekonomin präglar vardagen, och menar att den svåra ekonomiska situationen är särskilt belastande för kvinnor. Många berättar om hur kvinnor inom de transnationella nätverken hjälper och stöttar varandra på olika sätt. Vi pratar ofta om det, vi kvinnor, när vi träffas. Men männen pratar inte lika mycket om det med sina kompisar tror jag. Det är vi kvinnor som pratar och pratar. För vi har ansvaret för hushållsekonomin. Och det är vi som måste spara. Det måste mannen också men det är framförallt vi som måste spara på hushållspengarna. Men man försöker att lösa det. Och vi kvinnor vi pratar och stöttar varandra. Att skicka remitteringar Ungefär hälften av de intervjuade personerna skickar pengar till familj, släkt eller vänner utomlands. Av dessa är det cirka hälften som skickar mer än 500 kronor i månaden i genomsnitt. Dessa pengaöverföringar, så kallade remitteringar, ses av många av intervjupersonerna som en skyldighet och ett ansvar. Att skicka pengar gör man av solidaritet, för att man måste och för att hjälpa dem som har det sämre. Medan många forskare lyft fram remitteringarnas betydelse för utveckling och fattigsdomsbekämpning, så har andra visat på den betydande ekonomiska press som förväntan att skicka remitteringar sätter på migranter. Hur upplever människor som migrerat till Sverige själva den här pressen? Är det en börda, en självklarhet eller till och med ett privilegium att kunna hjälpa släkt och vänner där hemma ekonomiskt? På vilket sätt påverkas de val migranter gör den första tiden i Sverige? Vilka avvägningar måste göras och vilka utgifter sparar man in på? Att enbart analysera statistik ger en ofullständig bild av hur remitteringar formar livsvillkoren i båda ändarna av en migrationskorridor. I vår studie har vi bett intervjupersonerna att själva beskriva hur remitteringssändandet påverkar deras vardag. 17

Delrapport 1: Kunskapsöversikt

Delrapport 1: Kunskapsöversikt Delrapport 1: Kunskapsöversikt Louise Granath Anna Horgby Veronica Nordlund Lisa Pelling April 2013 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 Tabellförteckning... 5 Figurförteckning... 5 INLEDNING... 6 Studiens innehåll...

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Transnationella band PERSPEKTIV PÅ DEN FÖRSTA TIDEN I SVERIGE. Anna Horgby Veronica Nordlund Lisa Pelling

Transnationella band PERSPEKTIV PÅ DEN FÖRSTA TIDEN I SVERIGE. Anna Horgby Veronica Nordlund Lisa Pelling Transnationella band PERSPEKTIV PÅ DEN FÖRSTA TIDEN I SVERIGE Anna Horgby Veronica Nordlund Lisa Pelling Juni 2013 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 8 Bakgrund och metod... 8 Urval...

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Remitteringar från Sverige

Remitteringar från Sverige Remitteringar från Sverige Global Utmaning / Lisa Pelling Delrapport juni 2009 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad vet vi?... 5 Vad kan vi förvänta oss att få reda på?... 8 Varför är det viktigt

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

REDIGERAD AV ANDREA MONTI OCH VERONICA NORDLUND

REDIGERAD AV ANDREA MONTI OCH VERONICA NORDLUND Det dolda biståndet? frågor och svar om migranters remitteringar REDIGERAD AV ANDREA MONTI OCH VERONICA NORDLUND Det dolda biståndet? frågor och svar om migranters remitteringar REDIGERAD AV ANDREA MONTI

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Vågar du möta dina fördomar?

Vågar du möta dina fördomar? Vågar du möta dina fördomar? 1 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Guide till Migration i siffror

Guide till Migration i siffror Guide till Migration i siffror april 2015 Delmi tillhandahåller såväl svensk som global statistik om internationell migration på sin hemsida (www.delmi.se/migration-i-siffror). Syftet är att presentera

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring.

Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Våga ta debatten för ett Sverige för oss alla! Myter, halvsanningar och felaktigheter här är fakta om invandring. Kring invandring cirkulerar många myter, halvsanningar och felaktigheter. Det bidrar till

Läs mer

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING

UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING UNHCR: THE UN Refugee Agency SYRIAN REFUGEES Annika Sandlund, Snr. Protection Officer UNHCR, Ankara EASO MEETING Flyktingsiffrorna i världen Totalt finns det 27.8 miljoner flyktingar, internflyktingar

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden.

Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden. Ungas utmaningar och möjligheter på arbetsmarknaden. En rapport från McDonald s Kortfakta om undersökningen 4 7 procent av de cirka 1000 unga personer som tillfrågats i undersökningen är oroliga för att

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015

Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet. Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Det aktuella läget och prognos på migrationsområdet Demografiskt prognosseminarium 12 november 2015 Migrantens resa Migrantens resa Länder Region/vistelse Rutter/rörelse EU - nationellt EU - system Sverige

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige

Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige nr 3 2009 årgång 37 Remitteringar pengar som migranter skickar till sitt ursprungsland har stor betydelse för många

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012

Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012 Rapport om frivillig återvandrings verksamhet januari 2010 dec 2012 Utbildningsförvaltningen/Skolstöd/Frivillig återvandring Emina Krzovic Handläggare 2013.01.25. emina.krzovic@stockholm.se 1 Sammanfattning

Läs mer

Penningförsändelser från Sverige till utlandet

Penningförsändelser från Sverige till utlandet Uppsala universitet Nationalekonomiska institutionen Nationalekonomi D HT07 Handledare: Per-Anders Edin Penningförsändelser från Sverige till utlandet Kartläggning av den svenska remitteringsmarknaden

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2012:04 Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011 Linköpings kommun hade totalt 147 334 invånare vid årsskiftet 2011/2012.

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD

Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser TIPSPROMENAD Globala veckans tipspromenad 2012 Över gränser Denna tipspromenad är gjord för att unga och äldre ska kunna lösa den tillsammans. Frågorna har varierande svårighetsgrad och kan användas till exempel vid

Läs mer

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat nr 2 2011 årgång 39 I denna artikel studeras egenföretagande bland tio invandrargrupper i Sverige. Vi studerar hur andelen företagare

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer