Friskt & fräscht på Berga Backe

Transkript

1 informations Tidningen Strömmen till alla anställda inom Kalmar kommun Nr 2 * april 2014 Youth Empowerment Friskt & fräscht på Berga Backe Barnahus i södra Kalmar län 1 strömmen

2 Ordet Hur långt sträcker sig serviceskyldigheten? Hej alla! text: Kenneth Condrup, kommundirektör foto: Jan Magnusson Hur gammal man än blir så är jag alltid lika positivt överraskad så här års när solen och värmen återvänder till oss. Ljuset har en förunderlig förmåga att påverka, åtminstone mig, väldigt positivt. Som säkert flera av er känner till så har en person anmält kommunen till Justitieombudsmannen (JO). Utgångspunkten för JO:s arbete är den enskildes rätt att få korrekt behandling från myndigheternas sida och att vi följer de lagar som finns. Detta är självklart något vi alltid arbetar utifrån i Kalmar kommun. Personen har under många år skickat flera tusentals frågor via både mejl och telefon till kommunen. De frågor och begäranden som personen har haft har bland annat handlat om: timlöner för vikarier och lönesamtal med timanställda; vad är en förskoleklass och var finns dessa; semestervikarier inom omsorgen och LSS; är kullen bakom reningsverket på Tegelviken naturlig eller konstgjord med mera. Det är flera förvaltningar och bolag som har varit måltavla för frågorna över tiden. Det hela fick till sist så omfattande proportioner att det upplevdes som ett arbetsmiljöproblem. Tonen och anklagelserna i konversationerna var också sådan att flera medarbetare kände sig hotade och upplevde stort obehag. Jag fattade då beslutet att vi inte längre ska lämna ut uppgifter till personen och att vi inte heller ska besvara dennes frågor. I vårt yttrande till JO framhåller vi att offentlighetsprincipen i det här fallet har fått helt orimliga konsekvenser. Vi ställer också frågan om detta verkligen var lagstiftarens mening när lagen skrevs eller om dagens samhälle har utvecklats så pass mycket att lagen borde skrivas om? Frågan är hur långt en kommuns serviceskyldighet sträcker sig och om det har någon rättslig betydelse att det snarare handlar om en provokation från den frågandes sida än ett genuint intresse för våra svar. Vi har blivit rekommenderade att anställa en person bara för att sköta kommunikationen med personen i fråga: en helt orimlig åtgärd med tanke på den ekonomiska verklighet som många av oss lever i inom organisationen. Till vårt yttrande till JO bifogar vi en pärm med bilagor och sju pärmar med utskrivna mejl. Nu kan vi bara avvakta JO:s bedömning. Det är många myndigheter som följer den här rättsprocessen med stort intresse eftersom den här situationen inte är unik för Kalmar. Det som är unikt är att vi vågat ta striden för att få saken prövad. Jag vill med detta ge vår bild av situationen. Jag tycker självklart det är både ledsamt och trist när människor inte känner sig nöjda med oss, eftersom vi bevisligen är väldigt duktiga på bemötande och tillgänglighet, lika mycket som det är orimligt att kollegor ska må dåligt på sin arbetsplats. Hälsningar Kenneth informations Strömmen nr 2 april 2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Svensson Redaktionskommitté Sara Svensson, Lotta Mellstrand, Jan Magnusson, Per Sundlöv, Kristine Bergius, Rostia Johnrén, Kerstin Ivarsson, Pia Axeheim, Liselott Göth Hallgren och Ann Gustafsson Grafisk form Rebecca Johansson Foto framsidan Berga Backe, foto: Jan Magnusson Produktion Kommunikationsenheten, Kalmar kommun Tryck KalmarSund Tryck AB, Kalmar Papper och upplaga 130g Silverblade, ex Innehållet i Strömmen får gärna citeras, bara källan anges 2 strömmen Strömmen Kommunikationsenheten, Box 611, Kalmar strommen@kalmar.se

3 Nyfikna barn Kigungu en fiskeby vid Victoriasjöns strand. Youth empowerment - ett ungdomsprojekt text: Kåre Holgersson & Mats Gröhn, fritidsledare på Funkabo fritidsgård foto: Anders Almqvist, ansvarig för internationella frågor på kommunledningskontoret Entebbe är Kalmars vänort i Uganda och städerna har ungefär samma folkmängd. Det finns en stor demografisk skillnad, 78 procent av Entebbes befolkning är under 30 år, 40 procent under 15 år och 2 procent är över 60. Där finns alltså en helt annan åldersstruktur än vår. Man möter i stort sett bara unga människor. Samarbeten mellan våra kommuner har funnits sedan Ett samarbete som gör ett stort avtryck i staden är det med KSRR. Tack vare detta ser man numera inga brinnande sophögar längs gatorna utan det finns en organiserad sophämtning. Ett lyckat samarbete som resulterat i att Entebbe har utsetts till Ugandas renaste stad. En delegation från Entebbe med kommunala tjänstemän och politiker besöker Funkabo fritidsgård i september Fritidsgårdarnas organisation och arbetsmetoder presenteras, samt det utvecklings- och förändringsarbete som Funkabo fritidsgård genomgår. Ett förändringsarbete som resulterat i att, från att gårdsbesöken helt dominerats av pojkar, bli en plats med ungefär lika många flickor som pojkar. Det är ett utvecklingsarbete med ett aktivt värdegrundsarbete baserat på allas lika värde där inte minst genusfrågan tar stor plats. Konst och kultur har också en viktig plats i det arbetet. Ömsesdigt intresse Delegationen blir intresserad hur vi arbetar och berättar att man har tankar om ett kommunalt ungdomcentra i Entebbe. En tid med funderingar och diskussioner följer och en idé till ett ungdomsprojekt tar form. Kalmar kommun har sedan tidigare ett strömmen 3

4 SIDA-finansierat partnership program med Entebbe genom ICLD. Projektet heter Sites and Stories, pedagogiska tidsresor, och innefattar ett samarbete med Byteatern och Kalmar Läns Museum. Förstudie behövs Kalmar kommun ansöker om medel från ICLD till en breddning av detta projekt. Det behövs en förstudie på plats i Entebbe för att ringa in ett konkret ungdomsprojekt genom kultur- och fritidsförvaltningen. I projektet är också Kalmar konstmuseum en samarbetspart. Den 25 februari är Marianne Dahlberg (ordf i kultur- och fritidsnämnden, Steve Sjögren (S), Lolita Persson, (chef för kulturoch fritidsförvaltningen), Anders Almqvist (internationell samordnare), Sofia Sundlin (ungdomsombud) samt Kåre Holgerson och Mats Gröhn från Funkabo fritidsgård på plats i Entebbe. Förutom diskussionsoch planeringsmöten i stadshuset görs studiebesök på flera olika skolor, sociala projekt samt idrotts- och arbetsplatser. Kalmardelegationen möter och har samtal med barn, unga vuxna, politiker och får ta del av ungdomars vardag i Entebbe. Möten med platser och människor med stor spännvidd gällande socioekonomisk bakgrund. Programmet är komplext och ambitiöst utformat av de ansvariga tjänstemännen i Entebbe: Samson Semakula och Douglas Muvonge. Kalmars delegation möter en grupp ungdomspolitiker och ledare från Entebbe kommun och frivilligsektorn mötet hålls i blivande fritidsgård i stadsdelen Nantes. Många möten ägde rum Förutom traditionella skolor och idrottsklubbar finns möten med flera fristående projekt, ett är The Heritage Art School. En grupp unga vuxna organiserar en liten konstskola för de allra yngsta i anslutning till och i samarbete med en kyrka. Ledarna har ingen pedagogisk eller konstnärlig skolning men en glödande vilja i sitt arbete. Under besöket arbetar en del av barnen med att rita av teckningar med upplysningar kring basal hygien ett exempel på att bilden för unga är ett viktigt instrument för att förstå sin omvärld. Ledarna uttrycker ett starkt behov av kunskap om material och tekniker, eftersom man saknar utbildning på detta område men samtidigt vill utveckla sin verksamhet. Under en eftermiddag tar delegationen del av organisationen KIN:s arbete för barnarbetets avskaffande i Entebbe. KIN har ett genomtänkt program för att identifiera barn som arbetar i staden. Som uppföljning söker de upp familjen och arbetar med att Besök på Lake Victoria Primary School. stärka föräldrarna och få barnen att gå i skolan. Affärsidéer utvecklas Ett projekt för att stärka föräldrar är en grupp främst kvinnor som träffas varje onsdag och sparar en liten summa varje vecka i sin gememensamma bank. Ur detta samlade kapital i en plåtlåda, med tre hänglås, kan gruppen besluta att ge en medlem ett microlån för att utveckla affärsideer för sin försörjning. En grupp med en stark struktur och klara regler för att stärka och lyfta varandra. I fiskebyn intill var KIN inblandade i en utbildning för unga pojkar till båtmotormekaniker; uppenbart konkreta projekt för att skapa arbetstillfällen och stärka föräldrar. Entebbes första fritidsgård Efter fem intensiva arbetsdagar kan man se konturerna av ett konkret projekt. En central byggnad mellan tre skolor invid en idrottsplats och maknadsplats kan bli Entebbes första kommunala kultur- och fritidsgård. En plats inspirerad av det utvecklingsarbete som fritidsgårdarna i Kalmar arbetar med. En plats som är politiskt och religiöst obunden och baseras på en värdegrund om allas lika värde. En mötesplats för både flickor och pojkar. En viktig del i detta ska konsten och kulturen vara, som möjlighet till reflektion 4 strömmen

5 Vänster: Möte med styrelsen för en lokal bybank. Höger: Lolita Persson i samtal med Entebbes två ungdomsombud, Mukasa Juma och Harriet Nakyambadde. Ledare och elever på Magala Heritage School of Art diskuterar konst och kreativitet med Mats Gröhn och Kåre Holgersson. Simon Kimanye, vice borgmästare utsågs Entebbe till Ugandas renaste stad. Mycket tack vare samarbetet med Kalmar och KSRR. och innovativt tänkande. Tankar att starta en ungdomsradiostation finns också. Kalmardelegationen har mött ungdomar som kan bli en del av detta nya ungdomsprojekt. Ett väl utformat projekt kan göra skillnad gällande värdegrund, empowerment och lokal demokrati i Entebbe. Det finns också mycket att lära för Kalmar kommun hur man organiserar det politiska systemet för att involvera ungdomar tidigt i politiska och demokratiska processer. Sträng lag vid ankomst Samma dag som gruppen avreser från Kalmar till Entebbe tar Ugandas parlament en mycket sträng lag mot homosexuella. Lagen innebär livstids fängelse för homosexuella och att man måste anmäla om man känner till någon med sådan läggning. En ny brutal lag som tyvärr mötts av acceptans från Utbildning för motorbåtsmekaniker i fiskebyn Kigungu. flertalet människor i Uganda. Det är i år 70 år sedan homosexualitat avkriminaliserades i Sverige, fram till 1979 var det en psykisk sjukdom. Förändringar av tankemönster och fördomar tar tid. Att lagförslaget fanns var inget främmande för delegationen, det var något som diskuterades mycket innan avresan. Man såg det som att det då blev ännu viktigare att vara på plats, möta ungdomar, stärka ungdomar i självständigt kritiskt tänkande. Den heterosexuella normen är otroligt stark i Uganda och då är det en lång väg att gå. Lagförslaget har väckt stark kritik från utländska regeringar, företag och frivilligorganisationer. Sveriges biståndsminister Hillevi Engström har fördömt lagen och den svenska regeringen har valt att hålla inne med den del av Sveriges bistånd som går via den Ugandiska staten. I dagsläget vet inte ICLD (Internationellt Center för Lokal Demokrati) med säkerhet hur de kommunala biståndsprojekten kommer att bli berörda av regeringsbeslutet om att stoppa stat-till-statbistånd till Uganda. Tillsvidare finns inga formella hinder för planerade aktiviteter, besök och resor. Det är upp till varje svensk kommun att ta ställning. Kommunstyrelsen i Kalmar konstaterar att en otillåtnare lagstiftning mot homosexuella är oförenlig med kommunens värdegrund och har valt att lägga samarbetet med Entebbe på is. Beslutet om stopp för nya projekt omprövas om Ugandas lagstiftning förändras i mer tillåtande riktning. strömmen 5

6 Nyheter Barn från asylboende till Hagby Text: Henrik Hansson, rektor Foto: Personal på Hagbyskolan Hagbyskolan fick i december förmånen att vara mottagande skola för barnen som bor på asylboendet i Kolboda. Eftersom vi redan från början är trångbodda på skolan så färdigställdes en lägenhet på Möregården på väldigt kort tid som ordinarie skollokal. Barnen som är sex år började direkt i förskoleklassen och förskolebarnen började på två av våra förskoleavdelningar, beroende på ålder. En vecka innan eleverna kom till skolan så började elevernas lärare, Eva. Hon Barnen får ta del av många olika gemensamma aktiviteter. hade då några dagar på sig att förbereda mottagandet och var runt på några skolor i kommunen för att lära sig så mycket som möjligt tack för hjälpen ni som ställde upp. Samarbete när det är som bäst! Jag anställde dessutom en förskollärare, Emma, i skolan för att komplettera i det pedagogiska arbetet. När det gäller barnen i förskolan så är de hos oss tre dagar i veckan och förskoleklassbarnen är i ordinarie verksamhet fyra dagar i veckan. Barnen har haft en mycket hög närvaro vilket vi tolkar att vi har en verksamhet som barn och föräldrar trivs med. Skoleleverna har nu i januari börjat gå i sin nya klass på skolan under en lektion per vecka till att börja med. Personalen har haft möjlighet att följa med eleverna så att man känner sig trygg i början. Skollokalen ligger helt nära skolan därför har elevrena alltid kunnat vara på skolgården när alla andra elever haft rast och självklart har eleverna från Kolboda ätit tillsammans på ordinarie mattider. Transporterna till och från Kolboda var ett problem för barnen som är i förskolan. Att föräldrarna skulle gå fram och tillbaka var ett hinder för att få igång den verksamheten men det avhjälpte vi med att Gradimir anställdes på skolan för att köra en minibuss fram och tillbaka samt vara extra resurs i Kolbodaklassen. 6 strömmen

7 Nyheter Mycket känslor i förberedelseklass text: Eva Karlsson, lärare Det är en kall och snöig januarimorgon. Ytterdörren slås upp och glada tillrop och kramar fyller klassrummet; Hej teacher! Godmorgon! Skolan beautiful! Det är Hagbyskolans förberedelseklass som glatt stormar in i klassrummet. Många känslor samsas på liten yta, glädje över att få gå i den svenska skolan, lära sig svenska språket och träffa nya vänner, sorgen efter en mamma och lillasyster som är kvar i hemlandet och ilska och frustration över en oviss framtid. Förberedelseklassen är avsedd för elever som precis har anlänt till Sverige och inte kan tillräckligt mycket svenska för att börja i en vanlig klass. Syftet är att ge varje elev kunskaper i det svenska språket så att eleven ges en god beredskap för att kunna klara av arbetet i den svenska skolan. Kroppsspråk och rörelse används mycket i förberedelseklassen. Redan från start börjar integreringen i form av gemensamma luncher och raster med Hagbyskolans elever. Luciafirande, innebandyturnering, skridskoåkning och lektioner i den egna klassen är andra exempel på gemensamma aktiviteter. Eleverna är sju till tretton år gamla, och kunskaperna i svenska och engelska varierar stort, flertalet har mycket små eller obefintliga kunskaper i dessa språk. Då är det tur att det finns gott om intresse, kreativitet och nyfikenhet. Kroppsspråk, bilder och sånger är också bra att ta till. På väggen sitter en tavla med en text som lyder; Vi är en liten klass, men ändå JÄTTESTOR - för i klassrummet är vi personer från olika delar av världen! Vi är rika, rika på språk! Barnen visade på stor kreativitet och nyfikenhet. strömmen 7

8 mitt i pisa Det är mycket snack om skolan nu. Mycket snack om den där PISA-undersökningen, om Sveriges tapp och om hur man egentligen ska tolka resultatet. Strömmen frågade två lärare och förvaltningschefen Mats Linde hur de ser på PISA, på svenska skolans utveckling och den debatt som varit. Vad är då PISA? PISA står för Programme for International Student Assessment, och är en internationell undersökning, initierad av OECD. Undersökningen syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sedan 2000 genomförs undersökningen vart tredje år. Sverige har deltagit vid alla fem undersökningarna sedan dess. I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. I undersökningen ställs frågan om hur 15-åringar på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer. En stor fördel med PISA är att man kan få återkommande mätningar av resultat och trend. PISA syftar också till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i förmåga. Ett syfte med 8 strömmen undersökningen är att förse politiker med goda empiriska underlag. Genom att undersöka dessa samband i internationella jämförande studier kan länderna upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad skola. De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande. I ett alltmer informationsrikt och teknologiskt samhälle är det viktigt att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning för att tolka och bearbeta information är grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. Källa: Skolverket Denna grafiska illustration visar Sveriges nedåtgående resultatutveckling i PISA sedan år Utvecklingslärare tycker till: Anna Melander och Carola Petersson jobbar som utvecklingslärare i matematik respektive pedagogisk handledning. De undervisar på högstadiet men har en del av sin tjänst som innebär att de ska följa aktuell forskning och arbeta med utvecklingsprojekt på skolorna. De säger så här om Pisa-rapporten och om det som händer i skolan: Det finns många tankar om vad som är fel med den svenska skolan. Det är viktigt att man tar reda på och inte bara tycker eller gissar. Det vi vet är att elevers motivation och inställning till hur viktig skolan är för framtiden har stor betydelse. Pisaundersökningen visar att många länder med hög levnadsstandard har sjunkande resultat. Men självklart är lärarna och den undervisning som erbjuds av stor vikt. Forskningen visar på många bra metoder för att höja elevers resultat, en är t ex formativ bedömning som visat ge goda effekter. Läraren görs medveten om vad i undervisningen som leder till förståelse och vad som behöver förändras. Ett tydligt ledarskap i klassrummet och ett positivt klassrumsklimat kombinerat med en varierad undervisning med tydliga mål kommer man långt med. Vi ser en positiv förändring i synen på undervisning där lärarna samarbetar mer och tar till sig av forskning för att utveckla det som sker i klassrummet. Intentionerna i senaste läroplanen LGR11 har börjat få genomslag på ett helt annat sätt än tidigare läroplaner och stödet från Skolverket när det gäller t ex bedömning är större. Stora nationella utbildningssatsningar som Matematiklyftet och Läslyftet är på gång och kommer ge avtryck i elevernas måluppfyllelse, det är vi övertygade om. Kalmar är en kommun som ligger i framkant när det gäller skolutveckling, det känns roligt att få vara en del av detta!

9 Förvaltningschef Mats Linde kommenterar: Barn- och ungdomsförvaltningen summerar 2013 som ett mycket framgångsrikt år. Det är också halvtid i arbetet med att nå den utbildningspolitiska visionen. Visionen säger att kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun. Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever! Målsättningen ställer stora krav på personal och organisation. Många steg har tagits under 2013 för att uppfylla visionen, såväl stora som små. I höstas tillträdde 17 personer sina nya tjänster som utvecklingslärare. Dessa personer är även förstelärare i den mån statsbidraget medger. Kalmar kommun har gått längre och vill mer än vad statsbidragen medger. Därför har vi också tillsatt utvecklingstjänster inom förskolan och fritidshemmen. Under hösten har utvecklingslärarna gått utbildning på Linnéuniversitetet och tagit sina första uppdrag i organisationen. Vi har höga förväntningar på att deras arbete ska göra stor skillnad för barnens och elevernas måluppfyllelse Omfattande och fokuserad kompetensutveckling för all personal på skolorna inom formativ bedömning. Forskning visar att för varaktigt höja måluppfyllelsen måste lärare och pedagoger arbeta med formativ bedömning, dvs den kontinuerliga bedömningsprocess, minut för minut, timme för timme, där elever får en förståelse för vad som ska läras och olika kvaliteter i lärandet och där läraren genom sin bedömning anpassar (formerar, därav begreppet) undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Förskolorna och skolorna är framgångsrika i sitt arbete med sitt kompensatoriska uppdrag. Under året gjorde Skolinspektionen en undersökning där man har granskat hur 30 kommuner med stora socioekonomiska skillnader arbetar. Skolinspektionen konstaterar att de flesta kommuner omfördelar endast en liten del av sina resurser för att förbättra barns och elevers förutsättningar i utsatta förskolor, fritidshem och skolor. Kalmar kommun omfördelar 20 procent inom skolan beroende på olika behovsbakgrunder hos eleverna. Granskningen visar att alldeles för få kommuner gör medvetna satsningar mot skolsegregationen. 25 av 30 kommuner får riktad kritik. Två kommuner, varav Kalmar kommun är den ena, får däremot beröm. Skolinspektionen skriver att Kalmar kommun och Landskrona kommun är de enda där vi inte har funnit skäl att peka ut några särskilda utvecklingsområden. Fortfarande avgör elevens hemförhållanden och elevens bakgrund väldigt mycket. Arbetet med att skapa en likvärdig utbildning för alla elever måste fortsätta. Vi har höga förväntningar på att arbetet med det kompensatoriska uppdraget är ett viktigt steg för att varaktigt öka måluppfyllelsen för barnen och eleverna. Vidare har elevernas måluppfyllelse ökat på nästan samtliga mätområden: Resultat i nationella prov i åk 9 förbättras Resultat i nationella prov i åk 6 förbättras Resultat i nationella prov i åk 3 förbättras Andel godkända elever i alla ämnen ökar Årets meritvärde är det bästa på fem år. Dessa förbättringar medför att Kalmar kommun förbättrar sin ranking i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun 2013 till plats 20. Det gör också att vi ser med tillförsikt fram på den kommande Öppna jämförelser från SKL. Med den positiva utvecklingen vi har haft under 2013, och som vi ser framför oss , så ser jag fram emot att våra elever deltar i PISA-undersökningen nästa gång den görs. Måluppfyllelse: När det gäller hur väl eleverna lyckas i sitt skolarbete visar resultaten en förbättring under perioden Kalmars kurva visar uppåtgående resultat i jämförelse med PISA:s som går neråt (se tabell på föregående sida). strömmen 9

10 Omsorg Omsorgen i Kalmar kommun har nått framgångar den senaste tiden. Både en lyckad nybyggnation och prisregn uppmärksammas. Friskt & fräscht Marie Karlström är enhetschef på det nybyggda vård- och omsorgsboendet Berga Backe, som syns i bakgrunden. Text: Sara Svensson Foto: Jan Magnusson Alldeles vid Berga centrum, i den norra delen av Kalmar, ligger nybyggda Berga Backe. Det är ett vård- och omsorgsboende med 40 lägenheter. Allt ser nytt och fräscht ut, modernt och lättarbetat, men kanske inte helt färdigt. På baksidan arbetas det med uteplatser och den planerade Sinnenas park är ännu inte på plats. De boende har börjat komma på plats, även om inte alla flyttat än. Berga Backe är ett boende med höga ambitioner, både för boende och personal. Vårt långsiktiga mål på Berga Backe är att på olika sätt främja en sund och hälsosam arbetsplats, och därigenom vill vi sänka den 10 strömmen på Berga Backe sjukfrånvaro omsorgsförvaltningen brottas med, berättar Marie Karlström, enhetschef på Berga Backe. Behovanpassade arbetstider Arbetstiderna på Berga Backe innebär att det inte kommer att finnas låsta startoch sluttider, utan kan ändras efter behov och verksamhet. All personal har erbjudits heltidstjänster, vilket de flesta också har tackat ja till. I schemaläggning medför det delad tur, initialt en gång per fyra veckor. Hälsoinriktningen visar sig även på andra sätt. Rökning eller snusning kommer inte att tillåtas i någon form och personalen kommer att få kontinuerligt stöd och föreläsningar om kost, motion och egen inverkan på arbetsplatsen. Alla som anställs är medvetna om denna inriktning. Men det är inte bara personalen som ska bli friskare. Som ett led i det friska vill Berga Backe också värna om att våra omsorgstagare får ett bra och tillfredsställande liv. Bra förutsättningar i Berga Med närheten till natur, affär, hälsocentral ser vi att det går att göra, säger Marie. En viktig faktor att bevara det friska och värna om egenbestämmande ligger just i att få välja vad man vill göra, vad man vill handla och även en enkel sak som att själv få gå till doktorn, med andra ord forma en miljö så likt det man levt innan som det är möjligt. Det är med stolthet vi presenterar en personalstyrka i vilken vi finner många nationaliteter representerade, det är så vi vill ha det Berga är en del av Kalmar, där vi finner folk av olika ursprung, och vad kan då vara bättre än ett vård- och omsorgsboende i samma anda!

11 Nominering till Guldskalpellen För åttonde året delar tidningen Dagens Medicin ut det hedervärda priset Guldskalpellen, till verksamheter eller personer som under året som gått tagit initiativ till och genomfört förändringar som kan inspirera till ökad kvalitet i vården. I år kan vi stolt berätta att hemrehabiliteringen i Kalmar kommun är nominerade till priset, vars vinnare kommer presenteras i slutet på maj. Genom en medveten satsning på utökade resurser för rehabilitering i kommunal vård och omsorg har vårdtyngden minskat, omsorgstagarna har nått en ökad självständighetsnivå och hemtjänstkostnaderna för kommunen har minskat står det i motiveringen till nomineringen. Vi är väldigt stolta och glada över nomineringen, säger Christina Erlandsson, verksamhetschef hälso- och sjukvårdsenheten på Kalmar kommun, nu blir det nervös väntan tills vinnaren offentliggörs. Hemtjänst utnämns till hjältar Text: Åsa Kindstedt, Trekantens hemtjänst Hemtjänsten blev utsedda till veckans hjältar i radio P4. Varje vecka utser de veckans vardagshjältar och så får man skicka uppdraget vidare. Hemtjänsten blev nominerad av snöröjarna. Man tänker oftast inte på vad man gör under en dag och att vi finns där dygnet runt för de som behöver oss. Tack vare denna utmärkelse så har man insett att vi är viktiga i vardagen för många. Av alla hemtjänstgrupper så hamnade det på oss här i lilla Trekanten att göra en radiointervju med Tony Irving. Nog var det nervöst men det gick. Det gäller ju inte bara oss här ute på landet utan all hemtjänst Vi kanske är vardagshjältar Vi fick frågan om vilka vi tyckte skulle vara nästa veckas hjältar och det är inte lätt att välja av alla yrkesgrupper men vi valde att skicka vidare till förskolelärarna som är på plats innan vi börjar för att ta hand om våra barn, de blivande vardagshjältarna. Omsorgsnämndens kvalitetspris 2013 Text: Kerstin Ivarsson, kanslisekreterare Omsorgsnämnden har i samband med decembersammanträdet delat ut årets kvalitetspris. Priset delas ut till arbetsgrupper som åstadkommit förbättringar för omsorgstagare och i verksamheten. Årets första pris tilldelas Dragkrokens demensboende i Lindsdal. Dragkroken har på ett strukturerat sätt arbetat med dagliga sociala aktiviteter i boendet. Andrapristagare är Norrlidens hemtjänst som satt samman en bok med illustrationer över vardagsting för att underlätta kommunikationen med omsorgstagare som saknar svenska språket eller tillföljd av sjukdom har svårt att kommunicera. Dragkrokens demensboende i Lindsdal tilldelades första plats för sin verksamhet under Från vänster: Karin Jilkén, Annika Gunnarsson och Therese Haglund. strömmen 11

12 Leksaker som hjälper till att skapa en så trygg och hemlik miljö som möjligt. Barnahus i södra Kalmar län Här sitter det ofta en liten människa, kanske med gråten i halsen krampaktigt hållande ett slitet gosedjur, eller en lite större människa med en fasad som blivit hårdare. Mittemot sitter en civilklädd polis och håller ett förhör. Tonen är mjukare, och förtroendet viktigt. En del behöver läkarundersökas. Många vill ha plättar i köket. text: Renee H Backman foto: Jan Magnusson Min blick fastnar på den grå fårskinnsfällen. Den ligger i en svart fåtölj med armstöd, en sån där fåtölj som faktiskt ser riktigt skön ut, en sån som man gärna sätter sig i för att prata med bästa kompisen. Persiennerna i rummet är neddragna, och det vilar ett mjukt ljus över hela rummet. Här finns andra prylar också, men jag fokuserar på pläden. Jag hör att Elisabet pratar nära mig till höger om det här rummets betydelse. Men jag är inte riktigt redo än. Jag vet att detta inte bara är ett mysrum, men det är skönt att se det så, bara för en liten stund. Sanningen är att här pratar man, visst gör man det. Men inte med bästa kompisen, och inte om trevliga saker. På den mysiga fårskinnsfällen sitter människor, en del är små människor, en del är lite större. 12 strömmen Men de har något gemensamt. Livet och omständigheterna har gjort dem lite vingklippta och trasiga och de behöver hjälp. Och det kan man få här. Just i denna fåtölj kan man faktiskt få den hjälp man behöver. För här kan man prata om viktiga saker, sådana saker och händelser som någon måste få höra. Här finns kloka och lyhörda människor som orkar lyssna. Lyssna på alla dessa viktiga historier, såna som små hjärtan inte ska bära själva. Alla vuxna ska lyssna när ett barn vill prata, men inte alla kan göra skillnad. Rätt människor kan, och här finns de. De som kan göra skillnad. Den här artikeln handlar om Barnahus i södra Kalmar län, och jag har träffat Elisabet Oskarsson som är enhetschef, samt Anna Kläppe och Pernilla Andersson som är socialsekreterare. Alla tre är utbildade socionomer. Här arbetar socialtjänst, polis, åklagare, barnkliniken och barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans i en gemensam lokal. Syftet är att barnet i en trygg och barnvänlig miljö ska vara i centrum för utredningsprocessen. Här finns förhörsrum där man förhör barnet och vid behov finns rum för läkarundersökning. Målgruppen är barn och ungdomar mellan 0 till och med 17 år som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, sexualbrott oavsett relation eller andra allvarliga brott. Kontakten med Barnahus sker alltid via socialtjänsten eller polisen, föräldrar och barn kan inte själva

13 Anna Kläppe, Pernilla Andersson och Elisabet Oskarsson som arbetar på Barnahus. Lugn miljö i förhörsrummet. boka tid, men skolor, sjukvård och andra myndigheter kan vända sig till Barnahus för rådgivning. Kommuner och landstinget samverkar Barnahus i Kalmar är nr 29 i sitt slag och invigdes 1 oktober 2013, berättar Anna och Pernilla. Sammantaget finns det drygt ett trettiotal i hela Sverige, och det allra första startade i Linköping 2005 med stöd från Childhood foundation och Rädda barnen. Barnahus i Kalmar är en samverkan mellan kommunerna Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Mönsterås, Emmaboda och Nybro samt Landstinget i Kalmar län, Åklagarkammaren i Kalmar och Polismyndigheten i Kalmar län. Kostnaden för verksamhetens personalkostnader, hyreskostnader och verksamhetskostnader står kommunerna för gemensamt, däremot ligger själva anställningen på socialtjänsten i Kalmar. Efter en kortare anpassningsperiod fungerar samarbetet bra, säger Elisabet trots de olika arbetssätt och organisationsstrukturer som finns i de olika verksamheterna. Det är många olika yrkesroller som här ska samverka kring ett gemensamt uppdrag som skiljer sig lite från rollen man kanske har i den egna verksamheten. Men det är ju just den samlade kompetensen som gör skillnaden, som stimulerar och ger goda resultat. De som arbetar på ett barnahus har naturligtvis stöd av varandra vid jobbiga situationer, man har även två nätverksträffar per år som initieras av Rädda barnen, där man kan diskutera gemensamma förhållningssätt, problem som kan uppstå och så vidare. Det är inte alltid man kan släppa jobbet när man går hem för dagen, säger Elisabet, Anna och Pernilla. Vissa barn och familjer stannar hos en, länge. Man är alltid professionell på jobbet och man behöver en viss distans för att kunna agera klokt och inte i känslomässig affekt, men det är klart att man blir berörd. Medmänsklighet är ju den kraft som gör att man orkar gå till jobbet varje dag. Om den dagen kommer då man inte blir berörd, ja då kanske man ska göra någonting annat. Givande arbete Det mest givande att arbeta på det här sättet är just att fokusera på barnet. Allas insats går bara ut på en sak, att en liten människa ska må så bra som möjligt trots sina upplevelser. Och att man tillsammans kan göra skillnad, säger Elisabet. Arbetet är också intressant ur ett samhällsperspektiv. Vi är ju på många sätt en indikator på hur samhället mår och dess utveckling. Man kan över tid se skillnader i det sociala arbetets karaktär när kunskapen och insikterna om hur barn påverkas av olika omständigheter ökar. Förståelsen för hur barns upplevelser kan påverka mognad och utveckling, och förmågan att ta ansvar för sig själva och andra blir bara bättre. Kunskapen om hur man bäst hjälper utsatta barn ökar hela tiden. Vi lever ju dessutom i ett mångkulturellt samhälle där vi alla har vårt bagage, vilket ställer krav på kunskap och respekt, säger Elisabet. Sverige var i och för sig först i världen med att i lag förbjuda aga 1979, men man ska inte glömma att det finns olika sorters misshandel. Den synliga delen av misshandel är de fall som är lättast att upptäcka, men det finns många berättelser där barn berättar om hur dåligt man mått av att bli mobbad, åsidosatt och nedvärderad. Vi behövs när det har gått för långt, av olika orsaker. Men det finns mycket att arbeta med innan det går för långt, och det jobbet är allas ansvar. En nödvändig inrättning På vägen hem efter mitt besök kan jag inte låta bli att fundera över hur vår komplexa samhällstruktur med dess normer och ideologier, religioner och värderingar styr oss. Jag undrar hur mycket yttre omständigheter och stress påverkar oss i vårt vardagsliv, i hur bra vi mår och våra beslut och handlingar? Det finns studier som visar att visst förekommer exempelvis barnmisshandel i alla socialgrupper, men familjer som lever under knappa ekonomiska resurser, hamnar lätt i ett utanförskap där stressen över den egna situationen gör att från början sunda relationer och förhållningssätt påverkas. Statistik från Rädda barnen visar att det i Sverige finns över barn, som lever under fattigdomsgränsen. Kanske är det dags att tänka mer förebyggande? Barnahus är en alldeles nödvändig inrättning som gör skillnad för barn som far illa, och Elisabet, Pernilla och Anna gör stora insatser varje dag, av det slag som de flesta av oss inte skulle orka med. Men mitt mammahjärta skulle önska att de inte behövdes. strömmen 13

14 Fler investeringsprojekt i Kalmar text: Pelle Johansson, blivande plankoordinator Den senaste tiden har intresset för att driva olika typer av investeringsprojekt i Kalmar ökat markant. Nästan dagligen har vi någon typ av kontakt med företrädare för näringslivet som vill investera i Kalmar. Bostäder och verksamhetslokaler, idéer om studentboende, äldreboende och hotell är bara några exempel och listan kan göras längre. Kalmar har lyckats placera sig på listan över städer och regioner där det är spännande att finnas och verka i. Kommunen själv konstaterar också att behovet av att investera ökar. Bostadsbyggandet behöver öka. Barnkullarna ökar redan och skapar stora förväntningar på förskoleverksamheten, inte minst i lokalutbyggnad. Även många skolor har samma behov. Gator, vägar och parker skulle också behöva byggas ut. En ny brandstation och kulturcentrum är politiska satsningar som är prioriterade. Kommunfullmäktige beslutade nyligen om en total investeringsvolym på 1,7 miljarder fram till Det är en viktig arbetsuppgift att hålla ihop allt det här, både för politiker och för tjänstemän. En väg in. Inget skall falla mellan stolarna, det som är beslutat och prioriterat ska genomföras både i rätt tid och till beslutad budget. Det är bland annat mot denna bakgrund som det nyligen beslutades om organisationsförändringar både inom politik och förvaltning främst inom samhällsbyggnadskontoret och kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet. Ett nytt politiskt utskott har inrättats planutskottet som ersätter kommunstyrelsens arbetsutskott i de här frågorna. För att serva utskottet med beslutsunderlag finns en beredning planberedningen. Förutom att ta fram beslutsunderlag är beredningens främsta uppgifter samordning och att lämna förslag till prioritering av olika frågor. I beredningen deltar kommundirektören och förvaltningscheferna för samhällsbyggnads-, service- och kommunledningskontoret. Fler förändringar genomfördes vid årskiftet: Alla planläggningsfrågor, både översiktsoch detaljplanering, utförs på samhällsbyggnadskontoret. De som tidigare arbetade med dessa frågor på mark- och planeringsenheten finns numera på samhällsbyggnadskontoret. Mark- och planeringsenheten, som numera heter projekt- och exploateringsenheten, blir mer renodlat exploateringsinriktat samtidigt som enheten skall driva projekt som är lite större och förvaltningsövergripande, bl. a. med hjälp av två huvudprojektledare. Genomförandefrågorna är också centrala med bättre samordning både internt och externt. Kommunledningskontoret får det övergripande ansvaret för kommunens investeringsverksamhet. Det finns mycket mer att berätta och skriva om, men det kan vi väl få återkomma till när vi blivit lite mer varma i kläderna. Ökad service för Er! Från och med den 1 mars har Centralförrådet utökade öppettider: Måndag 8-16 Tisdag - fredag 7-16 (Även öppet vid lunch) Under våren kommer vi även att modernisera vår varuhantering och våra rutiner, fortsätta att förnya vår sortiment, omorganisera lagret samt förbättra vår webbutik. Kalmar kommun Vi finns här för Er! Centralförrådet Torsåsgatan strömmen

15 Gull-Britt Ling och Gerd Björnlund är två av deltagarna i Kalmar Stadsbiblioteks e-verkstad. E-serviceverkstäder - en digital väg på öppen e-verkstad Text och foto: Kerstin Ekblad och Marie Persson Världen blir allt mer digitaliserad och det förväntas av oss att vi ska kunna hantera en dator och utföra en mängd uppgifter på nätet. Därför arbetar Kalmar stadsbibliotek med ett projekt kring e-service, för att fler medborgare ska känna sig inkluderade i vårt alltmer datoriserade samhälle och kunna använda sig av de tjänster som erbjuds på nätet. I projektet samverkar Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Östsam med stöd av Internetfonden. Det är två kommuner, Kalmar och Mjölby, som deltar i projektet och startar verkstäder öppna för alla. På Kalmar stadsbibliotek, på Tullslätten och i Bergavik, har det under våren erbjudits många tillfällen att prova på surfplattor, e-service-funktioner, bildprogram, sociala medier m.m. E-verkstäderna har varit öppna för alla, kostnadsfria och utan föranmälan. Stadsbiblioteket uppmärksammade också Get-online-veckan genom att onsdag 26 mars ha föreläsare som informerade om bankernas e-leg, mobilappar och Internetbanker, en blivande journalist som lotsade igenom Instagram och flera andra sociala medier och personal från kommunens IT-enhet som kunde hjälpa till med IT-säkerhet. Parallellt med de nya e-verkstäderna och Get-online-veckan genomfördes Kom-igång-med-datorn, de kostnadsfria introduktionerna som biblioteket redan har haft i flera år. strömmen 15

16 Med den anhörige i fokus Totalt 1,3 miljoner svenskar vårdar idag på något sätt en närstående, enligt en pilotstudie från Socialstyrelsen år Denna siffra har ökat de senaste åren bland annat på grund av minskade platser på vårdboenden och minskade vårdtider. Att som anhörig vårda en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller funktionsnedsatt kan ibland vara otroligt påfrestande för både den psykiska och fysiska hälsan. Men det finns stöd att få. text och foto: Rebecca Johansson Raija Äijö Heiding och Margareta Thörnblad arbetar som anhörigombud på socialförvaltningen respektive omsorgsförvaltningen, och arbetar aktivt för att fler ska kunna och vilja ta del av anhörigstöd. Enligt lag ska socialtjänsten erbjuda stöd till anhöriga, säger Raija, och fortsätter med att berätta att en anhörig inte nödvändigtvis behöver vara någon i den närmsta familjen. Du som vårdar exempelvis en god vän eller avlägsen släkting räknas också som anhörig, och har rätt till stöd och hjälp. Du avgör själv om du anser att lagen gäller dig och din situation, berättar Raija. Anhöriga är inte någon enhetlig grupp. Anhörigstödet, som är helt frivilligt, är alltså väldigt brett och kan ge hjälp och stöd på många olika vis. Margareta och Raija poängterar att inget fall är det andra likt, men att många ofta inte utnyttjar anhörigstödet. På grund av kärlek till den närstående ser många det som en självklarhet att på egen hand hjälpa till, och att vårda en närstående kan ge glädje och mening för den anhörige. Därmed ser en stor andel inte sig själva som anhörigvårdare, och tror inte att de kan erbjudas hjälp. Men Raija och Margareta påtalar att det kan vara bra att söka stöd innan man som anhörig hamnar i en alltför ansträngd sits, och situationen därmed blir akut. Hela av de 1,3 miljoner svenskar som vårdar en närstående är även förvärvsaktiva, det vill säga balanserar vården med ett annat arbete i någon form. Detta kan vara en tung och påfrestande uppgift. Då kan vi hjälpa till. Hur ska man kombinera? Hur ska man få ihop sin vardag? säger Raija. Det finns även de som vårdar 24 timmar om dygnet, vilket är väldigt påfrestande och kan påverka deras hälsa, säger Margareta. Att som anhörig ges stöd till olika typer av insatser kan hjälpa till att öka livskvalité och hälsa. Det är otroligt viktigt att få tid till återhämtning och att göra saker på egen Margareta Thörnblad och Raija Äijö Heiding arbetar för att fl er ska ta del av anhörigstödet. hand, både att hinna med nödvändiga saker som att handla och gå till tandläkaren men även göra något trevligt på sin fritid. Det är alltid skrämmande att lämna över ansvaret, säger Raija. Oavsett om det är ens gamla mamma eller ens barn med funktionsnedsättning är det alltid lika svårt. Så för att man ska våga, vilja och kunna ta hjälp för att kanske lämna över en viss del av vårdandet av sin närstående till någon annan är det viktigt att som anhörig känna till att det finns stöd som känns tryggt och säkert. Därför arbetar Raija och Margareta aktivt med att sprida information om att anhörigstöd finns, vad det är och vem man kan vända sig till. Landstinget och kommunen delar detta ansvar. Raija och Margareta ser samverkan med hälso- och sjukvården som viktigt för att kunna nå anhöriga i tidigt skede. Ibland kanske den anhörige inte vill eller känner behov av någon praktisk hjälp av vårdandet, utan snarare behöver emotionellt stöd. De kan då få stödjande samtal i någon form av Raija, Margareta eller någon annan. Märker vi att någon mår riktigt dåligt hjälper vi till att lotsa vidare till någon annan som är lämpligare för denna person Vad kan jag som anhörig konkret erbjudas för stöd? Insatser till den närstående Samordning Någon att samtala med Praktisk hjälp i hemmet Avlösning Exakt vad kan Raija och Margareta (dvs anhörigombuden) hjälpa mig som anhörig med? Information om vart jag kan vända mig Råd och stöd Samtal individuellt eller i grupp att samtala med, till exempel en psykolog, säger Raija. Men långt ifrån alla hittar till anhörigombuden, vilket kan bero på många olika faktorer. Raija och Margareta berättar att de försöker sprida sin information så mycket det kan: Genom att vara ute och informera på förvaltningar och i hälsooch sjukvården, genom bussreklam, via broschyrer och så vidare, och jobbar för att hitta ännu fler sätt att marknadsföra sina tjänster, så att fler anhöriga och närstående kan bli hjälpta i vardagen. 16 strömmen