Friskt & fräscht på Berga Backe

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Friskt & fräscht på Berga Backe"

Transkript

1 informations Tidningen Strömmen till alla anställda inom Kalmar kommun Nr 2 * april 2014 Youth Empowerment Friskt & fräscht på Berga Backe Barnahus i södra Kalmar län 1 strömmen

2 Ordet Hur långt sträcker sig serviceskyldigheten? Hej alla! text: Kenneth Condrup, kommundirektör foto: Jan Magnusson Hur gammal man än blir så är jag alltid lika positivt överraskad så här års när solen och värmen återvänder till oss. Ljuset har en förunderlig förmåga att påverka, åtminstone mig, väldigt positivt. Som säkert flera av er känner till så har en person anmält kommunen till Justitieombudsmannen (JO). Utgångspunkten för JO:s arbete är den enskildes rätt att få korrekt behandling från myndigheternas sida och att vi följer de lagar som finns. Detta är självklart något vi alltid arbetar utifrån i Kalmar kommun. Personen har under många år skickat flera tusentals frågor via både mejl och telefon till kommunen. De frågor och begäranden som personen har haft har bland annat handlat om: timlöner för vikarier och lönesamtal med timanställda; vad är en förskoleklass och var finns dessa; semestervikarier inom omsorgen och LSS; är kullen bakom reningsverket på Tegelviken naturlig eller konstgjord med mera. Det är flera förvaltningar och bolag som har varit måltavla för frågorna över tiden. Det hela fick till sist så omfattande proportioner att det upplevdes som ett arbetsmiljöproblem. Tonen och anklagelserna i konversationerna var också sådan att flera medarbetare kände sig hotade och upplevde stort obehag. Jag fattade då beslutet att vi inte längre ska lämna ut uppgifter till personen och att vi inte heller ska besvara dennes frågor. I vårt yttrande till JO framhåller vi att offentlighetsprincipen i det här fallet har fått helt orimliga konsekvenser. Vi ställer också frågan om detta verkligen var lagstiftarens mening när lagen skrevs eller om dagens samhälle har utvecklats så pass mycket att lagen borde skrivas om? Frågan är hur långt en kommuns serviceskyldighet sträcker sig och om det har någon rättslig betydelse att det snarare handlar om en provokation från den frågandes sida än ett genuint intresse för våra svar. Vi har blivit rekommenderade att anställa en person bara för att sköta kommunikationen med personen i fråga: en helt orimlig åtgärd med tanke på den ekonomiska verklighet som många av oss lever i inom organisationen. Till vårt yttrande till JO bifogar vi en pärm med bilagor och sju pärmar med utskrivna mejl. Nu kan vi bara avvakta JO:s bedömning. Det är många myndigheter som följer den här rättsprocessen med stort intresse eftersom den här situationen inte är unik för Kalmar. Det som är unikt är att vi vågat ta striden för att få saken prövad. Jag vill med detta ge vår bild av situationen. Jag tycker självklart det är både ledsamt och trist när människor inte känner sig nöjda med oss, eftersom vi bevisligen är väldigt duktiga på bemötande och tillgänglighet, lika mycket som det är orimligt att kollegor ska må dåligt på sin arbetsplats. Hälsningar Kenneth informations Strömmen nr 2 april 2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Svensson Redaktionskommitté Sara Svensson, Lotta Mellstrand, Jan Magnusson, Per Sundlöv, Kristine Bergius, Rostia Johnrén, Kerstin Ivarsson, Pia Axeheim, Liselott Göth Hallgren och Ann Gustafsson Grafisk form Rebecca Johansson Foto framsidan Berga Backe, foto: Jan Magnusson Produktion Kommunikationsenheten, Kalmar kommun Tryck KalmarSund Tryck AB, Kalmar Papper och upplaga 130g Silverblade, ex Innehållet i Strömmen får gärna citeras, bara källan anges 2 strömmen Strömmen Kommunikationsenheten, Box 611, Kalmar

3 Nyfikna barn Kigungu en fiskeby vid Victoriasjöns strand. Youth empowerment - ett ungdomsprojekt text: Kåre Holgersson & Mats Gröhn, fritidsledare på Funkabo fritidsgård foto: Anders Almqvist, ansvarig för internationella frågor på kommunledningskontoret Entebbe är Kalmars vänort i Uganda och städerna har ungefär samma folkmängd. Det finns en stor demografisk skillnad, 78 procent av Entebbes befolkning är under 30 år, 40 procent under 15 år och 2 procent är över 60. Där finns alltså en helt annan åldersstruktur än vår. Man möter i stort sett bara unga människor. Samarbeten mellan våra kommuner har funnits sedan Ett samarbete som gör ett stort avtryck i staden är det med KSRR. Tack vare detta ser man numera inga brinnande sophögar längs gatorna utan det finns en organiserad sophämtning. Ett lyckat samarbete som resulterat i att Entebbe har utsetts till Ugandas renaste stad. En delegation från Entebbe med kommunala tjänstemän och politiker besöker Funkabo fritidsgård i september Fritidsgårdarnas organisation och arbetsmetoder presenteras, samt det utvecklings- och förändringsarbete som Funkabo fritidsgård genomgår. Ett förändringsarbete som resulterat i att, från att gårdsbesöken helt dominerats av pojkar, bli en plats med ungefär lika många flickor som pojkar. Det är ett utvecklingsarbete med ett aktivt värdegrundsarbete baserat på allas lika värde där inte minst genusfrågan tar stor plats. Konst och kultur har också en viktig plats i det arbetet. Ömsesdigt intresse Delegationen blir intresserad hur vi arbetar och berättar att man har tankar om ett kommunalt ungdomcentra i Entebbe. En tid med funderingar och diskussioner följer och en idé till ett ungdomsprojekt tar form. Kalmar kommun har sedan tidigare ett strömmen 3

4 SIDA-finansierat partnership program med Entebbe genom ICLD. Projektet heter Sites and Stories, pedagogiska tidsresor, och innefattar ett samarbete med Byteatern och Kalmar Läns Museum. Förstudie behövs Kalmar kommun ansöker om medel från ICLD till en breddning av detta projekt. Det behövs en förstudie på plats i Entebbe för att ringa in ett konkret ungdomsprojekt genom kultur- och fritidsförvaltningen. I projektet är också Kalmar konstmuseum en samarbetspart. Den 25 februari är Marianne Dahlberg (ordf i kultur- och fritidsnämnden, Steve Sjögren (S), Lolita Persson, (chef för kulturoch fritidsförvaltningen), Anders Almqvist (internationell samordnare), Sofia Sundlin (ungdomsombud) samt Kåre Holgerson och Mats Gröhn från Funkabo fritidsgård på plats i Entebbe. Förutom diskussionsoch planeringsmöten i stadshuset görs studiebesök på flera olika skolor, sociala projekt samt idrotts- och arbetsplatser. Kalmardelegationen möter och har samtal med barn, unga vuxna, politiker och får ta del av ungdomars vardag i Entebbe. Möten med platser och människor med stor spännvidd gällande socioekonomisk bakgrund. Programmet är komplext och ambitiöst utformat av de ansvariga tjänstemännen i Entebbe: Samson Semakula och Douglas Muvonge. Kalmars delegation möter en grupp ungdomspolitiker och ledare från Entebbe kommun och frivilligsektorn mötet hålls i blivande fritidsgård i stadsdelen Nantes. Många möten ägde rum Förutom traditionella skolor och idrottsklubbar finns möten med flera fristående projekt, ett är The Heritage Art School. En grupp unga vuxna organiserar en liten konstskola för de allra yngsta i anslutning till och i samarbete med en kyrka. Ledarna har ingen pedagogisk eller konstnärlig skolning men en glödande vilja i sitt arbete. Under besöket arbetar en del av barnen med att rita av teckningar med upplysningar kring basal hygien ett exempel på att bilden för unga är ett viktigt instrument för att förstå sin omvärld. Ledarna uttrycker ett starkt behov av kunskap om material och tekniker, eftersom man saknar utbildning på detta område men samtidigt vill utveckla sin verksamhet. Under en eftermiddag tar delegationen del av organisationen KIN:s arbete för barnarbetets avskaffande i Entebbe. KIN har ett genomtänkt program för att identifiera barn som arbetar i staden. Som uppföljning söker de upp familjen och arbetar med att Besök på Lake Victoria Primary School. stärka föräldrarna och få barnen att gå i skolan. Affärsidéer utvecklas Ett projekt för att stärka föräldrar är en grupp främst kvinnor som träffas varje onsdag och sparar en liten summa varje vecka i sin gememensamma bank. Ur detta samlade kapital i en plåtlåda, med tre hänglås, kan gruppen besluta att ge en medlem ett microlån för att utveckla affärsideer för sin försörjning. En grupp med en stark struktur och klara regler för att stärka och lyfta varandra. I fiskebyn intill var KIN inblandade i en utbildning för unga pojkar till båtmotormekaniker; uppenbart konkreta projekt för att skapa arbetstillfällen och stärka föräldrar. Entebbes första fritidsgård Efter fem intensiva arbetsdagar kan man se konturerna av ett konkret projekt. En central byggnad mellan tre skolor invid en idrottsplats och maknadsplats kan bli Entebbes första kommunala kultur- och fritidsgård. En plats inspirerad av det utvecklingsarbete som fritidsgårdarna i Kalmar arbetar med. En plats som är politiskt och religiöst obunden och baseras på en värdegrund om allas lika värde. En mötesplats för både flickor och pojkar. En viktig del i detta ska konsten och kulturen vara, som möjlighet till reflektion 4 strömmen

5 Vänster: Möte med styrelsen för en lokal bybank. Höger: Lolita Persson i samtal med Entebbes två ungdomsombud, Mukasa Juma och Harriet Nakyambadde. Ledare och elever på Magala Heritage School of Art diskuterar konst och kreativitet med Mats Gröhn och Kåre Holgersson. Simon Kimanye, vice borgmästare utsågs Entebbe till Ugandas renaste stad. Mycket tack vare samarbetet med Kalmar och KSRR. och innovativt tänkande. Tankar att starta en ungdomsradiostation finns också. Kalmardelegationen har mött ungdomar som kan bli en del av detta nya ungdomsprojekt. Ett väl utformat projekt kan göra skillnad gällande värdegrund, empowerment och lokal demokrati i Entebbe. Det finns också mycket att lära för Kalmar kommun hur man organiserar det politiska systemet för att involvera ungdomar tidigt i politiska och demokratiska processer. Sträng lag vid ankomst Samma dag som gruppen avreser från Kalmar till Entebbe tar Ugandas parlament en mycket sträng lag mot homosexuella. Lagen innebär livstids fängelse för homosexuella och att man måste anmäla om man känner till någon med sådan läggning. En ny brutal lag som tyvärr mötts av acceptans från Utbildning för motorbåtsmekaniker i fiskebyn Kigungu. flertalet människor i Uganda. Det är i år 70 år sedan homosexualitat avkriminaliserades i Sverige, fram till 1979 var det en psykisk sjukdom. Förändringar av tankemönster och fördomar tar tid. Att lagförslaget fanns var inget främmande för delegationen, det var något som diskuterades mycket innan avresan. Man såg det som att det då blev ännu viktigare att vara på plats, möta ungdomar, stärka ungdomar i självständigt kritiskt tänkande. Den heterosexuella normen är otroligt stark i Uganda och då är det en lång väg att gå. Lagförslaget har väckt stark kritik från utländska regeringar, företag och frivilligorganisationer. Sveriges biståndsminister Hillevi Engström har fördömt lagen och den svenska regeringen har valt att hålla inne med den del av Sveriges bistånd som går via den Ugandiska staten. I dagsläget vet inte ICLD (Internationellt Center för Lokal Demokrati) med säkerhet hur de kommunala biståndsprojekten kommer att bli berörda av regeringsbeslutet om att stoppa stat-till-statbistånd till Uganda. Tillsvidare finns inga formella hinder för planerade aktiviteter, besök och resor. Det är upp till varje svensk kommun att ta ställning. Kommunstyrelsen i Kalmar konstaterar att en otillåtnare lagstiftning mot homosexuella är oförenlig med kommunens värdegrund och har valt att lägga samarbetet med Entebbe på is. Beslutet om stopp för nya projekt omprövas om Ugandas lagstiftning förändras i mer tillåtande riktning. strömmen 5

6 Nyheter Barn från asylboende till Hagby Text: Henrik Hansson, rektor Foto: Personal på Hagbyskolan Hagbyskolan fick i december förmånen att vara mottagande skola för barnen som bor på asylboendet i Kolboda. Eftersom vi redan från början är trångbodda på skolan så färdigställdes en lägenhet på Möregården på väldigt kort tid som ordinarie skollokal. Barnen som är sex år började direkt i förskoleklassen och förskolebarnen började på två av våra förskoleavdelningar, beroende på ålder. En vecka innan eleverna kom till skolan så började elevernas lärare, Eva. Hon Barnen får ta del av många olika gemensamma aktiviteter. hade då några dagar på sig att förbereda mottagandet och var runt på några skolor i kommunen för att lära sig så mycket som möjligt tack för hjälpen ni som ställde upp. Samarbete när det är som bäst! Jag anställde dessutom en förskollärare, Emma, i skolan för att komplettera i det pedagogiska arbetet. När det gäller barnen i förskolan så är de hos oss tre dagar i veckan och förskoleklassbarnen är i ordinarie verksamhet fyra dagar i veckan. Barnen har haft en mycket hög närvaro vilket vi tolkar att vi har en verksamhet som barn och föräldrar trivs med. Skoleleverna har nu i januari börjat gå i sin nya klass på skolan under en lektion per vecka till att börja med. Personalen har haft möjlighet att följa med eleverna så att man känner sig trygg i början. Skollokalen ligger helt nära skolan därför har elevrena alltid kunnat vara på skolgården när alla andra elever haft rast och självklart har eleverna från Kolboda ätit tillsammans på ordinarie mattider. Transporterna till och från Kolboda var ett problem för barnen som är i förskolan. Att föräldrarna skulle gå fram och tillbaka var ett hinder för att få igång den verksamheten men det avhjälpte vi med att Gradimir anställdes på skolan för att köra en minibuss fram och tillbaka samt vara extra resurs i Kolbodaklassen. 6 strömmen

7 Nyheter Mycket känslor i förberedelseklass text: Eva Karlsson, lärare Det är en kall och snöig januarimorgon. Ytterdörren slås upp och glada tillrop och kramar fyller klassrummet; Hej teacher! Godmorgon! Skolan beautiful! Det är Hagbyskolans förberedelseklass som glatt stormar in i klassrummet. Många känslor samsas på liten yta, glädje över att få gå i den svenska skolan, lära sig svenska språket och träffa nya vänner, sorgen efter en mamma och lillasyster som är kvar i hemlandet och ilska och frustration över en oviss framtid. Förberedelseklassen är avsedd för elever som precis har anlänt till Sverige och inte kan tillräckligt mycket svenska för att börja i en vanlig klass. Syftet är att ge varje elev kunskaper i det svenska språket så att eleven ges en god beredskap för att kunna klara av arbetet i den svenska skolan. Kroppsspråk och rörelse används mycket i förberedelseklassen. Redan från start börjar integreringen i form av gemensamma luncher och raster med Hagbyskolans elever. Luciafirande, innebandyturnering, skridskoåkning och lektioner i den egna klassen är andra exempel på gemensamma aktiviteter. Eleverna är sju till tretton år gamla, och kunskaperna i svenska och engelska varierar stort, flertalet har mycket små eller obefintliga kunskaper i dessa språk. Då är det tur att det finns gott om intresse, kreativitet och nyfikenhet. Kroppsspråk, bilder och sånger är också bra att ta till. På väggen sitter en tavla med en text som lyder; Vi är en liten klass, men ändå JÄTTESTOR - för i klassrummet är vi personer från olika delar av världen! Vi är rika, rika på språk! Barnen visade på stor kreativitet och nyfikenhet. strömmen 7

8 mitt i pisa Det är mycket snack om skolan nu. Mycket snack om den där PISA-undersökningen, om Sveriges tapp och om hur man egentligen ska tolka resultatet. Strömmen frågade två lärare och förvaltningschefen Mats Linde hur de ser på PISA, på svenska skolans utveckling och den debatt som varit. Vad är då PISA? PISA står för Programme for International Student Assessment, och är en internationell undersökning, initierad av OECD. Undersökningen syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Sedan 2000 genomförs undersökningen vart tredje år. Sverige har deltagit vid alla fem undersökningarna sedan dess. I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. I undersökningen ställs frågan om hur 15-åringar på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer. En stor fördel med PISA är att man kan få återkommande mätningar av resultat och trend. PISA syftar också till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i förmåga. Ett syfte med 8 strömmen undersökningen är att förse politiker med goda empiriska underlag. Genom att undersöka dessa samband i internationella jämförande studier kan länderna upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad skola. De kompetenser och kunskaper som krävs för att fungera i ett modernt samhälle är många och skiftande. I ett alltmer informationsrikt och teknologiskt samhälle är det viktigt att kunna förstå och kritiskt granska information. En förutsättning för att tolka och bearbeta information är grundläggande kunskaper inom olika ämnesområden. Kompetenserna är viktiga då de ger den enskilde individen möjligheter att hålla sig informerad om och kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor. Dessa kompetenser och kunskaper sammanfattas i PISA med begreppet literacy. Målet i PISA är inte primärt att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till skolämnen och styrdokument. Målet är istället att utvärdera hur elever omsätter sina kunskaper i olika sammanhang. Källa: Skolverket Denna grafiska illustration visar Sveriges nedåtgående resultatutveckling i PISA sedan år Utvecklingslärare tycker till: Anna Melander och Carola Petersson jobbar som utvecklingslärare i matematik respektive pedagogisk handledning. De undervisar på högstadiet men har en del av sin tjänst som innebär att de ska följa aktuell forskning och arbeta med utvecklingsprojekt på skolorna. De säger så här om Pisa-rapporten och om det som händer i skolan: Det finns många tankar om vad som är fel med den svenska skolan. Det är viktigt att man tar reda på och inte bara tycker eller gissar. Det vi vet är att elevers motivation och inställning till hur viktig skolan är för framtiden har stor betydelse. Pisaundersökningen visar att många länder med hög levnadsstandard har sjunkande resultat. Men självklart är lärarna och den undervisning som erbjuds av stor vikt. Forskningen visar på många bra metoder för att höja elevers resultat, en är t ex formativ bedömning som visat ge goda effekter. Läraren görs medveten om vad i undervisningen som leder till förståelse och vad som behöver förändras. Ett tydligt ledarskap i klassrummet och ett positivt klassrumsklimat kombinerat med en varierad undervisning med tydliga mål kommer man långt med. Vi ser en positiv förändring i synen på undervisning där lärarna samarbetar mer och tar till sig av forskning för att utveckla det som sker i klassrummet. Intentionerna i senaste läroplanen LGR11 har börjat få genomslag på ett helt annat sätt än tidigare läroplaner och stödet från Skolverket när det gäller t ex bedömning är större. Stora nationella utbildningssatsningar som Matematiklyftet och Läslyftet är på gång och kommer ge avtryck i elevernas måluppfyllelse, det är vi övertygade om. Kalmar är en kommun som ligger i framkant när det gäller skolutveckling, det känns roligt att få vara en del av detta!

9 Förvaltningschef Mats Linde kommenterar: Barn- och ungdomsförvaltningen summerar 2013 som ett mycket framgångsrikt år. Det är också halvtid i arbetet med att nå den utbildningspolitiska visionen. Visionen säger att kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun. Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever! Målsättningen ställer stora krav på personal och organisation. Många steg har tagits under 2013 för att uppfylla visionen, såväl stora som små. I höstas tillträdde 17 personer sina nya tjänster som utvecklingslärare. Dessa personer är även förstelärare i den mån statsbidraget medger. Kalmar kommun har gått längre och vill mer än vad statsbidragen medger. Därför har vi också tillsatt utvecklingstjänster inom förskolan och fritidshemmen. Under hösten har utvecklingslärarna gått utbildning på Linnéuniversitetet och tagit sina första uppdrag i organisationen. Vi har höga förväntningar på att deras arbete ska göra stor skillnad för barnens och elevernas måluppfyllelse Omfattande och fokuserad kompetensutveckling för all personal på skolorna inom formativ bedömning. Forskning visar att för varaktigt höja måluppfyllelsen måste lärare och pedagoger arbeta med formativ bedömning, dvs den kontinuerliga bedömningsprocess, minut för minut, timme för timme, där elever får en förståelse för vad som ska läras och olika kvaliteter i lärandet och där läraren genom sin bedömning anpassar (formerar, därav begreppet) undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Förskolorna och skolorna är framgångsrika i sitt arbete med sitt kompensatoriska uppdrag. Under året gjorde Skolinspektionen en undersökning där man har granskat hur 30 kommuner med stora socioekonomiska skillnader arbetar. Skolinspektionen konstaterar att de flesta kommuner omfördelar endast en liten del av sina resurser för att förbättra barns och elevers förutsättningar i utsatta förskolor, fritidshem och skolor. Kalmar kommun omfördelar 20 procent inom skolan beroende på olika behovsbakgrunder hos eleverna. Granskningen visar att alldeles för få kommuner gör medvetna satsningar mot skolsegregationen. 25 av 30 kommuner får riktad kritik. Två kommuner, varav Kalmar kommun är den ena, får däremot beröm. Skolinspektionen skriver att Kalmar kommun och Landskrona kommun är de enda där vi inte har funnit skäl att peka ut några särskilda utvecklingsområden. Fortfarande avgör elevens hemförhållanden och elevens bakgrund väldigt mycket. Arbetet med att skapa en likvärdig utbildning för alla elever måste fortsätta. Vi har höga förväntningar på att arbetet med det kompensatoriska uppdraget är ett viktigt steg för att varaktigt öka måluppfyllelsen för barnen och eleverna. Vidare har elevernas måluppfyllelse ökat på nästan samtliga mätområden: Resultat i nationella prov i åk 9 förbättras Resultat i nationella prov i åk 6 förbättras Resultat i nationella prov i åk 3 förbättras Andel godkända elever i alla ämnen ökar Årets meritvärde är det bästa på fem år. Dessa förbättringar medför att Kalmar kommun förbättrar sin ranking i Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun 2013 till plats 20. Det gör också att vi ser med tillförsikt fram på den kommande Öppna jämförelser från SKL. Med den positiva utvecklingen vi har haft under 2013, och som vi ser framför oss , så ser jag fram emot att våra elever deltar i PISA-undersökningen nästa gång den görs. Måluppfyllelse: När det gäller hur väl eleverna lyckas i sitt skolarbete visar resultaten en förbättring under perioden Kalmars kurva visar uppåtgående resultat i jämförelse med PISA:s som går neråt (se tabell på föregående sida). strömmen 9

10 Omsorg Omsorgen i Kalmar kommun har nått framgångar den senaste tiden. Både en lyckad nybyggnation och prisregn uppmärksammas. Friskt & fräscht Marie Karlström är enhetschef på det nybyggda vård- och omsorgsboendet Berga Backe, som syns i bakgrunden. Text: Sara Svensson Foto: Jan Magnusson Alldeles vid Berga centrum, i den norra delen av Kalmar, ligger nybyggda Berga Backe. Det är ett vård- och omsorgsboende med 40 lägenheter. Allt ser nytt och fräscht ut, modernt och lättarbetat, men kanske inte helt färdigt. På baksidan arbetas det med uteplatser och den planerade Sinnenas park är ännu inte på plats. De boende har börjat komma på plats, även om inte alla flyttat än. Berga Backe är ett boende med höga ambitioner, både för boende och personal. Vårt långsiktiga mål på Berga Backe är att på olika sätt främja en sund och hälsosam arbetsplats, och därigenom vill vi sänka den 10 strömmen på Berga Backe sjukfrånvaro omsorgsförvaltningen brottas med, berättar Marie Karlström, enhetschef på Berga Backe. Behovanpassade arbetstider Arbetstiderna på Berga Backe innebär att det inte kommer att finnas låsta startoch sluttider, utan kan ändras efter behov och verksamhet. All personal har erbjudits heltidstjänster, vilket de flesta också har tackat ja till. I schemaläggning medför det delad tur, initialt en gång per fyra veckor. Hälsoinriktningen visar sig även på andra sätt. Rökning eller snusning kommer inte att tillåtas i någon form och personalen kommer att få kontinuerligt stöd och föreläsningar om kost, motion och egen inverkan på arbetsplatsen. Alla som anställs är medvetna om denna inriktning. Men det är inte bara personalen som ska bli friskare. Som ett led i det friska vill Berga Backe också värna om att våra omsorgstagare får ett bra och tillfredsställande liv. Bra förutsättningar i Berga Med närheten till natur, affär, hälsocentral ser vi att det går att göra, säger Marie. En viktig faktor att bevara det friska och värna om egenbestämmande ligger just i att få välja vad man vill göra, vad man vill handla och även en enkel sak som att själv få gå till doktorn, med andra ord forma en miljö så likt det man levt innan som det är möjligt. Det är med stolthet vi presenterar en personalstyrka i vilken vi finner många nationaliteter representerade, det är så vi vill ha det Berga är en del av Kalmar, där vi finner folk av olika ursprung, och vad kan då vara bättre än ett vård- och omsorgsboende i samma anda!

11 Nominering till Guldskalpellen För åttonde året delar tidningen Dagens Medicin ut det hedervärda priset Guldskalpellen, till verksamheter eller personer som under året som gått tagit initiativ till och genomfört förändringar som kan inspirera till ökad kvalitet i vården. I år kan vi stolt berätta att hemrehabiliteringen i Kalmar kommun är nominerade till priset, vars vinnare kommer presenteras i slutet på maj. Genom en medveten satsning på utökade resurser för rehabilitering i kommunal vård och omsorg har vårdtyngden minskat, omsorgstagarna har nått en ökad självständighetsnivå och hemtjänstkostnaderna för kommunen har minskat står det i motiveringen till nomineringen. Vi är väldigt stolta och glada över nomineringen, säger Christina Erlandsson, verksamhetschef hälso- och sjukvårdsenheten på Kalmar kommun, nu blir det nervös väntan tills vinnaren offentliggörs. Hemtjänst utnämns till hjältar Text: Åsa Kindstedt, Trekantens hemtjänst Hemtjänsten blev utsedda till veckans hjältar i radio P4. Varje vecka utser de veckans vardagshjältar och så får man skicka uppdraget vidare. Hemtjänsten blev nominerad av snöröjarna. Man tänker oftast inte på vad man gör under en dag och att vi finns där dygnet runt för de som behöver oss. Tack vare denna utmärkelse så har man insett att vi är viktiga i vardagen för många. Av alla hemtjänstgrupper så hamnade det på oss här i lilla Trekanten att göra en radiointervju med Tony Irving. Nog var det nervöst men det gick. Det gäller ju inte bara oss här ute på landet utan all hemtjänst Vi kanske är vardagshjältar Vi fick frågan om vilka vi tyckte skulle vara nästa veckas hjältar och det är inte lätt att välja av alla yrkesgrupper men vi valde att skicka vidare till förskolelärarna som är på plats innan vi börjar för att ta hand om våra barn, de blivande vardagshjältarna. Omsorgsnämndens kvalitetspris 2013 Text: Kerstin Ivarsson, kanslisekreterare Omsorgsnämnden har i samband med decembersammanträdet delat ut årets kvalitetspris. Priset delas ut till arbetsgrupper som åstadkommit förbättringar för omsorgstagare och i verksamheten. Årets första pris tilldelas Dragkrokens demensboende i Lindsdal. Dragkroken har på ett strukturerat sätt arbetat med dagliga sociala aktiviteter i boendet. Andrapristagare är Norrlidens hemtjänst som satt samman en bok med illustrationer över vardagsting för att underlätta kommunikationen med omsorgstagare som saknar svenska språket eller tillföljd av sjukdom har svårt att kommunicera. Dragkrokens demensboende i Lindsdal tilldelades första plats för sin verksamhet under Från vänster: Karin Jilkén, Annika Gunnarsson och Therese Haglund. strömmen 11

12 Leksaker som hjälper till att skapa en så trygg och hemlik miljö som möjligt. Barnahus i södra Kalmar län Här sitter det ofta en liten människa, kanske med gråten i halsen krampaktigt hållande ett slitet gosedjur, eller en lite större människa med en fasad som blivit hårdare. Mittemot sitter en civilklädd polis och håller ett förhör. Tonen är mjukare, och förtroendet viktigt. En del behöver läkarundersökas. Många vill ha plättar i köket. text: Renee H Backman foto: Jan Magnusson Min blick fastnar på den grå fårskinnsfällen. Den ligger i en svart fåtölj med armstöd, en sån där fåtölj som faktiskt ser riktigt skön ut, en sån som man gärna sätter sig i för att prata med bästa kompisen. Persiennerna i rummet är neddragna, och det vilar ett mjukt ljus över hela rummet. Här finns andra prylar också, men jag fokuserar på pläden. Jag hör att Elisabet pratar nära mig till höger om det här rummets betydelse. Men jag är inte riktigt redo än. Jag vet att detta inte bara är ett mysrum, men det är skönt att se det så, bara för en liten stund. Sanningen är att här pratar man, visst gör man det. Men inte med bästa kompisen, och inte om trevliga saker. På den mysiga fårskinnsfällen sitter människor, en del är små människor, en del är lite större. 12 strömmen Men de har något gemensamt. Livet och omständigheterna har gjort dem lite vingklippta och trasiga och de behöver hjälp. Och det kan man få här. Just i denna fåtölj kan man faktiskt få den hjälp man behöver. För här kan man prata om viktiga saker, sådana saker och händelser som någon måste få höra. Här finns kloka och lyhörda människor som orkar lyssna. Lyssna på alla dessa viktiga historier, såna som små hjärtan inte ska bära själva. Alla vuxna ska lyssna när ett barn vill prata, men inte alla kan göra skillnad. Rätt människor kan, och här finns de. De som kan göra skillnad. Den här artikeln handlar om Barnahus i södra Kalmar län, och jag har träffat Elisabet Oskarsson som är enhetschef, samt Anna Kläppe och Pernilla Andersson som är socialsekreterare. Alla tre är utbildade socionomer. Här arbetar socialtjänst, polis, åklagare, barnkliniken och barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans i en gemensam lokal. Syftet är att barnet i en trygg och barnvänlig miljö ska vara i centrum för utredningsprocessen. Här finns förhörsrum där man förhör barnet och vid behov finns rum för läkarundersökning. Målgruppen är barn och ungdomar mellan 0 till och med 17 år som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, sexualbrott oavsett relation eller andra allvarliga brott. Kontakten med Barnahus sker alltid via socialtjänsten eller polisen, föräldrar och barn kan inte själva

13 Anna Kläppe, Pernilla Andersson och Elisabet Oskarsson som arbetar på Barnahus. Lugn miljö i förhörsrummet. boka tid, men skolor, sjukvård och andra myndigheter kan vända sig till Barnahus för rådgivning. Kommuner och landstinget samverkar Barnahus i Kalmar är nr 29 i sitt slag och invigdes 1 oktober 2013, berättar Anna och Pernilla. Sammantaget finns det drygt ett trettiotal i hela Sverige, och det allra första startade i Linköping 2005 med stöd från Childhood foundation och Rädda barnen. Barnahus i Kalmar är en samverkan mellan kommunerna Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Mönsterås, Emmaboda och Nybro samt Landstinget i Kalmar län, Åklagarkammaren i Kalmar och Polismyndigheten i Kalmar län. Kostnaden för verksamhetens personalkostnader, hyreskostnader och verksamhetskostnader står kommunerna för gemensamt, däremot ligger själva anställningen på socialtjänsten i Kalmar. Efter en kortare anpassningsperiod fungerar samarbetet bra, säger Elisabet trots de olika arbetssätt och organisationsstrukturer som finns i de olika verksamheterna. Det är många olika yrkesroller som här ska samverka kring ett gemensamt uppdrag som skiljer sig lite från rollen man kanske har i den egna verksamheten. Men det är ju just den samlade kompetensen som gör skillnaden, som stimulerar och ger goda resultat. De som arbetar på ett barnahus har naturligtvis stöd av varandra vid jobbiga situationer, man har även två nätverksträffar per år som initieras av Rädda barnen, där man kan diskutera gemensamma förhållningssätt, problem som kan uppstå och så vidare. Det är inte alltid man kan släppa jobbet när man går hem för dagen, säger Elisabet, Anna och Pernilla. Vissa barn och familjer stannar hos en, länge. Man är alltid professionell på jobbet och man behöver en viss distans för att kunna agera klokt och inte i känslomässig affekt, men det är klart att man blir berörd. Medmänsklighet är ju den kraft som gör att man orkar gå till jobbet varje dag. Om den dagen kommer då man inte blir berörd, ja då kanske man ska göra någonting annat. Givande arbete Det mest givande att arbeta på det här sättet är just att fokusera på barnet. Allas insats går bara ut på en sak, att en liten människa ska må så bra som möjligt trots sina upplevelser. Och att man tillsammans kan göra skillnad, säger Elisabet. Arbetet är också intressant ur ett samhällsperspektiv. Vi är ju på många sätt en indikator på hur samhället mår och dess utveckling. Man kan över tid se skillnader i det sociala arbetets karaktär när kunskapen och insikterna om hur barn påverkas av olika omständigheter ökar. Förståelsen för hur barns upplevelser kan påverka mognad och utveckling, och förmågan att ta ansvar för sig själva och andra blir bara bättre. Kunskapen om hur man bäst hjälper utsatta barn ökar hela tiden. Vi lever ju dessutom i ett mångkulturellt samhälle där vi alla har vårt bagage, vilket ställer krav på kunskap och respekt, säger Elisabet. Sverige var i och för sig först i världen med att i lag förbjuda aga 1979, men man ska inte glömma att det finns olika sorters misshandel. Den synliga delen av misshandel är de fall som är lättast att upptäcka, men det finns många berättelser där barn berättar om hur dåligt man mått av att bli mobbad, åsidosatt och nedvärderad. Vi behövs när det har gått för långt, av olika orsaker. Men det finns mycket att arbeta med innan det går för långt, och det jobbet är allas ansvar. En nödvändig inrättning På vägen hem efter mitt besök kan jag inte låta bli att fundera över hur vår komplexa samhällstruktur med dess normer och ideologier, religioner och värderingar styr oss. Jag undrar hur mycket yttre omständigheter och stress påverkar oss i vårt vardagsliv, i hur bra vi mår och våra beslut och handlingar? Det finns studier som visar att visst förekommer exempelvis barnmisshandel i alla socialgrupper, men familjer som lever under knappa ekonomiska resurser, hamnar lätt i ett utanförskap där stressen över den egna situationen gör att från början sunda relationer och förhållningssätt påverkas. Statistik från Rädda barnen visar att det i Sverige finns över barn, som lever under fattigdomsgränsen. Kanske är det dags att tänka mer förebyggande? Barnahus är en alldeles nödvändig inrättning som gör skillnad för barn som far illa, och Elisabet, Pernilla och Anna gör stora insatser varje dag, av det slag som de flesta av oss inte skulle orka med. Men mitt mammahjärta skulle önska att de inte behövdes. strömmen 13

14 Fler investeringsprojekt i Kalmar text: Pelle Johansson, blivande plankoordinator Den senaste tiden har intresset för att driva olika typer av investeringsprojekt i Kalmar ökat markant. Nästan dagligen har vi någon typ av kontakt med företrädare för näringslivet som vill investera i Kalmar. Bostäder och verksamhetslokaler, idéer om studentboende, äldreboende och hotell är bara några exempel och listan kan göras längre. Kalmar har lyckats placera sig på listan över städer och regioner där det är spännande att finnas och verka i. Kommunen själv konstaterar också att behovet av att investera ökar. Bostadsbyggandet behöver öka. Barnkullarna ökar redan och skapar stora förväntningar på förskoleverksamheten, inte minst i lokalutbyggnad. Även många skolor har samma behov. Gator, vägar och parker skulle också behöva byggas ut. En ny brandstation och kulturcentrum är politiska satsningar som är prioriterade. Kommunfullmäktige beslutade nyligen om en total investeringsvolym på 1,7 miljarder fram till Det är en viktig arbetsuppgift att hålla ihop allt det här, både för politiker och för tjänstemän. En väg in. Inget skall falla mellan stolarna, det som är beslutat och prioriterat ska genomföras både i rätt tid och till beslutad budget. Det är bland annat mot denna bakgrund som det nyligen beslutades om organisationsförändringar både inom politik och förvaltning främst inom samhällsbyggnadskontoret och kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet. Ett nytt politiskt utskott har inrättats planutskottet som ersätter kommunstyrelsens arbetsutskott i de här frågorna. För att serva utskottet med beslutsunderlag finns en beredning planberedningen. Förutom att ta fram beslutsunderlag är beredningens främsta uppgifter samordning och att lämna förslag till prioritering av olika frågor. I beredningen deltar kommundirektören och förvaltningscheferna för samhällsbyggnads-, service- och kommunledningskontoret. Fler förändringar genomfördes vid årskiftet: Alla planläggningsfrågor, både översiktsoch detaljplanering, utförs på samhällsbyggnadskontoret. De som tidigare arbetade med dessa frågor på mark- och planeringsenheten finns numera på samhällsbyggnadskontoret. Mark- och planeringsenheten, som numera heter projekt- och exploateringsenheten, blir mer renodlat exploateringsinriktat samtidigt som enheten skall driva projekt som är lite större och förvaltningsövergripande, bl. a. med hjälp av två huvudprojektledare. Genomförandefrågorna är också centrala med bättre samordning både internt och externt. Kommunledningskontoret får det övergripande ansvaret för kommunens investeringsverksamhet. Det finns mycket mer att berätta och skriva om, men det kan vi väl få återkomma till när vi blivit lite mer varma i kläderna. Ökad service för Er! Från och med den 1 mars har Centralförrådet utökade öppettider: Måndag 8-16 Tisdag - fredag 7-16 (Även öppet vid lunch) Under våren kommer vi även att modernisera vår varuhantering och våra rutiner, fortsätta att förnya vår sortiment, omorganisera lagret samt förbättra vår webbutik. Kalmar kommun Vi finns här för Er! Centralförrådet Torsåsgatan strömmen

15 Gull-Britt Ling och Gerd Björnlund är två av deltagarna i Kalmar Stadsbiblioteks e-verkstad. E-serviceverkstäder - en digital väg på öppen e-verkstad Text och foto: Kerstin Ekblad och Marie Persson Världen blir allt mer digitaliserad och det förväntas av oss att vi ska kunna hantera en dator och utföra en mängd uppgifter på nätet. Därför arbetar Kalmar stadsbibliotek med ett projekt kring e-service, för att fler medborgare ska känna sig inkluderade i vårt alltmer datoriserade samhälle och kunna använda sig av de tjänster som erbjuds på nätet. I projektet samverkar Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Östsam med stöd av Internetfonden. Det är två kommuner, Kalmar och Mjölby, som deltar i projektet och startar verkstäder öppna för alla. På Kalmar stadsbibliotek, på Tullslätten och i Bergavik, har det under våren erbjudits många tillfällen att prova på surfplattor, e-service-funktioner, bildprogram, sociala medier m.m. E-verkstäderna har varit öppna för alla, kostnadsfria och utan föranmälan. Stadsbiblioteket uppmärksammade också Get-online-veckan genom att onsdag 26 mars ha föreläsare som informerade om bankernas e-leg, mobilappar och Internetbanker, en blivande journalist som lotsade igenom Instagram och flera andra sociala medier och personal från kommunens IT-enhet som kunde hjälpa till med IT-säkerhet. Parallellt med de nya e-verkstäderna och Get-online-veckan genomfördes Kom-igång-med-datorn, de kostnadsfria introduktionerna som biblioteket redan har haft i flera år. strömmen 15

16 Med den anhörige i fokus Totalt 1,3 miljoner svenskar vårdar idag på något sätt en närstående, enligt en pilotstudie från Socialstyrelsen år Denna siffra har ökat de senaste åren bland annat på grund av minskade platser på vårdboenden och minskade vårdtider. Att som anhörig vårda en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller funktionsnedsatt kan ibland vara otroligt påfrestande för både den psykiska och fysiska hälsan. Men det finns stöd att få. text och foto: Rebecca Johansson Raija Äijö Heiding och Margareta Thörnblad arbetar som anhörigombud på socialförvaltningen respektive omsorgsförvaltningen, och arbetar aktivt för att fler ska kunna och vilja ta del av anhörigstöd. Enligt lag ska socialtjänsten erbjuda stöd till anhöriga, säger Raija, och fortsätter med att berätta att en anhörig inte nödvändigtvis behöver vara någon i den närmsta familjen. Du som vårdar exempelvis en god vän eller avlägsen släkting räknas också som anhörig, och har rätt till stöd och hjälp. Du avgör själv om du anser att lagen gäller dig och din situation, berättar Raija. Anhöriga är inte någon enhetlig grupp. Anhörigstödet, som är helt frivilligt, är alltså väldigt brett och kan ge hjälp och stöd på många olika vis. Margareta och Raija poängterar att inget fall är det andra likt, men att många ofta inte utnyttjar anhörigstödet. På grund av kärlek till den närstående ser många det som en självklarhet att på egen hand hjälpa till, och att vårda en närstående kan ge glädje och mening för den anhörige. Därmed ser en stor andel inte sig själva som anhörigvårdare, och tror inte att de kan erbjudas hjälp. Men Raija och Margareta påtalar att det kan vara bra att söka stöd innan man som anhörig hamnar i en alltför ansträngd sits, och situationen därmed blir akut. Hela av de 1,3 miljoner svenskar som vårdar en närstående är även förvärvsaktiva, det vill säga balanserar vården med ett annat arbete i någon form. Detta kan vara en tung och påfrestande uppgift. Då kan vi hjälpa till. Hur ska man kombinera? Hur ska man få ihop sin vardag? säger Raija. Det finns även de som vårdar 24 timmar om dygnet, vilket är väldigt påfrestande och kan påverka deras hälsa, säger Margareta. Att som anhörig ges stöd till olika typer av insatser kan hjälpa till att öka livskvalité och hälsa. Det är otroligt viktigt att få tid till återhämtning och att göra saker på egen Margareta Thörnblad och Raija Äijö Heiding arbetar för att fl er ska ta del av anhörigstödet. hand, både att hinna med nödvändiga saker som att handla och gå till tandläkaren men även göra något trevligt på sin fritid. Det är alltid skrämmande att lämna över ansvaret, säger Raija. Oavsett om det är ens gamla mamma eller ens barn med funktionsnedsättning är det alltid lika svårt. Så för att man ska våga, vilja och kunna ta hjälp för att kanske lämna över en viss del av vårdandet av sin närstående till någon annan är det viktigt att som anhörig känna till att det finns stöd som känns tryggt och säkert. Därför arbetar Raija och Margareta aktivt med att sprida information om att anhörigstöd finns, vad det är och vem man kan vända sig till. Landstinget och kommunen delar detta ansvar. Raija och Margareta ser samverkan med hälso- och sjukvården som viktigt för att kunna nå anhöriga i tidigt skede. Ibland kanske den anhörige inte vill eller känner behov av någon praktisk hjälp av vårdandet, utan snarare behöver emotionellt stöd. De kan då få stödjande samtal i någon form av Raija, Margareta eller någon annan. Märker vi att någon mår riktigt dåligt hjälper vi till att lotsa vidare till någon annan som är lämpligare för denna person Vad kan jag som anhörig konkret erbjudas för stöd? Insatser till den närstående Samordning Någon att samtala med Praktisk hjälp i hemmet Avlösning Exakt vad kan Raija och Margareta (dvs anhörigombuden) hjälpa mig som anhörig med? Information om vart jag kan vända mig Råd och stöd Samtal individuellt eller i grupp att samtala med, till exempel en psykolog, säger Raija. Men långt ifrån alla hittar till anhörigombuden, vilket kan bero på många olika faktorer. Raija och Margareta berättar att de försöker sprida sin information så mycket det kan: Genom att vara ute och informera på förvaltningar och i hälsooch sjukvården, genom bussreklam, via broschyrer och så vidare, och jobbar för att hitta ännu fler sätt att marknadsföra sina tjänster, så att fler anhöriga och närstående kan bli hjälpta i vardagen. 16 strömmen

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Karlbergsskolan RO Läsårsplan L ÄSÅR 2015/2016 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(8) Vårt

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet Digital delaktighet i Rättviks kommun Brygga som möjlighet Foto: Elika Persson, Sara Hansson och Yvonné Öhrnell 3 3 Inledning Informationsteknik har blivit en självklar arena i dagens samhälle. Vi kan

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport Beslut och verksamhetsrappol Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Ulvarna belägen i Karlstad kommun 1 (9) Beslut I detta

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016

Åtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016 Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Utbildningspolitiskt program 2017

Utbildningspolitiskt program 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt 2016-10-11 SKDN 2016/0157 52904 Södermöre kommundelsnämnd Utbildningspolitiskt program 2017 Förslag till beslut Södermöre kommundelsnämnd

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014 Prioriterade områden 2013/2014 Med utgångspunkt utifrån måluppfyllelse och angivet uppdrag prioriteras följande åtgärder Ökat fokus på barns skriftspråk,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Förskoleområde Trångsund 2016

Förskoleområde Trångsund 2016 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2016 Förskoleområde Trångsund 2016 Varje förskoleenhet arbetar enligt skollagen systematiskt och kontinuerligt med att följa upp verksamheten, analysera resultaten och med

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Tillsammans når vi toppen!

Tillsammans når vi toppen! Barn- och utbildningsförvaltningen Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Astrid Lindgrens skola Årsberättelse 2015 Beskriv kortfattat vilken typ av verksamhet och service ni har till kommuninnevånarna

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal

Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2015-03-25 annika.nilsson@kil.se Riktlinjer inför sommarplanering gällande vård- och omsorgspersonal BAKGRUND Under sommarperioden ska

Läs mer